Meddelandeblad Mottagare: Handläggare med ansvar för avgifter inom äldre- och handikappomsorg, pensionärsoch handikapporganisationer samt förvaltningsdomstolar Nr 8/2014 December 2014 Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen år 2015 Flera av de belopp som används för att beräkna avgifter inom äldre- och handikappomsorgen är enligt socialtjänstlagen (2001:453) knutna till prisbasbeloppet. I detta meddelandeblad redovisar Socialstyrelsen några av de belopp som kan användas för att beräkna de avgifter inom äldre- och handikappomsorgen som är knutna till prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet För år 2015 är prisbasbeloppet 44 500 kronor. Högkostnadsskyddet Avgiften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälsooch sjukvård får uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, det så kallade högkostnadsskyddet. För år 2015 motsvarar det 1 780 kr per månad. Avgiften för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen får uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. För år 2015 motsvarar det 1 854 kr per månad. Minimibeloppet Det minimibelopp som gäller för ensamboende ska utgöra lägst en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet. För år 2015 motsvarar det 5 023 kr per månad. Minimibeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor ska utgöra en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet. För år 2015 motsvarar det 4 245 kr per månad. Information: Lars Lundin Tel. 075-247 30 00
Yngre personer med funktionsnedsättning har i vissa fall särskilda kostnader för bosättning och familjebildning. Enligt förarbetena till socialtjänstlagens avgiftsbestämmelser bör levnadskostnader för yngre personer med funktionsnedsättning, efter en individuell prövning, beräknas till en nivå som överstiger minimibeloppet med upp till 10 % (proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg s. 41). För år 2015 innebär det en uppräkning av minimibeloppet med 502 kr per månad. Individuell prövning av minimibeloppet I socialtjänstlagens bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen finns det utrymme att i viss utsträckning ge den enskilde extra medel för merkostnader för de kostnadsposter som minimibeloppet ska täcka. Ett höjt minimibelopp fastställs efter en individuell prövning. Kommunen bör godta den faktiska merkostnaden om den inte är oskäligt hög (prop. 2000/01:149 s. 59). Kommunen får även i vissa fall minska nivån på minimibeloppet. Om kostnadsposten som föranleder minskningen ingår i Konsumentverkets beräkningar för hushållsbudget så bör minskningen baseras på deras beräkningar. Det beror på att även den schablonmässiga delen av minimibeloppet i huvudsak grundas på Konsumentverkets beräkningar (prop. 2000/2001:149 s.40-41). Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader Konsumentverket gör årliga beräkningar av vad som kan betraktas som skäliga levnadskostnader. De skäliga levnadskostnaderna omfattar varor och tjänster som ett hushåll vanligen behöver för att klara vardagens behov. Dessa beräkningar bör ligga till grund för vissa av de kostnadsposter som minimibeloppet ska täcka. I detta meddelandeblad redovisar vi Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader för år 2015 (Konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader per månad Prognos för år 2015, se tabell). I Konsumentverkets broschyr Koll på pengarna finns information om skäliga levnadskostnader och något om vad de olika utgiftsposterna innehåller. Mer information om beräkningarna och exempel på produkter som inte kostnadsberäknas finns i Konsumentverkets rapport Skäliga levnadskostnader Beräkningar av Konsumentverket (2009:8). Publikationerna finns tillgängliga på Konsumentverkets webbplats, www.publikationer.konsumentverket.se. 2
Konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader per månad Prognos 2015 Individuella kostnader Livsmedel BAS: PRISMÄTNINGAR 2007/2008, 2011/2012/2013/2014 Övre raden - avser flickor och kvinnor Barn Nedre raden - pojkar och män 6-11 mån 1 år 2-5 år 6-9 år 10-13 år 14-17 år 18-30 år 31-60 år 61-74 år 75 år - 1 Utom lunch 5 dagar i veckan (daghem, skola, arbete) 580 590 720 1 160 kvinnor -> 1 290 1 440 1 410 1 380 1 270 1 230 män -> 1 470 1 860 1 860 1 770 1 590 1 440 Alla mål äts hemma eller matlåda till lunch. 760 770 930 1 520 kvinnor -> 1 680 1 880 1 840 1 810 1 660 1 610 män -> 1 920 2 420 2 420 2 310 2 080 1 880 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-17 år 18-30 år 31-49 år 50-60 år 61 år- 2 Kläder och skor 370 440 440 520 560 kvinnor -> 580 590 600 600 600 600 män -> 570 580 580 580 580 580 3a Fritid och lek (exkl mobiltele) 80 180 180 400 620 710 720 640 640 640 640 3b Mobiltele 0 0 0 0 200 240 250 240 230 210 4a Personlig hygien 500 430 150 110 140 kvinnor -> 280 400 520* 520 500 500 män -> 210 250 390 390 390 390 5 Barn- och ungdomsförsäkring 130 130 130 130 130 130 130 Summa individuella kostnader, exklusive livsmedel, post 2 till och med 5 1 080 1 180 900 1 160 1 450 kvinnor -> 1 900 2 080 2 010 2 000 1 970 1 950 män -> 1 820 1 920 1 860 1 850 1 840 1 820 Hushållskostnader En Två Tre Fyra Fem Sex Sju person personer personer personer personer personer personer 6 Förbrukningsvaror o vissa sjukvårdsartiklar 100 130 220 260 320 370 410 * 18 och 19 åringar 7 Hemutrustning (möbler, hemtextilier, husgeråd, Tv, radio, dator m.m.) minskar kostnaden för 370 450 540 620 730 820 880 hygien med 65 kr pga fri tandvård 8 Media, fast telefoni, Internet mm 940 970 990 1 010 1 030 1 050 1 070 9 Hemförsäkring 120 130 150 160 160 180 180 Stor stad 90 100 110 110 120 120 120 Mellanstor stad 80 90 90 110 110 110 120 Mindre tätort Summa hushållskostnader, post 6 till och med 9 1 530 1 680 1 900 2 050 2 240 2 420 2 540 Stor stad 1 500 1 650 1 860 2 000 2 200 2 360 2 480 Mellanstor stad 1 490 1 640 1 840 2 000 2 190 2 350 2 480 Mindre tätort Konsumentverket
Merkostnad för mat vid fastställande av förbehållsbelopp De schabloniserade kostnaderna för kost som ingår i minimibeloppet är framräknade för personer som är 61 år och äldre (prop. 2000/01:149 s. 39). Eftersom personer som är under 61 år normalt konsumerar mer livsmedel och därmed också har en högre kostnad för livsmedel ska kommunerna ta hänsyn till denna merkostnad. Det innebär även att yngre personer med funktionsnedsättning bör få ett högre belopp för livsmedelskostnaden än äldre personer. Vägledande för beräkningen av denna kostnad bör vara Konsumentverkets beräkning av livsmedelskostnader för olika åldersgrupper (prop. 2000/01:149 s. 41). På samma sätt som för yngre personer med funktionsnedsättning bör kommunen höja minimibeloppet för personer som är 61 år och äldre om de har varaktiga merkostnader för livsmedel. Det innebär att det i vissa fall kan finnas anledning att höja minimibeloppet på grund av en merkostnad för mat även för personer som lagar sin mat själva och inte enbart för dem som betalar mat från hemtjänsten. Minimibeloppet beräknas huvudsakligen med ledning av uppgifter från Konsumentverkets hushållsbudget, som gäller hushållskostnader för personer som är 61 år och äldre. Om den enskilde betalar en avgift för mat som levereras via hemtjänsten och om avgiften överstiger den skäliga kostnaden för mat i Konsumentverkets hushållsbudget ska kommunen höja förbehållsbeloppet för merkostnaden. Varaktiga merkostnader bör beräknas med ledning av Konsumentverkets hushållsbudget när den kostnadspost som föranleder höjning eller sänkning av förbehållsbeloppet ingår i hushållsbudgeten. Det framgår också att kommunen bör använda faktiska kostnader när dessa är skäliga (prop. 2000/01:149 s.59). I propositionen nämns som exempel att om kost ingår i avgiften har kommunen rätt att minska den enskildes minimibelopp (prop. 2000/01:149 s.41). Beräknat på 2015 års hushållsbudget avseende livsmedel motsvarar schablonbeloppet för män i åldern 61-74 år 2 080 kr och för kvinnor 1 660 kr. Schablonbeloppet för män som är 75 år och äldre beräknas till 1 880 kr och för kvinnor 75 år och äldre till 1 610 kr. Vissa viktiga utgångspunkter i Konsumentverkets beräkningar Mer information om beräkningarna finns i rapporten Skäliga levnadskostnader Beräkningar av Konsumentverket (2009:8). Konsumentverkets beräkningar visar vad det kan kosta att upprätthålla en skälig levnadskostnad för några av de vanligaste levnadskostnaderna för personer som bor i hyreslägenhet i vanliga hushåll av olika storlek (1-7 personer). En skälig standard innebär varken en miniminivå eller en överflödskonsumtion, utan en standard som omfattar de varor och tjänster som hushållen vanligen behöver för att klara vardagens behov. Kostnaderna täcker både löpande utgifter inom olika poster och ett visst sparande för att kunna ersätta utslitna (och för barn även urvuxna) sällanköpsvaror. Detta gäller främst posterna för Kläder och skor samt Hemutrustning (t.ex. möbler, hemtextilier, husgeråd, tv, radio, dator och liknande). Datorutrustning för hushållet ingår i kostnadsposten Hemutrustning och Internet i kostnadsposten Media, fast telefoni, Internet m.m. Beräkningarna tar hänsyn till att behovet av produkter kan skilja sig på grund av kön, ålder och antal personer i hushållet. Hushåll med två personer eller fler antas bestå av två vuxna med 0-5 barn. I beräkningarna ingår en mycket liten mängd kaffebröd, läskedryck, godis m.m. i kostnaden för livsmedel (Konsumentverkets matsedel, Rapport (2013:1). Till största delen får dock den enskilde själv stå för sådana utgifter. Eventuella merkostnader för livsmedel och liknande vid storhelger och andra högtider ingår inte. Beloppen i Konsumentverkets beräkningar gäller vid begränsad fysisk aktivitet. Livsmedelsverkets näringsrekommendationer 4
ligger till grund för beräkningarna för livsmedelskostnaderna och de gäller även för personer med diabetes. Några merkostnader på grund av sjukdom eller funktionshinder ingår inte beräkningarna av de skäliga kostnaderna. Konsumentverket beräknar inte merkostnader för den fettreducerade kosten sedan år 2012 på grund av bristande underlag. Däremot kompletteras de skäliga livsmedelskostnaderna med beräknade merkostnader för glutenfri och komjölksproteinfri kost. Konsumentverkets rapport Merkostnader för två specialkoster 2012 - Glutenfri kost och komjölksproteinfri kost finns tillgänglig på Konsumentverkets webbplats. Nordiska och svenska näringsrekommendationer Konsumentverkets beräkningar baseras på de nordiska näringsrekommendationerna från år 2004 som anger vad en person i genomsnitt behöver av energi och näringsämnen. Rekommendationerna ska företrädesvis användas vid kostplanering för grupper av friska människor. De svenska näringsrekommendationerna (SNR) från år 2005 baseras i sin tur på de nordiska rekommendationerna. Nya nordiska näringsrekommendationer antogs år 2012. I Livsmedelsverkets publikation Nordiska näringsrekommendationer 2012-En presentation finns mer information. Publikationen och näringsrekommendationerna finns tillgängliga på Livsmedelsverkets webbplats, www.slv.se. Livsmedelsverkets upplysningstjänst nås genom telefon 018-17 55 00. 5
Denna information (art nr 2014-12-15) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publikationer. Den kan även beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, e-post publikationsservice@socialstyrelsen.se eller fax 035-19 75 29. Publicerad: www.socialstyrelsen.se, 2014