OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:21 OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE Antikvarisk medverkan RAÄ 51 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2009 2010 Maria Björck Katarina Eriksson

OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE Antikvarisk medverkan RAÄ 51 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2009 2010 Rapport 2012:21 Maria Björck Katarina Eriksson LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 1

Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom länsmuseets verksamhetsområden arkeologi, bebyggelsehistoria, byggnadsvård, kulturmiljövård, etnologi, konst- och kulturhistoria. Du kan själv ladda hem rapporter i PDF format från länsmuseets hemsida eller beställa kostnadsfritt i PDF format inger.eriksson@xlm.se eller 026-65 56 42. Rapporter (tryckt), böcker och mycket annat kan Du köpa/beställa i länsmuseets butik butiken@xlm.se eller 026-65 56 35. Utgivning och distribution: Länsmuseet Gävleborg Box 746, 801 28 Gävle Tel 026-65 56 00 www.lansmuseetgavleborg.se Länsmuseet Gävleborg 2012 Omslagsbild: Del av kritpipa, ett av fynden från Stortorget 2009. Foto: Tomas Jakobsson, Länsmuseet Gävleborg Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket. Medgivande MS2010/01366. ISSN 0281-3181 Print: Länsmuseet Gävleborg 2 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

INNEHÅLL Inledning... 5... 5 Tidigare undersökningar av Stortorget... 6 Målsättning och metod... 7 Resultat och tolkning... 7 Diskussion... 13 Sammanfattning... 13 Referenser... 14 Administrativa uppgifter... 14 Bilaga 2. Fyndlista. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 3

Bild 1. Fornlämningsområdet RAÄ 51 är markerat med röd linje. Stortorget i Gävle är markerat med en röd punkt. Ur Fastighetskartan Lantmäteriet Medgivande MS2010/01366. 4 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

INLEDNING Länsmuseet Gävleborg har utfört antikvarisk medverkan på Stortorget i Gävle i samband med Gävle kommuns grävningsarbeten inför torgets ombyggnation. Medverkan har utförts i enlighet med beslut från länsstyrelsen (431-3823-09). Det aktuella undersökningsområdet ligger inom fornlämningsområdet RAÄ 51, vilket omfattar de delar av centrala Gävle som anses kunna innehålla medeltida kulturlager. Arbetet har utförts under 2009 och 2010. Fält- och rapportansvarig var Katarina Eriksson. Arkeologisk personal var Bo Sandberg och Bo Ulfhielm, antikvarier. Länsmuseet utförde fortlöpande kontroller av schakt som togs upp i samband med omläggning av fjärrvärme, vattenledningar o.dyl. Kostnadsansvariga för den antikvariska medverkan har varit Tekniska kontoret vid Gävle kommun, Gävle energi samt Gävle vatten. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Staden Gävle är belägen där Gävleåsen och Gavleån korsas, strax innanför åns utlopp i Gävlebukten. På sådana platser, med viktiga kommunikationsvägar bedrivits, förutom i Gavleån och i Testeboån, i Gävlebukten, samt längs en stor del av Norrlandskusten. Gävles uppkomst har även knutits till de förbättrade förutsättningar för export av järn och koppar från Bergslagen som uppstod under 1400-talet i samband med avbrotten i den tidigare handeln via Stockholm. Avbrottet uppstod när tyskarna övertog styret i Stockholm på 1390-talet (Aagard 1984:9). Ett antal gravfält kring stadens centrum, samt de gamla ortnamnen, visar att en Erik Yngström skriver: Gravfälten ha nu införlivats med stadens område eller ligga i deras närmaste omnejd (Yngström 1946: 7). Dessa byar ingår numera som delar av staden, exempelvis Hemlingby, Sörby och Sätra. Den vikingatida bebyggelse som utgjorde föregångaren till stadsbebyggelsen förefaller ha legat vid Gavleån, ett stycke upp från Helga Trefaldighetskyrkan i närheten av enheten (byn) Vi. Detta antagande grundar sig främst på en jämförelse med andra vikingatida centralplatser i Gästrikland (sockencentra, kyrkplatser och ortnamn) om Gävle stads tidiga historia). Även andra teorier har framförts men eftersom det inte gått att få någon vidare uppfattning om den ursprungliga bebyggelsen kring kyrkan och på Söder har det hittills varit svårt att säkert uttala sig om det från Vi då området grundades upp, till den under medeltiden lämpliga hamnplatsen öster om den plats där kyrkan nu står. Av allt att döma är det där de äldsta stadsdelarna anlades (Karlström 1974: 72f).Vi-byns administrativa höjdpunkt och det medeltida Gävles anläggande vid platsen för Helga Trefaldighetskyrkan infaller också strax efter varandra i tid, vilket överensstämmer med omständigheterna kring landhöjningen i området. Gävle nämns som stad första gången år 1413 i skriftliga källor i Eriks av Pommern skattebok. Stadsprivilegier har erhållits år 1446 (Aagård 1984: 9 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 5

fats medeltida keramik (Aagard 1984: 32, 38). I kvarteret Oxenstierna grävdes keramik fram av typer som normalt påträffas i 1300 1400-tals lager (Elfwendahl 1996:17). Vid en schaktmedverkan i Källgränd, på södra sidan om Gavleån har påträffats en in- och utvändigt glacerad lergodskanna (Ulfhielm 2009). I kvarteret Nattväktaren hittades år 1937 ett troligt lösfynd av en primklocka från 1400-talet. Klockan har brukats i den katolska mässan. från detta århundrade undersökts, däribland kvarteren Stadsdiket, Oxenstierna och Lövsångaren. I kvarteret Lövsångaren har man dokumenterat lager från en rat 1500-talsanläggningar och lager. I det intilliggande kvarteret Armfelt skall ha påträffats en stengrund som då tolkades som lämningar efter 1573 års rådhus tida kustlinjen låg cirka 8 meter högre än i dag (Yngström 1946:7). Torget och hela den sänka kring ån som staden är anlagd i låg med andra ord under havsytan vid denna tid och först när området grundades upp kunde marken tas i besittning. Kunskapen om det medeltida Gävle är som tidigare nämnts marginell. All information om Gävles tidiga historia är därför av största vikt. År 1824 köpte staden mark för att kunna anlägga ett mindre torg där nuvarande Stortorget ligger. Detta betydligt mindre torget kallades enligt kartorna för Nya torget och senare för Nytorget. Torget kallades även för Hästtorget då det bedrevs hästhandel här (Karlström 1974). Först i samband med återuppbyggnaden efter den stora stadsbranden 1869 kom torget att få sin största utbredning. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR AV STORTORGET År 2000 utförde länsmuseet en arkeologisk förundersökning och undersökning av en mindre yta på Stortorget. Undersökningen gjordes inför byggnationen av restaurangen Brända Bocken (Liases et al 2002). olika faser kunde urskiljas när det gäller bebyggelsen. På grund av de två sista stadsbränderna har ett antal nyanläggningar ägt rum inom tomterna under 1700- och 1800-talet. Den första aktiviteten på platsen kan troligen dateras till sent 1600-tal. Rester efter en rustbädd till en lada har påträffats. Kartmaterialet visar att området först utgjordes av ängsmark. Bosättning har förekommit på platsen sedan tidigt 1700-tal. Åtminstone tre nyanläggningsfaser kan urskiljas i lagerföljden. Yrkesutövandet hos de människor som hållit till där syns relativt tydligt i lagren. Fyndmaterialet uppvisar en större homogenitet under de faser som är knutna till taget ger de äldre lagren en tydligare bild av ett mer lokalorienterat samhälle. Under 1800-talets första hälft förefaller de sociala och ekonomiska skillnaderna öka. En utvärdering visar att sociala och ekonomiska skillnader kan urskiljas i materialet över tid (Liases et al 2002). År 2003 utförde länsmuseet en arkeologisk undersökning inför grävandet för en sopcontainer. I undersökningen kunde konstateras att det över den ursprungliga ängs- eller betesmarken fanns två bebyggelseskeden med ett åtskiljande raseringslager. Detta har förmodligen har samband med 1776 års brand. 6 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

Kulturlagren kan dateras från 1640-tal till 1800-talets början. Det första bebyggelseskedet omfattade ett hus med spis och intilliggande avfallsplats och det andra var förmodligen grundläggningen till omläggning av Gamla Gränden eller Nytorget. Är det Nytorget har Gamla Grändens sträckning i så fall legat norr om undersökningsytan (Eriksson et al 2005). Keramikmaterialet från sopcontainerschaktet uppvisar stora likheter med Brända Bockenundersökningen och kvarteret Oxenstierna. Benmaterialet är av samma typ som i Brända Bockengrävningen och innehåller mest slaktavfall. Vid undersökningen påträffades ett kopparmynt valör 1 öre från ca 1640 (Eriksson et al 2005). MÅLSÄTTNING OCH METOD Målsättningen med arbetet har varit att: lagrens ålder. tidigare fyndmaterial från torget. Stortorget besöktes regelbundet under pågående grävningsarbeten. Under vissa perioder gjordes två dagliga kontroller av schakten. Dokumentationen skedde fortlöpande genom sektionsritning, fotografering och planritning. Vid schaktmedverkan har ett kraftigt urval gjorts, både när det gällt tillvaratagande av fynd och när det gällt dokumentation av de grävda schakten. Endast schakt med kulturlager som ansetts relevanta att dokumentera har fotograferats och beskrivits, och endast en representativ andel fynd har tillvaratagits. Länsmuseet har valt denna strategi (i nära dialog med länsstyrelsen) för att fältarbetet och fyndhanteringen inte skulle bli orimligt kostsam och omfattande. RESULTAT OCH TOLKNING Det var ett antal schakt som upptogs vid torget. Flertalet av schakten var grunda pare och inte uppvisade alltför stora sentida störningar. I dessa schakt var det möjligt att dokumentera kulturlager. I bild 2 är en översiktskarta där de schakt som kom att dokumenteras är markerade. I schakt 4 påträffades en rustbädd på 1,5 meters djup. Tyvärr var rustbädden redan uppgrävd innan museet var på plats (bild 3). Den kunde därför inte dokumenteras in situ. Marken i detta område var vattensjuk ängsmark fram till 1700-talets första hälft, då byggnation av hus påbörjas. Det var nödvändigt att anlägga rustbäddar inför husbyggnationer p.g.a. den fuktiga marken. Det framkom även en del fynd från området kring rustbädden i schakt 4. Det var mestadels slaktavfall från ko och gris, samt får eller get. Även trasigt glas, keramik och taktegel påträffades, sannolikt rör det sig om en avfallshög. I fyndmaterialet ett stegrande lejon, över ett fält delat i två delar. På sidorna om kronan står O och F. Ovanför kronan står det STOCK... vilket står för Stockholm. Den är tillverkad ungefär år 1750. Fabriken var i drift till 1759 (Åkerhagen 1985). Enligt en förteckning över tomtägare från 1741 bodde handelsmannen Petter (eller möjligen Peter) Bolin här. Han var född 1702 i Medelpad. År 1737 erhöll LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 7

Bild 2. Gävle kommuns schaktkarta, där de schakt som innehöll kulturlager är markerade 1 6. Bokstäverna markerar de sektioner som renritades för rapporten (Bilaga 1). han burskap, d.v.s. laglig rätt att utöva handel i en stad och åtnjuta de borgerliga rättigheterna. Han avled 1768 (Berggren 1938). I samma område bodde enligt förteckningen bland annat en skomakare, ytterligare en handelsman och en sadelmakare. I schakt 4 påträffades även ett fett fyndrikt kulturlager innehållande krossad tegel, keramik och trästybb. Ovanpå detta lager fanns en stenbeläggning av röd Gävlesandsten. Det framkom även en kullerstensbeläggning med spår efter en brand. Det rörde sig troligen om delar av en gård vid ett hus som brann 1869. I schakt 2 ungefär en halvmeter under markytan, framkom en husgrund i form djurben, tegel, kritpipor och keramik, men också skärvor av kinesiskt porslin från Quianlongperioden, från 1700-talets mitt (Bild 6). I anslutning till husgrunden fanns en stensatt gård. Grunden har sannolikt hört till en ekonomibyggnad. I schakt 6 påträffades ett ca 0,5 meter djup mörkbrunt lager som var fyndtomt. Lagret låg direkt på den sterila sanden. Lagret representerar odlingar och ängar kartorna. I schakt 1 framkom ett kulturlager. Under detta lager fanns ett odlingslager av ren matjord. I kulturlagret fanns material från en bosättning från 1700- och 1800-talen (Bild 8). Lagret innehåller trästybb och tegelkross. Detta är troligen rester av den sista stadsbranden 1869. Ovanpå lagret har det lagts ett utjämnande sandlager. I schakt 3 och 5 framkom tunna kulturlager. Det var inte möjligt att dra några större slutsatser om dessa lager. Troligen är lagren från 1700-talet (Bild 9 & 10). 8 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

Bild 3. I schakt 4 påträffades rester efter en rustbädd. Foto: Katarina Eriksson, Länsmuseet Gävleborg. Bild 4. Piphuvud och skaft till kritpipor. Piphuvudet är från mitten av 1700-talet, från schakt 4. Den är tillverkad vid Olof Forsbergs pipfabrik i Stockholm. Foto: Tomas Jakobsson, Länsmuseet Gävleborg. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 9

Bild 5. Plan över husgrunden från schakt 2. I nedre vänstra hörnet ses rester efter kullerstensbeläggning. Renritning: Maria Björck, Länsmuseet Gävleborg. Bild 6. Kinesiskt porslin från Quianlongperioden, från 1700-talets mitt, från schakt 2. Foto: Tomas Jakobsson, Länsmuseet Gävleborg. 10 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

Bild 7. En liten bägare med avsatt fot, från schakt 2. Foto: Tomas Jakobsson, Länsmuseet Gävleborg. Bild 8. Sektion från schakt 1. I sektionen syns tydligt kulturlagret vilande på matjordslagret. Foto: Katarina Eriksson, Länsmuseet Gävleborg. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 11

Bild 9. Kulturlager från schakt 3. Foto: Katarina Eriksson, Länsmuseet Gävleborg. Bild 10. Kulturlager från schakt 5. Foto: Katarina Eriksson, Länsmuseet Gävleborg. 12 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

DISKUSSION Resultatet från de dokumenterade schakten bekräftar en del av den information som framkom vid museets undersökningar på torget år 2000 och 2003. Marken har först utnyttjats som betes- och jordbruksmark, som varit fuktig och sank. Marken bebyggs sedan under 1600-talet och 1700-talet på rustbäddar. Gävle expanderade snabbt under slutet av 1600-talet och 1700-talet. Detta syns tydligt i de förhållandevis rika kulturlagren från denna tid. Expansionen av Gävle har troligen varit som störst under 1700-talets andra hälft och första hälften av 1800-talet, då Gävle vid den tiden var en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. års bränder tydligt. Den nedbrunna och raserade bebyggelsen revs och planades ut. På många ytor lade man ett utjämnande lager av sand för att kunna bygga upp bebyggelsen igen. Med hjälp av informationen från schakten och de två tidigare undersökningarna av Stortorget har det varit möjligt att klarlägga den ursprungliga marknivån för torget. Denna nivå har legat på nio meter över havet. Marken bör ha varit ganska kuperad, eller åtminstone mycket ojämn. Odlingslagren med matjord från 1600-talets ängsmarker ligger på olika nivåer på östra och västra sidan av torget. Den östra har legat nästan en meter lägre. När torget anlades första gången löstes detta troligen genom att man fyllde upp östra delen med ett djupare bärlager. torget, och det som redan grävts fram, har en stor potential att belysa de delar av stadsbefolkningens liv som inte kan nås i de skriftliga källorna. Material är väl värt att forska i, både ur etnologisk och arkeologisk synvinkel. SAMMANFATTNING Länsmuseet Gävleborg har enligt länsstyrelsens beslut utfört antikvarisk medverkan vid Stortorget i Gävle i samband med den stora ombyggnationen av torget åren 2009 och 2010. Torget ligger inom fornlämningsområdet för RAÄ 51, vilket omfattar de delar av Gävle som anses kunna innehålla medeltida kulturlager. Uppdraget har utförts under 2009 och 2010. Vid schaktmedverkan har ett kraftigt urval gjorts, både när det gällt tillvaratagande av fynd och när det gällt dokumentation av de grävda schakten. Endast schakt med kulturlager som ansetts relevanta att dokumentera har fotograferats och beskrivits, och endast en representativ andel fynd har tillvaratagits. Länsmuseet har valt denna strategi (i nära dialog med länsstyrelsen) för att fältarbetet och fyndhanteringen inte skulle bli orimligt kostsam och omfattande. Länsmuseet påträffade kulturlager i sex av de upptagna schakten. Det äldsta lagret är efter odling och består av ett tjockt matjordlager. Området utgjordes av åker och äng fram till slutet av 1600-talet. Marken har ursprungligen i området varit mycket ojämn. När torget anlades första gången löstes detta troligen genom att man fyllde upp östra delen med ett tjockare bärlager. I kulturlagren påträffades rester efter bebyggelse från bl.a. en gård tillhörande handelsmannen Petter Bolin som levde mellan 1702 och 1768. Det framkom även en husgrund från en ekonomibyggnad från 1700-talet i ett av schakten. slaktavfall. Fyndmaterialet har stora likheter med det material som tidigare omhändertagits vid torget. Möjligen går vissa kulturlager ned i 1600-talet. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 13

I två av schakten framkom markbeläggning av röd Gävlesandsten och en kullerstensbeläggning med spår efter en brand. I sektionerna ses även resterna efter 1776 och 1869 års bränder tydligt. Fynd som påträffades var exempelvis fönsterglas, kritpipedelar, porslin, djurben och keramik. REFERENSER Aagård, Gun-Britt 1984. Gävle. Medeltidsstaden 62. Riksantikvarieämbetet. Elfwendahl, M. 1996 a. Kvarteret Oxenstierna 1. Rapport UV Uppsala 1996: 29. - 1996 b. Kvarteret Oxenstierna 3. Rapport UV Uppsala 1996: 24. Eriksson, K., Roslund-Forenius, Y. & Sandberg, B. 2005. Från avfallsgrop till sopcontainer. Arkeologisk undersökning, Stortorget, RAÄ 51, Gävle stad, Gästrikland, 2003. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2005:02. Karlström, T. 1974. Gävle stadsbild. Bebyggelse och samhällsutveckling till 1900-talets början. Flanör bokhandel. Gävle. Liases, K., Blomqvist, M. & Sandberg, B. 2002. Brända Bocken ny restaurang på Stortorget. Arkeologisk förundersökning och undersökning, Stortorget, RAÄ 51, Gävle stad, Gästrikland, 2003. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2002:04. Ulfhielm, U. 2009. Det äldsta Gävle. Ett projekt kring arkeologi i staden 1935-2006 samt arkeologisk undersökning i Strandparken. RAÄ 51, Gävle stad, Gävle kommun, Gästrikland, 2005. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2009:01. Yngström, E. 1946. Gävletrakten under vikingatiden. I: Gävle stads historia. Gävle museum Åkerhagen, A. 1985. Kritpipor. Arne Åkerhagen/Svenska Tobaks. Stockholm. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut: 431-3823-09 Lägesangivelse: Stortorget i Gävle Koordinater: N6728435 E617030, SWEREF Fältarbetstid: Mars 2009 juni 2010 Fältarbets- och rapportansvarig: Katarina Eriksson Personal: Bo Sandberg och Bo Ulfhielm 14 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

BILAGA 1 Sektioner från schakt 3. Sektion från schakt 1, 4 och 6. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 15

16 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

BILAGA 2 Fyndlista Fnr Sakord Material Typ Undertyp Del Dekor/anm Vikt Antal Schakt Lager Mått(mm) Skärvstocklek(mm) 1 Kärl Keramik Buk 5 1 1 3 2 Kärl Porslin Fat Botten 6,9 1 1 3 3 Kärl Keramik Rödgods Mynning brun med vit mynning 12,6 1 1 5,5x2,4 4 kärl Glas Buk? grön med silverfärg 39,3 1 1 6 5 Kärl Keramik Fat Rödgods Mynning + fotdel brun med gul rand 30,3 1 1 4x3 6 kärl Glas gröt med silverfärg 1,4 1 1 1 7 Kärl Keramik Fajans Buk vit med linjer 5,3 1 1 5 8 Kärl? Keramik Rödgods vitglaserad en sida 10,9 1 1 5 9 Kärl Keramik Rödgods Mynning gulglaserad med röd buk 5,6 1 1 4 10 Kärl Keramik Fat Rödgods Mynning brun rand o gul rand 28 1 1 5x3 11 Kärl Keramik Fajans Buk 13,5 1 1 6 12 Kärl Keramik Fajans Botten +buk vitglaserad en sida 10,8 1 1 5 13 Kärl Keramik Fat Fajans Mynning 20,8 1 1 5 14 Kärl Keramik Fajans bränd 12,6 1 1 5 15 Kärl Porslin Botten? vit 8 1 1 4 16 Kärl Keramik Fat Rödgods Mynning vit en sida. vit rand en sida 73,6 1 1 8 17 Kärl Keramik Fat Rödgods Botten +buk gul med grön/brun dekor 75,6 1 1 8 18 Kärl Keramik Kruka? Rödgods Buk oglaserad 75,8 1 1 10 19 Kärl Keramik Kruka? Rödgods Buk+ botten brun en sida 29,8 1 1 4,5 20 Kärl Keramik Fat Rödgods Buk+botten gul med grön/brun dekor 25,9 1 1 10 21 Kärl Keramik Rödgods Mynning brun med gul rand 14,9 1 1 5x2,5 22 Kärl Keramik Fat? Fajans Botten+buk bränd 17,2 1 1 5 23 Kritpipa Lera Skaft+huvud 3,7 1 2 24 Kritpipa Lera Skaft + huvud 11,4 1 2 25 Kärl Porslin Mynning blomdekor 4,6 2 2 1 26 Kärl Porslin Botten+buk blomdekor 17,6 1 2 1 27 Kärl Porslin Botten+buk vit 22,9 1 2 1 28 Kärl Porslin Fat? Botten+buk vit med gulddekor 13,2 1 2 1 29 Kärl Keramik Fat? Rödgods Buk brun med gul o grön dek 43,1 1 2 8 30 Kärl Porslin Fat? Mynning brun med mönster dekor 4,5 1 2 2 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 17

31 Kärl Keramik Fat Rödgods Mynning gul med genombruten dek 43,1 1 2 A 2 7 32 Kärl Keramik Fat? Rödgods Mynning grön 12,4 1 2 A2 5 33 Kärl Porslin Buk blomdekor 1,2 2 2 1 34 Kärl Porslin Fat Kinesiskt Botten+mynning 90,6 5 3 2 35 Kärl Keramik Fat Rödgods Mynning gul med brun o grön dek 219,4 1 3 8 36 Kärl Keramik Gryta Rödgods Fot+buk 183,3 3 3 7 37 Kärl Keramik Fat? Rödgods brun med gul dekor 9,8 1 3 7 38 Kärl Keramik Rödgods Botten ljusbrun 126,3 2 3 10,1 39 Kärl Keramik Rödgods Buk 10,2 1 3 3 40 Obränt ben Ben 13,1 1 3 110x17 41 Obränt ben Ben 43,9 1 3 140x10-35 42 Obränt ben Ben 35,4 1 3 650x300 43 Kärl Keramik Rödgods Buk rödbrun en sida 4,9 1 3 5 44 Kärl Keramik Gryta Rödgods Fot 22,4 1 3 50x10-25 45 Kärl Keramik Krus Rödgods Fot+buk rödbrun en sida 69,6 1 3 7 46 Kärl Keramik Fat Rödgods Buk gul o grön dekor 22,3 1 3 6 47 Kritpipa Lera Skaft 1,9 1 3 48 Kärl Keramik Rödgods 4 1 3 4 49 Kärl? Keramik Rödgods 21,2 1 3 56x22 50 Obränt ben Ben 0,8 1 3 51 Obränt ben Ben 14,5 1 3 52 Kärl? Keramik Krus? Rödgods Pip 36,9 1 3 9 53 Kärl Keramik Gryta Rödgods Fot 52,9 1 3 45x10-25 54 Skosula Näver Björk 82,4 18 3 55 Obränt ben Ben Käke 43 1 4 56 Obränt ben Ben Käke 48,6 1 4 57 Obränt ben Ben Käke 276,6 1 4 58 Obränt ben Ben Käke 276,3 1 4 59 Kärl? Keramik Rödgods Buk? sekundär bränt 61,9 1 4 15 60 Kärl Keramik Krus? Rödgods Öra vit glasyr 17,4 1 4 12 diam 61 Fönster? Glas grönt 14,5 4 4 1 62 Kärl Keramik Fat Fajans Botten+buk 38,4 1 4 7 18 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 19

20 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE

LÄNSMUSEET GÄVLEBORG, BOX 746, 801 28 GÄVLE. TEL 026-65 56 00. WWW.LANSMUSEETGAVLEBORG.SE BESÖKSADRESS: SÖDRA STRANDGATAN 20, GÄVLE. FAKTARUM: STYRMANSGATAN 4, GÄVLE. LÄNSMUSEET GÄVLEBORG OMBYGGNATION AV STORTORGET I GÄVLE 22