Statistik från sametinget januari 2010 Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009
Layout: Norrfolket i Kiruna AB 12.2009
Statistik över renslakt för höstperioderna från 2005 till 2009 Från 1 januari 2007 har Sametinget ansvar för det statliga stödet till rennäringen som består av ett pristillägg på renkött. Under hösten 2008 startade Sametinget ett statistikprojekt över samiska näringar, ett resultat av detta är att vi kommer ge ut statistik över renslakt flera gånger under året. Med höst menar vi perioden september till och med november. Som ni vet är statistik är ett levande material då det kan komma in kompletteringar/ redovisningar från slakterier i efterhand. Vi bedömer att merparten av redovisningarna för höstperioden är med i denna statistik. Vi hoppas att ni uppskattar vårt initiativ. Hör av er om ni har synpunkter/idéer om vilken statistik ni vill ska ingå. Isabella Nutti Samordnare för prisstöd/företagsregister tel 063-15 08 50 mobil 070-666 22 72 e-post isabella.nutti@sametinget.se Rickard Doj Projektledare Statistik samiskt näringsliv tel 063-15 08 76 mobil 070-651 08 76 e-post rickard.doj@sametinget.se 3
Antalet slaktade renar I nedanstående tabell redovisas utvecklingen av slakten. Slaktade renar hösten 2005 2009 Höst 2009 20 168 Höst 2008 20 594 Höst 2007 29 371 Höst 2006 33 189 Höst 2005 22 846 Diagram 1: Antalet slaktade renar juli-november för hösten 2005 2009. Trenden för hösten 2009 är att renslakten är ungefär lika stor som hösten 2008. För att veta om höstens slakt kan vara en indikator för hur slakten kommer att gå resten av året har vi tagit fram lite jämförande statistik. Tabellen nedan visar hur många procent av den totala slakten som slaktats före december för säsongerna 2005/06 2008/09. Slaktår Norr- Koncessions- Väster- Jämt- Totalt botten samebyar botten land 2005/06 17 % 41 % 44 % 42 % 32 % 2006/07 31 % 35 % 62 % 60 % 44 % 2007/08 29 % 44 % 66 % 55 % 45 % 2008/09 27 % 36 % 50 % 44 % 38 % Tabell 1: Andel ren i procent som slaktas juli november 4 Man ser att variationen är hög från år till år. Väder och snötillgång påverkar tidpunkten för slakten. I Norrbotten slaktas ungefär en tredjedel av säsongens slakt innan december. I Jämtland och Västerbotten har man slaktat drygt hälften av renarna innan december. Variationerna är för stora för att dra några säkrare slutsatser för hur mycket ren som kommer att slaktas resten av säsongen.
Godkända renar vid kontrollslakt samt bq-kassation Slaktår Totalt Godkända Bq-kasserade 2005/06 71 633 71 548 85 2006/07 74 775 74 737 38 2007/08 65 160 65 045 115 Höst 2008 20 594 20 582 12 Höst 2009 20 168 20 138 30 Tabell 2: Antal bequerelkasserade renar. Observera att statistiken för säsongerna 2005/06-2007/ 08 år är för hela året. För hösten 2009 är hittills 0,15 % av renarna kasserade vilket är fler än hösten innan. God tillgång på svamp brukar öka andelen bequerelren. Andelen ren som kasseras på grund av bequerel är fortfarande obetydlig och visar att kontrollsystemen av bequerel fungerar bra. Utveckling per kg och djurslag Nedan visas antal kg för varje djurslag som har slaktats de senaste fem åren. Slakten för hösten 2009 är ca 2,5 % lägre i kg än förra året. Renslakten hösten 2005 till hösten 2009 uppdelad på djurslag i kg Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Totalt Höst 2005 256 667 157 772 274 942 689 380 Höst 2006 426 279 198 764 298 543 923 586 Höst 2007 408 042 181 974 235 950 825 966 Höst 2008 291 666 111 816 190 900 594 382 Höst 2009 290 483 104 945 182 323 577 750 Tabell 3: Antal kg ren per djurslag. Antalet slaktade renar är ca 2 % lägre, medan antal kg är sänkt med 2,5 %. Denna lilla skillnaden beror på något lägre medelvikter. 5
Utveckling av slakten per län och koncessionsby diagram och tabell 20 000 10 000 0 Höst 2005 Höst 2006 Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Norrbotten Västerbotten Koncessions-samebyar Jämtland Diagram 2: Antal slaktade renar per län. Jämfört med förra hösten har slakten ökat med 18 % i Norrbotten, oförändrad i koncessionssamebyarna, och minskat med 5 % i Västerbotten och med 22 % i Jämtland. Det går inte att dra slutsatser om det är en verklig förändring eller bara variation i slaktuttaget. Slaktår Norr- Koncessions- Väster- Jämtbotten samebyar botten land Höst 2005 5 242 814 7 502 9 288 Höst 2006 12 305 935 10 854 9 095 Höst 2007 9 099 1 059 10 835 8 374 Höst 2008 6 388 901 7 714 5 591 Höst 2009 7 577 910 7 291 4 390 Tabell 4: Antal slaktade renar per län. 6
Slakt fördelad på djurslag Renslakten hösten 2005 till hösten 2009 fördelad på djurslag i procent Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Höst 2005 53,2 % 25,5 % 21,3 % Höst 2006 61,8 % 19,0 % 19,2 % Höst 2007 65,3 % 15,8 % 18,9 % Höst 2008 65,0 % 18,4 % 16,6 % Höst 2009 66,7 % 15,4 % 17,9 % Hösten 2009 har slakten av kalv varit högre än hösten 2008 och slakten av vajor har minskat. Medelslaktvikt per djurslag Renslakten hösten 2005 till hösten 2009 uppdelad på djurslag och medelslaktvikter i kg Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Höst 2005 21,1 32,4 47,2 Höst 2006 20,8 31,2 47,4 Höst 2007 21,3 32,8 50,9 Höst 2008 21,6 33,0 50,9 Höst 2009 21,6 34,1 50,5 Medelvikten är snarlik förra årets vikter. Det har ökat något för vaja och minskat något för tjur. Vikten för tjur är en sammanslagen medelvikt av både oxe och tjur. 7
Medelavräkningspriset för renkött per län i hela Sápmi diagram och tabell 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Höst 2005 Höst 2006 Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Norrbotten Västerbotten Jämtland Koncessionsbyar Riket Diagram 3: Medelavräkningspris för renkött, i kr exkl moms. Medelavräkningspriset för renkött per län och i riket, kr Slaktår Norr- Väster- Jämt- Koncessions- Sápmi botten botten land samebyar Höst 2005 27,38 27,68 25,63 26,58 27,09 Höst 2006 33,22 32,60 28,94 34,28 32,34 Höst 2007 38,60 40,11 34,78 39,96 38,87 Höst 2008 50,08 49,52 49,75 49,54 49,74 Höst 2009 52,06 50,37 49,86 53,61 51,20 Avräkningspriserna fortsätter att stiga något, men ökningen är inte lika dramatisk som förra året. Det är framförallt priset i Norrbotten som stigit något. 8
Medelavräkningspriset per kvalitetsklass Nyhet för i år är att vi redovisar hur priserna ser ut för respektive kvalitetsklass. För ren används EUROP systemet för att klassificera köttets kvalitet, där E är högsta klass och P lägst. Klasser högre än R är mycket ovanliga för ren. P P+ O- O O+ R- R R+ Höst 2009 46,15 42,07 48,15 52,16 51,47 49,95 50,50 51,37 Priset för klassen O och uppåt är oftast lika. Förklaringen till att R har ett lägre genomsnittligt pris än O denna höst beror på prisskillnader mellan slakterierna samt att priset varierar under hösten. I tabellen nedan visas hur fördelningen i antal ser ut för klasserna hösten 2009. 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Serie 1 P- P P+ O- O O+ R- R R+ 0,0 % 0,2 % 1,0 % 10,0 % 52,2 % 20,4 % 7,8 % 5,8 % 1,6 % Diagram 4: Andel procent av renslakten för respektive kvalitetsklass. Majoriteten av den slaktade renen klassas i kvalitetsklass O följt av O+. 9
Historik för avräkningspris och EUROPsystem Kvalitetsklassen har egentligen inget med hur tung renen är utan beskriver hur muskelsammansättningen på djuret ser ut. Andelen kött jämfört med andelen ben ökar ju högre kvalitetsklassen är på djuret. För andra djurslag som nöt och svin, betalar man normalt mer för högre kvalitetsklasser. Diagrammet nedan visar exempel på hur priset har varierat inom kvalitetsklasserna. 55 50 45 40 35 30 25 Höst 1995 Höst 2004 Höst 2008 Höst 2009 20 15 P P+ O- O O+ R- R R+ Diagram 5: Avräkningspris per kvalitetsklass. Exempel 1995-2008. Kurvan för hösten 1995 är signifikativ för hur avräkningspriset var mellan 1994 2000. Priset var i stort sett samma oavsett kvalitetsklass. 10
Kurvan för hösten 2004 är signifikativ för åren 2001 2005. Priset sjönk 2004/05 och hade då den lägsta notering hittills. Samtidigt med prissänkningen ändrades prissättningen till att man betalade mer för de högre klasserna. Priskillnaden var ca 8 kr mellan den lägsta och högsta klassen hösten 2004. Efter säsongen 2004/05 utjämnades prissättningen något mellan klasserna, även om O- och P klasserna generellt sett har något lägre pris. Förklaringen till att R har ett lägre pris än O för de senaste åren beror på priskillnader mellan slakterierna samt att priserna varierar under säsongen. 11