Slutförvarsanläggningen och dess



Relevanta dokument
Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

En skriftlig inbjudan skickades till boende i Misterhults församling, inklusive fritidsboende. Inget underlag framtaget särskilt för mötet.

Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring. Preliminär MKB och vattenverksamhet. Presentationer och samrådsmöte 9 februari 2010

19 Lokalisering av KBS-3-systemets anläggningar

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning

Anteckningar expertgruppsmöte berglinjen

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

SKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret

Ansökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen

Expertmöte Projektering

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Närboendemöte i Forsmark

92 Svar på domstolens fråga 4 och 5 från 13 oktober

Nationell hearing gällande slutförvaring av använt kärnbränsle

Ansökan enligt miljöbalken

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Mötets öppnande Olle Olsson öppnade mötet och hälsade välkomna, varefter en presentationsrunda hölls.

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

71 Kärnbränsleförvaret strålsäkerhet under uppförande och drift

Kort om Svensk Kärnbränslehantering AB. Bakgrund och behov av stödverktyg för projektverksamheten

16 Anläggningar som ingår i prövningen, underlaget för prövningen, avgränsningar mm

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering

Ansökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Expertmöte projektering

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm. Sofie

Anteckningar expertgruppsmöte säkerhetsredovisning

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström

42 Anläggningar som ingår i prövningen, underlaget för prövningen, avgränsningar mm

Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019

Protokoll Samråd om platsundersökningsskedet

Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB Stockholm

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

Instrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle

18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt bränsle

Expertmöte om KTL-ansökan för slutförvar för använt kärnbränsle

Vattenverksamhet. Slutförvaring av använt kärnbränsle. Avslutande samråd. Samrådsmöte 6 februari Erik Setzman Kent Werner

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

Rapport Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december Hans Roos Konsult

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.

Ombud: Advokaterna Bo Hansson, Per Molander och Martin Johansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Stockholm

R Slutförvarsanläggning för använt kärnbränsle Anläggningsbeskrivning layout D Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB.

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande förvarsdjup

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Fud Program för forskning, utveckling och demonstration

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Uppbyggnad av projekt Kärnbränsleförvaret som del av SKB inför uppförande och drift

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet

Yttrande och komplettering KBS-3 tillåtlighet och tillstånd

Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle

Oskarshamns LKO-projekt och villkor på systemanalys

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010

Säkerhet efter förslutning Metodval och platsval

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 438. Presentation MMD m (Bild tillagda efter muf)

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007

Ansökan enligt kärntekniklagen

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Ansökan enligt kärntekniklagen

Långsiktig säkerhet. 3 Slutförvarets initialtillstånd och genomförbarhet för uppförande och drift med avseende på långsiktig strålsäkerhet

R Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar

Långsiktig Funktion. Frågeställningar

Slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

P Samrådsredogörelse. Samråd enligt miljöbalkens 6:e kapitel 4 avseende mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle

En övergripande naturvärdesfråga

Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige

Närboendemöte i Forsmark

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Bortledande av grundvatten i samband med uppförande av Clink

R Slutförvar för använt kärnbränsle Preliminär anläggningsbeskrivning layout D. Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB.

P Främmande material i slutförvaret Laxemar. Inventering för SR-Site. Maria Lindgren, Karin Pers, Sara Södergren Riggare Kemakta Konsult AB

Synpunkter på valda delar av SKB:s Fud-program 2013

Fud-program

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande konstruktionsförutsättning inflöde till deponeringshål mindre än 150 kubikmeter

Ansökan enligt miljöbalken

R Studie av vajersågning för deponeringstunnlar. Rolf Christiansson, Tomas Lehtimäki, Stig Pettersson. Svensk Kärnbränslehantering AB

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 739

Ansökan enligt miljöbalken

Omfattning, avgränsningar och utredningar för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för inkapslingsanläggning och slutförvar för använt kärnbränsle

Komplettering om avgränsning av Kärnbränsleförvarets verksamhetsområden

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd

VÄGPLAN SAMRÅDSHANDLING. PM Bergteknik 2B (10) Anders Lindqvist Projektnamn Objektnummer / KM Uppdragsnummer. E18 TPL Bergshamra

Datum: 1 oktober 2004, klockan Plats: Stora konferensrummet, SFR, Forsmark.

Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 18 december 2014 kl 09:00 12:00 Plats: Hotell Corallen

Mötet föregicks av öppet hus klockan på SKB:s platsundersökningskontor, Simpevarp. Öppet hus hade sju besökare.

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Buffert och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi idag?

LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007

Transkript:

Slutförvarsanläggningen och dess bergtekniska utmaningar Olle Olsson, Eva Widing, Rolf Christiansson Platsundersökningar Flygmätning Inventering av flora Kulturinventeringar Bergkartering Borrhål Forsmark Inventering av fauna Marina undersökningar Mätning av nederbörd Informationsmöten Borrkärnor Oskarshamn Mätningar: tv-kameror, vattenflöden och borrhålsradar 2 1

Våra platser Omfattande undersökningar på båda platserna är genomförda, utvärderade och jämförda Laxemar Forsmark os SKB har valt Forsmark Berget i Forsmark ger betydlig bättre förutsättningar för ett långsiktigt säkert förvar och underlättar genomförandet Berget är homogent och har få vattenförande sprickor på förvarsdjup Bra värmeledningsförmåga som ger ett förvar som tar mindre plats Mindre mängd bergmassor och material för återfyllning 2

Slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark Viktiga data Kapacitet för ca 6000 kapslar Förvarsdjup ca 470 meter Yta 3 4 km 2 (300 400 hektar) Deponeringstunnlar ca 52 kilometer Övriga tunnlar ca 14 kilometer Totalt uttagen bergvolym ca 2,3 miljoner m 3 Byggtiden ca 8 år, uttag av ca halva bergvolymen Drifttiden ca 50 år, uttag av ca halva bergvolymen 3

Verksamheter under driftskedet Huvudverksamheter: Deponeringsarbeten Bergarbeten Pågår samtidigt Avskilt från varandra Andra verksamheter: Produktion av buffert ca 25 ton per dygn Produktion av återfyllnad ca 300 ton per dygn Administration Bevakning Underhåll Bergarbeten Huvudaktiviteter: Borrning och sprängning g av tunnlar Urlastning av berg Skrotning Bergförstärkning Tätning och injektering Borrning och avfasning av deponeringshål 4

5

Deponering av kapsel Buffert är installerad i deponeringshålet Deponeringsmaskinen utför deponeringen strålskyddat Strålskärmslucka skyddar från den bara kapselns strålning Buffertblock som installeras över kapseln ger strålskydd Strålskärmsluckan tas bort Återfyllning av deponeringstunnlar Återfyllning med pressat lermaterial: Huvuddelen udde e av block Pelletar i utrymmen närmast tunnelväggen Varje tunnelmynning försluts med en betongplugg 6

Platsförståelse Utmärkande egenskaper (1) Tektonisk lins med homogen sammansättning omgiven av mer inhomogent och deformerat berg Två bergdomäner i prioriterat område; Metagranit och omvandlad (albitiserad) metagranit Hög kvartshalt God värmeledning Utmärkande egenskaper (2) Huvudsakligen branta deformationszoner i prioriterat område (NV delen) och flacka zoner i SÖ delen av kandidatområdet kopplat till linsens veckstruktur och bergartskontakter som är branta i NV och flackare i SÖ Låg frekvens öppna sprickor på djupet i prioriterat område men hög frekvens i det ytnära berget Höga bergspänningar redan på ca 100 m djup, men liten gradient mot djupet kopplat till den homogena geologin och avtagande frekvens av öppna sprickor Goda bergmekaniska egenskaper, även i DZ 7

Utmärkande egenskaper (3) Endast ett fåtal av sprickorna mellan DZ i prioriterat område bär vatten på djup större än 400 m Flacka och VNV DZ har generellt högre konduktivitet än DZ vinkelräta mot största huvudspänningsriktningen, men konduktiviteten är starkt avtagande med djupet Öppna sprickor och bankningsplan i det ytnära berget (FFM02), bär mycket vatten över långa sträckor Grundvattenkemin stöder hög vattenomsättning i ytnära berg och i flacka zoner men liten omsättning på djupet Elevatio on (m RHB70) KFM01A T PFL-f (m 2 /s) 1E-07 1E-06 1E-10 1E-09 1E-08 1E-05 1E-04 0-100 -200-300 -400-500 -600-700 -800-900 -1000 Utmaningen? Homogent och starkt berg Väldigt få vattenförande sprickor under 400 m Konventionella tunnlar med liten area Löpande deponering och återfyllning => kort öppethållande 16 8

Utmaningar: Platsanpassning av förvarets utbredning och kapselpositioner baserad på detaljerad uppföljning av geovetenskapliga förhållanden Krav på konturhållning från återfyllning samt krav på icke-kontinuerlig sprängskadezon Medför behov av kvalitetssäkrat t t bergarbeteb utöver vad som är praxis i branchen idag. 17 Platsanpassning (1) Respekt avstånd till deformationszoner > 3 km 18 9

Platsanpassning (2) Med hänsyn till geologi och bergspänningssituation Linsens gränser Kapselavstånd baserat på termiska egenskaper 6.0 m i domän 029 6.8 m i domän 045 Deponeringstunnlar nära parallellt med största bergspänningen 19 Bergspänningarnas betydelse för stabilitet i deponeringshål 20 10

Spänningsgradient 21 Platsanpassning (3) Nyttjandegrad Hänsyn till mindre deformationszoner, långa sprickor, vattenföring eller olämplig bergart Vi har en statistisk kunskap om att nyttjandegraden är <100%, men inte var alla olämpliga kapselpositioner finns. Med stöd av ett detalj- undersökningsprogram väljs kapselpositioner löpande 22 11

Rubrik, Tunnelbyggnad Times New Roman, 36 pt Löptext Arial, 26 pt Toleranskrav på konturen Krav på Löptext sprängning Arial, 26 pt ingen kontinuerlig indrag, sprängskadezon 24 pt Ämne för presentationen 23 Fullskaleförsök på Äspö Ambition; Hur bra kan det bli? Resultat: God konturhållning uppnåddes, med marginal inom önskade toleranser 24 12

Provtagning av bergvägg för studier av sprängskadezon 8 block, 1.5 m höga, 1.0 m breda och 0,7 1,0 m djupa sågades ut Varje block sågades i ca 10 cm tjocka skivor, totalt 75 skivor Karaktärisering av sprickor 3D modellering av sprickfördelning 26 13

Alla sprickor 27 Olika typer sprängskadesprickor SKB Rapport R-09-39 28 14

Provtagning av olika typer av sprickor Legend: Induced Natural healed Natural closed Natural open 8 m 29 Permeameter tests/triax. cell Diameter 200 mm Sample height ~ 100 mm 15

0,0001 Transmissivity for different fracture types vs distance from tunnel wall, Confining pressure at 1.0 MPa Transmissivity, m2/s 1E-05 1E-06 1E-07 1E-08 1E-09 1E-10 1E-11 y = 5E-06e -0,004x R² = 0,735 Measurem. limit Natural open Natural Closed Natural Healed Induced 1E-12 0 100 200 300 400 500 600 Distance from tunnel wall, mm SKB Rapport R-09-45 31 Lärdomar avseende borrning Resultat visar att moderna riggar är mycket bra att hitta påhuggspunkten, men behöver högre precision att träffa salvhålens avsedda slutpunkt Speciella hjälpmedel kan behövas för att förbättra borrprecisionen SKB söker samverkan med andra Beställare av tunnlar för att gemensamt klargöra hur krav på borrning kan bli tydliga och mätbara. 32 16

Lärdomar avseende laddning och initiering Det är viktigt att ha en jämn laddningsfördelning i salvhålen. Volymkontrollen vid laddning med emulsion måste bli bättre för att få kvalitetssäkrad jämn laddning. Olika slangdiametrar för olika laddningsmängder kan vara en lösning. Annan teknik för flödeskontroll bör beaktas Försök med strängladdning i plexiglas- rör (källa: Swebrec) Det vore önskvärt att tändspridningen i elektroniksprängkapslar är högst 1ms oavsett vald intervalltid 33 Kontroll och uppföljning Kontrollprogram SMART Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidssatta Vidareutveckling av mätmetoder för bestämning av skadezonen 34 17

Slutsatser Tillämningen av dagens detonikforskning tillsammans med systematiska kvalitetsrutiner tillämpade av skickliga operatörer är framgångsfaktorer för hög-kvalitativ tunnedrivning. Det behöver utvecklas väl definierade och mätbara krav. Sådana krav omfattar både detaljer i utförande, och underhållsrutiner för kvalitetskritiska komponenter Samverkan med andra aktörer i berg-byggarbranchenb b är en viktig komponent i utveckling av mätbara krav 35 Ansökningshandlingarna för KBS-3-systemet Kärntekniklagen (KTL) Toppdokument Miljöbalken (MB) Toppdokument Gemensamma bilagor Lokaliseringsprocess Säkerhetsredovisning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Metodval Underbilagor Underbilagor Underbilagor Underbilagor 36 18

Ansökningsförfarandet 2006 2010 2013 2015 Inkapsling och Clab Ansökan enl. KTL Inkapsling och Clab Kompl. av ansökan enl. KTL Slutförvar Ansökan enl. KTL Slutförvar, inkapsling, Clab Ansökan enl. MB Tillåtlighet enl. MB Tillstånd enl. KTL Tillstånd med villkor Ansökan enligt kärntekniklagen för inkapslingsanläggning och Clab 1 19