Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon 08-587 147 00 Fax 08-587 147 99 info@stockholmsbf.se December 2010 Drag under galoscherna! Men hur länge? Var det någon som trodde på den djupdykning den kraftigaste som uppmätts enligt våra medlemsundersökningar som blev följden av den världsomspännande ekonomiska krisen 2008? Dessförinnan var det bara positiva tongångar och de flesta inom branschen trodde som vanligt på en fortsatt förbättring i all oändlighet. Nu är vi där igen positivt, mycket positivt! Bostadsbyggandet ökar, påbörjade byggnadsarbeten i länet förväntas under 2010 nå rekordnivåer, medlemsföretagen vädrar morgonluft och arbetslösheten bland byggnadsarbetarna sjunker. Men så har vi ju det där med omvärlden, tänk vad skönt om den inte fanns, om vi fick köra vårt eget race utan någon inblandning! Säkert var det några som visste om, eller i varje fall befarade, den djupa ekonomiska krisen likväl som vissa även nu befarar något liknande. Kanske inte i år eller nästa, men vi kan vara helt förvissade om att någon gång kommer den. Och svängningarna verkar vara tätare, och inte så långvariga som på 1990-talet. Somliga hävdar att vi lär oss mer och mer från gång till gång så att vi skall kunna undvika dessa upp- och nedgångar. Många hävdar förstås motsatsen att vi aldrig lär oss. Hur det än är med den saken är det väl tveksamt om dessa upp- och nedgångar går att undvika så länge det finns fler än en människa i universum. Men varför gå händelserna i förväg, just nu leker ju livet det är drag under galoscherna. Enligt somliga kanske lite väl mycket drag! Vi ser en begynnande kapacitetsbrist redan nu och inom den närmaste framtiden finns det inte bara behov av en betydligt ökad bostadsproduktionen, utan också krav på energi effektivisering av befintliga byggnader och ett bestånd av bostäder från 1950- och 60-talen som behöver rustas upp. Allt detta kräver stora insatser både vad gäller byggnads arbetare och tjänstemän. Och som lök på laxen har vi också en generationsväxling som oroar. Stora grupper med lång yrkeserfarenhet kommer inom kort att lämna byggmarknaden. I många företag kan en kommande generationsväx- läs mer sidan 2 Mer i detta nummer Byggandet ökar slår vi rekord? Byggandet når historiska nivåer med väg och anläggning samt sjuk- och hälsovård som motor. Bostadsbyggandet är fortsatt byggandets sorgebarn. läs mer sidan 2 Optimism i Stockholm 29 % av medlemsföretagen räknar med att nyanställa under det närmaste halvåret. läs mer sidan 3 Arbetslösheten minskar I slutet av oktober var arbetslösheten bland medlemmar i Byggnads a-kassa 3,9 %. läs mer sidan 6 Befolkningen ökar Stockholms befolkning har ökat med 227 000 personer de senaste 10 åren läs mer sidan 7 Stockholmarna har blivit 227 000 fler de senaste 10 åren! 80 % av medlemsföretagen anser att tillgången på order är god eller mycket god 653 byggnadsarbetare arbetslösa i slutet av oktober i Stockholm.
ling bli en besvärlig upplevelse. En viktig uppgift blir bland annat att lösa hur man på bästa sätt ersätter de kunskaper om det äldre byggnadsbeståndet som finns hos de fyrtiotalister som lämnar bygg- och fastighetsbranschen de närmaste åren. Fler byggprojekt kanske flest någonsin? De tio första månaderna av 2010 inleddes starkt! I den påbörjandestatistik som vi presenterat sedan urminnes tider och som i diagrammet här bredvid sträcker sig från 1986 är det endast år 2007 som kan mäta sig med årets påbörjandevolymer. När två månader återstår av året har vi nästan nått 35-miljardersvallen vad gäller påbörjade byggnadsarbe ten i länet, vilket betyder att vi har stora möjligheter att nå samma volymer som rekordåret 2007, då byggnads arbe ten för drygt 38 miljarder kronor påbörjades. Även om anläggningssektorn fortfarande får anses agera lok de senaste fyra åren har påbörjandet inom denna sektor legat på 5 7 miljarder kronor per år jämfört med 2 3 miljarder kronor tidigare under 2000-talet så är ökningen inom andra byggsektorer mer påfallande. Sjuk- och hälsovård läs Karolinska har nu dragit igång och kommer att periodiseras med ca 2,5 miljarder kronor per år fram till år 2015 då byggnaderna beräknas vara färdigställda. Antalet påbörjade bostäder minskade från drygt 11 000 för några år sedan 2006 till 5 100 under 2009. När vi om några månader gör bokslutet för 2010 bör vi hamna runt 6 500 7 000 påbörjade bostäder och det är inte så tokigt om vi ser siffrorna ur ett historiskt perspektiv med start 1986. Men ekvationen är ändå svår att få ihop! Befolkningen i Stockholmsregionen ökar med rekordfart, nästan 38 000 nya stockholmare 2009, och även om 2010 inte ser ut att hamna riktigt Påbörjade byggnadsarbeten Reglerad sektor, Stockholms län, 2009 års priser, KPI (Källa: Arbetsförmedlingen) 22,9 20,4 11,0 Medel 4-års period 24,7 23,3 Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) Medel 4-års period 27,2 lika högt, ligger prognosen på mellan 34 000 och 37 000 nya fräscha Stockholmare. 18,3 32,3 32,1 38,3 34,8 31,2 34,6 2
Medlemsföretagen vädrar morgonluft Två gånger årligen, i mars och september, genomför föreningen en byggmarknadsundersökning bland de mindre och medelstora företagen för att ta tempen på byggmarknaden i regionen och se hur den utvecklas. Resultaten av den aktuella undersökningen från september i år vars siffror redovisas nedan tyder på att företagen nu åter verkar vädra lite morgonluft, trots den sedvanliga nedgången vid den mindre optimistiska höstundersökningen. En tanke som slår en är att svårigheterna att få tag på kompetent personal nu börjar märkas allt tydligare och att företagen därför väljer att försöka klara sig med den personal de redan har eller vänder sig till några av uthyrningsföretagen. Mer övertygande och markanta förändringar syns i företagens uppgifter om ökningen av förfrågning och kontrakterade order. Glädjande är också uppgifterna om företagens framtidstro: 49 procent av företagen tror på ett bättre nästkommande halvår. Bara vid några tillfällen tidigare, i början och mitten av decenniet, har siffran varit lika hög. När det gäller behovet av att anställa yrkesarbetare det kommande kvartalet är det en mycket positiv trend som kan avläsas i diagrammet här bredvid, även om den aktuella höstundersökningen i vanlig ordning är mindre positiv än årets vår undersökning. Under perioden hösten Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande kvartal yrkesarbetare 2003 till våren 2007 steg behovet av att anställa nya medarbetare från omkring 10 procent till nästan 30 procent. Därefter föll behovet som en sten till hösten 2008, då det åter var nere och nosade på 10-procentsstrecket. En liten förbättring kunde noteras mellan hösten 2008 och våren 2009, och till marsundersökningen 2010 var anställningsbehovet uppe i 30 procent för att vid den aktuella undersökningen hamna strax över 25 procent. Andelen företag som anser sig behöva säga upp yrkesarbetare har minskat från 13 procent till 4 procent mellan 2009 års båda undersökningar till årets vårundersökning. Vid den aktuella undersökningen är det 6 procent av företagen som anser sig ha behov att säga upp personal, vilket diagrammet visar är en låg eller relativt normal siffra sett till hela undersökningsperioden. Antal svar medel per år (höst- och vårundersökning) Antal företag Antal anställda 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 216 262 291 328 343 350 377 392 401 440 469 449 2957 3612 4316 4844 5368 4743 4918 5576 6084 6798 6902 6260 3
29 procent av företagen anser sig behöva anställa yrkesarbetare under första halvåret 2011, vilket kan jämföras med den dystra noteringen vid motsvarande undersökningstillfälle 2008 då endast 10 procent av de tillfrågade företagen ansåg sig behöva anställa. Redan under motsvarande undersökning i fjol såg vi en påfallande förbättring. Under 2007 var alltså situationen någon procentenhet bättre än i dag, men ser vi till den övriga undersökningsperioden från 1999 är det bara vid några undersökningstillfällen under åren 1999 till 2001 som situationen sett ljusare ut. Antalet företag som anser sig behöva säga upp yrkesarbetare är någon procentenhet högre än vid årets vårundersökning. 2 procent får väl dock betraktas som ett positivt besked om valet står mellan den och de 8 procent som vid vårundersökningen 2009 ansåg sig behöva säga upp yrkesarbetare. Så här i efterhand kan vi konstatera att den finanskris som drog fram som en präriebrand över världen i mitten av 2008 återspeglar sig i diagrammet som en kortvarig, men djup, nedgång den djupaste under hela undersökningsperioden. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Planerad personalförändring nästkommande halvår yrkesarbetare Företagens tillgång på kontrakterade order och förfrågningar Andel företag som anger att tillgången är god eller mycket god Glappet minskar Diagrammet här ovan visar på företagens bedömningar av tillgången på kontrakterade order och förfrågningar under första och tredje kvartalet respektive år. Här ser vi att det har tagit riktig fart; 80 procent av företagen uppger att tillgången på kontrakterade order är god eller mycket god, och 84 procent uppger att det även gäller förfrågningar, vilket kan jämföras med 65 respektive 72 procent vid marsundersökningen i år. Vi har en bit kvar till de mycket positiva signaler företagen förmedlade i början och i mitten av decenniet, men inträffar inget oförutsett är vi snart åter där. I diagrammet ser vi att i goda tider är förhållandet mellan kontrakterade order respektive förfrågningar relativt litet, och vid sämre tider är det stort. Vid vårundersökningen i fjol, gällande första kvartalet, var det 66 procent av företagen som ansåg att tillgången på förfrågningar var god eller mycket god. Däremot var det endast 51 procent av företagen som ansåg detsamma om tillgången på kontrakterade order. Det rör sig således om en skillnad på hela 15 procent (!). En av anledningarna till detta kan vara att de mindre och medelstora byggföretagen, som är de som ingår i den här undersökningen, utsätts för större konkurrens i sämre tider, då även de riktigt stora företagen är med i anbudsgivningen även på de lite mindre projekten. 4
Stark tilltro I diagrammet Företagens bedömning av byggmarknaden, vilken speglar förväntningarna på framtiden eller i varje fall det närmaste halvåret, har antalet företag som tror på en förbättring ökat till 49 procent vid den senaste undersökningen. Undersökning 1:a och 3:e kvartalen Företagens bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas ett halvår framåt i tiden En markant förbättring har skett mot höstundersökningen 2008, då endast 5 procent av de tillfrågade företagen trodde på en förbättring. Under hela undersökningsperioden från 1999 har två separata tillfällen utmärkt sig särskilt då företagen flaggat för betydligt sämre tider: 2001 2003 och nu 2008 2009. Den mest tydliga, men kanske också den mest lättförklarliga förändringen, skedde mellan vår- och höstundersökningen 2008 då vi alla minns hur konjunkturen föll och antalet pessimister/realister ökade från 10 till nästan 45 procent. Det är den högsta siffra som har uppmätts under perioden, och den överstiger avsevärt genomsnittet på 13,5 procent. Bedömningen om bättre tider ligger genomsnittligen på 31,3 procent; med en magnifik topp på 60 procent då företagen tillfrågades våren 2000. Når vi dit vid undersökningen i mars 2011 månne?! Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå med hänsyn tagen till den anställda personalen. Bra, men inte så bra Företagens tilltro till framtiden utgör alltid välkommen läsning. De anger att de nu nyttjar en större del av sin produktionskapacitet än i våras, men i ett historiskt perspektiv kan det bli ännu bättre. 50 procent av företagen anser att de har kört för fullt under tredje kvartalet i år medel för höstundersökningarna sedan 1999 är över 52 procent och 8 procent anser att de ligger under 80 procent av sin verkliga kapacitet, vilket också ligger över medeltalet för undersökningsperioden 1999 2010, som ligger på 6,5 procent. Noterbart är att den höga produktionsaktiviteten i början av 2000-talet, då 60 procent av företagen vid flera undersökningstillfällen ansåg sig köra för fullt, inte har upprepats sedan dess. Att skillnaden mellan vår- och höstundersökningen är påfallande är kanske inte heller något att förvånas över. Omarbetning av undersökning större företag Föreningen har sedan 1990 gjort undersökningar bland de större medlemsföretagen gällande personal, fakturering och order. Upplägget är nu under omarbetning eftersom flera företag under de senaste åren har antagit policyn att inte lämna några företagsprognoser. 5
Sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik visar på en något minskad arbetslöshet bland huvudstadens och landets byggnadsarbetare nu nere på 4,0 respektive 3,9 procent. Byggnadsarbetare Arbetsförmedlingens statistik över kassamedlemmar visar att 4,0 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till Byggnads arbetslöshetskassa 36 (Stockholm) var arbetslösa i slutet av oktober. Motsvarande siffra i fjol var 6 procent. Arbetslösheten i riket var 3,9 procent, vilket är 3 procentenheter lägre än i fjol. Noterbart är att skillnaden mellan arbetslösheten i länet och riket under det senaste halvåret flera gånger har varit till rikets fördel; procentandelen för riket har varit lägre än för Stockholms län. Det är något som vi inte har upplevt tidigare! Rapport från Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden i hela riket fortsatte att förstärkas även under oktober. Antalet lediga platser ökade och fler fick arbete: Under oktober fick 49 000 personer någon form av arbete. Det är 8 000 fler än under samma period förra året. 43 000 lediga jobb anmäldes till Arbetsförmedlingen, 13 000 fler än i oktober 2009. Registrerade arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd var sammanlagt 399 000, motsvarande 8,3 procent av arbetskraften. Även om arbetslösheten nu minskar långsammare än tidigare ser Arbetsförmedlingen optimistiskt på framtiden. Det blir fler lediga platser och fler får jobb. Antal personer som har nystartsjobb har nästan fördubblats jämfört med för ett år sedan. Men Arbetslösa medlemmar i Byggnads arbetslöshetskassa i Stockholms län och riket totalt (Källa: Arbetsförmedlingen) Arbetslösa den sista oktober i procent 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Stockholm 14,1 11,3 6,6 4,9 2,0 1,8 2,3 4,6 Riket 21,6 17,3 14,0 10,1 5,9 5,1 5,6 7,4 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stockholm 5,1 4,4 3,1 2,4 2,4 6,0 4,0 Riket 6,9 5,6 3,8 2,7 3,4 6,8 3,9 antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar fortsätter emellertid att öka vilket betyder att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden för vissa grupper. Det är många arbetssökande som får hjälp av jobbcoacher. I oktober anlitade 40 845 personer Arbetsförmedlingens interna eller externa jobbcoacher. En månad efter avslutad coachning har 29 procent av de arbetssökande som i september anlitat extern eller intern jobbcoach fått någon form av anställning. 6
Konkursstatistik från Upplysningscentralen Enligt Upplysningscentralen (UC) minskade konkurserna med 10 procent under perioden januari till oktober 2010 jämfört med samma period 2009. Antalet företagskonkurser rent allmänt steg emellertid för andra månaden i följd i oktober. I Stockholms län minskade konkurserna återigen, medan de övriga storstadslänen gick åt motsatt håll. Vi ligger fortfarande på en högre nivå än under högkonjunkturen innan finanskrisen rullade in, men i jämförelse med förra året ser läget betydligt ljusare ut För byggsektorn har emellertid nedgången i antalet konkurser 2010 stagnerat de senaste månaderna och vi kan bara räkna in en minskning med 1 procent i riket och tyvärr är siffran för Stockholmsbyggarna lika låg vilket betyder 276 konkurser till antalet jämfört med fjolårets 279. Företagskonkurser i riket 1989-2010 (Källa: Upplysningscentralen - UC) Under 2009 sjönk aktiebolagens omsättning i snitt med fyra procent jämfört med året före, och man hade en genomsnittlig resultatminskning med tio procent. Men nu är läget och förutsättningarna annorlunda. Inte minst ser konjunkturuppgången för storföretagen lovande ut. Det återstår förstås att se vilka effekter omvärldsfaktorerna, bland annat i form av den amerikanska ekonomin och de finansiella problemen i vissa EU-länder, kan ha för svenskt vidkommande Källa: UC Befolkningsstatistik Vi blir bara fler och fler den sista september 2010 var Sveriges folkmängd 9 402 000 personer enligt SCB:s befolkningsstatistik en ökning med 523 000 personer de senaste 10 åren In- och utflyttning Anledningen till dippen i befolkningsökningen i början av 2000-talet kan vi se i diagrammet här intill. Inflyttningen sjönk från ca 55 000 personer år 2000 till runt 47 000 år 2003 medan utflyttningen steg från ca 42 000 till 46 000 personer under motsvarande period. 2003 och 2004 var det nästan lika många som flyttade från länet som till länet. Sedan steg inflyttningen brant för att under de tre senaste åren ha legat på 65 000 till 70 000 personer. In- och utflyttade från Stockholms län samt befolkningsökning (Källa: SCB) 7
Mellan 2007 och 2009 sjönk också utflyttningen från ca 48 000 till 41 000 personer, men förväntas i år stiga något. Stockholms läns befolkning har under det senaste decenniet ökat med 227 000 personer, vilket ger en procentuell ökning med 12,5 procentenheter. För riket totalt är motsvarande ökning 5,9 procentenheter. Under perioden 1994 till 2000 låg Stockholms ökning på runt 20 000 personer per år och sjönk sedan till endast drygt 10 000 personer 2003 (IT-bubblan). Därefter har det skett en markant förändring och under fjolåret 2009 ökade befolkningen med hela 38 000 personer. Årets ökning ser inte ut att hamna långt efter. Befolkningsökning i Stockholms län (Källa: SCB) Antal födslar per 100 000 invånare i Stockholms län och i riket exklusive Stockholm (Källa: SCB) Årsmedeltalet för perioden 2003 till 2009 var drygt 24 000 personer, vilket kan jämföras med perioden 1998 till 2003 då ökningen bara låg på 16 500 personer i genomsnitt per år. Produktionen på högvarv...... men vi har en bit kvar till rekordnoteringarna i början av 1990-talet då det totalt i Sverige föddes över 123 000 telningar under ett flertal år. I år förväntas ca 114 000 se dagens ljus för första gången. Även om vi ser till ett lite längre perspektiv, från 1968, så var antalet födslar i början av 1990-talet på topp även om slutet av 1960- och början av 1970-talet inte låg långt efter. Om vi ser till Stockholm, så är de senaste årens barnafödande rekordhögt: i år förväntas ca 29 000 barn födas. 1990, när riket låg som högst, föddes det drygt 25 000 barn i Stockholm län. Om vi däremot ser till hur många barn det föds per 100 000 invånare (undre diagrammet) så når de senaste årens födslar ingen toppnotering i Stockholm. Under 5-6 år i slutet av 1980- och början av 1990-talet föddes det betydligt fler barn: nästan 1 550 barn per 100 000 invånare mot de senaste årens 1 400 barn. Även i början av 1970-talet låg det högre än de senaste åren. För hela perioden 1968 till 2009 var medelantalet födda barn 1 210 barn per 100 000 invånare i riket; 2009 var medelantalet 1 197 barn. Så särskilt produktiva är vi alltså inte. De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar Du på medlemsplatsen på vår hemsida www.stockholmsbf.se. Vid eventuella frågor kontakta gärna Elisabeth Martin eller Lennart Granlöf på Stockholms Byggmästareförening, telefon 08-587 147 00. 8