MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med direktiv till en ny vårdnadsutredning. Det är bra och välbehövligt. Det har gått (alltför) lång tid sedan den senaste, 2002 års vårdnadsutredning, som blev lag 2006. Denna lagändring blev i flera avseenden ett steg tillbaka för svenska barn: Antalet som har förlorat en förälder vid skilsmässa har ökat, liksom antalet vårdnadstvister efter separationer. T ex har vårdnadsfallen i tingsrätt 2012 ökat med anmärkningsvärda 100% jämfört med den konstanta nivå som rådde före 2006, se bilaga. Samhällets insatser för att hjälpa oeniga föräldrar efter skilsmässa har alltmer flyttats från (en tafatt) socialtjänst till domstolarna. Detta har endast gynnat advokater som fått dubbelt så många fall att handlägga. Utöver behovet av förändringar av 2006 års lagändring finns regler i familjelagstiftning kvar sedan tidigare och som bör ändras. Vi tre sammanslutningar vill gärna förmedla till Er våra erfarenheter om förändringsbehovet i lagstiftningen på familjeområdet inför arbetet med direktiven för en ny Vårdnadsutredning. Vi är sprungna ur förhållandet att så många pappor, farmor och farfar och hans släkt och vänner, manövreras ut ur barns liv vid skilsmässa. Det är oftast så att barnen förlora sina pappor, även om omvändningen finns. Vi är inget särintresse eftersom vi står för barns behov av sina BÅDA föräldrar! Detta är de grunder som vi tycker ska vägleda vid lagstiftningens utformning (utöver barns frihet från våld och övergrepp): Barn behöver sin BÅDA föräldrar för att få bästa förutsättningar till en bra utveckling. Gemensam vårdnad bör vara huvudalternativet efter när föräldrar går skilda vägar. Fortsatt tillgång till sin båda föräldrar, ÄVEN efter föräldrars skilsmässa, är den enskilt viktigaste förutsättningen för en bra uppväxt liv för barn. Föräldrar, mammor och pappor, är förstås olika, men LIKA mycket värda för barnet. Jämställt bemötande gälla mellan föräldrarna. Lagstiftningen ska (givetvis) vara könsneutral. Samhället borde kunna ge effektivt stöd på lägsta nivå vid oenighet om barn vid skilsmässa. Att behöva lösa oenigheter vid domstol bör ses om ett misslyckande av förstanivån.
2 Det måste finnas sanktioner för den förälder som umgängessaboterar, håller undan barn eller påverkar barn mot den andra föräldern i likhet med vad gäller vid alla andra oönskade beteenden i samhället. Barn ska hållas undan från, slippa ta ställning i, föräldrakonflikter. Det är vuxenvärldens ansvar. Barn ska inte behöva välja vilken förälder de ska förlora kontakten med eller ens tillfrågas om vilken förälder de tycker bäst om. Detta tycker vi är fel i dagens system: Många barn förlorar kontakten med sin ena, fullt normala förälder (oftast pappan) av enda orsak att den andra föräldern så vill. Socialtjänsten vilja att verka för barns behov av båda föräldrarna är ofta otillräcklig. Konstateras oenighet skicka man helst ärendet vidare till rättsystemet. Socialtjänstens huvudverktyg vid oenighet, samarbetssamtal är tandlöst. Denna mötesform är per definition familjerådgivning, dvs ingen dokumentation eller sanktion finns. Det blir ingen nackdel för den förälder som inte medverkar i samtalen. Socialtjänsten hjälper inte till att få domslut till efterrättelse så som anges i Socialtjänstlagen kap 5, 1, 6:e strecksatsen. Man känner inte till paragrafen, än mindre har man en aning om vad man ska/kan göra Alltfler fall går till avgörande i tingsrätter istället för att lösas på förstanivån, socialtjänsten. Långa processtider gynnar krånglande förälder. Undanhållande och umgängessabotage kanske klandras i domar, men krånglande part vinner oftast i alla fall för nu har ju barnet hunnit rota sig. Eftersom det lönar sig att krångla är dagens ordning konfliktdrivande, utöver att den är förödande för rättsuppfattningen. Många fall med helt normala föräldrar resulterar i ensam vårdnad, dvs total utestängning av andra föräldern. Efter 2006 räcker det med att man kan påvisa att man är oenig för att domstolen ska välja ensam vårdnad (prejudikat i HD 228-07). I allt ökande utsträckning anmäls pappor för sexövergrepp som ett led i ansträngningarna att vinna vårdnadsmål. Enl SOU 2005:43, sidan 91: "Påståenden om övergrepp är relativt vanliga i vårdnadsmål. Vår undersökning av tingsrättsdomar visade att sådana påståenden fanns i 90 av 249 genomgångna mål, dvs. i drygt en tredjedel av målen. Då den verkliga frekvensen av övergrepp av biologisk pappa är betydligt lägre än så måste mellanskillnaden vara falska anklagelser. Sexuella övergrepp på barn är ett oerhört brott som samhället måst se allvarligt på, MEN då en förälder använder detta verktyg för att få fördelar i en vårdnadsprocess måste det leda till nackdelar för den falskanklagande. En förälder som anklagar falsk bör inte anförtros ansvaret för barn. Falskanklagelser av detta slag verkar blivit en epidemi då anmälan medför att barnet kan hållas undan medan socialtjänsten utreder för det finns då risk. (Det finns det ju nästan alltid då ju socialtjänsten aldrig helt kan utesluta sådan...). Ökad omfattning av fråga barnen har ökat krånglande förälders påverkan av barn för att få dem att uttrycka ovilja eller ta avstånd från andra föräldern. Undanhållande av barn vid gemensam vårdnad i Sverige är inget brott i likhet med om det förs utomlands. Det är vanligt att en förälder flyttar från orten just för att försvåra barnets kontakt med andra föräldern (just här förbereds lagändring enl uppgifter i medierna nyligen).
3 Det är vanligt att krånglande mamma struntar i att följa domstolsbeslut. Verkställighetsinstitutet fungerar dåligt. Samhällets förmåner till barn delas inte lika mellan föräldrar. Vid barns födelse utom äktenskap har modern ensam vårdnad. Här är våra förändringsförslag: 1. Socialtjänsten uppgraderas med syftet att bli en verklig förstainstans. Bäst för barnen och billigast för samhället. Något liknande den norska meklingen införs som ersättning för dagens samarbetssamtal med prioritet att få fram en rimlig umgängesordning runt barn efter skilsmässa (inte trösta och förstå ). Om ena föräldern begär denna form av bistånd ska närvaro vara obligatorisk. Mötena ska dokumenteras (närvaro, graden av medverkan till lösning och den överenskommelse som kommer fram). 2. Socialtjänsten ska ges uppgift att tillgodose behov att få dom till efterrättelse så som anges i Socialtjänstlagen kap 5, 1, 6:e strecksatsen. Direktiv från SoS om metoder saknas idag. 3. Vårdnadsmål i tingsrätt ändras till den tyska Cochem- modellen: Snabb process med fullt stöd till föräldrarna att komma fram till en lösning. Om sådan inte går att få fram dömer domstolen boende/vårdnad till den av föräldrarna som bäst tillgodoser barnets behov av båda föräldrarna. Det senare vet föräldrarna från början varför det inte blir lockande att krångla. Prioritet 1 i domstols beslut ska alltså vara att säkerställa barns behov av båda föräldrarna i alla fall där det inte finns skyddsbehov. Den part som krånglar, hindrar umgänge, påverkar barnet otillbörligt eller kommer med falska anklagelser ska inte gynnas! 4. För att det inte ska vara möjligt att strunta i att följa domslut bör verkställighetsprocessen göras till del av vårdnadsmålet (T- mål), inte som nu ett nytt fristående ärende av annan karaktär (Ä- mål). 5. Socialtjänsten ska fråntas uppgiften att bedöma risk för sexuella övergrepp. Efter att brottsutredning avslutats av polis/åklagare ska inte socialtjänsten kunna fortsätta att bedöma risk på eget tyckande. De har inte förmåga eller kunskap att utreda brott. 6. Om det framkommer att ena förälder påverkar barnet att tycka illa om, eller ta avstånd från, andra föräldern ska det uppmärksammas och leda till nackdelar hos socialtjänsten och i domstol för den som tillgriper denna metod. 7. Undanhållande av barn (umgängessabotage) måste följas av sanktion. (Ev kommer lagändring i detta avseende enl uppgifter i medierna nyligen). 8. Samhällets förmåner till barn ska delas lika mellan föräldrar. 9. Vid barns födelse utom äktenskap ska gemensam vårdnad gälla. 10. Forskning om omfattningen och följderna för barnen vid vårdnadstrassel måste ökas. Det är ju alltid bättre att veta hur problembilden ser ut än att gissa! Några synpunkter ytterligare Konflikt? Trassel runt barn efter skilsmässa rubriceras ofta konflikt. Ordvalet pekar ut båda föräldrarna som likvärdigt skyldiga att samarbetet inte fungerar vilket dock sällan är verkligheten. I de flesta fall är det ena föräldern håller undan barnet för den andra medan den senare är villig till rimliga kompromisser. Man hjälper inte ett drabbat barn genom att skuldbelägga båda föräldrarna fast det bara är en av dem som står för huvudproblemet. Jämställdhet
4 I samhället domineras barnområdet i stort sett totalt av kvinnor och kvinnliga värderingar. Från BVC, förskolan vanliga skolan, långt upp i stadierna, dominerar kvinnor som personal, ledare och förebilder. Blir det problem så är det kvinnor som möter barn som kuratorer, socialtjänstepersoner och på BUP. Det är förstås inte lätt att få en jämställd könsfördelning i ett nafs, men att åtminstone var medveten om förhållandet, och börja arbeta för en jämnare fördelning, är en bra början. Det är ingen hemlighet att den kvinnliga dominansen inom socialtjänsten orsakar att deras ställningstaganden i vårdnadsfrågor oftast gynnar kvinnor/mammor. I vissa kommuner blir aldrig en pappa rekommenderad som boförälder eller som ensam vårdnadshavare! (Det finns områden i samhället som domineras av män men det torde vara svårt att finna ett sådant där huvuddelen av besluten missgynnar kvinnor). Med vänlig hälsning Janne Runsvik Jan Angner Markus Ollikainen Mans och Familjejour PappaBarn Pappamanualen Adress? Alkärrsgatan 24 Vrå Hästhult 5 603 80 Norrköping 340 10 Lidhult jan1@angner.se markus@pappamanualen.se 0768-465570 0730-359513
5 Jan Angner PappaBarn.se Bilaga 2013-01- 10 Ny utgåva: Statistik för 2012 tillkommit Vårdnadsfall i tingsrätt 2000-2012 2012 års statistik har publicerats: Ökningen av TR-fall fortsätter! 2006 infördes förändringar i Föräldrabalken innebärande att domstol kunde döma bl a till ensam vårdnad om oenighet kunde påvisas. Dessutom infördes ytterligare ändringar som bidrar till ökade konflikter, JK varnade för att konflikterna skulle öka vilket vi kan se i statistik från Domstolverket. Eftersom vårdnadskonflikter som förs till tingsrätt har ökat så är det rimligt att anta att även konflikterna i allmänhet har ökat eftersom inte alla fall av oenighet drivs till domstolsprocess. Statistik från Domstolsverket 2000-2012 (verksamhetsmål 1216 Vårdnad, övriga familjemål ): 6000 5000 4000 3000 Inkomna mål Avgjorda mål 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Som synes var inkomna mål 2000-2005 ungefär konstant ca 2700/år. From 2006 vänder kurvan uppåt. 2009 var tingsrättsfallen drygt 4000, 2010 ca 4300, 2011 ca 4800, och nu 2012 har de ökat ytterligare till ca 5300. Dvs ökningen fortsätter! Sedan lagändringen 2006 har vårdnadsmålen i tingsrätt ökat med 96%! (1,96*2700=5300). Notera även att kurvan inte heller 2012 visar tecken på att plana ut! Under tidsperioden 2006-2012, alltså efter lagändringen 2006, så har tingsrätterna fått ta hand om ca 8800 fler fall räknat från den medelnivå som rådde före 2006 (ca 2700/år). Anta att varje domstolsfall kostar samhället 500 tkr (advokater, socialtjänst, BUP, polis, vittnen, experter, domstolshantering ). Då har samhällets kostnader under tidsperioden ökat med ca 4,5 miljarder kronor! Sedan 2006 till 2012 har Sverige alltså fått ca 8800 fler föräldrapar än tidigare så oense att de gått till domstol. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att lagändringen 2006 var misslyckad. Redan överlastade domstolar får handlägga fler mål. Härtill hör egentligen inte vårdnadsmål hemma i domstol då de oftast är av psykologisk art. Största förlorare vid ökade antal vårdnadskonflikter är sannolikt de berörda barnen