BIDRAG TILL B" AR M ARE KÅNNE D O 31

Relevanta dokument
HANDLING.AR, VETENSKAPS ACADEMIENS FÖR ÅR KONGL. 5 i qj) QI 1\ flj etl'''.dl, 18U. dbygooglc. Konst. Boktr;yckare. ...

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

FOLKSKOLANS GEOMETRI

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare:

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

(Aftryck ur Geol. Foren, i Stockholm Förhandl. Bd 13. Häft )

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

Till Kongl General Poststyrelsen

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Stormäktigste, Rllernådigste Kejsare och Storfurste!

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

Instruktion. for bevakninrj och trafikerande a f. vägöfvergången vid Gamla Kungsholmshrogatan i Stockholm.

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot /UB

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Några ord om undervisningen i aritmetik.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Bilaga N-o 2. Till undertecknads Embets Rapport för. År d. Helsobrunnar och badorter

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

FÖRHANDLINGAR GEOLOGISKA FÖRENINGENS STOCKHOLM ÅTTONDE BANDET. STOCKHOLM, (Årgånge~ 1886.) MED 7 TAFLOR OCH FLERE FIGURER I

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, Ingår i: samla.raa.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

BESKRIFNING. OFFENTLIGGJORD Ar KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I. ^ro^ll^l^l. Apparater att allvälldas vid astadkolnn.^andet af gjntgods.

C- P. TIIUNBERGS PH ARMA CO-KRITIK. eller röfning af Läkemedlens Å kthet och Renhet med uteslutande hänseende till Svenska Pharmakopéen.

Alexander I:s proklamation 6/ till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 10)

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.

ELEMENTARBOK A L G E BRA K. P. NORDLUND. UPSALA W. SCHULTZ.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.

ARITMETIK OCH ALGEBRA

OM SPECIALKOMBINATIONER

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

Tryckt berättelse om den åländska allmogens framgångsrika uppror mot ryska trupper (i privat ägo)

General H.H. Gripenbergs rapport om kapitulationen (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 7)

FÖRHANDLINGAR , I STOCKHOLM. 'l'red.je BANDET. STOCKHOLM, IM7G OCH (Argållgarnc 187G och IM77.)

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881,

Ank d 28/ Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

BORGÅ TIDNING N 43 Lördagen den 1 Juni 1839

Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1836 INNEHÅLL

BFSKRIFNING. OFFl^NTLIGGJOll.lJ AF FONGL. P^VTFNTBYRAN. C. A. ^LLER. l^^t.ol^g.

H 'A N D L I N G A R,

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER

LUDVIG AUGUST ÅMAN af Östgötha Nation. Stip. Flodin. OM REDUCTIONEN AF KRONO- OCH ADELIGA GODS UNDER K. CARL X GUSTAFS OCH K. CARL XI. REGERING.

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs

Indikator BTB. lösning

INLEDNING. Föregångare:

RAKNEKURS FÖR FOLKSKOLOR, FOLKHÖGSKOLOR, PEDÅGOGIER OCH FLICKSKOLOR, FRAMSTÄLD GENOM. t RÄKNE-EXEMPEL, UTARBETADE OCH DTGIFNA L. O.

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

vid tvättning av sådana. Handskas icke hårdhänt med tyget. Använd icke kraftig lut. Gnugga icke mot knogarna eller mot bräde.

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. C. ^VITTENSTRO^I STO^KH.OL^ Anordningar for och förfaringssätt vid eldning med nafta.

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Stormäktigste, Allernådigste Kejsare och Storfurste!

11. Lärobok i Räknekonsten för begynnare, särskilt lämpad för folkskolorna, af L. G. Linde. Stockholm, sid. 8:0. (Pris: 24 sk. b:ko).

Lindesberg före och efter branden Återutgivning av text från Redaktör Mikael Jägerbrand

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

66 OM TVÅ REPLIKERO. Litteraturblad no 9, september 1860

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå (RA/Biographica von Döbeln)

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Huvudtext sid 4-9 (3 14) OBS: Många sidor med mycket färg.

Sprutmönstring i Strömslund. Sex sprutlag med sprutor och fanor har samlats. Att utebli från sprutmönstring medförde kännbara böter.

KEMISK UNDERSOKNING. Med DEtf FilOS. Fakult. I A.BO AF SLAGGER, G TJ S TAF I D E S TAM, AF MALM FRAN ORIJERVI NILS ADAM HJELT,

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är

BESKRIFNING PATENT N.^^. P. C. OSTERBERG KONGL. PATENTBYRÅN. t.igarrforsäljningsapparat. Patent i Sverige från den 28 anrii 1885.

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ Tal. Rektor.

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl

BESKRIFNING. off^^.i.^jo.ii.n AF ^ONGL. PATFNT^Y.^Å.^ ^. E. ^YROP. ^OI^^II.^I^ (^AN^.u.^) mekanisk mjölkningsapparal

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

BESKRIFNING OFFENTLIGGJORD AF KONGL. PATENTBYRÅN. ^. ^E LÅY^AL STOCKHOLM

transport af djur till lands och sjöss

Björling, Carl Fabian Emanuel. Ett genmäle till Hr.G.Dillner. Halmstad 1872

Transkript:

BIDRAG TILL B" AR M ARE KÅNNE D O 31 AF FINLANDS MINERAL-KÄLLOR. FÖRSTA DELEN, INNEHÅLLANDE PHYSIOGRAFIIISKA och CHEMISKA UNDERRÄTTELSER OM NÅDENDALS HÄLSO-KÅLLA, Med Philosophiska Facultetens vid Kejserl. Q Universitetet i Ano bifall, UNDER INSEENDE AF PEHR ADOLPH von BONSDORFF Chemice Professor, Ledamot i Kejserl. CoUegiutn - Medicum, Verkel. Ledamot ajkejserl. Mineralogiska Sållsk. i S:t Pettershurg, Correspond.Ledamot ajphilomatiska och Natur alhistoriska Sållskapema i Paris, samt afsenckenbergska NaturJorsk. Sållsk. i Fraucjurt am M.ayn, och Honorar Ledamot ajkejserl. Pharmaceutiska. Sällskapet i S:t Pettersburg, FRAMSTÄLLD TILL OFFKNTELIG- GRANSKNING- FÖR LAGERKRANSEN AE DANIEL FREDRIK kvalle Nylånning. FÖRRA AFDELN. I Philos. Lärosalen den 25 Junii 1827. på vanlig tid f, m. Å80, Trykt hos J. C. Frenckell 6c Son.

ASSESSOREN och KRONO-BEFALLNINGSMANNEN i KYMMENE HÄRAD af KYMMENEGÅRDS LÄN, HÖGÄDLE ft ' Herr DANIEL >VALLE, SAMT ASSESSORSKAN HÖGÄDLA Fru JOHANNA MAGDALENA WALLE, född GYLLTNG, Mina Huldaste Föräldrar! - För oförtrutna mödor, liulda omsorger och osparda kostnader egnar Eder detta, såsom en ringa gärd af sonlig tacksamhet, Eder ödmjuklydigste Daniel Fredric.

DNDE R R ÄTTELSER OM NÅDENDALS HÄLSO-KÄLLA.._ lådenclals hälso-källa liar redan varit känd och begagnad ior mera än ett sekel tillbaka. Den som först, efter an-r ställde prof anmärkt denna källas minerella halt och efter vunnen erfarenhet om vattnets välgörande verkningar recommenderat den hos allmänheten till begagnande, var Mediciiia: Profcssorcn Doctor Petter Elfving i Åbo. Han utgaf år 1724 af trycket en liten afhandling med tittel: pd begäran ulgifna hörtet anmärkningar öjver Nddendahls hålso- brunns-cuur ähr 1723, i hvilken afhandling han beskrifver åtskilliga casus af serskilda sjukdomar, hvilka genom bruk af detta vatten nämde år blifvit under hans inseende botade eller lindrade. Något sednare fastade äfven tvenne andre Finlands utmärkt förtjente läkare, framledne Mcdicinae Professoren Doctor Johan Ilaartman och Provincial-Läkarcn i Åbo Asscssoren D:r J. G. Ber gm an sin upmärksamhet vid denna källa och sökte gemensamt sätta den i stånd, samt att förskaffa den credit hos allmänheten. Den förre anställde till och med åtskilliga efter den Chemiska vettenskapens dåvarande ståndpunct troligen tillräckeligt uplysande reactionsprof, som iinnas beskrefna i dess till Kongliga Svenska Collegium Medicum ingifna berättelse af den 3o April 1765 *). Sedermera och sluteligen tog en af Finlands ännu lefvande läkare Herr *) Se 1^65 års berättelser till Kongl. Collegium Medicum rörande Medicinal verkets tillstånd i riket, hvarest resultaterna af de anställde reactionsprofven äro beskrifna på följande sätt; I

2 Underrättelser Lifmedicus Doct. J. Fr. Fåhrce uppå gifven anledning af ofvannämde Assessor Bergman en närmare befattning med nämde brunn, och samlade, efter anställda och nöjagtigt utfallne reactions prof, år 1793 ikring sig ett litet sällskap Brunns-gäster; och då dessa allesamman af brunns - kuren rönte nytta lifvades Herr Lifmedici nit för denna inrättning ännu mer, så att han icke allenast, förmådde borgerskapet att uppbygga ett rymligt brunnshus, utan ock antog sig lntendentskapet, hvaraf äfven följden blef, att hälsokällan under tlere somrar begagnades af en mängd brunnsgäster, i synnerhet åren 1797 och 98, då deras antal det förra året var 62, och det sednare <\i *)" Herr Lifmedicus Fåhrée Lade ock under tiden dragit försorg därom, att behörig qvantitet af Nädendals vatten blef till K. Collegium Medicum i Stockholm sändt till undersökning, i anledning hvaraf äfven sagde Collegium efter anställda ytterligare prof gaf det yttrande, att vattnet befunnits: '"hysa sådana beståndsdelar, som göra det ganska tjcnligt "till botande af de sjukdomar, som vid våra inhemska Surbrunnar vanligen iinna kraftig hjelp" **). Äfven var det på Herr Lifmedici D:r Fåhrées begäran som den Chemiska undersökning, hvilken gifvit ämne till i Med Resina Gallarum blifver det blekrö"dt, med tillsats af några droppar Oleurn Tartarinågot rödbrunare, ej ponceaurödt. 2 Hvitnar litet af Spiritu Sa/is Ammoniaci cutn (Jalce viva. 3 Af Solutione Sulphoris rum Calce viva,opalfärga, när det står. 4. Af Solutione Sulphuris cutn Scde Tartari, hvitnar och klarnar åter. 5. Med Syrupo Aquilegice, rätt litet grönaktigt. 6. Af Solutione Resinue cutnsale Tartari, matt opalfärgadt, ulan praecipitat. 7. Af Tuurnesol, på rödt stötande ; och 8. Af Solutione Sacchari Saturni, opalfärgadt. *) Se Åbo Tidningar for år 1799, N:o 2. **) Se Åbo Tidningar fsr nåmtle år N:o 5.

om Nddendals hålso-källa. denna afhandling, blef företagen: em undersökning, hvaraf vi trott oss hafva så mycket större skäl att offentliggöra resultaterna, som någon egentelig analys af Nådendals minerella vatten hittils icke blifvit anställd. Dock innan vi skrida till redogörelsen för de i afseende å denna undersökning anställde qvalitativa reaetions-profven och den egenteliga Chemiska analysen, anse vi nödigt att för läsaren framlägga en och annan anmärkning rörande källans närvarande yttre skick, dess läge och andra Physiska förhållanden. Nådendals hälso - källa framspringer nedanom sluttningen af en liten kulle, belägen i en ängs-mark på ett afstånd af ungefärligen mil ifrån staden. För det närvarande äro omgifningarne kring brunnen ganska kala eller endast beväxta med enbuskar, men intet vore lättare och tillika nödvändigare, om ien framtid källan skall begagnas af Brunnsgäster, än att genom trädplantering ge stället ett skuggrikare och trefligare utseende, hvarigenom belägenheten, som, i anseende till den nämnde kullen och en strax invid källan bildad liten insjö med en däri på något afstånd befintlig holme, icke af naturen blifvit missgynnad, skulle kunna blifva ganska bebagelig *). Genom Herr Lifmedici Fåhrées kraftiga åtgjärder blef källans fattning år 1819 å nyo försatt i ett ganska godt skick sedan den samma ifrån sitt förra skick hunnit förfalla. Sjelfva Recervoircn utgjörcs nu af en stark ek-tunna, omkring hvilkcn en bädd af sprängd sten och innom den instampad lera med sand hindrar allt sidsprång af vattnet, 3 *) Alt likvål kullen invid brunnen före delta varit trådbevåxt ehuru man i en sednare period så litet bekymrat sig om brunnens yttre skick att tråden blifvit bortlagne, samt åtven eliest Inrättningen vanvårdad, kan ses af en artikel om Nådendals Brunn, iniörd af Herr Lifmedicus Fåhrée i Mnemosjyne för år 1819 N:o 47.

4 Underrättelsef bvilket höjer sig 5 qvartcr ifrån botten till afloppet. En på botten befintlig bergsklack synes utvisa att källan upväller ur någon bergs-rcinna, och torde härvid för öfrigt förtjena anmärkas att jordmånen omkring källan består af en 2 alnar djup lera samt därinunder af ett sand-lager. För att få den vattenqvantitet, som källan på en viss tid skänker, bestämd, uttömdes reservciren, med iagttagande att allt clet uptagna vattnet noga upmättes, samt att tiden innom hvilken källan blef tömd, äfvensom den innom hvilken densamma åter fyllde sig, noga observerades. På 20 minuter voro sålunda i/jo kannor vatten uttömde, och på 44 minuter derefter var reservoiren återigen fylld; om således x utmärker den qvantitet vatten som källan skäncker i minuten, blir 44 x - i 4 2 I 4 *" som ger x s -. s 2,1870 kannor 64 och följagteligen blir den i timmen skänkta vatten-qvantiteten = 60 x - i3i^ kannor. Då man besinnar att en källa, sådan som den här ifrågavarande, sålunda på en tid af 24 timmar ger 3ioo kannor vatten, och att den således innom ett är lemnar det betydliga qvantum af n49750 kannor, så faller det sig ganska naturligt, att om någon däld eller fördjupning på jordytan finnes af naturen bildad i grannskapet af källan, densamma snart måste fyllas och utgöra en större eller mindre insjö. Denna betraktelse ledde oss på den tanken, att ofvanföre nämnde lilla insjö vid Nådendals hälso-källa upkommit i tiden genom det vatten minerella källan utgjutit, och att således denna insjö, egenteligen att tala, utgör endast en slags reservoir för källan. Om detta var grundadt, måste man i insjö - vattnet finna samma minerella beståndsdelar som i källvattnet, och till och med, då en stor yta låter en betydlig del af det rena vattnet fördun-

om Nådendals hälsokälla. 5 sta i luften, måste, särdeles på de tider då ej mycket regn utblandat insjövattnet, detta vara, i synnerhet i hänseende tiil vissa icke flygtiga beståndsdelar, rikhaltigare än sjelfva källvattnet. Detta förhållande förutsätter theorien, i händelse vår supposition om insjöns ursprung är rigtig; anställda försök, hvarom vi nedanföre vidare skola nämna, hafva också bekräftat rigtigheten däraf. För öfrigt torde vi i sammanhang med hvad som föregått icke böra lemna oanmärkt, att oftanämnde insjö har sitt utlopp i saltsjön, hvilket ehuru det bortför hvad som källan utöfver ett vist qvantum lemnar, likväl icke kan hindra, det insjövattnet, i synnerhet de tider då ej regn falla, måste bli mer och mer rikt på minerella beståndsdelar. Vi skola nu gå att sysselsätta oss med sjelfva mineral-vattnets Pbysiska och Chemiska caractercr: Källvattnet är fullkomligt klart och färglöst, men får det stå några timmar, äfven i täppt kärl, blir det oklart och afsätter snart ett gulagtigt sediment. Temperaturen tagen under detta år i början af Junii månad, dä Athmospherens värme var -j- 16 a ib C, visade sig vara emellan -j- 5 och 6 C. *). Vattnets gråvitas specijica fanns i förhållande till destillcradt vatten såsom 1,0012 : 1, Skakadt i boutelj till hälften fylld, utveklar vattnet icke någon märkelig gas; dock röjer det dervid, eller genom skakning i glas, en svag men ganska kännbar lukt af svajvelhundet våte. *) Vid fett forsok i Augusti månad år 1818,' då temperaturen i luften var -fij> a 18 0 C. visade en Reaumurs Thennometlier ofvci' -f 6, hvilket således vore ungefärligen -f 8 C. Om vcrkeligen en sä stor olikhet pä olika årstider äger värn", eller om clen då nyttjade Tlierinometren var i någon mån ielagtig. villja vi lemna oafgjordl.

6 Underrättelser Smaken kännes något minerel, nästan kalkartad, men aldeles icke sammandragande såsom af jernhaltiga vatten; for öfrigt är vattnet ganska lättdrucket. Prof med reagerande medel. i. Lackmuss tinßur, ger innom några minuter en dragning i rödt, hvilken i synnerhet visar sig tydelig då destillerad! vatten blandadt med samma reagens ställes invid profvattnet, och färgerna jämföras; kokadt källvatten röjer ingen dragning i rödt. Fetta reactions-prof visar närvaro af litet kolsyra eller af sura kolsyrade salter. 2. Kalkvaiteii i tillslutet kärl tillblandadt gör först ingen grumling, men efter band afsätter sig en liten fällning, hvilken af mera tillslagit vatten ej uplöses. Visar att ingen fri kolsyra finnes, och att någon kolsyrad jordart mgar. 3. Chlorbunden Baryum (Saltsyrad Baryt) grumlar källvattnet, äfven om saltsyra tillsättes, och tillkännager således ett soafvelsyradt salt. 4. Salpettersyrad Silfverorid gör i ögonblicket en ymnig hvit fällning, äfven då salpettersyra blifvit tillblandad, bvilket utvisar någon ca/orbunden metall (saltsyradt salt). I mörkt rum förvarad antar fällningen icke tydeligen någon mörkare färg. 5. Fembocks-iinß'ur ger åt friskt vatten purpur färg hvilken snart öfvergår i skönt violett. Har vattnet stått en liten tid i något käril, så att det, på sätt åfvanföre är nämnt, blifvit oklart, eller och i synnerhet om det blifvit kokadt, så ger fembocks-tincturen en skön högröd färg. Denna reaction ger tillkänna alkali eller åtminstone redan en alkalisk jordart: men afdunstas en liten portion vatten till torrhet, så reagerar den qvarlemnade salthinnan starkt för alkali på fembockspapper, och bevisar således tydeligt att vattnet verkeligen är alkaliskt. Att det friska vattnet antar med detta reagens violett färg, härrör utan allt tvifvel af en ingredierande portion jernoxid hvars närvaro

om Nddendals hälso-källa. nedanföre fullkomligen bekräftas, och som i det grumlade eller kokade vattnet redan fällt sig. Jernoxiden bildar nemligen med fembockens garfve en mörkblå eller svart, förening. 6. Oxalsyrad ammoniak' gör genast en hvit sky af oxalsyrad kalk; men i kokadt vatten upkommer ingen förändring; kalkjord mäste således ingå i vattnet, och det i förening med kolsyra. j. Caustik Ammoniak ger ej straxt fällning, men efter någon tid afsätter sig ett lätt gulagtigt sediment, troligen magnesia färgad af jernoxid. 8. Kaustikt kali afsätter småningom ett mera betydeligt hvitt lätt simmande preeeipitat, om bvilket man af utseendet kan dömma, att detsamma måste till en betydlig del bestå af talkjord (jnagnesid). Om en portion vatten inkokas till torrbet och residuum uplöses i dcstilleradt vatten, gör kaustik ammoniak eller kali ingen märkelig förändring. Magnesia ingår således i vattnet blott i förening mecf kolsyra. g. Tvdfalldt kolsyradt kali (Bicarbonas kalicus) synes föga åstadkomma någon annan fällning än den vattnet äfven för sig afsätter (j:för pag. 5). Detta Förhållande bekräftar hvad som nyss (N:o 8) blifvit sagt om magnesian, och utsträcker denna bestämning äfven till kalkjorden; att dessa jordarter icke kunna vara förenade med någon annan syra än kolsyran, förutsätter äfven för öfrigt balten af kolsyradt alkali (N:o 5.) io. Blodlut gör ingen förändring i rent obemängt källvatten, men tillsattes ett par droppar saltsyra eller salpettersyra, så får vattnet af blodluten hastigt en hlågrön färg, och innom ett dygn fäller sig en liten portion Berlinerblå. Härigenom bevises att vattnet hyser en liten jern halt, men tillika bestyrkes att alkali är en beståndsdel, hvilken hindrar blodluten att reagera på rena vattnet. I kokadt och med syra blandadt vatten gör blodlut ingen 7

8 Analys verkan, följagleligen är jernet såsom oxidul Jorenadt mect kolsyra. ii. Galläpple I'uiSfur (gjord af inspisserad galläppleinfusion och alkobof) åstadkommer in nom få ögonblick en ljus purpur färg. Denna reaction framvisar äfvenså en halt af Jertij men tillika närvarelsen af kolsyrad kalkjord: då nemligen jcrubaltcn är ringa i vatten, röjer den sig med galläppte-soluuon endast i de fall, der vattnet tillika innehåller kolsyrad kalkjord. löst i öfverskolt af kolsyra *"_). Med anledning af bvad vi ofvanföre (pag. 5) hafva yural rörande vattnet i den vid källan belägna insjön, anställdes äfven åtskilliga prof med reagerande medel pä della vatten; ocb befanns detsamma dervid med fernbocks-tinctur visa en ganska tydelig alkalisk reaction; med oxalsyrad ammoniak ocb med kali någon balt af kalkjord och magnesia; med chlorbunden baryum närvaro af svafveisyradt salt samt med salpettersyrad silfveroxid fällning af ett cblorhaltigl: salt; men af jcrnbalt kunde icke något spår uptäckas med de dcrtill tjcnliga reagentia. För öfrigt anmärktes, att halten af kalkjord och magnesia visade sig mera svag, hvilket man äfven finner ganska naturligt i afseende å kolsyrans bortdunstande, men deremot balten af svafveisyradt och af cblorhaltigt salt betydeligt starkare än i källvattnet. 1 grund af ofvanföre beskrefne reaclions-prof var således utredt, att vattnet i Nådcndals bälso-källa innehöll: svafveisyradt alkali, chlorbiindet natrium (el. kalium), kolsyradt alkedij kolsyrad kalkjord, kolsyrad talkjord och litet kolsyrad jemoxidul, och att följagtligen nämnde vatten var att räknas till de alkaliska; men till närmare bestämmande af sammansättningen, till en del i qvalitatift men i synnerhet i qvantitatift hänseende, återstod nu den egnteliga che-, miska analysen. *) I grund af Engelska Chemislen Philips's observation.