Kilanderska huset. Antikvarisk förundersökning

Kilanderska huset. Antikvarisk förundersökning Klockaren 1-2, Storgatan 11-13, Falköping. 2014-09-26 ARKITEKTEN ATELJÉ

Beställare Falköpings pastorat Rapport Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie Datum 2014-09-26 Arbetsnummer 14077 Fotot på framsidan: ett karnevalståg som passerar Kilanderska huset. Hämtat från Falbygdens museum. Odaterat.

Inledning Ateljé Arkitekten har fått i uppdrag av Falköpings pastorat att göra en antikvarisk förundersökning för det så kallade Kilanderska huset (Kv Klockaren 1 och 2). Syftet med förundersökningen är att fungera som ett underlag dels vid upprättande av ny detaljplan, dels vid bygglovprövning. Kilanderska huset ingår i detaljplanen Förslag till ändring av stadsplan för del av Falköpings stad (1942-04-24), vilken medger bostäder. I planbestämmelserna finns ett undantag som medger att lokaler för handel och hantverk får inredas. I Förslag till bevarandeplan Falköping (1982) ligger Kilanderska huset inom värdefull bebyggelsemiljö, vilket innebär att det är en miljö som bör behandlas varsamt. I planen står: Vid ny-, till- eller ombyggnad skall karaktären bibehållas liksom i möjligaste mån även verksamhetstyp. Kommunen bör verka för ett långsiktigt bevarande, vilket bl a innebär att byggnadsnämnden för varje särskilt fall prövar lämpligheten med hänsyn till den historiska miljön. Lagskydd Hela Falköpings kommun omfattas av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Plan- och bygglagen anger att alla ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara (PBL 8 kap 17 ). Historik Kilanderska huset ligger i korsningen Storgatan - S:t Olofsgatan i centrala Falköping. Storgatan sträcker sig mellan de gamla tullportarna Västertull och Östertull, som utgjorde stadens entréer fram till början av 1800-talet. Storgatans sträckning är intakt åtminstone sedan 1696, när den äldsta kända kartan över Falköping upprättades. I övrigt försvann stora delar av det medeltida stadsplanemönstret i samband med den nya stadsplanen 1830. Utblick från S:t Olofs kyrkas torn.

Storgatans bebyggelse är från olika tider och byggda i 2-2 ½ våning. Kilanderska huset omges av ett par äldre stenbyggnader med påkostad utformning, dels Sparbankshuset från 1928, dels en stenbyggnad tvärs över gatan med utsmyckad fasad och spiror på taket, det så kallade Norderska från 1904. Byggnaderna vid Storgatan 11-13 före Kilanderska husets uppförande. I mitten Anders Mörks krog, omgivet av Mörks bostadshus resp CA Thorsells. Källa: Falbygdens museum. Krogmadamen Charlotta Mörk, änka efter Anders Mörk. Möjligen är fotot taget i samband med hennes 90-årsdag år 1918. Fotot tillhör Inga Kilander Svensson. Innan Klockaren 1-2 fick sitt nuvarande utseende, fanns här tre träbyggnader. Det var en större byggnad i mitten med en mindre vid var sida. I den större var det krog på nedre botten och på övervåningen fanns rum för uthyrning. I byggnaden mot väster bodde familjen Mörk. Krögaren Anders Mörk var på sin tid en mycket känd person både i staden och omkringliggande bygd. Det var han som drev gästgiveriet, Mörkens. I den andra mindre byggnaden bodde fd stadstjänaren CA Thorssell med familj. Det finns uppgifter om att detta ursprungligen skulle vara det gamla tullhuset, men kan också ha varit ett skolhus. När Anders Mörk avled 1870, efterlämnade han hustrun Charlotta och sex barn. Den äldsta av de fyra döttrarna gifte sig med handlanden Emil Kilander, och år 1896-1898 sålde änkan efter Anders Mörk byggnaderna och marken till Emil Kilander. På tomten lät Kilander uppföra det stora affärs- och bostadshuset Storgatan 11-13. Det stod färdigt 1900, och inrymde då manufaktur- och klädeshandel, Viktor Hammarstrands kemikaliebutik samt postkontor på bottenvåningen. På övervåningen var det bostäder. Emil Kilander med familj bodde i den stora hörnvåningen. Postkontoret flyttade redan 1909, och istället startade Viktor Strömberg den porslins- och bosättningsaffär som fanns kvar fram till år 2013, då under namnet Mörks. Efter Viktor Hammarstrands kemikaliebutik inrymde den ena lokalen på bottenvåningen Erik Rosells färghandel fram till 1942, och därefter optiker Olle Karlssons Glasögonhuset. 1982 flyttade Gyllensvaans Herrfrisering in i denna lokal. Idag finns här frisörsalongen Lion Hair. Damekipering fanns kvar i samma lokaler fram till 2013. Emil Kilander dog 1931, och sonen Erik Kilander tog över fastigheten och rö-

relsen. När Erik Kilander dog 1944, bytte hans änka (Elsa Kilander) och grannen ombudsmannen Pehr Andersson lägenhet, och Andersson använde då den stora hörnvåningen till både bostad och kontor. År 1953 övertogs denna lägenhet av advokaten Bert Ohlson och år 1959 av advokaten Sten Orre. När Elsa Kilander dog 1966, flyttade försäkringsbolaget Trygg Hansa in i denna lägenhet. Den tredje, mindre lägenheten åt öster beboddes av Alfred Mörk med familj. Den disponerades sedan av bosättningsaffären. Från 1965 ägdes den Kilanderska fastigheten liksom affärsrörelsen av Erik Kilanders son Jerker Kilander. Nuvarande ägare är Inga Kilander Svensson (dotter till Jerker Kilander). Byggnadsbeskrivning exteriör Kilanderska huset uppfördes år 1900 och är ett typiskt exempel på ett borgerligt hyreshus med bostads- och affärsfunktioner såsom de såg ut runt förra sekelskiftet. Exteriören har till stora delar kvar sitt originalutseende utifrån ritningar och äldre foton. Ritningarna är osignerade, men möjligen utförda av Lars Kellman (se Thomas Carlquists antikvariska slutbesiktningsrapport, bilaga 1). År 1870 kom en lag om att nya byggnader skulle utformas med avskurna hörn. Det blev då vanligt att hörnen accentuerades på olika sätt, t ex genom att de utformades som torn och med balkonger. Kilanderska huset är L-format med avskuret hörn. Hörnet markeras genom uppstickande gavlar och en tornspira. Ursprungligen hade det också en balkong utanför salongen i Emil Kilanders våning. Typiska stildrag från omkring 1890 och framåt och som också återfinns på Kilanderska huset är gruppering av fönster, kvaderputsad sockelvåning, övervåning med grov puts och dekorativa partier i slätputs runt fönstren och under takfoten. Också fönstrens utformning är tidstypisk och sannolikt i originalutförande på bottenvåning och övervåning. Vindsvåningens fönster är utbytta. Taksilhuetten är delvis Fasadritningar till Kilanderska huset, daterade 1898. Överst fasad mot gatan, ovan fasad mot gården. Källa: Falköpings kommuns arkiv.

Annons, troligen från 1920-talet. Tillhör Inga Kilander Svensson.

Skyltfönster mot gatan. Odaterat foto. Huset mittemot är ännu inte byggt. Källa: Falbygdens museum. Gårdsbyggnaden genomgick år 2006 en varsam renovering. Fönster på bottenvåningen. Kilanderska huset idag. Stora delar av exteriören är bevarad i sitt ursprungliga utseende. Förändringar som har gjorts är att balkongen är bortplockad, fönstren utbytta på vindsvåningen och takkuporna borttagna mot gatan. Texten som var målad på fasaden (svartvita fotot ovan) är borttagen. Fönster på övervåningen. Fasad- och sektionsritning, daterade 1898. Sektionen visar bland annat trapphuset med sitt svarvade trappräcke. Källa: Falköpings kommuns arkiv.

Planritning, övervåningens nuvarande utseende. Grönmarkerade rum markerar del av våningen vars disposition är viktig att bevara. Uppgifter om rummens beteckningar har erhållits från Inga Kilander. förändrad då taket tidigare hade små kupor mot Storgatan (se fasadritning till höger). Däremot finns gavlar och spiror kvar sedan byggnadstiden. Taket lades om 2004, med plåt som det varit från början. På baksidan finns ett varsamt renoverat gårdshus. Byggnaden är sannolikt samtida med gathuset. Det har inrymt avträden, ett särskilt utrymme för budningen och något förvaringsutrymme. Byggnaden har en enkelt profilerad förvandringspanel och skivtäckt enkelfalsat plåttak, krönt av en åttakantig ventilationshuv av trä med jalusigaller för ventilation. Till de olika utrymmena leder halvfranska fyllningsdörrar. Fönstren är spröjsade med målat glas. Gårdshuset genomgick en omfattande renovering år 2006, då det fick nytt tak, ny takavvattning, nytillverkning av fönster i överensstämmelse med de gamla, målning. Den antikvariska slutbesiktningsrapporten, upprättad av Thomas Carlquist vid Västergötlands museum, ligger med som bilaga till detta dokument. Av slutbesiktningen framgår att en sådan här gårdsbyggnad är mycket sällsynt och minner om en tid då även påkostade byggnader som Klockaren 1-2 inte hade rinnande vatten. Slutbesiktningsrapporten avslutas: Resultatet av renoveringen är utmärkt bra och det lilla huset har blivit en prydnad och en sevärdhet i Falköping. Ingen annanstans i Skaraborg finns ett sådant hus bevarat i detta skick. Emil Kilanders 70-årsdag, 1922. Han sitter i salongen. Fotot tillhör Inga Kilander Svensson. Byggnadsbeskrivning interiör På bottenvåningen finns butikslokaler, som i dagsläget står tomma. I den östra lokalen (tidigare bosättningsaffären) finns delar av den fasta inredningen kvar i form av hyllor. Enligt uppgift kan de vara ursprungliga sedan poststationen var belägen här. På övervåningen finns en L-formad våning om ca 200 kvm (Emil Kilanders bostad). Planlösningen är till stora delar intakt sedan byggnadstiden. Typiskt för den här tiden var placeringen av de mer representativa rummen i fil mot gatan, medan köket låg mot gården. Något som var nytt vid 1800-talets slut var att salen placerades mot gården. På så sätt kom den närmare köket med en förbindelselänk i form

av korridor eller serveringsrum. Salen, salongen och förmaket var sällskapsrum och hade alltid ett inbördes sammanhang. Denna struktur är tydligt avläsbar i Emil Kilanders gamla våning. På övervåningen finns vidare en lägenhet som idag används som kontor, samt den lägenhet som ursprungligen Charlotta Mörk bodde i. Denna lägenhet står orörd sedan 1969 då den sista permanentboende i lägenheten gick bort (Elin Mörk). På hela övervåningen finns äldre byggnadsdetaljer bevarade såsom höga, profilerade golv- och taklister, takrosetter, kakelugnar samt spegeldörrar, i vissa fall med halvfranska smygpaneler. Trapphus På 1880- och 90-talen blev det populärt med praktfulla, ofta konstnärligt utsmyckade ingångar och trapphus. Kilanderska husets trapphus delar byggnaden i två delar och har ingång både från fram- och baksidan. I den stora entrén mot framsidan ligger ett schackrutigt golv i rött och grått med fris med ornament i svart. Trappan upp är monumental med svarvade träräcken där hörnstolpen kröns av en armatur. Måleriet på väggarna är i original. Delar av måleriet målades över på 1960-talet, då också spiraltrappan upp till vindsvåningen tillkom. Dessa ingrepp har delvis förvanskat intrycket av trapphuset. Kulturhistorisk värdering Kilanderska husets kulturhistoriska värde ligger till stor del i att det är ett typiskt exempel på en byggnad med bostads- och affärsfunktioner från förra sekelskiftet. På så sätt har den ett högt historiskt värde, och inte minst ett högt personhistoriskt värde eftersom samma familj har ägt byggnaden och marken den står på sedan 1850-talet. Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde genom sin kontinuitet i användningen, vilket bidrar till att tydliggöra Falköpings centrumhandels historia. Köket i den lägenhet som står orörd sedan 1969.

Byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde genom sina äldre bevarade byggnadsdetaljer såsom fönster i originalutförande, putsens struktur och markerade hörnpartier, paradvåningens disposition samt snickeridetaljer som spegeldörrar, golvsocklar, taklister mm. Gårdshuset har ett högt kulturhistoriskt värde som en representant för den tid då man inte hade rinnande vatten inomhus och för att den är unik i sitt slag i Skaraborg. Ändringar som har genomförts sedan byggtiden och påverkat det kulturhistoriska värdet negativt är få. Exempel på detta är den bortplockade balkongen, spiraltrappan i trapphuset samt att ytterdörrarna har bytts ut. Byggnadens midjeband är avsett för skyltning till butikerna. Det vore önskvärt att den här delen av byggnaden återfår denna funktion. Att tänka på vid ändring Dispositionen inom byggnaden har alltid varit lokaler för offentlig verksamhet mot gatan på bottenvåningen och kontor och bostäder på övriga ytor. Byggnadens form, volym och proportioner. Putsens struktur och detaljutformning: kvaderstensimiterande slät i sockelvåningen och grov i övervåningen, slätputsade omfattningar runt fönster, takfot och vid hörn. Fönstren är till största delen i originalutförande. Takutformningen är typisk för sin tid med kupor, huvar och spiror. Plåttäckning är också ett tidstypiskt material. Den varsamt renoverade gårdsbyggnaden är unik i Skaraborg. Fast inredning i den före detta bosättningsaffären. Paradvåningens disposition av salong, förmak, sängkammare och matsal. Spegeldörrar i originalutförande. Smygpaneler i dörröppningar och fönsternischer. Golvsocklar och taklister i originalutförande. Kakelugnar Trapphusets golv, räcke och bevarat måleri. Den lilla lägenheten som står orörd sedan 1969 har ett högt personhistoriskt och miljöskapande värde. Detta är värden som bör bevaras. Om byggnadsdetaljer påverkas av ändringar, är det väsentligt att byggnadens uttryck och huvudkaraktär inte förvanskas. Källor Carlquist, Thomas: Kv Klockaren 1, 2. Falköpings stad och kommun, Västergötland. Renovering av gårdshus 2006. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Västergötlands museum, 2007:7 Carlquist, Thomas: Kv Klockaren 1, 2, Falköpings socken, Falköpings kommun, Västergötland. Målning av tak 2010. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Västergötlands museum 2011:55 Falbygden nr 36, Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening, 1982 Förslag till bevarandeplan Falköping, Falköpings kommun, 1982 Gejvall, Birgit, 1800-talets Stockholmsbostad, Stockholm 1954 Informanter Inga Kilander Svensson Christer Svensson

Foton exteriör Fasad mot gården.

Foton interiör Fast inredning i den före detta bosättningsaffären. Byggnadsdetaljer: Dörröppning med smygpanel, spegeldörr, takrosett och fönsterhake. Matsalen då och nu. Kakelugnen finns inte kvar. Svart-vit foto tillhör Inga Kilander Svensson.

Detaljbild dörrhandtag. Förmaket. Till v dörr mot salong. Rakt fram fönster mot Storgatan. Fotot tillhör Inga Kilander Svensson. Kakelugn i förmaket. Detaljbild golvsockel. Förmaket, dörr mot tambur till vänster och mot matsal till höger. Smygpaneler i fönster, salongen.

Svartvita foton tillhör Inga Kilander Svensson. Möbeln var enligt uppgift målad i vitt och guld och hade blå klädsel. Ovan fönster mot Storgatan och till v skymtar balkongdörren. Nedan till v salongens utseende idag, med bevarad kakelugn, dörr- golv- och taklister mm.

Foton trapphus På det svartvita fotot skymtar blomstermåleri på väggen, som även syns på bilden till höger. Trappräckets hörnstolpe kröns av en ormbunke istället för dagens armatur. Inga Kilander Svensson har berättat att det också har suttit en svan med utbredda vingar här. Bevarat måleri på väggarna.

Bilaga 1