Ledningsstaben. Stabsdirektör Margit Håkansson. nheter. Basenheter. Smittskydd Stephan Stenmark. RCC Beatrice Me. LmC Marit Danell Boman

Relevanta dokument
Innan konferensen kommer respektive avdelning för folkhälsofrågor att kunna ge feed-back till sin regions beslutsfattare.

Det handlar om jämlik hälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Det handlar om jämlik hälsa!

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Det handlar om jämlik hälsa

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Kommissionen för jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Process för framtagande av ny folkhälsostrategi

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Program >> Strategi Policy Riktlinje. Folkhälsostrategi

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Det här ska jag prata om idag:

Välfärds- och folkhälsoprogram

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Länsgemensam folkhälsopolicy

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitiskt program

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

YTTRANDE. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47)

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

En region för några få En region för alla

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsoplan Essunga kommun

En god hälsa på lika villkor

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

LOs politiska plattform valet 2018

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Yttrande över betänkande Nästa steg på väg mot en jämlik hälsa SOU 2017:47

Friluftsliv och naturupplevelser

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nytt folkhälsomål - målområde 8: en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Margareta Kristenson

Du kan läsa mer om hur vi resonerar kring dessa utgångspunkter i den långa versionen av vårt regionala utvecklingsprogram, som du hittar på:

Nationella ANDT-strategin

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Från Vision till mål?

Välfärdsbokslut 2015

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Sveriges elva folkhälsomål

Norrbottens läns landsting 2014

Jämlikhetsutredningen Maria Sundman, samordnare Lina Hedman, utredare Regionfullmäktiges sammanträde

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Utbildning och livslångt lärande - en del av den regionala handlingsplanen

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

Nästa steg på väg mot en mer jämlik hälsa

Strategiskt folkhälsoprogram

Ohälsa vad är påverkbart?

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Transkript:

Ledningsstaben nheter Stabsdirektör Margit Håkansson Basenheter um ndsadministration Kanslienhet Sofia Jonsson ällning, juridik, verkan mm Beställning, juridik samverkan Marika Nordmark Smittskydd Stephan Stenmark LmC Marit Danell Boman RCC Beatrice Me ntsäkerhet dskap & säkerhet äkringsmedicin kapsstyrning årdnad och rehabilitering dstöd i ttringsarbetepok Vård & Kvalitet Solveig Hällgren Memeologen Ulf Andersson Minimera utbredningen av smittsamma sjukdomar Smittskyddslag STRAMA Effektiv och säker läkemedelsanvändning i VLL Säker läkemedelshantering Kunskapscentrum för Norra regionen RCC Norr, funktio styrning via NRF. värd. Cancergenetisk mottagning egiskt älsoarbete a 2020 Folkhälsa Maria Falck 1

Jämtland sternorrland ästerbotten Norrbotten Demografi (375 svarande) sting/region Kommun Tjänsteman Politiker Män Kvinnor 0 50 100 150 200 250 300 35

Ekonomisk trygghet Välfungerande skolor Starka sociala nätverk Hög sysselsättning Inflytande i vardagen Positiva familjerelationer Jämställdhet God äldrehälsa God yrkesutbildning Aktivt kulturliv Annat Ekologisk hållbarhet Fungerande barntillsyn lighet till karriärutveckling Viktigaste faktorerna för god hälsa 0 50 100 150 200

Största hoten mot befolkningens hälsa - lång sikt Fysisk inaktivitet Social utslagning lsosamma matvanor Alkohol och droger ande inkomstklyftor Arbetslöshet gdomsarbetslöshet Klimatförändringar Ensamhet Tobaksbruk Barnfattigdom åld i nära relationer Annat niserad brottslighet 0 20 40 60 80 100 120 140

Triggar till politisk aktivitet kommunalt kort sikt Hög sjukskrivning Hög arbetslöshet Utbildningsklyftor Dåligt företagsklimat Regionala orättvisor Otydliga hälsomål skatt vid låga inkomster Kort medellivslängd Annat 0 50 100 150 200 250 300

Triggar till politisk aktivitet kommunalt - lång sikt Utbildningsklyftor Hög arbetslöshet Hög sjukskrivning Regionala orättvisor Kort medellivslängd Dåligt företagsklimat Otydliga hälsomål skatt vid låga inkomster Annat 0 50 100 150 200

Triggar till politisk aktivitet landsting/region - lång sikt Regionala orättvisor Hög sjukskrivning Utbildningsklyftor Hög arbetslöshet Otydliga hälsomål Kort medellivslängd Dåligt företagsklimat skatt vid låga inkomster Annat 0 50 100 150 200

nge 3 särskilda åtgärder som behöver vidtas för Norra Sveriges del för att minska eografiska hälsoklyftor

etänkandets åtgärder Norrlandsförslag: tärka människornas möjligheter enerera resurser öra mer av sådant som verkar era öra saker annorlunda eller bättre

etänkandets åtgärder Norrlandsförslag: ärka människornas möjligheter enerera resurser Bättre arbetsförhållanden Bättre företagsklimat Satsa på utbildning Folkbildning inom folkhälsoområdet öra mer av sådant som verkar era öra saker annorlunda eller bättre

etänkandets åtgärder Norrlandsförslag: ärka människornas möjligheter enerera resurser öra mer av sådant som verkar era Bättre arbetsförhållanden Bättre företagsklimat Satsa på utbildning Folkbildning inom folkhälsoområdet Fler arbetstillfällen En bättre differentierad arbetsmarknad Utlokalisering av statlig verksamhet Förbättrad infrastruktur Bättre kommunikationer Jämställdhet öra saker annorlunda eller bättre

etänkandets åtgärder Norrlandsförslag: ärka människornas möjligheter enerera resurser öra mer av sådant som verkar era Bättre arbetsförhållanden Bättre företagsklimat Satsa på utbildning Folkbildning inom folkhälsoområdet Fler arbetstillfällen En bättre differentierad arbetsmarknad Utlokalisering av statlig verksamhet Förbättrad infrastruktur Bättre kommunikationer Jämställdhet öra saker annorlunda eller bättre Förenkla livet på landsbygden Mer rättvist skatteutjämningssystem Mer hälsofokus i skolan Bättre kontinuitet i vården Utveckla e-hälsa Utvecklad primärvård Återföring av norrländska resurser

Två vägar mot mer jämlik hälsa 1. Förslag riktade direkt mot de livsområden vi pekat ut Åtgärder som skulle ge mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner i det tidiga livet, i skolan, i arbetslivet etc. 2. Förslag som indirekt kan påverka jämlik hälsa via styrning och uppföljning Åtgärder som skapar en bättre fungerande infrastruktur för strategisk styrning och uppföljning av det tvärsektoriella arbete för mer jämlik hälsa

1. Sociala bestämningsfaktorer Vi lyfter fram sju livsområden där ojämlikhet i villkor och möjligheter (resurser) är avgörande: 1.Det tidiga livet 2.Kunskaper, kompetenser och utbildning 3.Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4.Inkomster och försörjningsmöjligheter 5.Boende och närmiljö 6.Levnadsvanor 7.Kontroll, inflytande och delaktighet

Resurser kommer från olika håll De som människor själva genererar I familjen, inom ramen för civilsamhället, på arbetsmarknaden etc. De som välfärdsstatens institutioner tillhandahåller, t.ex. Mödra- och barnahälsovård Förskola och skola Socialförsäkrings- och transfereringssystem Handikapp- och äldreomsorg Hälso- och sjukvård God tillgänglighet och kvalitet på dessa kollektiva resurser bidrar till minskade hälsoklyftor Lyfta dem som har bristande egna resurser (permanent eller tillfälligt)