Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1

Innehållsförteckning Inledning... 3 Malmös arbetsmarknad... 4 Arbetslöshet... 5 Mätmetoder... 5 Utveckling av arbetslösheten... 6 Arbetslöshet 2013 enligt Arbetsförmedlingen... 6 Antalet arbetslösa malmöbor... 7 Arbetslöshet som andel av arbetskraften... 8 Utrikesföddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen... 9 Arbetslösa ungdomar... 10 Arbetslöshet hos personer med funktionshinder... 10 Tid i arbetslöshet... 10 Arbetslöshet enligt AKU... 11 Varsel... 11 Sysselsättningsgrad... 12 Mätning av sysselsättningsgraden... 12 Sysselsättningsgrad enligt RAMS... 12 Sysselsättningsgrad enligt AKU... 13 Arbetspendling över kommungräns inom Sverige... 14 Pendling till den danska arbetsmarknaden... 15 Pendling enligt Örestat: Malmö - Danmark... 15 Dansk pendlingsstatistik... 16 Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet... 17 Bilaga 2: Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)... 19 2

Inledning Denna rapport belyser arbetsmarknad, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 samt påverkande faktorer som varsel och pendling. I de fall då statistik inte finns tillgänglig för 2013 redovisas senast tillgängliga uppgifter. År 2013 präglades av ett avvaktande läge på arbetsmarknaden i Skåne och i Malmö. Arbetslösheten ökade något i Malmö, från 14,0 % år 2012 till 14,9 % år 2013 medan antalet varsel minskade. Arbetslösheten i Malmö är högre än i riket som helhet och i jämförelse med andra stora städer. Det finns stora skillnader i andelen arbetslösa i olika grupper arbetslösheten är högre för män än för kvinnor, högre bland ungdomar och högre bland utrikes födda. Dessa skillnader har funnits under en längre tid och förändrades inte avsevärt under 2013. Antalet förvärvsarbetande kvinnor och män i Malmö ökade med ca 3 000 till 161 000 under 2012 (senaste tillgängliga siffror från SCB). Både in- och utpendlingen till/från Malmö ökade under 2012 och nu är nästan 40 % av de som arbetar i Malmö inpendlare. Under 2012 ökade sysselsättningen i Malmö, såväl som i riket och de andra storstäderna. Detta innebär att sysselsättningen i Malmö har ökat med 2,8 procentenheter de senaste 4 åren till 63,6 %. I Malmö är det nästan ingen skillnad mellan sysselsättningsgraden för kvinnor och för män (0,8 procentenheter). Motsvarande skillnad i riket är 2,9 procentenheter. Den ekonomiska konjunkturens betydelse, framförallt för arbetslösheten men även för av försörjningsstöd är tydlig och syns i diagram 1. Under högkonjunkturen till och med 2008 sjönk såväl antalet arbetslösa som biståndsbehovet för att sedan stiga i takt med den försämrade konjunkturen. Arbetsförmedlingen beskriver i sin prognos för Skåne 2014 att detta finns en större framtidstro bland arbetsgivarna, att den svenska ekonomin är starkare och att hushållens inkomstutveckling varit positiv. Trots att utvecklingen fortfarande är osäker, beräknar arbetsförmedlingen att arbetslösheten kommer att minska något i Skåne under 2014. Diagram 1. Utveckling av befolkning, hushåll med försörjningsstöd eller introduktionsersättning, antal arbetslösa samt andel arbetslösa av befolkningen, 2003-2013 Värde år 2000 = 100. 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Befolkning Ekonomisk hjälp(hushåll) Antal arbetslösa Arbetslösa % 3

Antal Malmös arbetsmarknad En arbetsmarknad i tillväxt Antalet arbetstillfällen 1 i Malmö ökar stadigt sedan flera år tillbaka och är nu nästan 30 000 fler än vid millennieskiftet. Diagram 2 visar att en nedgång inträffade under lågkonjunkturen 2009 men att ökningen åter tog fart 2010. Från 2007 till 2012 har antalet arbetstillfällen i Malmö ökat med 12 000. Förvärvsarbetandet har ökat mer för kvinnor än för män, både sett som antal och procentuellt. Diagram 2. Antal förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Malmö 2007-2012 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kvinnor 70 377 71 349 70 937 74 143 75 579 77 419 Män 78 621 79 788 77 994 80 303 82 682 83 753 Struktur Tabell 1 visar att nästan 40 % av de som arbetade i Malmö år 2012 var inpendlare, resten var bosatta i Malmö. Bland de som var bosatta och arbetade i Malmö var något fler kvinnor är män, medan 57 % av pendlarna var män. Tabell 1. Antal förvärvsarbetande, bosatta i Malmö och inpendlare, 2012 Näringsgren Kvinnor Män Samtliga Förvärvsarbetande 77 419 83 753 161 172 Förvärvsarbetande, bosatta i Malmö 50 483 48 133 98 616 Inpendlare till Malmö 26 936 35 620 62 566 Näringslivet står för 70 % av Malmös arbetstillfällen och offentlig verksamhet för 26 % (i riket som helhet är motsvarande siffror 68 % och 28 %). Fördelningen mellan de olika sektorerna i Malmö liknar fördelningen i riket som helhet (se tabell 2). Sedan 2011 har det endast skett mycket små förändringar i denna fördelning. Tabell 2. Andel förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor 2012. Malmö och riket. Malmö Riket Sektor Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun 24 % 7 % 29 % 7 % Landsting 9 % 2 % 9 % 2 % Statlig förvaltning, affärsverk, företag 7 % 5 % 6 % 5 % Näringslivet 56 % 83 % 52 % 83 % Övriga organisationer och offentliga institutioner 4 % 3 % 5 % 3 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 1 Antalet förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen 4

Tabell 2 visar också att det finns stora skillnader i var kvinnor och män i Sverige och i Malmö arbetar. Malmö har en något mindre könsegregerad arbetsmarknad än riket som helhet men trots det arbetar 83 % av alla förvärvsarbetande män inom näringslivet jämfört med 56 % av de förvärvsarbetande kvinnorna. I tabell 3 som visar antalet förvärvsaretande inom olika näringsgrenar syns samma mönster. De största näringsgrenarna i Malmö är handel, företagstjänster samt vård och omsorg och sociala tjänster (se tabell 3). Detta är något annorlunda i riket som helhet, där tillverkning och utvinning är en viktigare näringsgren än i Malmö. Tabell 3. Antal förvärvsarbetande efter näringsgren 2012. Malmö och riket. Näringsgren Malmö, antal kvinnor Malmö, antal män Malmö, Antal totalt Malmö, Andel A jordbruk, skogsbruk och fiske 74 192 266 0 % 2 % Riket, Andel B+C tillverkning och utvinning 2 980 7 991 10 971 7 % 13 % D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 625 1 338 1 963 1 % 1 % F byggverksamhet 1 168 9 065 10 233 6 % 7 % G handel 10 427 13 231 23 658 15 % 12 % H transport och magasinering 2 313 7 063 9 376 6 % 5 % I hotell- och restaurangverksamhet 2 870 3 092 5 962 4 % 3 % J information och kommunikation 2 821 7 204 10 025 6 % 4 % K finans- och försäkringsverksamhet 1 584 1 754 3 338 2 % 2 % L fastighetsverksamhet 1 248 1 832 3 080 2 % 2 % M+N företagstjänster 11 181 13 997 25 178 16 % 11 % O offentlig förvaltning och försvar 5 734 4 148 9 882 6 % 6 % P utbildning 11 080 4 081 15 161 9 % 10 % Q vård och omsorg; sociala tjänster 17 513 4 526 22 039 14 % 16 % R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 4 187 3 545 7 732 5 % 4 % 00 okänd verksamhet 1 614 694 2 308 2 % 1 % Summa 77 419 83 753 161 172 100 % 100 % Sedan 2010 har sysselsättningen inom näringsgrenarna företagstjänster, utbildning och vård och omsorg ökat mest och endast några få näringsgrenar har krympt (tillverkning och utvinning, transport och magasinering och fastighetsverksamhet). Arbetsförmedlingen skriver i sin prognos för Skåne 2014 att tillväxten på arbetsmarknaden koncentreras inom privata tjänster och att offentliga tjänster kommer öka något. Inom jord- och skogbruk, industri samt byggverksamhet bedöms sysselsättningen ligga kvar på en oförändrad nivå under 2014. Arbetslöshet Antalet arbetslösa personer ligger kvar på en hög och något ökande nivå. Arbetslösheten i Malmö har ökat från 2012 till 2013 såväl i absoluta tal som mätt i procent av både arbetskraften och befolkningen. Arbetslösheten ökade i långsammare takt för kvinnor och män i åldrarna 18-24 år, än för arbetskraften som helhet. Skillnaderna i arbetslöshet mellan kvinnor och män, unga och äldre och mellan hela arbetskraften och utrikesfödda var fortsatt stora och förändrades inte under 2013. Mätmetoder Vanligtvis används tre olika mått för att mäta arbetslösheten antal arbetslösa, arbetslösa som andel av arbetskraften samt arbetslösa som andel av befolkningen. Kännedom om 5

% antalet arbetslösa är grundläggande för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Den officiella arbetslöshetsstatistiken på riksnivå tas fram av Statistiska centralbyrån, SCB, genom Arbetskraftsundersökningar, AKU. Arbetsförmedlingen redovisar varje månad statistik som utgår från arbetslösa registrerade hos Arbetsförmedlingen. Läs mer om hur arbetslöshet mäts i bilaga 1. Utveckling av arbetslösheten En återblick till 1996 (då arbetsförmedlingens historiska serie börjar) visar att arbetslösheten i Malmö varit högre än den i Skåne och i riket som helhet under de senaste 17 åren framförallt för åldersgruppen 16-64 (se diagram 3 och 4). År 1996 var arbetslösheten som andel av befolkningen, 15,3 % för åldersgruppen 16-64 och 20,2 % för åldersgruppen 18-24 2. Den sjönk därefter för båda grupperna till 2008 då de lägsta nivårena nåddes. Sedan lågkonjunkturen 2009 har arbetslösheten stigit och den ligger nu på samma nivå som i början av 2000-talet. Enligt arbetsförmedlingens prognos för 2014 förväntas arbetslösheten minska något under 2014. Diagram 3. Arbetslösa, 16-64 år, 1996-2013. Andel av befolkningen 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Malmö Skåne Riket Källa: Arbetsförmedlingen Diagram 4. Arbetslösa, 18-24 år, 1996-2013. Andel av befolkningen % 25,0 Malmö Skåne Riket 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshet 2013 enligt Arbetsförmedlingen (Källmaterial till alla tabeller och diagram i avsnittet: Arbetsförmedlingen) I följande avsnitt definieras arbetslösa som Arbetsförmedlingens begrepp totalt inskrivna arbetslösa bestående av kategorierna öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. 2 Arbetsförmedlingens statistik delas upp i åldergrupperna 16-64 år och ungdomar 18-24 år. 6

I den registerbaserade arbetskraften ingår inte grupper som studerande ungdomar, gränspendlare eller personer försörjda på annat sätt än genom arbete men som inte ser sig som arbetslösa, och är därför mindre än befolkningen. Det får som följd att samma antal arbetslösa utgör en större andel av den registrerade arbetskraften än om de jämförs med hela den aktuella befolkningsgruppen. I tabell 4 syns effekten av de två olika beräkningsmodellerna. Tabell 4. Inskrivna arbetslösa 2013 som andel av befolkningen respektive arbetskraften. Medelvärde Malmö Skåne Riket 16-64 år Andel av befolkningen 10,4 7,8 6,7 Andel av arbetskraften 14,9 10,4 8,5 18-24 år Andel av befolkningen 13,1 11,6 10,3 Andel av arbetskraften 24,5 20,8 17,2 Antalet arbetslösa malmöbor Diagram 5 och 6 ger en överblick över antalet arbetslösa malmöbor under de senaste åren. Antalet arbetslösa malmöbor ökade med 2 007 personer i gruppen 16-64 år och med 314 personer i gruppen 18-24 år jämfört med 2012. Genomsnittsarbetslösheten per månad 2013 överträffades senast år 1997 för åldersgruppen 16-64 år och år 1996 för åldersgruppen 18-24 år. Diagram 5. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 16-64 år. Malmö, medelvärde/mån 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 5 723 7 385 7 828 8 267 9 151 Män 8 106 9 942 10 088 10 932 12 055 Samtliga 13 829 17 328 17 916 19 200 21 207 Diagram 6. Antal arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen, 18-24 år. Malmö, medelvärde/mån 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 1 046 1 354 1 373 1 501 1 623 Män 1 513 1 825 1 862 2 108 2 299 Samtliga 2 559 3 178 3 235 3 609 3 922 7

Uppsala Lund Jönköping Stockholm Linköping Riket Göteborg Örebro Västerås Skåne län Helsingborg Kristianstad Norrköping Malmö Arbetslöshet som andel av arbetskraften Arbetslösheten i Malmö är hög jämfört med andra kommuner, Skåne och riket som helhet. Diagram 7 visar arbetslösheten i ett antal stora kommuner i Sverige för åldersgruppen 16-64 år. Mönstret är i stort sett detsamma för åldergruppen 18-24 år. Diagram 7. Arbetslöshet som andel av arbetskraften, 16-64 år, december 2012 och 2013, utvalda kommuner 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 dec 2012 dec 2013 2013 ökade andelen arbetslösa av den registrerade arbetskraften i Malmö och uppgick till 14,9 % i åldersgruppen 16-64 (årsmedeltal för 2013). Arbetslösheten är högre för män (16,4 %) än för kvinnor (13,3 %) men har ökat i ungefär samma takt under 2012 och 2013 som diagram 8 visar. Diagram 8. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 16-64 år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Kvinnor 2012 Kvinnor 2013 Män 2012 Män 2013 Arbetslösheten är avsevärt mycket högre för ungdomar, 18-24 år, och uppgick till 24,5 % (årsmedeltal för 2013) jämfört med 23 % för 2012. Arbetslösheten är högre för män (27,9 %) än för kvinnor (20,8 %) även bland ungdomar och i denna grupp är skillnaden större. Diagram 9 visar utvecklingen under åren 2012 och 2013 i mer detalj. 8

Diagram 9. Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften (%). Kvinnor och män 18-24 år 35 30 25 20 15 10 5 Kvinnor 2012 Kvinnor 2013 Män 2012 Män 2013 Diagram 10 visar att skillnaderna i arbetslöshet mellan olika grupper är mycket stora och en analys av dessa skillnader över tid visar att de har förändrats mycket lite under de senaste åren. Diagram 10: Arbetslöshet som andel av den registerbaserade arbetskraften. December 2013. Utrikesföddas andel av arbetslösheten respektive av befolkningen Arbetslösheten i Malmö är högre för utrikes födda än för dem som är födda i Sverige men det finns skillnader mellan olika åldersgrupper. Under 2012 utgjorde utrikesfödda arbetslösa 58 % av samtliga arbetslösa i åldern 16-64 och 35 % i åldersgruppen 18-24. Vid jämförelse mellan utrikesföddas andel av befolkningen och hur stor andel utlandsfödda utgör av de arbetslösa framgår att utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa i hela åldersgruppen 16-64 år. (Tabell 8.) Frånräknas ungdomar 18-24 år uppgår andelen utlandsfödda till 62 % av de arbetslösa. I gruppen arbetslösa 18-24 år motsvarar de utrikesföddas andel däremot i stort sett de utrikesfödda ungdomarnas andel av befolkningen. Tabell 5. Utrikesföddas andel av antalet arbetslösa respektive av Malmös befolkning. 2013 16-64 år 18-24 år Andel av arbetslösa 58 % 35 % Andel av Malmös befolkning 38 % 34 % 9

Arbetslösa ungdomar Under 2013 var i medeltal 3 908 ungdomar, 18-24 år, i Malmö inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det motsvarade 13,1 % av befolkningen och 24,5 % av den registerbaserade arbetskraften. Tabell 6 visar att arbetslösheten var högre för unga män än för unga kvinnor och att arbetslösheten var avsevärt mycket högre bland utrikesfödda ungdomar. Tabell 6. Arbetslöshet hos ungdomar, 18-24 år, medeltal/mån 2013 Kvinnor Män Samtliga Samtliga 20,8 27,9 24,5 Utrikesfödda 34,8 42,7 39,1 Arbetslöshet hos personer med funktionshinder I december 2013 var 2 528 personer med någon form av funktionshinder inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Malmö. Av dessa var 164 ungdomar, 18-24 år. 1 018 var födda i utlandet, varav 25 i åldersgruppen 18-24 år. Tabell 7. Särskilda insatser för funktionshindrade, pågående december 2013 16-64 år 18-24 år Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Lönebidrag 408 511 919 22 27 49 Offentligt skyddat arbete, OSA 59 101 160 2 1 3 Utvecklingsanställning 143 286 429 26 69 95 Trygghetsanställning 400 573 973 8 8 16 Kulturarvslyftet 3 5 8 0 0 0 Utvecklingsanställning Samhall 16 23 39 1 0 1 Summa 1029 1499 2528 59 105 164 Tid i arbetslöshet Tiden i arbetslöshet är viktig då det är svårare för personer som varit arbetslösa länge att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens statistik för Malmö visar att tiden i arbetslöshet överlag har varit oförändrad under 2012 och 2013. Det finns alltså inga tecken på att långtidsarbetslösheten ökar trots att arbetslösheten legat på en hög nivå under flera år. Ungdomar på väg att etablera sig på arbetsmarknaden har generellt en större rörlighet mellan perioder av arbete och perioder av arbetslöshet än äldre. Det illustreras i diagram 11 som visar att 47 % av de inskrivna ungdomarna en arbetslöshetstid som är längre än 6 månader jämfört med 61 % i åldersgruppen 16-64 år. I åldersgruppen 16-64 år har också var femte person varit arbetslös mer än två år i följd mot endast var 20:e i gruppen ungdomar. Av de faktorer som finns att tillgå i Arbetsförmedlingen statistik (ålder, kön och utländsk bakgrund), är det åldern som har störst betydelse för tiden i arbetslöshet. Mönstret för arbetslöshetsperiodens längd skiljer sig mellan ungdomar och samtliga arbetslösa men inte mellan kvinnor och män, utrikes födda och samtliga arbetslösa. 10

Diagram 11. Andel kvar i arbetslöshet efter arbetslöshetstidens längd, december 2013 80% 60% 40% 20% 0% 16-64 år 16-64 år utrikes födda > 6 mån > 12 mån 18-24 år 18-24 år utrikes födda > 6 mån 61% 64% 47% 52% > 12 mån 39% 42% 22% 26% > 24 mån 20% 21% 5% 7% Arbetslöshet enligt AKU Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning och är inte tillräckligt omfattande för att ge samma säkerhet i resultaten på vid regional nedbrytning som vid redovisning på riksnivå. För att tillgodose ett stort intresse redovisar SCB ändå AKU årsvis och kvartalsvis nedbrutet på de tre största kommunerna samt för övriga kommuner sammanslagna. Den internationellt jämförda åldersgruppen är 15-74 år men i SCB gör även en fördelning för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstalen för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Tabellerna 9 och 10 visar på samma mönster som arbetsförmedlingens statistik. Arbetslösheten i Malmö är hög jämfört med andra kommuner, Skåne och riket som helhet. I Malmö har arbetslösheten ökat sedan 2009 medan den i sort sett varit oförändrad i riket som helhet och i de andra storstäderna. Tabell 8. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 15-74 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2009 6,6 10,0 10,1 8,4 8,3 2010 6,7 10,2 9,6 8,7 8,6 2011 6,8 9,5 11,0 7,7 7,8 2012 7,0 9,5 12,3 7,8 8,0 2013 6,6 9,8 12,6 7,9 8,0 Tabell 9. Arbetslöshet enligt AKU, procent av arbetskraften 20-64 år. Stora kommuner. Årsmedeltal Stockholm Göteborg Malmö Övriga Riket 2009 5,7 9,1 9,2 7,3 7,3 2010 6,2 9,2 8,8 7,6 7,6 2011 5,8 8,5 10,6 6,7 6,9 2012 6,1 8,6 11,5 6,9 7,1 2013 5,7 9,1 11,9 7,0 7,2 Varsel Konjunkturförändringarna avspeglas i antalet lagda varsel. En topp inträffade 2009 då totalt 13 053 varsel lades i Skåne. Under 2013 lades strax över 8 000 varsel i Skåne vilket är en minskning sedan 2012 (se diagram 12). Upp till hälften av lagda varsel verkställs inte. Varsel är därför inte ett mått på faktiskt minskat antal arbetstillfällen men kan ses som en indikation på arbetsgivarnas aktuella bedömning av marknadsläget. 11

Diagram 12. Antal varsel i Skåne 1996-2013 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningsgrad Mätning av sysselsättningsgraden Sysselsättningsgraden, eller förvärvsfrekvensen, är ett mått på hur stor andel de som arbetar utgör av befolkningen. Statistiska centralbyrån tillhandahåller två olika redovisningar av sysselsättningsgraden - AKU respektive RAMS (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). De skiljer sig åt avseende aktualitet, mätmetod, urval och innehåll. Detaljer kring dessa redovisningar finns i bilaga 2 Sysselsättningsgrad enligt RAMS Senast tillgängliga statistik är från 2012. I RAMS saknas uppgifter om inkomster i annat land och pendlare med inkomster i Danmark finns därför inte med i statistiken. De omfattade strax under 5 % av befolkningen år 2011. I Stockholm och Göteborg finns också gränspendlare utanför RAMS-statistiken men i mindre omfattning. Sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna. Även om man lägger till de 5 % som pendlar till Danmark är sysselsättningen i Malmö lägre än i riket som helhet. Diagram 13 visar att sysselsättningen i Malmö varierat med konjunkturen under de senaste 15 åren men att sysselsättningsgraden inte har ökat trots att antalet arbetstillfällen i staden har ökat. Diagram 13. Sysselsättning 1999-2012 enligt RAMS. Procent av befolkningen 20-64 år Stockholm Göteborg Malmö Riket 85 80 75 70 65 60 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 12

Diagram 14 visar sysselsättningen för kvinnor och män i riket och stora kommuner år 2012. I Malmö är det nästan ingen skillnad mellan sysselsättningsgraden för kvinnor och för män (0,8 procentenheter). Motsvarande skillnad i riket är 2,9 procentenheter. Diagram 14. Sysselsättning 2012. Procent av befolkningen. 20-64 år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stockholm Göteborg Malmö Riket Kvinnor 77 71,8 63,2 75,6 Män 78,2 73,9 64 78,5 Sysselsättningsgrad enligt AKU I diagram 13 och 14 redovisas sysselsättning enligt AKU dels för åldersgruppen 15-74 år och dels för åldersgruppen 20-64 år. På grund av osäkerhetstal för stora kommuner finns dessa siffror inte uppdelade på kön. Den väsentligt lägre förvärvsfrekvensen för 15-74 år beror främst på att de arbetande också relateras till befolkningsgrupper som endast i begränsad utsträckning förvärvsarbetar, som skolungdomar och pensionärer. Diagram 15. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 15-74 år. Riket och stora kommuner. Årsmedeltal 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 62,0 60,0 58,0 56,0 54,0 2009 2010 2011 2012 2013 Stockholm 72,1 71,5 71,7 72,0 73,6 Göteborg 64,6 64,6 65,5 65,7 65,8 Malmö 62,6 63,1 62,3 61,7 63,1 Riket 64,7 64,4 65,4 65,5 65,7 Stockholm Göteborg Malmö Riket 13

Diagram 16. Sysselsättning enligt AKU, procent av befolkningen 20-64 år Riket och stora kommuner. Årsmedeltal 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 2009 2010 2011 2012 2013 Stockholm 82,3 81,0 82,1 82,3 83,6 Göteborg 75,0 75,0 76,4 76,5 76,2 Malmö 72,2 74,7 72,9 72,0 73,4 Riket 78,3 78,1 79,4 79,4 79,7 Stockholm Göteborg Malmö Riket Arbetspendling över kommungräns inom Sverige År 2012 pendlade inom Sverige 62 566 personer till arbete i Malmö och 29 065 pendlade ut från Malmö. Det innebär att över 33 000 fler personer pendlade in till Malmö än ut från Malmö. Sedan 2004 har pendlingen till Malmö ökat mer än pendlingen från Malmö och nettot har ökat med nästan 6 000 personer (diagram 17). Diagram 17. Pendling till och från Malmö, exklusive Danmark Till Malmö Från Malmö Netto 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Fler män än kvinnor pendlar till och från Malmö och en större andel av de förvärvsarbetande männen pendlar. Bland de förvärvsarbetande som helhet är 52 % män och 48 % kvinnor medan fördelningen bland pendlare är 57 % män och 43 % kvinnor. Mönstret stämmer med det pendlingsmönster som påvisats i olika studier att män arbetspendlar i större utsträckning än kvinnor. Detta speglar sig också i att det finns fler kvinnor än män som bor och arbetar i Malmö. Lund är den kommun som Malmö har störst pendlingsutbyte. Antalet som pendlar till respektive från Lund är lika många, cirka 9 800. Tabellerna 10 och 11 visar i mer detalj till och från vilka kommuner pendlingen sker. 14

Tabell 10. De fem största utpendlingskommunerna för Malmö 2012. Exkl. pendling över riksgräns Utpendlingskommun Kvinnor Män Totalt Totalt, andel Lund 4 437 5 351 9 788 34 % Burlöv 923 1 708 2 631 9 % Stockholm 777 1 057 1 834 6 % Vellinge 753 862 1 615 6 % Helsingborg 687 868 1 555 5 % Övriga 5 084 6 558 11 642 40 % Summa 12 661 16 404 29 065 100,0% Tabell 11. De fem största inpendlingskommunerna för Malmö 2012. Exkl. pendling över riksgräns Inpendlingskommun Kvinnor Män Totalt Totalt, andel Lund 4 295 5 493 9 788 16 % Vellinge 3 588 3 557 7 145 11 % Trelleborg 2 311 2 971 5 282 8 % Svedala 2 298 2 333 4 631 7 % Lomma 1 631 1 849 3 480 6 % Övriga 12 813 19 417 32 230 52 % Summa 26 936 35 620 62 556 100,0% Pendling till den danska arbetsmarknaden Öppnandet av Öresundsbron år 2000 ändrade förutsättningarna för att pendla över sundet. Pendlingen nådde sin kulmen år 2008 då över 11 000 personer pendlade från Malmö till Danmark 3. Sedan 2008 har pendlingen till Danmark minskat av flera anledningar, dels har läget på den danska arbetsmarknaden försämrats och dels har priserna på bostäder i Danmark samt valutakursen gjort det mer fördelaktigt för danskar att återvända till Danmark. De siffror som finns tillgängliga för 2012 och 2013 visar på att pendlingen fortsätter att minska. Enligt Örestat pendlade nästan 9 000 personer under 2012 och första kvartalet 2013 pendlade 8 500 personer. Pendling enligt Örestat: Malmö - Danmark Uppgifterna i Örestat bygger på den registerbaserade statistik som tas fram av Danmarks Statistik och svenska SCB. Örestat publicerar en tidsserie fram till 2011 och siffror per kvartal för 2012 och 2013. Diagram 18 visar att pendlingen har minskat sedan 2008 men att pendlarna fortfarande utgör en stor andel av Malmös befolkning, närmare 5 % år 2011. Siffrorna för 2012 och 2013 visar en fortsatt stadig minskning av pendlingen till 8500 personer under kvartal 1 2013. 3 I pendlingssiffrorna ingår danskar som flyttat till Sverige men fortsatt arbeta i Danmark 15

Diagram 18. Arbetspendling från Malmö till Danmark, heltidspendlare 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal pendlare 7664 10653 11258 10875 10433 9572 Andel av befolkning 4,2% 5,7% 5,9% 5,5% 5,2% 4,7% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 96 % av pendlingen över sundet sker från Sverige till Danmark. Pendlingen från Danmark till Malmö har legat på ca 3-400 personer de senaste åren och har ökat något. Dansk pendlingsstatistik Den danska Arbejdsmarkedsstyrelsen publicerar statistik över pendlare som inte är danska medborgare (utländsk arbetskraft, bosatt utanför Danmark). Tabellerna nedan visar antalet svenska medborgare som pendlat till Själland och är därför inte jämförbara med siffrorna från Örestat. Tabell 12 visar effekterna av den försämrade danska arbetsmarknaden tydligt, i synnerhet har antalet pendlande ungdomar minskat. Siffrorna visar också att kvinnors pendlande minskat i högre utsträckning än männens. Tillgängliga siffror för 2013 tyder på att pendlingen fortsätter att minska men att minskningen under 2013 sannolikt blir mindre än föregående år. Tabell 12. Pendling från Sverige till Själland, Danmark, svenska medborgare, 2008-2012. Antal personer med arbetsinkomst per år 2008 2009 2010 2011 2012 Förändring 2008-2012 Kvinnor 7 254 6 714 6 138 5 666 5 298-1 956-27 % Män 8 188 7 376 6 891 6 748 6 625-1 563-19 % Totalt 15 442 14 090 13 029 12 414 11 923-3 519-23 % 16-24 år 4 600 3 733 2 816 2 250 1 999-2 601-57 % 25-49 år 10 879 10 328 10 131 9 875 9 423-1 456-13 % 50-65+ år 1 813 1 882 1 828 1 929 2 061 248 14 % 16

Bilaga 1: Så mäts arbetslöshet Arbetslösheten anges vanligen som antal arbetslösa eller som andel av arbetskraften eller befolkningen. Det finns två huvudsakliga producenter av statistik över den svenska arbetslösheten: Statistiska Centralbyrån, SCB, med enkätundersökningen Arbetskraftsundersökningar, AKU, samt Arbetsförmedlingen och dess registrering av arbetslösa. Båda använder begreppen arbetslös och arbetskraft men med delvis olika innebörd. Det finns olika ändamål med arbetslöshetsstatistik. Kännedom om antalet arbetslösa är viktigt för att kunna bedöma behov och dimensionering av insatser. För jämförelser med andra kommuner och mellan länder är i stället andelen arbetslösa ett bättre mått. Arbetskraften Arbetskraften kan beskrivas som den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, d v s kan arbeta och vill arbeta. I arbetskraften ingår i princip inte studerande eller andra personer som försörjer sig på annat sätt än genom arbete och heller inte söker arbete. Definitionen av arbetskraften och därmed också dess storlek skiljer sig åt i Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik. Bland annat är bestämningen av arbetskraften inte lika aktuell i Arbetsförmedlingens statistik som i AKU. Gränspendlare som har sin anställning i Danmark räknas inte in i Arbetsförmedlingens arbetskraftsbegrepp men väl i AKU:s. Följden blir att olika antal arbetslösa jämförs med olika storheter i de båda mätningarna. Arbetslösa Även definitionen av arbetslösa skiljer sig åt och Arbetsförmedlingens statistik och AKU omfattar delvis olika populationer. Arbetsförmedlingen utgår från de som är inskrivna och redovisar åldersgrupperna 16-64 år respektive 18-24 år. AKU riktar sin enkät till ett urval personer i åldersintervallet 15-74 år som själva får beskriva sin relation till arbetsmarknaden. Man behöver inte vara inskriven hos Arbetsförmedlingen för att räknas som arbetslös i AKU. Beräkning av arbetslösheten Som framgått utgår Arbetsförmedlingens statistik och AKU från olika grunder men sedan Arbetsförmedlingen började redovisa arbetslösheten som andel av den registrerade arbetskraften har skillnaden mot AKU:s siffror minskat. För en kommun som Malmö med stor gränspendling överskattas emellertid arbetslösheten i Arbetsförmedlingens statistik, vilket bör beaktas vid jämförelser med andra kommuner. En annan skillnad är den mellan arbetslösheten mätt som andel av arbetskraften respektive som andel av befolkningen. Tabellen nedan visar skillnaden vid olika sätt att redovisa arbetslösheten för personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Malmö. Malmö, arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen 2012 Andel av arbetskraften Antal personer Andel av befolkningen 16-64 år 19 200 9,5 14,0 18-24 år 3 609 12,1 23,0 Källa: Arbetsförmedlingen 17

Jämförelse - arbetsförmedlingens olika beräkningar av arbetslöshet Malmö - Andel av arbetskraften, andel av befolkningen och antal arbetslösa, 16-64 Malmö - öppet arbetslösa + i program med aktivitetsstöd, 16-64 år Procent av arbetskraften Procent av befolkningen Antal arbetslösa Befolkningen % Antal 18 250 000 16 14 200 000 12 10 150 000 8 6 100 000 4 50 000 2 0 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ungdomar Mätning och jämförelse av ungdomsarbetslöshet innehåller en särskild problematik eftersom ungdomarnas deltagande på arbetsmarknaden i vissa avseenden skiljer sig från andra åldersgrupper. I Sverige är andelen studerande ungdomar hög. Studerande räknas normalt inte in i underlaget för arbetskraften som därför begränsas i högre grad än för äldre grupper. Vidare förekommer relativt ofta att ungdomar anmäler sig som arbetssökande trots att de är heltidssysselsatta, oftast med studier, vilket medför att antalet arbetslösa ungdomar överskattas. Effekten blir att andelen arbetslösa ungdomar tenderar att bli relativt mycket högre än vad som gäller för andra åldersgrupper beräknat som andel av arbetskraften. Se tabellen ovan Särskilt problematiskt kan det bli när ungdomsarbetslösheten jämförs mellan olika länder. I exempelvis Danmark och Tyskland har elever i yrkesutbildning i stor utsträckning den praktiska delen av utbildningen förlagd på arbetsplats vilket medför att de räknas som arbetande och bidrar till utökning av arbetskraften. I Sverige råder motsatta förhållandet. Yrkesstuderande har praktik inom utbildningssystemet och räknas inte in i arbetskraften. Resultaten blir högre arbetslöshetstal för ungdomar i Sverige och lägre arbetslöshetstal för ungdomar i Danmark och Tyskland, under i övrigt lika förhållanden. Se mer information på Arbetsförmedlingens och Statistiska centralbyråns hemsidor. 18

Bilaga 2: Arbetskraftsundersökningar (AKU) och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) AKU (Arbetskraftsundersökningar) är en urvalsundersökning genomförd av SCB varje månad där ett antal personer i åldersintervallet 15-74 år besvarar frågor om sin arbetsmarknadssituation under en viss vecka i referensmånaden. AKU ger en aktuell bild av sysselsättningen och i materialet ingår även gränspendlare, personer som är bosatta i Sverige men arbetar utomlands. I och med att det är en enkätundersökning, och inte bygger på registerdata, finns ett osäkerhetstal. RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) är en registerbaserad undersökning, sammanställd årsvis av SCB. Den väsentligaste källan är skatteadministrationens register. Statistiken innehåller ingen osäkerhet eftersom den bygger på faktiska data. Uppgifterna är tillgängliga i december året efter registreringsåret. I RAMS ingår inte pendlare till utlandet. Senast tillgängliga statistikår är 2012. 19