VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STENMURAR etapp I och II, 2013 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult,

3 INNEHÅLL INLEDNING 5 VIBY KYRKA 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 6 VIBY KYRKOGÅRD 6 - Beskrivning 6 - Historik 8 - Stenmurar 8 - Träd 9 UTFÖRDA ARBETEN 9 - Skador 9 - Genomförandet 11 SLUTORD 15 FOTON före och efter 16 ÄLDRE FOTOGRAFIER 28

5 2014-03-18 INLEDNING Under sommaren 2013 omlades en del av stenmurarna runt kyrkogården vid Viby kyrka, etapp I och II (av planerade IV etapper). Arbetet skedde med stöd av kyrkoantikvarisk ersättning från Strängnäs stift. Arbetet skedde delvis samtidigt som torntaket omlades och utvändiga putsarbeten utfördes på Viby kyrka. Muromläggningen berördes därför delvis också på de byggmöten, som ägde rum för kyrkans del. Omläggningsarbetet skulle egentligen ha påbörjats redan på våren men den långvariga vintern och den djupa tjälen omöjliggjorde detta. Sedan försköts arbetet ytterligare på grund av beläggningsarbeten på lokalvägarna vid kyrkan, varför arbetet kunde igångsättas först under juli månad. VIBY KYRKA Viby kyrka är en av Närkes många medeltida kyrkor, som utvidgades under senmedeltiden och som fick sitt nuvarande utseende vid en genomgripande ombyggnad på 1760-talet, då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Kyrkan är belägen på en höjd strax nordost om Vibysjön i ett omgivande jordbrukslandskap. Den är omgiven av en stenmursomgärdad kyrkogård, som främst har sin största utsträckning åt söder och öster. Norr om kyrkan finns ett sockenmagasin från 1700-talet. I miljön söder om kyrkan finns byggnader med anknytning till socknens tidigare administration, de flesta nu med andra funktioner, bl.a. församlingshem. Prästgården Lundby ett par kilometer sydväst om kyrkan är en av de bäst bevarade i Örebro län. Några hundra meter åt sydost ligger Viby hembygdsgård. Kyrkomiljön i Viby ingår i ett större område av riksintresse för kulturmiljövården i Västernärke. Viby kyrka och kyrkogård från söder.

6 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens diarienummer: 433-05688-2010 Tillstånd från Länsstyrelsen: 2010-11-18 Beställare: Viby församling Projektering/bygghandlingar: Viby kyrka, Örebro län. Byggnadsbeskrivning, renovering stenmurar, utarbetad 2012-11-28 av Leif Göthberg, Arkitektur & Byggnadsvård, Örebro Entreprenörer: Morgan Petersons Trädvård & Anläggning AB, Vretstorp Antikvarisk kontroll och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult Fotografier: Estrid Esbjörnson, där inte annat anges, samt Morgan Peterson, här förkortat MP. Tidpunkt för arbetenas utförande: Juli augusti 2013 Slutbesiktning: 2013-08-30 Bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning från Strängnäs stift VIBY KYRKOGÅRD Beskrivning Viby kyrka är omgiven av en förhållandevis stor kyrkogård, som sluttar mot söder och öster. Kyrkan ligger på den hösta punkten i nordvästra hörnet av kyrkogården. Omedelbart väster och delvis även norr om kyrkogården löper en lokalväg alldeles intill kyrkogården. Söder om kyrkogården finns en parkeringsplats. På kyrkogården finns en del äldre gravvårdar, inte minst på den äldre delen söder om kyrkan. Kyrkogården avgränsas av kallmurade stenmurar men också av slänter på de yngsta delarna i öster. Vidare finns runt kyrkogården en trädkrans. I denna rapport beskrivs huvudsakligen de äldre delarna av kyrkogården, de som nu berördes av de aktuella omläggningsarbetena. Tv. Viby kyrkogård från SV, t.h. från NV.

7 Överst: Norra entrén till kyrkogården. I mitten: Det i senare tid avskurna NV hörnet på kyrkogården. Nederst: De äldre delarna av kyrkogården från SO.

8 Historik Kyrkogården är utvidgad i etapper. Den äldsta delen ligger närmast kyrkan. En större utvidgning påbörjades åt söder 1872 och gravar började försäljas där 1883 1. En ny utökning skedde österut under perioden 1930-talet 1950-talet (olika uppgifter förekommer). Ytterligare en utvidgning ägde rum mot nordost 1977 2, då även en ny förvaltningsbyggnad för arbetet för kyrkogården uppfördes. Enligt äldre vykort (se s. 28) var kyrkogården inte alls lika välskött förr utan den var bevuxen med högt gräs och hade betydligt färre gravstenar. Kyrkogårdens nordvästra hörn, som inte bildar en rät vinkel utan som är avskuret, är omgjort. Detta syntes tydligt vid omläggningsarbetena. Antingen skedde det på 1960-talet 3 eller i samband med kyrkogårdsutvidgningen åt nordost 1977 4. Inom ramen för detta projekt har det inte varit möjligt att närmare undersöka kyrkogårdens historia i detalj. Undertecknad har inte stött på uppgifter om hur kyrkogården avgränsats i äldre tid, om det varit höga stenmurar eller möjligen kyrkogårdsbalkar av timmer. Till höger om skyltarna syns tydligt att muren skiftar utseende. Den äldre delen t.v. består av mindre stenar i flera skift, den yngre delen t.h. från 1870-talet består av större sprängstenar i två skift. Stenmurar Kyrkogården avgränsas åt olika håll av långa enkelsidiga, kallmurade stenmurar med sedum eller gräs på ovansidan. Gräsytorna på kyrkogården ligger i liv med stenmurarnas överkant. Man kan relativt tydligt utläsa de olika utbyggnadsetapperna utifrån stenmurarnas utseende. På den äldre delen av kyrkogården i norr och väster utgörs muren av marksten i skiftande storlek i 3-5 skift. Muren är här ca 1 m hög i norr och ca 1,5 m hög i väster. På den del av kyrkogården, som utvidgades åt söder på 1870-talet, är murarna uppförda av större sprängstenar, huvudsakligen i 2 skift men åt sydöst i 3 skift. Murens höjd skiftar från ca 1 m i väster till 1,6 m i sydöst, beroende på omgivande terräng. (Utförligare beskrivning samt karta bilaga 1 finns i den aktuella Byggnadsbeskrivningen.) Entréer till kyrkogårdens äldre delar finns i alla väderstreck, både i form av trappor och ramper, med stolpar, stödmurar och steg av natursten men även i betong. 1 Viby kyrka. Vägledning. 2010. 2 Viby kyrka. Vägledning. 2010. 3 Muntlig uppgift från en av de äldre kyrkvaktmästarna 4 Yttrande 1977-06-28 från länsstyrelsen ang. kyrkogårdsutvidgningen. Örebro läns museums arkiv.

9 Träd Kyrkogården är omgiven av en trädkrans. På de äldre delarna av kyrkogården rörde det sig mest om lind men också några askar och lönnar. Träden är planterade på kyrkogården strax innanför stenmurarna, så pass nära att murarna blivit påverkade av utskjutande rötter. Detta var en av orsakerna till att en del stenar nu höll på att rasa ur murarna. Under de senaste 3-4 åren har den nu aktuelle entreprenören successivt åtgärdat, dvs tuktat, träden enligt ett åtgärdsförslag i Trädbesiktningsprotokoll avseende trädbeståndet på Viby kyrkogård, utarbetat 2006 av Trädmästarna, Stockholm. UTFÖRDA ARBETEN Skador Delar av murarna runt Viby kyrka var i dåligt skick med risk för att murarna skulle kalva och stenar rasa ut. Orsaker till skadorna är faktorer som utskjutande trädrötter, tjäle, sork, påköring m.m. På vissa sträckor var murarna förskjutna och lutade utåt, på andra ställen var det partier med utfallna stenar, på ytterligare andra enstaka stenar som höll på att släppa. Särskilt den södra muren uppvisade skador med utfallna stenar och utåtlutande murar. I den nu aktuella Byggnadsbeskrivningen var åtgärderna indelade i 4 etapper. Nu genomfördes etapp I och II. De omfattade murarna runt de äldre delarna av kyrkogården i norr, väster och söder, dvs kyrkogårdens allra äldsta delar som den del som utvidgades på 1870- talet. Exempel på urfallna stenar. Uppe t.v. kyrkogårdens NV hörn, uppe t.h. ett av träden i västra muren och nertill SV hörnet.

10 Den kalvande muren i söder med potthål vid ett av träden. Fotot uppe t.h. MP. Man ser tydligt att muren kalvar såväl i söder som väster. Foto MP.

11 Genomförandet Generellt försökte entreprenören göra så begränsade ingrepp och förändringar som möjligt, dock så att murarna ändå skulle vara säkra och att utfallna stenar återlades i murarna. Efter omläggningsarbetet kvarstår fortfarande en del ojämnheter i murarna men det är inget som nu berör hållbarheten. De aktuella murarna sågs över i sin helhet. På vissa avsnitt fick större åtgärder genomföras, där murarna fick plockas ner till marknivå och åter byggas upp. På några sträckor fick muren flyttas ett par dm bakåt, vilket inte minst gällde muren i söder. På andra partier kunde mindre partier läggas om eller bara enstaka stenar skjutas tillbaka. För att få murarna mera stabila skedde iskolning med en hel del kilsten. Helt allmänt kan man säga att de delar av murarna, som nu har större förekomst av kilsten, är partier som blev föremål för åtgärder 2013. Karta med de år 2013 omlagda/justerade murarna markerade liksom mursträckor, där mera omfattande åtgärder genomförts.

12 Murar under omläggning. Uppe t.v. västra muren, uppe t.h. västra delen av norra muren samt nertill östra delen av norra muren. Foto MP. Även om murarna hade olika utseende och var uppförda vid olika tidpunkter hade de i princip samma konstruktion. De bestod av ett yttre skikt med synliga stenar. Där bakom fanns en stenfyllnad, som vidgades neråt/bakåt. Stenfyllningen kunde på olika partier bestå av olika typer av stenar och av olika storlek, såväl rundade som mera kantiga naturstenar (stenstorlek upp till 0,2 m). De olika murarna hade en likartad konstruktion. Bakom ett yttre skikt av synliga stenar fanns en stenfyllnad.

13 Stenfyllnaden bakom sprängstenarna i södra muren. Foto MP.

14 Det avskurna hörnet i nordväst hade en annan konstruktion. I stället för stenpackning bakom muren låg här bärlager. Detta ersattes nu med stenfyllnad i likhet med resten av muren. På de partier, där murarna eller deras övre partier lades om, placerades en s.k. geoduk upptill innan jord påfördes och marken besåddes med gräs. Arbete med NV murhörnet, där man ser hur entreprenören lagt ut s.k. geoduk. Vid omläggningsarbetet fick en del ny natursten användas, vilken kommer från den närmsta regionen. Det gällde såväl stenar i stenpackningen som en del av de synliga stenarna. De befintliga stenarna kunde inte alltid återanvändas, eftersom de inte alltid hade rätt storlek eller format för att passa in i de omlagda murarna. Innan arbetet påbörjades befarade man att några träd skulle behöva huggas ner, t.ex. de två träden på ömse sidor om ingångstrappan från parkeringsplatsen i söder. Det visade sig dock att alla träden kunde behållas. Endast enstaka rötter behövdes i allmänhet huggas av. Man kan säga att träden med sina rötter växte ovanpå stenpackningen men där enstaka rötter växte rakt ner. Man kan se under träden, som entreprenören uttryckte det. Stenfyllnaden under en av lindarna vid trappan i södra muren. Foto MP.

15 Stenfyllnaden i östra delen av södra muren, som här var relativt hög. Foto MP. En del av en gravhäll från 1800-talet påträffades i muren öster om östra grindstolpen vid norra entrén i norra muren. Den låg snett ovanpå stenfyllningen här. Den lades tillbaka på samma plats. Alldeles invid den västra grindstolpen i samma mur påträffades under mark en del av en profilerad sten, kanske delar av en sockel till ett kors eller liknande. Den placerades i norra muren öster om norra ingången. SLUTORD Del av gravhäll resp. profilerad sten, som påträffades i norra muren. Fotot t.v. MP. Muromläggningen i etapp III och IV kommer att genomföras senare. Eftersom träden med sina rötter fortsättningsvis står lika nära murarna som tidigare måste man räkna med att man måste justera murarna inom ett par decenniers tid. Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult

FOTON före och efter 16

21 Fotot i mitten taget av MP.

28 ÄLDRE FOTGRAFIER på kyrkogården Vykort från decennierna kring sekelskiftet 1900. Här ser man att kyrkogården inte alls är lika välskött och prydlig som idag utan delvis är bevuxen med högt gräs. Gravstenarna är också betydligt färre. (Örebro läns museums arkiv.)