Kulturlandskapsanalys Granhults socken Uppvidinge kommun Småland

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2013:9 Kulturlandskapsanalys 2013 Vindkraftetablering vid Åshult och dess påverkan på riksintresset för kulturminnesvården (G34)Granhult Granhults socken Uppvidinge kommun Småland

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2013:9 Sandby 1675, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys Vindkraftetablering vid Åshult och dess påverkan på riksintresset för kulturminnesvården (G34)Granhult Granhults socken Uppvidinge kommun Småland Lasse Wallin Omslaget visar kyrkans interiör.

Kulturlandskapsanalys Vindkraftetablering vid Åshult och dess påverkan på riksintresset för kulturminnesvården (G34)Granhult Granhults socken Uppvidinge kommun Småland En etablering av vindkraftparken Åshult bedöms endast ha begränsad påverkan på upplevelsen av riksintresseområdet Granhult. Områdets vetenskapliga värde eller bevarandevärde bedöms inte påverkas. Fig. 1. Riksintresseområdet Granhult ligger nära väg 31. Vägkartan från Lantmäteriet i skala 1:100 000. 2

Inledning HS Kraft AB planerar för en vindkraftpark vid Åshult. Länsstyrelsen har efterlyst en analys av hur vindkraftplanerna påverkar riksintresseområdet för kulturmiljövården (G34) Granhult. På uppdrag av HS Kraft har vi utfört analysen. Fältarbetet utfördes av Lasse Wallin den 18 juli 2013 och arbetet bekostades av HS Kraft AB. Bakgrund Riksintresseområdet Granhult i Uppvidinge kommun är ett ungefär 2,5 x 1,5 kilometer stort område. Det sträcker sig från gården Lyretorp i söder till en bit norr om Granhults by i norr. Området beskrivs i Riksantikvarieämbetet förteckning av riksintressen på följande sätt: Fig. 2. Utsnitt av Lantmäteriets Fastighetskartan i skala 1:20 000. Riksintresseområdet Granhult begränsas av svart linje. Granhult [G 34] (Nottebäcks sn) Motivering: Odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern samt kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra hälft. (Kyrkomiljö, Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset: 1200-tals kyrka av trä med klockstapel och stiglucka samt kaplansboställe från 1700-talet. Utskiftad kyrkbybebyggelse. Övergivna åkersystem från järnåldern med stensträngar och vallar. Omfattande områden med odlingsrösen och spår av 1800- talets torpanläggning i form av byggnader, små inägolotter och rester efter torp i skogen. Riksintresseområdet ligger inom ett riksintresse för vindkraft. Här finns alltså kolliderande intressen och fler vindkraftanläggningar planeras i områdets närhet. Granhults by ligger i skogsmark, strax nordöst om väg 31 mellan Lenhovda och Nottebäck. Avståndet från kyrkan till vägen är som minst ungefär 450 meter. Skogen skärmar av alla utblickar mot vägen men trafiken hörs från kyrkogården. Öppen åkermark och betesmarker finns kring kyrkan och i anslutning till de två utskiftade gårdarna och annan 3

Fig. 3. Överlappande riksintressen ned mera. Förslag till vindmöllornas placering mitt i bilden. 4

bebyggelse sydöst om kyrkan. Även kring gården Lyretorp finns flera partier öppen mark. Hela området ligger på nivåer som närmar sig 300 m ö h. Därav följer de goda möjligheterna för vindkraftbruk. Uttrycken för riksintresset är alltså bland annat kyrkan med kyrkogården och klockstapel. Man kommer in på kyrkogården genom en stiglucka av trä från 1731 och klockstapeln är från 1703. Kyrkan är knuttimrad och de äldsta delarna, långhus och kor, är uppförda under 1220-talet. Sakristian är troligen från 1600-talet. Kyrkorummets målningar är utförda under 1700-talets mitt, men spår av medeltida målningar finns. Utvändigt är kyrkan klädd med träspån. Omedelbart sydöst om kyrkogården ligger Granhults kaplangård uppförd som prästboställe under 1700-talet med Fig. 4. Kyrkan och klockstapeln från söder. en samtida loftbod från samma tid. Granhults kyrka är Sveriges äldsta, i sin helhet bevarade träkyrka. Miljön är mycket samlad och ger en god bild av förhållandena för cirka 300 år sedan. Den andra huvuddelen av riksintresset är de omgivande åkersystemen från järnåldern. Idag ingår huvuddelen av dessa i södra delen av fornlämning 13 i Granhults socken, men ett stort antal fornlämningar av typen fossil åkermark ligger inom riksintresseområdet, se karta. Lämningarna inom fornlämning 13 utgörs enligt fornminnesregistret av cirka 2000 röjningsrösen, ett tjugotal bandformiga åkerytor, ett tiotal oregelbundna åkerytor samt åtminstonde fem stensträngar. Åkerytorna ligger i fornlämningens södra del, närmast dagens inägomark och därmed i nordöstra delarna av de åkergärden som redovisas på storskifteskartan över Granhults by från 1773, se fig. 6. Dessa åkerformer kan därmed antagas ha varit i bruk från medeltiden och framåt. Den fossila åkermarken omfattas i övrigt av en typisk datering med 14 C till 500- talet efter Kristus och framåt. Dateringen har utförts av Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, samtidigt med en kartering av delar av området år 1977. Fig. 5. Kaplansbostället från sydväst 5

Fig. 6. Utsnitt av kartan över storskiftet av Granhults in och utägor från 1773. Utsnittet visar inmarken och området därintill. Observera de täta skogsplanteringarna! Skala 1:10 000. Lantmäteriet Historiska kartor. Även i riksintresseområdets södra del finns stensträngar och bandformiga åkerlämningar, dessa ligger i anslutning till de gamla by- eller gårdstomterna Lyreholm och Lyretorp och är möjligen av medeltida ursprung. I området, men ej medtaget i beskrivningen av riksintresseområdet finns även gravar och ett förmodat gravfält från förhistorisk tid. Dessa lämningar är emellertid med i länsstyrelsens beskrivning av området Granhult i kulturminnesvårdsprogrammet. Det förmodade gravfältet, fornlämning 16 i Granhults socken, ligger norr om gården Kyrketorp belägen nordväst om Granhults kyrka. Det förmodade gravfältet består av fem ofyllda stensättningar. Tvåhundra meter norr om kyrkan finns ett gravröse, fornlämning 15. En hällkista i röse, fornlämning 50, och en stensättning, fornlämning 55 finns i södra delen av riksintresseområdet. Den ovan nämnda storskifteskartan från 1773 visar in- och utägor till Granhults by. Åkergärden, det vill säga inägor, finns kring kyrkan och kaplansbostället respektive kring de två gårdarna, Granhults Norregård och Södregård. Åkergärdena omges av beteshagar i 6

väster, norr och nordöst. Största delen av byns utmark betecknas som... hult och stenbundna timmermoar. Utmed bäckdrag och på andra ställen finns insprängda lyckor och ängar. Gles lövskogsmarkering finns på utmarken men sju dungar av tät skog, gran(?), finns även. En något senare karta, storskiftet av byns inägor från 1815, visar detaljer i åkermarken. Omkring kyrkan ligger Kaplansboställets åkermark fördelad på åtta ytor med oregelbunden form. Inom åkermarken är ett stort antal röjningsrösen markerade. Åkermarken omges av ängsmark som fyller det som kallas Åkergärdet på kartan från 1773. Inom byns södra del av inägomarken, med Norregård och Södregård, ligger åkermarken prydligt Fig. 7. Storskifteskartan från 1815 visar skiftet av byns inägor. Skala 1:10 000. Lantmäteriet Historiska kartor. uppdelad i parallella bandformiga ytor med likartad struktur. Även här är ett stort antal röjningsrösen inritade. Ingen av parcellerna har den s-formiga struktur som ofta finns på åkerformer från yngsta järnålder och tidig medeltid. Även här omges åkermarken av ängsmark. Strukturen möjliggör en datering till medeltid, även om den underliggande röjningen har ett förhistoriskt ursprung. Vindkraftparkens påverkan på riksintresset Den planerade vindkraftsparken ligger 1 till 1,5 kilometer sydväst om riksintresseområdet och anläggandet har därmed ingen direkt fysisk påverkan på riksintresseområdet, dess vetenskapliga värde eller bevarandevärde. Däremot påverkas upplevelsen av riksintresset genom att de påtagligt moderna, roterande konstruktionerna avtecknar sig mot himlen i sydväst. Upplevelsen av störningen är säkerligen olika från person till person beroende på inställning till vindkraft och till de olika komponenterna i riksintresset. Denna störning av 7

Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Uppdragsnummer: Fig. 9. Röjningsrösen i uppvuxen skog Undersökningstid: i den södra delen av fornlämning 13, det är svårt att få en överblick! Undersökt yta: upplevelsen uppstår när man från kyrkplatsens södra delar ser mot sydväst, bort från kyrkan. Det är inte så att kyrkan och kyrkmiljön avtecknar sig mot en bakgrund av vindkraft- Läge: Koordinatsystem: verk. Personal: Dokumentationshandlingar: Störningen påverkar rimligen i första hand upplevelsen av kyrkplatsen med dess närmaste Fynd: omgivningar i den nordvästra delen av riksintresseområdet. Det är hit den allra största Luhmnr: andelen av besökare kommer för att se Granhults kyrka. I större delen av resten av riksintresseområdet finns skärmande vegetation som gör att man knappast uppfattar de planerade vindmöllorna när man rör sig utmed vägarna. Denna vegetation är alltså inte produktionsskog, utan lövträdsridåer utmed vägen från Granhults kyrka mot sydöst. Av riksintressets övriga komponenter ligger redan odlingssystemen i en miljö som är helt annorlunda än den ursprungliga. Produktionsskogen av främst gran betyder att lämningarna under flera år befinner sig i omgivningar av uppvuxen skog där den enskilda anläggningen är relativt synlig men där helheter knappast är överblickbara. Därefter avverkas skogen och under något eller några år är terrängen närmast oframkomlig till fots, särskilt om markberedning sker inför en nyplantering. Därefter slår slyskog upp och när sedan granplantorna växer till är skogen under 15-20 år så tät att lämningarna inte syns på grund av detta. Under denna del av skogscykeln är påverkan av vindkraftverken marginell, jämfört med den störning av upplevelsen som skogsbruket medför. Därtill kommer de risker för lämningarna som avverkning, uttransport, markberedning, plantering och gallring innebär. För tillfället är fornlämningsområdet norr om kyrkplatsen helt otillgänglig på grund av sly medan större delen av den övriga produktionsskogen är uppvuxen och avverkningsklar om något eller några årtionden. 8

Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Uppdragsnummer: Undersökningstid: Fig. 10. Utsikt från södra kanten av Undersökt kyrkogården yta: mot sydväst. Här kommer åtminstone halva rotorhöjden av flera verk vara synliga efter en utbyggnad. Läge: Det närmaste verket ligger drygt en kilometer bort. Koordinatsystem: En utbyggnad av vindkraft i ett område norr eller nordväst om riksintresseområdet Granhult skulle troligen medföra mer omfattande påverkan. Det skulle då bli fråga om att en Personal: Dokumentationshandlingar: av riksintresseområdets huvudkomponenter, Granhults kyrka med omgivningar, skulle Fynd: synas mot en bakgrund av vindmöllor. Detta skulle vara en betydligt större störning av Luhmnr: upplevelsen av riksintresset. Från kulturmiljövårdens sida framhålls inte värdet av odlingslämningarna i Granhult för besökarna. Information om odlingslämningarna borde finnas vid kyrkplatsen och delar av lämningarna av byns tidigare åkermark kunde hållas tillgängliga och betade för att en upplevelse av helheten skall vara möjlig för den intresserade besökaren. Södra Sandby den 23 juli 2013 Lasse Wallin Källor Lantmäteriverket Fastighetskartan Historiska kartor Häradskartan Vägkartan 9

HS kraft AB Kartor från projektet Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret, FMIS Termer Nedan följer förklaringar till de specialtermer som används i rapporten. Agrara revolutionen Jordbruket omdanades på flera sätt under 1700- och 1800-talen. Förändringarna gällde jordägande, odlingssystem, redskap och odlade växter. I Sverige skedde de flesta av dessa förändringar från de sista decennierna av 1700-talet och fram till 1800-talets mitt. Bland de mest omvälvande förändringarna var de olika skiftesreformerna. Skiftena syftade bland annat till att samla varje gårds jord till ett sammanhängande område. Administrativa uppgifter Bandparceller Parcellerna är långsmala odlingsenheter som begränsas av t ex stensträngar. Dateringarna omfattar Länsstyrelsens tiden från yngre dnr: järnålder till 1800-tal. Uppdragsnummer: Bytomt Undersökningstid: I fornminnesregistret betecknar Undersökt bytomt det yta: troliga läget för en medeltida by. Kartuppgiften kommer Läge: från det äldre kartmaterialet och avspeglar i de flesta fall förhållandet Koordinatsystem: under slutet av 1700- eller början av 1800-talet. De flesta Personal: av dagens byar har legat på samma plats sedan medeltidens början. Dokumentationshandlingar: Fynd: 14 C-analys Luhmnr: Detta är den mest använda absoluta dateringsmetoden inom arkeologin. Med absolut datering menas att den ger en åldersangivelse i år. Motsatsen är så kallade relativa dateringar, som bara anger det inbördes åldersförhållandet mellan olika lager eller olika fynd (t ex vilket lager som är äldre än vilket). Själva 14 C-analysen är en kärnfysisk metod som mäter mängdrelationen mellan olika kolisotoper i provet. Ju färre kolatomer av isotopen 14 C i förhållande till 12 C, desto äldre är provet. Metoden fungerar bara på material som innehåller kolatomer. Exempel på sådant material i arkeologiska sammanhang är ben, träkol, sädeskorn och andra rester av växter, djur eller människor. Fossil åkermark Spår av åkermark som inte odlas längre kallas fossil åkermark. Inom den fossila åkermarken kan det finnas flera olika typer av lämningar som exempelvis röjningsrösen och terrasser. Den fossila åkermarken har ofta utnyttjats under flera perioder under järnåldern och medeltiden. 10

Förhistorisk tid Som förhistorisk tid räknas i Sverige tiden fram till medeltiden. Från och med medeltiden finns det historiska källor som berättar om händelser och levnadsförhållanden. Exempel på historiska källor är skattelängder, brev och annan skriven information från tiden. Hög/Röse Vanligtvis markerar högen eller röset en gravläggning. Dateringen kan vara svår att fastställa utan arkeologisk undersökning. Högar/rösen förekommer under sten-, brons- och järnålder. Inägomark Från medeltiden och fram till skiftesreformerna var inägomarken en beteckning på åker och äng. Inägomarken var enskilt ägd och inhägnad för att skyddas för betande djur. Röjningsröse/Odlingsröse Dessa rösetyper har bildats vid odling. Stenar som är i vägen vid odlingen samlas i rösen på eller ibland vid odlingsytan. De har förekommit från förhistorisk tid till nutid. Administrativa uppgifter Stensträngar Stensträngarna utgör åkergränser och består av odlingssten som lagts i åkergränserna. De har förekommit från äldre järnålder till idag. Länsstyrelsens dnr: Stensättning Uppdragsnummer: Stensättningar är gravtyper från brons- eller järnåldern. Anläggningarnas höjd är inte så dominerande som rösenas. Undersökningstid: Undersökt yta: Läge: Storskifte Koordinatsystem: Storskiftet, vars förordning kom 1758, var den första moderna skiftesreformen. Storskiftet Personal: hade två huvudsakliga syften; dels skulle åker- och ängstegarna sammanföras i färre Dokumentationshandlingar: enheter, dels skulle den gemensamt ägda marken delas upp mellan brukarna för att därigenom hävdas bättre. Fynd: Luhmnr: Utmark Från medeltiden och fram till skiftesreformerna var utmarken den gemensamt ägda, icke odlade jorden, som oftast låg i utkanten av den mark som tillhörde byn. Utmarken användes till bete och ur skogen på utmarken togs ved och virke. Bysamfälligheten beslöt hur utmarken skulle utnyttjas. 11

Fig. 11. Registrerade fornlämningar i området. Lantmäteriet och FMIS. 12