Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 24 januari 2012

Relevanta dokument
Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58)

Betyg från årskurs 6 i grundskolan (Ds 2010:15) Remiss från Utbildningsdepartementet

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Ärende: Ärende 6 Dnr Förslag till yttrande: Skolans dokument insyn och sekretess. Utbildningsnämnden

Kommittédirektiv. Sekretess för uppgifter i skolväsendet och vissa andra utbildningsformer och verksamheter. Dir. 2010:25

Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram (Ds 2013:50) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 oktober 2013

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet

Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) Remiss från Utbildningsdepartementet

PM 2013: RIV (Dnr /2013)

Distansundervisning för elever bosatta i Sverige Remiss från Utbildningsdepartementet

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning

PM 2011:117 RIV (Dnr /2011)

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 15 september 2016

Olovlig frånvaro i skolan Remiss från Utbildningsdepartementet

Individuella utvecklingsplaner i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 15 oktober 2004

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 september 2008

Utlåtande 2015:14 RVI (Dnr /2014)

Utbildningsdepartementet STOCKHOLM. Dnr U 3011/5355/S

Skolverkets utredning om prövning och bidrag för fristående skolor Remiss från Utbildnings- och kulturdepartementet Remisstid 30 november 2006

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

PM 2016:193 RIV (Dnr /2016)

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Bättre diagnostisering av dyslexi i Stockholms förskolor och skolor Motion (2016:1) av Erik Slottner (KD)

Insatser för att underlätta övergången mellan föroch grundskola Motion (2016:35) av Anna König Jerlmyr och Cecilia Brinck (båda M)

Skolans dokument. insyn och sekretess

Betänkandet Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

PM 2016:132 RIV (Dnr /2016)

Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden för barns och elevers bästa

En ny betygsskala (Ds 2008:13) Remiss från Utbildningsdepartementet

Minska smittoriskerna i förskolan Motion (2016:109) av Jonas Naddebo (C)

Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014

Svensk författningssamling

Inrättande av jourskolor Motion (2015:33) av Maria Danielsson (-)

Införande av redovisning av skolk även i högstadieelevernas betyg Motion av Jan Björklund och Lotta Edholm (båda fp) (2003:2)

PM 2016:214 RIV (Dnr: /2016)

Införande av legitimation för all personal med eget ansvar för barn på skolorna, även fritidspedagogerna Motion (2012:5) av Jan Valeskog (S)

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 27 oktober 2017

EU:s dataskyddsförordning och utbildningsväsendet (SOU 2017:49) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 15 september 2017

Vissa skollagsfrågor - del 4

Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU )

Inrättande av förberedelseskola för nyanlända barn och ungdomar Motion (2016:89) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap. Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem:

Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S)

Promemoria om en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen

Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45)

Elevhälsa Motion (2016:2) av Erik Slottner (KD)

Förslag om policy för sponsring i skolan Skrivelse till kommunstyrelsen av Sabina Bossi m fl (mp)

Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Stockholms skolors simkunnighetsutmaning Motion av Christopher Ödmann (mp) (2006:35)

Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet

Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 10 maj 2016

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012

Mottagande i skolan av barn till diplomater från andra EU-länder Skolverkets uppföljning av tillsynsbeslut

Barnsäkerhet i förskolan Remiss från stadsrevisionen, revisorsgrupp 1

Riktlinjer för övergången mellan förskola och skola i Stockholms stad från 2013

Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Remiss från Socialdepartementet

Yttrande över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) Remiss av betänkande från Utbildningsdepartementet

Demolering av de skriftliga omdömena Motion av Roger Mogert (s) (2008:28)

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 5 oktober 2017

Ökad insyn i välfärden

Likvärdig utbildning - riksrekryterande gymnasial utbildning. för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24) hänvisas

Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017

Koncentration av miljöprövningsdelegationerna Remiss från Miljödepartementet Remisstid 26 maj 2011

Sammanfattning. Bilaga 2

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Ta klass (SOU 2009:27) Remiss från Utbildningsdepartementet

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012

Förbättra barnens säkerhet på förskolorna i Stockholms stad Motion (2016:106) av Jonas Naddebo (C)

PM 2004 RIV (Dnr /2004) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översänds denna promemoria.

Beslut för grundskola

Anmälan om svar på remiss Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) Remiss från Finansdepartementet

Peronuppgifterna rör barn i förskoleverksamhet

Villkor för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Sekretess inom yrkeshögskolan

Entreprenad och samverkan

Remiss av revisionsrapporten "Mobbning och annan kränkande behandling i Stockholms skolor Remiss från revisorskollegiet Remisstid 15 april 2005

Utbildningsförvaltningen Tillhandahållaravdelningen. Handläggare Christer Blomkvist Telefon: Eva Hindersson Telefon:

Erbjud fritt inträde till Stockholms stads badhus och simhallar för kvinnliga EU-migranter Motion (2015:88) av Rickard Wall (-)

Kommunen skall informera om återvandringsbidrag för hemvändande flyktingar och även i förekommande fall utbetala kommunala återvandringsbidrag

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Gör skolorna i staden tryggare Motion (2010:17) av Ylva Wahlström (MP)

Ändring i offentlighets- och sekretesslagen med anledning av lagen om bostadsanpassningsbidrag. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Kraftiga nedskärningar i gymnasieskolan Skrivelse av Mikael Söderlund (m)

Kommittédirektiv. Offentlighetsprincipen i fristående skolor. Dir. 2014:91. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2014

Utlåtande 2009:54 RIV (Dnr /2005)

Transkript:

PM 2012:6 RIV (Dnr 001-2134/2011) Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 24 januari 2012 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58) hänvisas till denna promemoria. Föredragande borgarrådet Lotta Edholm anför följande. Ärendet Regeringen beslutade i mars 2010 att tillkalla en särskild utredning med uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet med anledning av den utökade dokumentationsskyldigheten för elevers och andra enskildas personliga förhållanden. Utredningen fick i uppdrag att särskilt se över behovet av skydd för uppgifter i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Utredaren har föreslagit nya sekretessbestämmelser för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Förslaget har byggt på att uppgifterna ska skyddas med ett omvänt skaderekvisit, dvs. att en presumtion finns för sekretess. Utredningen innehåller ett avsnitt som analyserar behovet och konsekvenserna av en harmoniserad sekretessreglering för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolväsendet. Utredningens slutsats är att det saknas förutsättningar att harmonisera förskolans och skolans sekretesslagstiftningar. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Farsta, Hässelby-Vällingby och Norrmalm. Stadsledningskontoret är i huvudsak positivt till det förslag till nya sekretessregler som utredningen föreslår. Utbildningsnämnden är överlag positiv till det utredningen har kommit fram till i sin översyn av sekretesslagstiftningen när det gäller elevers personliga förhållanden. Farsta stadsdelsnämnd har inga skäl att göra en annan bedömning än utredningens att det saknas förutsättningar att harmonisera skolans sekretesslagstiftning med förskolans. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att konsekvensen av utredningens förslag är att förskolan, liksom idag, har en annan sekretess än förskoleklass, grundskola och fritidshem. Detta underlättar inte samarbetet mellan dessa verksamhetsgrenar. Nämnden delar dock utredningens uppfattning att dessa skillnader behöver bestå.

Norrmalms stadsdelsnämnd har inga skäl att göra en annan bedömning än utredningens att det saknas förutsättningar att harmonisera skolans och fritidshemmens sekretesslagstiftning med förskolans. Mina synpunkter I och med nya skollagen ökar mängden elevdokumentation i skolan. Det är angeläget att lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet är utformad så att känsliga uppgifter skyddas samtidigt som samverkan med socialtjänsten inte hämmas. Barnets bästa måste alltid vara utgångspunkten. Jag delar utredningens förslag i stort. Regeringens utredning ser behov av att ha högre sekretess gällande åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. Jag delar utredningens uppfattning att uppgifterna i sådana dokument bör skyddas med ett omvänt skaderekvisit, dvs. att sekretess ska gälla om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Vidare föreslås omvänt skaderekvisit i särskild elevstödjande verksamhet. Även här delar jag utredningens uppfattning. Fördelarna med ett starkare sekretesskydd väger tyngre än de nackdelar som uppstår. Skolan ska värna elevernas personliga integritet. Gällande harmonisering av sekretesslagstiftning finns det en nödvändig skillnad mellan skolan och förskolans verksamhet. Däremot finns det inga skäl att inte harmonisera lagstiftningen gällande skola och fritidshem. Det är angeläget att friskolor och annan enskilt driven verksamhet så långt det är möjligt regleras på lika villkor som offentliga utövare. Därför är det positivt att utredningen föreslår bestämmelser som ökar tystnadsplikten för enskilda huvudmän. I utredningen saknas en genomgång och analys av behovet av sekretessregler vad gäller kommunala tillsynsärenden enligt skollagen. Kommunen är tillsynsmyndighet över fristående förskolor och fristående fritidsverksamheter och inhämtar därmed dokument från sådan verksamhet regelbundet. I den ärendehanteringen kan det finnas uppgifter som kan behöva sekretesskydd. Denna aspekt bör beaktas under det fortsatta arbetet. Jag föreslår att borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58) hänvisas till denna promemoria. Stockholm den 11 januari 2012 LOTTA EDHOLM Bilagor 1. Reservationer m.m. 2. Skolans dokument - insyn och sekretess (SOU 2011:58), sammanfattning 2

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande gjordes av borgarrådet Daniel Helldén (MP) enligt följande. Med anledning av den ökade dokumentationsskyldigheten i skolan välkomnas utredningens översyn av sekretesslagstiftningen. Rätt till integritet är någonting vi från Miljöpartiet värnar starkt om, och kanske särskilt ungas då de är i extra behov av den här typen av skydd. Miljöpartiet stödjer utredningens betänkande i sin helhet. Utredningens utgångspunkt har varit att föreslå tystnadsplikt för fristående verksamheter som så långt som möjligt ska motsvara sekretessen för verksamheter med offentlig huvudman, och det är något vi ser positivt på. Vårt ansvar i staden är att säkerhetsställa likvärdigheten för alla elever, oavsett skolform, och det inbegriper givetvis att alla elever ska ha rätt till samma skydd oberoende vilken skola de går i. Kommunstyrelsen Särskilt uttalande gjordes av Stefan Nilsson och Sara Pettigrew (båda MP) med hänvisning till det särskilda uttalandet av (MP) i borgarrådsberedningen. 3

ÄRENDET Regeringen beslutade i mars 2010 att tillkalla en särskild utredning med uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet med anledning av den utökade dokumentationsskyldigheten för elevers och andra enskildas personliga förhållanden. Utredningen fick i uppdrag att särskilt se över behovet av skydd för uppgifter i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. BEREDNING Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Farsta, Hässelby-Vällingby och Norrmalm. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 december 2011 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontorets synpunkter berör huvudsakligen det övergripande uppdraget. Sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner Åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogram ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det anges uttryckligen i skollagen att samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Beroende på det enskilda fallet varierar behovet av samarbete med elevhälsan. I vissa fall kan det vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter som socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas när en elev är i behov av särskilt stöd eller på annat sätt uppvisar svårigheter i sin studiesituation. Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Stadsledningskontorets erfarenhet är att mycket känsliga personliga uppgifter om enskilda förekommer i åtgärdsprogrammen varför kontoret delar utredningens uppfattning att det behövs nya sekretessbestämmelser för uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till åtgärdsprogram. Den individuella utvecklingsplanen ska ge elev och vårdnadshavare tydlig information om elevens kunskapsutveckling och i förekommande fall elevens sociala utveckling samt innehålla en plan för elevens fortsatta lärande. Den ska också vara ett redskap för att identifiera olika elevers stödbehov. Vad gäller individuella utvecklingsplaner har ett problem varit att de utgör allmänna handlingar som inte ansetts vara sekretesskyddade. Det har inneburit en osäkerhet kring vad som får skrivas respektive inte skrivas i planen och syftet med den individuella utvecklingsplanen har därigenom inte alltid uppnåtts. Stadsledningskontoret delar av den anledningen utredningens uppfattning att det behövs nya sekretessbestämmelser för uppgift om enskilds personliga förhållanden som finns i den individuella utvecklingsplanen. Sekretess med omvänt skaderekvisit i skolans särskilda elevstödjande verksamhet Utredningen föreslår en regel om sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt i 23 kap. 2 OSL, med ett omvänt skaderekvisit, dvs. presumtionen ska vara att sekretess föreligger. Stadsledningskontoret konstaterar, liksom utredningen, att den särskilda elevstödjande verksamheten är ett vitt begrepp 4

inom vilket det ryms många uppgifter på vilka den föreslagna starka sekretessen kan tyckas vara omotiverad. Huvudregeln i nuvarande sekretessbestämmelse är att sekretess föreligger om uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs, dvs. en svagare sekretess med presumtion för offentlighet. Ett omvänt skaderekvisit, en stark sekretess, för skolans särskilda elevstödjande verksamhet i övrigt får betydelse för vilka uppgifter som kan lämnas ut till enskilda, andra skolmyndigheter, fristående skolor och andra myndigheter. Stadsledningskontoret har kunnat skönja ett utökat intresse av att ta del av allmänna handlingar inom skolverksamheten i och med att nya överklagandemöjligheter införts i skollagen. När det gäller utlämnande till andra myndigheter kan sådant ske med stöd av den sekretessbrytande generalklausulen i 10 kap. 27 OSL, varför ett sådant utlämnande enligt stadsledningskontorets uppfattning inte bör påverkas i någon vidare omfattning av att den starkare sekretessen införs. Vad gäller samverkan med socialtjänsten har också skolan en anmälningsskyldighet om ett barn riskerar att fara illa vilket också innebär en uppgiftsskyldighet till socialtjänsten. Stadsledningskontoret ser därför inte heller att skolans samverkan med socialtjänsten kommer att påverkas i nämnvärd omfattning om regeln med den starkare sekretessen införs. Det som mest talar för förslaget är den förenkling som det innebär i och med att enhetliga sekretessregler gäller för de olika delarna av skolverksamheten. En konsekvens av att samma starka sekretesskydd föreligger inom de olika verksamheterna är att utbytet mellan t.ex. skolpsykolog och kurator till rektor och annan skolpersonal kan ske utan risk för att känsliga uppgifter sprids. Sammanfattningsvis uppfattar stadsledningskontoret att fördelarna med den föreslagna starkare sekretessregeln överväger nackdelarna i form av mindre insyn för enskilda. En harmoniserad sekretessreglering Idag skiljer sig sekretessen mellan förskolan, fritidshemmet och skolan. Det har sin grund i verksamheternas olika förutsättningar och hur skydds- respektive insynsbehovet i de olika verksamheterna har bedömts. Stadsledningskontoret delar utredningens uppfattning om att förskolans sekretessregler inte bör harmoniseras med reglerna för fritidshem och skolan. Inom förskoleverksamhet råder det omvända skaderekvisitet, dvs. presumtion för sekretess. Det beror bl.a. på att ett barn i förskoleålder generellt har ett stort skyddsbehov. Förskolans uppdrag skiljer sig från skolans och i verksamheten finns många uppgifter om barnets och barnets familjs personliga förhållanden, som inte skolan har ett behov av. I skol- och fritidsverksamhet råder i vissa delar det raka skaderekvisitet, dvs. presumtion för offentlighet, vilket inte ger tillräckligt skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förskolan. Stadsledningskontoret delar utredningens uppfattning att sekretessbestämmelserna avseende fritidshemmen kan harmoniseras med skolans regler. Sekretess utanför de områden som regleras i 23 kap. 2 OSL Utredningen har haft att föreslå de lagändringar som behövs för att ett tillfredsställande sekretesskydd ska åstadkommas inom skolväsendet i övrigt för känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden utanför de områden som regleras i 23 kap. 2 OSL, dvs. de nuvarande reglerna för sekretess inom skolväsendet. Sekretessbestämmelserna i 23 kap. 2 OSL är tillämpliga både i skolan och hos den kommunala nämnd inom vars förvaltning skolan hör. Utredningen har funnit att det finns skäl att låta regleringen i 23 kap. 2 OSL omfatta uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om mottagande i grundsärskolan eller en elevs tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan. Dessa ärenden innehåller betydande uppgifter om enskilds personliga förhållanden varför stadsledningskontoret delar utredningens uppfattning i den frågan. Därutöver har utredningen inte funnit anledning att föreslå sekretess för något område utanför dem som regleras i 23 kap. 2 OSL. 5

Utredningen konstaterar att uppgifter i ärenden om bl.a. antagning till gymnasieskolan och skolskjuts faller utanför sekretesskyddet i den särskilda elevstödjande verksamheten. Vidare konstaterar utredningen att något skydd inte heller finns för uppgifter i ärenden rörande kommunens prövning av s.k. tilläggsbelopp för elever vid fristående skola som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Utredningen menar att även om det i dessa sammanhang förekommer uppgifter om personliga förhållanden av känsligare slag är omfattningen inte så stor att det motiverar en utökad sekretess. Stadsledningskontorets uppfattning är att behovet av sekretessregler i ärenden angående tilläggsbelopp är mycket stort. Till de ansökningar om tilläggsbelopp som fristående skolor ger in till kommunen bifogas alltid ett åtgärdsprogram och mycket ofta en specialpedagogisk utredning. Därutöver förekommer det även psykologutredningar, neuropsykiatriska utredningar och läkarutlåtanden. Handlingarna är nödvändiga för att den fristående skolan ska kunna styrka att den enskilde eleven har ett omfattande stödbehov som är bidragsberättigat. I dessa ärenden förekommer således omfattande uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Stadsledningskontoret uppfattar inte att dessa ärenden omfattas av de föreslagna sekretessbestämmelserna i OSL i och med att uppgifterna finns i fristående skolverksamheter och dessa hör inte till kommunens förvaltning. När uppgifterna ges in till kommunen för bedömning av rätten till tilläggsbelopp blir handlingarna allmänna och utan sekretesskydd. Det är därför av stor vikt att även dessa handlingar sekretesskyddas. Stadsledningskontoret saknar också en genomgång och analys av behovet av sekretessregler vad gäller kommunala tillsynsärenden enligt skollagen. Kommunen har att utöva tillsyn över fristående förskolor och fristående fritidsverksamheter och inhämtar i dessa ärenden olika typer av dokument från den fristående verksamheten. Stadsledningskontorets uppfattning är att det även inom den här ärendehanteringen förekommer uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kan behöva ett sekretesskydd. Tystnadsplikt i enskild verksamhet Reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen om allmänna handlingars offentlighet och sekretess gäller inte för fristående skolor och annan enskilt bedriven verksamhet. Utredningen föreslår bestämmelser som så långt som möjligt motsvarar den sekretess som föreslås för motsvarande verksamhet med offentlig huvudman. Stadsledningskontoret är positivt till förändringar i tystnadsplikten på så vis att de motsvarar vad som föreslås gälla i kommunala skolor. En stor del av skolorna i Stockholms kommun är fristående skolor och stadsledningskontorets uppfattning är att individens integritetsskydd ska vara likvärdigt och inte vara beroende av vem som står som huvudman för skolan. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 december 2011 att svar på remissen överlämna och åberopa utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande. Reservation anfördes av Ingegerd Akselsson Le Douaron m.fl. (MP), bilaga 1. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 11 november 2011 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen ställer sig överlag positiv till det utredningen har kommit fram till i sin översyn av sekretesslagstiftningen när det gäller elevers personliga förhållanden. Ur ett elevperspektiv är det angeläget att känsliga uppgifter om elever skyddas och att värna om elevers personliga integritet. 6

Förvaltningen bedömer att det finns stora fördelar med förslaget att den sekretess som gäller för elevhälsan också ska gälla för den särskilda elevstödjande verksamheten i övrigt. Därmed kan all personal inom skolan som har viktig information om en elevs förhållanden få utökade möjligheter till informationsöverföring och samarbete. Detta gäller till exempel samverkan mellan elevhälsans personal och rektor. Det ger bättre förutsättningar för att skolan ska kunna sätta in rätt åtgärder med elevens bästa för ögonen. För skolan är det dock viktigt att inte samverkan utåt försvåras på ett för eleven olyckligt sätt. Detta kan till exempel gälla samverkan med socialförvaltningen och övergångar mellan grund- och gymnasieskola samt vid byte av skola. Förvaltningen ställer sig också positiv till att harmonisera sekretesslagstiftningen för fritidshemmet med regleringen för skolan. Förvaltningen anser dock inte att åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner ska jämställas och att de inte bör bedömas likvärdigt ur sekretessynpunkt. I Skolverkets allmänna råd Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen från 2008 står bl.a. att de skriftliga omdömena bör utformas så att där inte förekommer känsliga uppgifter som kan tänkas omfattas av sekretess. Det står även att en individuell utvecklingsplan inte bör innehålla integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess. I den tidigare versionen från 2005 står att en individuell utvecklingsplan inte ska innehålla uppgifter av integritetskänslig karaktär. Dessa allmänna råd har alltså under flera år fungerat som vägledning för skolorna i utformandet av sin dokumentation och förvaltningen har uppfattningen att skolorna tydligt uppfattat skillnaden mellan en individuell utvecklingsplan och ett åtgärdsprogram. Det senare ska upprättas då en elev riskerar att inte nå läroplanens mål och kan av detta skäl innehålla uppgifter som kan uppfattas som integritetskänsliga. Stockholm använder ett webbaserat verktyg för att följa upp varje elevs kunskapsutveckling. De skriftliga omdömena som tillsammans med den framåtsyftande planeringen resulterar i den individuella utvecklingsplanen underlättar arbetet med att göra utvecklingssamtalen tydliga och meningsfulla. Förvaltningen ser stora fördelar med att webbverktyget kan användas av alla lärare som arbetar med samma elev. Ett förändrat synsätt med ökad sekretess skulle leda till ökad byråkrati och därigenom försvåra det viktiga arbetet med att stödja varje elevs kunskapsutveckling. Förvaltningen tycker att det är bra att utredningen har uppmärksammat att den utökade dokumentationen i skolan och hanteringen av sekretesshandlingar medför ekonomiska konsekvenser för kommunerna som kommunerna behöver kompenseras för. Förvaltningen ställer sig i övrigt bakom de delar i betänkandet som tas upp under rubrikerna om Mottagande i specialskolan och särskolan, Disciplinära och andra särskilda åtgärder, Provsekretess, Nämnden för mottagande till specialskolan och för Rh-anpassad utbildning, Rapport eller utredning om missförhållande och Tystnadsplikt. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 15 december 2011 att remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 november 2011 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har inga skäl att göra en annan bedömning än utredningens att det saknas förutsättningar att harmonisera skolans sekretesslagstiftning med förskolans. 7

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 13 december 2011 att remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2011 har i huvudsak följande lydelse. Den i detta sammanhang aktuella dokumentationsskyldigheten inom skolväsendet omfattar inte förskolan. I förskolan ska inga individuella utvecklingsplaner eller åtgärdsprogram upprättas. Utredningens förslag innebär därför ingen ändring för förskoleverksamheten. Konsekvensen av utredningens förslag är att förskolan, liksom idag, har en annan sekretess än förskoleklass, grundskola och fritidshem. Detta underlättar inte samarbetet mellan dessa verksamhetsgrenar. Förvaltningen delar dock utredningens uppfattning att dessa skillnader behöver bestå. Norrmalms stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 15 december 2011 att remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande. Reservation anfördes av Hans Enroth (V), bilaga 1. Särskilt uttalande gjordes av Shadi Larsson och Nicke Grundberg (båda MP), bilaga 1. Norrmalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 december 2011 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har inga skäl att göra en annan bedömning än utredningens att det saknas förutsättningar att harmonisera skolans och fritidshemmens sekretesslagstiftning med förskolans. 8

RESERVATIONER M.M. Bilaga 1 Utbildningsnämnden Reservation anfördes av Ingegerd Akselsson Le Douaron m.fl. (MP) enligt följande. Att Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt därutöver anföra följande Med anledning av den ökade dokumentationsskyldigheten i skolan välkomnas utredningens översyn av sekretesslagstiftningen. Rätt till integritet är någonting vi från Miljöpartiet värnar starkt om, och kanske särskilt ungas då de är i extra behov av den här typen av skydd. Särskilt har utredningen sett över behovet av skydd för uppgifter i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram och träffat företrädare för Skolverket, Skolinspektionen och haft samrådskontakter med Datainspektionen. I utredningen finns därför en utförlig diskussion och bakgrundsinformation till varför sekretessbestämmelserna bör skärpas kring individuella utvecklingsplaner. Exempelvis så råder det idag dels en osäkerhet kring vad man får skriva i utvecklingsplanerna på grund av integritetsskäl men det förekommer också att granskade planer innehåller känsliga uppgifter som idag saknar skydd enligt gällande rätt. Genom en starkare sekretess skyddas känsliga uppgifter i de fall de förekommer, och osäkerheten för den enskilde läraren kan därför antas bli mindre. Vi håller inte med de invändningar förvaltningen har påpekat utan stödjer utredningens betänkande i sin helhet. Utredningen utgångspunkt har även varit att föreslå tystnadsplikt för fristående verksamheter som så långt som möjligt ska motsvara sekretessen för verksamheter med offentlig huvudman, och det är något vi ser positivt på. Vårt ansvar i utbildningsnämnden är att säkerhetsställa likvärdigheten för alla elever, oavsett skolform, och det inbegriper givetvis att alla elever ska ha rätt till samma skydd oberoende vilken skola de går i. Norrmalms stadsdelsnämnd Reservation anfördes av Hans Enroth (V) enligt följande. Ledamoten Hans Enroth (V) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att överlämna förvaltningens remissvar utan eget ställningstagande. Särskilt uttalande gjordes av Shadi Larsson och Nicke Grundberg (båda MP) enligt följande. Med anledning av den ökade dokumentationsskyldigheten i skolan välkomnas utredningens översyn av sekretesslagstiftningen. Rätt till integritet är någonting vi från Miljöpartiet värnar starkt om, och kanske särskilt ungas, då de är i extra behov av den här typen av skydd. Särskilt har utredningen sett över behovet av skydd för uppgifter i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram och träffat företrädare för Skolverket, Skolinspektionen och haft samrådskontakter med Datainspektionen. I SOU 2011:58 finns utförlig diskussion och bakgrundsinformation till varför sekretessbestämmelserna bör skärpas kring individuella utvecklingsplaner. Exempelvis så råder det idag dels en osäkerhet kring vad man får skriva i utvecklingsplanerna på grund av integritetsskäl men det förekommer också att granskade planer innehåller känsliga uppgifter som idag saknar skydd enligt gällande rätt. Idag finner man hela spektrumet av tillämpning. Genom en starkare sekretess skyddas känsliga uppgifter i de fall de förekommer, och osäkerheten för den enskilde läraren kan därför antas bli mindre. 9

Miljöpartiet stödjer utredningens betänkande i sin helhet. Utredningens utgångspunkt har varit att föreslå tystnadsplikt för fristående verksamheter som så långt som möjligt ska motsvara sekretessen för verksamheter med offentlig huvudman, och det är något vi ser positivt på. Vårt ansvar i staden är att säkerhetsställa likvärdigheten för alla elever, oavsett skolform, och det inbegriper givetvis att alla elever ska ha rätt till samma skydd oberoende vilken skola de går i. 10