Miljörapport 2010 Farsta värmeverk

Miljörapport 2010 Farsta värmeverk

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 2 1.1.1 Lokalisering... 2 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 3 1.1.3 Reningsutrustning... 3 1.1.4 Bränslelager... 3 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 4 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 4 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 4 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER... 5 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN... 5 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 5 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 6 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 6 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER... 6 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 6 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 6 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 7 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER... 9 4.3.1 NFS 2002:26... 9 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 9 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR... 9 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 10 6.1 FORTUM VÄRME... 10 6.2 FARSTA VÄRMEVERK... 10 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 10 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 11 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING... 11 8.1.1 Fortum Värme... 11 8.1.2 Farsta värmeverk... 12 8.1.3 Projektets omfattning... 12 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 13 9 KEMISKA PRODUKTER...14 9.1 FORTUM VÄRME... 14 9.2 FARSTA VÄRMEVERK... 14 10 AVFALLSMÄNGDER... 15 11 RISKHANTERING... 15 11.1 FORTUM VÄRME... 15 11.2 FARSTA VÄRMEVERK... 16 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 16 13 ÖVRIG INFORMATION... 16

14 UNDERSKRIFT... 16 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Farsta värmeverk utgör en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra fjärrvärmenätet. Anläggningen används för spets- och reservanläggning. Huvuddelen av fjärrvärmeleveranserna sker från två basanläggningar, Hammarbyverket och Högdalenverket. Farsta värmeverk är en oljeeldade anläggning där det under året har förbränts lätt eldningsolja, Eo1. Den huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av utsläpp till luft av koldioxid, svavel och kväveoxider. Vid anläggningen förekommer därutöver hantering och förvaring av bränslen som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för hantering av dessa risker. I övrigt är riskerna för omgivningen mycket små med verksamheten. Utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. 1.1.1 Lokalisering Farsta värmeverk är beläget söder om korsningen av Ågesta Broväg och Magelungsvägen, i sluttningen mot Brunskogsbacken. Båda vägarna är starkt trafikerade 2(17)

med genomfartstrafik. Bostadsbebyggelse finns inom något hundratal meter från värmeverket. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Värmeverket består av tre oljeeldade ångpannor, P1 och P2, med en effekt på vardera 20 MW samt en hetvattenpanna, P4, med effekten 35 MW. En ångpanna, P3, är avställd. På anläggningen finns även en elpanna vilken kan användas för tryck och varmhållning vid beredskapsläge. Oljepannorna kan vattensotas eller torrsotas vid stillestånd, när behov uppstår. Efter eventuell vattensotning leds sotvattnet till en sedimenteringsbassäng där NaOH kan tillsättas vid behov för att neutralisera vattnet och här mäts ph värdet. Stoftet tillåts sedimentera varpå klarfasen avleds till det kommunala spillvattennätet som är anslutet till Henriksdals reningsverk. På grund av den ringa drifttiden är intervallen mellan sotningarna mycket långa. Anläggningen är utrustad med brännare som ger låga utsläpp av stoft och oförbränt. Stoft avskiljs från rökgaserna med en avskiljare av multicyklontyp. Rökgaserna avleds till två skorstenar med höjden 60 meter, en för pannorna P1-P3 och en för panna P4. Vatten från sanitära utrymmen, vatten från oljeavskiljare och gravimetriskt renat sotvatten till spillvattennätet som är anslutet till Henriksdals reningsverk. Under brännaren finns en oljevarnare som larmar om olja påträffas. Dagvatten leds till stadens dagvattennät. Rökgaserna från pannorna renas från stoft med hjälp av en avskiljare av multicyklontyp. Inkommande vatten till anläggningen är endast stadsvatten varav behovet av provtagning och analys bedöms omotiverat. Från anläggningen finns inga flöden av processvatten till spillvattennätet, därför anses provtagning och analyser av spillvatten från anläggningen även här vara obefogat. 1.1.3 Reningsutrustning Oljeavskiljare är tagen ur drift, sedan flera år. En oljevarnare är placerad under brännarna. 1.1.4 Bränslelager Farsta värmeverk har två fristående cisterner på 750 m 3 för lättolja. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Cisternerna är invallade. Invallningen håller dock inte hela cisternens volym. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller SÄIFS 1997:9 krav på korrosionsskydd. 3(17)

1.2 Förändringar av verksamheten under året En organisatorisk förändring har skett under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläppsvärdena beräknas av oljeförbrukningen. Parametrar som styr förbränningen kalibreras varje kvartal samt när akut fel uppstår. Anläggningen har inga utsläpp som överskrider tröskelvärdena enligt NFS 2006:9, bilaga 2. I nedanstående tabell redovisas utsläpp från Farsta värmeverk. Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NO x kg - P1, P2, 2532 C NRB Beräkning av utsläpp utgår från (kväveoxi mg/ P4 75,0 bränslets egenskaper samt der) MJ emissionfaktorer Svavel kg - P1, P2, 395 C NRB Beräkning av utsläpp utgår från mg/ MJ P4 11,9 bränslets egenskaper samt emissionfaktorer Stoft kg - P1, P2, 78,7 C NRB Beräkning av utsläpp utgår från mg/ MJ P4 2,4 bränslets egenskaper samt emissionfaktorer CO 2fossil ton - P1, P2, 2395 C NRB Beräkning av utsläpp med hjälp av gr/ MJ P4 271 bränsleförbrukningen *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 4(17)

2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Utsläpp från transporter vid Farsta värmeverk 2010 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med kemikalier (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) 7 0 0 7 NO x (kg) 152 0 0 152 S (kg) 79 0 0 79 PM (kg) 8 0 0 8 Drivmedel 3 0 0 3 (M3) Drivmedel (MWh) 26 0 0 26 Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Farsta värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. Ingen sotning har gjorts under året. Avsnitt 2.2: Har inte uppkomst av avfall, flygaska och slam från sotning bidragit till utsläpp från transporter? Tabellen bör ev. kompletteras 2.3 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp direkt till vatten. Det kan förekomma att vatten tar med sig olja från ytor i och runt anläggningen, och för att säkra sådana oplanerade utsläpp till spill- och dagvattennätet finns en oljeavskiljare utrustad med en oljevakt sänder ett summalarm till kontrollrummet. Efter oljeavskiljare leds vattnet till spillvattennätet vilket går genom Henriksdals reningsverk. 3 Gällande tillstånd Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 1992-10-19 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) 2004-05-17 Stadsbyggnadsnämnden 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor 2007-05-02 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Beslut avser Tillstånd till fortsatt drift av Farsta värmeverk på fastigheten Värmdö 1 Magelundsvägen 450. Tillstånd till hantering av brandfarlig vara vid Farsta värmeverk Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden daterat 2007-05-02 ska 5(17)

Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 2009-07-07 Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser bolaget genom effektivisering och hushållning sträva efter att optimera den egna energianvändningen vid verksamheten. Baserat på en kartläggning över den aktuella energianvändningen skall bolaget upprätta en plan för energieffektiviserande åtgärder. Planen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2008, och därefter uppdateras och redovisas i samband med den årliga miljörapporteringen Tillstånd för utsläpp av koldioxid 3.1Anmälda ändringar under året Datum Tillståndsgivande myndighet Anmälan enligt 21 förordningen Beslut avser Inga anmälda ändringar under 2010. 3.2 Föreläggande och förbud Varken föreläggande eller förbud vilar över anläggningen i dagsläget. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Brandförsvaret Länsstyrelsen Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd till hantering av brandfarlig vara Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Farsta värmeverk jämfört med föregående år. Bränsle 2009 2010 Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eldningsolja 1, Nm3 261 2212 900 7804 Drifttid för de olika anläggningsdelar vid Farsta värmeverk under 2010 6(17)

Anläggningsdel Drifttid (h) OP1 143 OP2 137 OP3 (avställd) 0 OP4 181 4.2 Villkor i miljötillstånd Nedan kommenteras tillståndet, lämnat av Länsstyrelsen 1992-10-19 med stöd av miljöskyddslagen samt miljöskyddsförordningen till att på fastigheten Värmdö 1 vid Magelungsvägen 450 i Farsta fortsatt driva tre oljeeldade värmepannor för vardera 20 MW tillförd bränsleeffekt samt en panna för 35 MW. Villkor nr Villkorstext 1. Att driften sker utan väsentligt avsteg från beskrivningen i bolagets ansökan jämte kompletteringar såsom sammanfattade här nedan i det nästa avsnittet. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Verksamheten har bedrivits enligt beskrivning i bolagets ansökan. Byggnadsvillkor 6. Att pannornas skorstenar har en höjd över mark på minst 60 m. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Skorstenen är 60 meter hög. Driftvillkor 11. Att verket drivs endast för att täcka spets- och reservbehov. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Anläggningens drifttid har varit förlagd till den kalla årstiden. 12. Att produktionen begränsas till ett tillfört bränsleflöde motsvarande 50 GWh per år, och att bolaget - därest den sålunda definierade produktionen under två år i följd skulle överstiga 45 GWh/år - tager initiativ till samråd med tillsynsmyndigheten för diskussion av det eventuella behovet att förbereda utsläppsbegränsande åtgärder. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Värmeproduktionen vid anläggningen var under år 2010 7,8 GWh Utsläpp av stoft 7. Utsläppet av stoft begränsas till högst 1,0 g per kg olja som riktvärde. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Eldningsolja 1 med ett beräkningsvärde av 0,1 g stoft per kg olja används. Röktäthetsmätare övervakar så att inga höga stoftutsläpp kan ske. Utsläpp av svavel 8. Att eldningsoljans svavelhalt begränsas till högst 0,4 % som gränsvärde. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Oljans svavelinnehåll är <0,05 % Utsläpp av kväveoxider 9. Att sådana möjligheter att reducera utsläppet av kväveoxider, som erbjuder låg gränskostnad, tages tillvara. (Länsstyrelsen 1992-10-19) 7(17)

Villkor nr Villkorstext Kommentar: Några ombyggnader av brännare har ej varit aktuell under året. Utsläpp till vatten 5. Att halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet begränsas till (högst) 50 g per m 3 (övre gränsvärde), samt att ändamålsenliga dropp- och spillskydd, som förebygger stötutsläpp av olja, finns. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Vatten från golvytor avleds till spillvattennätet. Oljelarm är monterat innanför invallning till oljepumparna och på spillplåten under oljebrännarna vars larm signal går till operatörsystemet ev. läckage. Vid ett litet läckage saneras oljespill med absol, och vid större läckage kontaktas omedelbart sanerings företag för att förhindra spill till avloppssystemet. Avsnitt 4.2, villkor 5 och 10: Jämför med gränsvärdena i villkoren, har mätningar utförts, om inte under året så tidigare, som visar att villkoren klaras? Har mätningar utförts för buller och halter av olja i avloppsvatten?????? Inga mätningar är gjorda. Buller 10. Att eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer intill närmsta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. - dagtid, kl. 07.00-18.00 55 db(a) - kvällstid, kl 18.00-22.00 samt söndag och helgdag, kl 07.00-18.00 50 db(a) - nattetid, kl 22.00-07.00 45 db(a) Momentana ljud får nattetid (kl 22.00-07.00) uppgå till max 55 db(a). Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Pannanläggningen är helt inbyggd. Inga klagomål har inkommit under året som föranlett en bullermätning. Anläggningen är bara i drift någon månad per år. Mätningar genomförs endast i samband med klagomål. Kemikalier 2. Att vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så, att de vid olyckshändelse eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: De kemikalier och lösningsmedel som finns i anläggningen förvaras på ett säkert sätt. 4. Att kemikalier märkes tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter (idag KIFS 1986:3). (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: De kemikalier som används inom verksamheten är märkta på ett lagligt sätt. Restavfall 3. Att eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt (torrt och tätt). (Länsstyrelsen 1992-10-19) Kommentar: Ingen förvaring av miljöfarligt avfall sker på anläggningen på ett sätt 8(17)

Villkor nr Villkorstext som kan förorsaka skada på miljö och hälsa. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1 NFS 2002:26 Alla parametrar enligt föreskriften redovisas i emissionsdeklarationen. NFS 2002:26 om utsläpp till luft av SO2, NOx och stoft gäller för förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. Då anläggningen är under 100MW finns inte krav på kontinuerlig mätning. Farsta värmeverk är en spets- och reservanläggning, vilket medför en knapp drifttid. Mätningar sker när drifttiden överstiger 2000 timmar på år och panna. Emissioner begränsas av tillståndet och beräknas fram. Drifttiden för anläggningen har understigit 2000 timmar, se 4.1 Anläggningsdel Drifttid (h) OP1 143 OP2 137 OP3 (avställd) 0 OP4 181 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum Utförare Uppdrag 2010-06-30 ÅF-Kontroll Periodisk besiktning 5.1Sammanfattning av resultatet av mätningar Periodisk besiktning och emissionskontroll utförs vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år och panna, eller vart 5:e år. Senaste periodiska besiktningen genomfördes juni 2010 av ÅF-Kontroll AB. Synpunkter som kom fram vid den periodiska besiktningen: Miljöinstruktionen övervakning och mätning måste tydligare visa hur ofta emissionsmätningar ska genomföras. Lossningsskåpet på Farsta har byggts om och lossningsinstruktion har ej satts upp. Det var vid besiktningen även visst spill i skåpet som bör saneras Utanför invallningen vid oljeboden för produktionspumpen för Eo1 finns en avloppsbrunn som enligt uppgift inte går till oljeavskiljare. Brunnen bör täckas med tätningsmatta för att förhindra att oljespill når avloppet. 9(17)

6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1Fortum Värme Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande underhåll ökas. Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 6.2 Farsta värmeverk Anläggningen ronderas dagligen vid drift, 2 ggr i veckan vid driftklar anläggning och 1 ggr i veckan när anläggningen är avställt. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid ronderingen identifieras även eventuella störande bullerkällor. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. Några direkta åtgärder i anläggningen under 2010 som underlättar drift och underhåll. Inre besiktning Pannorna Inspektioner på oljepannor Kontroll av murverk Reparera brännardysa Sotning av pannorna har inte gjorts under året. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 10(17)

8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske under år 2011. Verksamhetsplanen för Farsta värmeverk baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 8.1.1 Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Exempel på detta är optimering av förbränningsprocessen bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in byta ut glödlampor till lågenergilampor Energihjälpen energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som 11(17)

levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 8.1.2 Farsta värmeverk Bolaget skall genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energianvändningen i verksamheten. Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Farsta. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en prioriteringsordning. Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. 8.1.3Projektets omfattning Energikartläggning ska göras på spetsverken och pumpstationerna i syfte att karlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimera anläggningarna. Ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen så mycket som möjligt. Klargöra direktiv och myndighetskrav. 12(17)

Följande mål förväntas uppnås inom ramarna för detta projekt: 1. Ta fram vilka direktiv, lag och myndighetskrav som gäller och beskriva hur de påverkar karläggningen. 2. Ta fram en plan för energikartläggningen för samtliga spetsanläggningar och Pumpstationer. 3. Börja energikartlägga spetsanläggningarna och pumpstationerna enligt framtagen plan. 4. Ta fram hur mycket energi varje anläggning drar. 5. Föreslå tekniska lösningar och kostnader för att effektivisera/optimera energianvändningen. 6. Beräkna kostnadsbesparingar på energin för varje enskilt förslag. 7. Beräkna den minskade miljöpåverkan för varje enskilt förslag. 8. Ta fram en prioriteringslista på förslagen med hänsyn tagen till största ekonomiska besparingen och största minskningen av miljöpåverkan. Projektet startar med energikartläggning vid Årsta och Akalla, vilket genomförs under hösten 2011. I projektet kommer en plan tas fram för i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Returtemperaturåtgärder Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den liksom Bredäng ligger i det södra nätet. Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra anläggningar. Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av pumpstationer. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i 13(17)

produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 9.2 Farsta värmeverk Förbrukning av kemiska produkter på anläggningen är mycket liten. Natriumhydroxid (NaOH), används inte längre i samband med sotning. Användning av hydrazin till avgasning av processvatten har upphört sedan länge i. En förteckning över samtliga hanterade kemiska produkter finns upprättad och kommer att delges tillsynsmyndighet och mottagare av avloppsvatten i särskild ordning. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. 14(17)

10 Avfallsmängder Små mängder avfall bildas på anläggningen och dessa förvaras endast tillfälligt där innan de transporteras bort. Under denna förvaringstid skall avfallet stå på sådan plats att det hålls avskiljt från avlopp (för att förhindra läckage till avloppssystemet) samt ej står i vägen för arbetet på verket. Exempel på avfall kan vara förbränningsrester i form av torr oljesot och avfall från underhållsarbete i form av spillolja. Farligt avfall ska märkas. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är ansvarig för att det märks, sorteras och förvaras på korrekt sätt. Avfallsslag Farligt avfall Div elektronik stora enheter EWCkod enl bil 2 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 4 och 5 AF 200136 201 kg Ragn-Sells Högbytorp R13 Spillolja 130208* 0 Ragnsells Högbytorp R13 Absol/Trasor 150202* 0 Ragnsells Högbytorp D15 Flygaska och pannaska från förbrännning 100104* 0 kg Mälarsanering SRV D1, D9, D10 Icke farligt avfall Brännbart avfall 200199 0 kg Ragnsells Länna KC R1 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. - EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen 15(17)

uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Farsta värmeverk En riskanalys har genomförts för Farsta värmeverk under 2008. I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Farsta. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett sedan förra riskbedömningen som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport för Farsta Värmeverk, finns det en miljörapport för år 2010 för Högdalenverket, Hammarbyverket, Orminge PC, Årsta Värmeverk, Nacka Strand Värmecentral, Bredäng PC, Ludvigsberg Värmeverk, Skarpnäck Värmeverk, Energianläggning SÖS, Liljeholmen PC samt Vårberg PC som också är tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. 14 Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Farsta värmeverk under år 2010. 16(17)