Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013

Relevanta dokument
Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012

Bilaga 1 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2015

Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 2014

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2017

Vårdval Norrbotten. Utbildning Landstingsfullmäktige 17 oktober Landstingsdirektörens stab ARBETSMATERIAL

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-augusti 2017

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga

Verksamhetsresultat årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-december 2017

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-april 2018

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Vårdval Primärvård, uppföljning januaridecember

Vårdval primärvård, uppföljning januari-april 2019

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016

Fördjupade dialoger - Vårdval Primärvård Norrbotten

Vårdval Norrbotten Uppföljning jan- aug 2014

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2016

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-december 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Division Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård


Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015

Uppföljningsplan Beställning Primärvård 2018

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Ersättning 2019

Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Bilaga Ersättning 2017

Bilaga Ersättning 2018

Hälsovalsenheten Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten

Bilaga Ersättning 2017

Bilaga Uppföljning 2016

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Uppföljning Beställning Primärvård 2016

Hälsoval Jämtlands län

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

Levnadsvanor för patienter med

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015

Vårdval Västernorrland Uppföljning, bilaga 1. Primärvård Rev 2016

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2014

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

6.3 Precisering av Kvalitetsmål och Täckningsgrad i Primärvårdsprogrammet 2015

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017

Bilaga Uppföljning 2017

Uppföljning Smeden Eskilstuna

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård. Primärvårdsforum 8 november 2016

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning Allmänna förutsättningar Områden för uppföljning Hälsovalsrapport...

Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016

2018 Achima Care Eskilstuna. Uppföljning av 2018

PRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL. Inledning (Kompletteras med text från Regionplan )

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge


Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2017

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

2018 Vårdcentralen Gnesta. Uppföljning av 2018

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2017

Bilaga Ersättning 2014

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Kontaktläkarmöte

SCB: Sveriges framtida befolkning

Följande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:

2018 Vårdcentralen Malmköping. Uppföljning av 2018

Landstingsstyrelsens föredragningslista

Uppföljning av utvecklingen inom husläkarverksamheten efter förändring av ersättningsmodellen

Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n

Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård

Kommunala pensionärsrådet Gävle kommun

Uppföljning Vår Vårdcentral Katrineholm

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

Uppföljning av Vårdval Stockholm

Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2016

Transkript:

Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån landstingets beställning och uppfylla samma krav gällande kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Nya privata vårdgivare I Norrbottens Läns Landsting har totalt fem privata hälsocentraler godkänts inom Vårdval Norrbotten. Dock har de tre hälsocentraler som Sensia (Hermelinen Vårdcentraler AB) drev gått i konkurs. Det innebär att det i nuläget finns två privata alternativ inom Vårdval Norrbotten: Cederkliniken i Piteå, (Praktikertjänst AB). Adviva Hälsocentral AB i Gällivare. Landstinget har ytterligare en hälsocentral i privat drift, upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det är Vittangi vårdcentral som drivs av Praktikertjänst AB. Totalt finns det 34 hälsocentraler i Norrbotten. Vårdval och befolkningen Sedan vårdvalet infördes har befolkningen möjlighet att göra ett vårdval, det vill säga att aktivt lista sig på valfri hälsocentral. Den sista augusti 2013 hade 92 179 personer (36 % av Norrbottens befolkning) gjort ett aktivt val. Andelen som gjort ett aktivt val har sjunkit från 40 % (30/4 2013) till 36 % (31/8 2013), vilket förklaras av en minskning av antalet aktivt listade när ca 19 000 listades om i samband med konkursen. I övrigt ser trenden ut som tidigare, dvs. att det är allt fler väljer att aktivt lista sig. Totalt var det ca 20 100 listade som blev direkt berörda av konkursen av Sensias hälsocentraler. Under de tre första dagarna valde totalt ca 1 200 att aktivt lista om sig till annan hälsocentral, de övriga 19 000 listades därefter om enligt närhetsprincipen, dvs. till den hälsocentral som ligger närmast folkbokföringsadressen. I och med konkursen har antalet norrbottningar som är listade hos en privat vårdgivare minskat till 18 848. Andelen av befolkningen som får sin primärvård via en privat leverantör har således minskat från 15 % till 8 % under andra tertialen. Resultat delår 2/2013 Beställaravdelningen har genomfört fördjupade dialogmöten med sex hälsocentraler under våren 2013. Dialogmötena har gett en god möjlighet till fördjupad dialog om de utvalda hälsocentralernas verksamhet, vilket har presenterats i en särskild rapport. Detta har mottagits positivt. Under andra halvåret 2013 kommer ytterligare sex fördjupade dialogmöten att genomföras. Beställaravdelningen sammanställer delårs- och årsrapporter med resultatuppföljning. Enheterna grupperas i resultatredovisningen enligt följande: Glesbygd Luleå Piteå

Boden Kalix Malmfälten Resultaten presenteras i diagram och i fallande skala. Diagrammen bifogas som bilaga. Här ges en kort beskrivning av utfallet av indikatorerna i de olika avsnitten samt några kommentarer till resultaten. Allmänt Genom sammanslagning av Forsens och Malmbergets hälsocentraler till Laponia hälsocentral samt konkursen av Sensias hälsocentraler har antalet hälsocentraler minskat i Norrbotten. Idag har norrbottningen möjligheter att lista sig på någon av de 34 hälsocentraler som finns i länet. Antalet listade individer per hälsocentral presenteras på bild 2. Uppgifterna som presenteras baseras på data hämtad från listningssystemet LISA. Harads hälsocentral är i detta hänseende en egen enhet. I den övriga redovisningen inräknas dock Harads hälsocentral som en del av Björknäs hälsocentral. 12 hälsocentraler har fler än 9 000 listade. 14 hälsocentraler har mellan 5 500 och 9 000 listade och åtta hälsocentraler har färre än 5 000 listade. Förändringar i antalet listade per hälsocentral visar stora skillnader (bild 3), dessa kan hänvisas dels till sammanslagning av Forsens och Malmbergets hälsocentraler till Laponia hälsocentral samt till Sensias konkurs. Det pågår en rörlighet mellan hälsocentralerna även efter omlistningen i samband med konkursen. Tre hälsocentraler (Stadsviken, Cederkliniken och Sanden) fortsätter att växa på bekostnad av övriga hälsocentraler på respektive ort. Vårdpengen bygger på ålderskapitering, socioekonomiskt index samt på vårdtyngd. Ålderskapiteringskvot beror på ålderssammansättningen av listade personer, vilket presenteras på bild 4. Kvoten är stabil över tid och det sker ytterst små förändringar. Kapiteringskvoten ligger mellan 0,77 (Porsöns hälsocentral) och 1,15 (Harads hälsocentral). På bild 5 redovisas Care Need Index (CNI). CNI är ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättningen. Uppgifterna för CNI hämtas månadsvis från Statistiska centralbyrån (SCB). Variabler: Ålder över 65 år och ensamboende. Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa men ej EU, Asien, Afrika och Sydamerika). Arbetslös eller i åtgärd 16 64 år. Ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre. Person 1 år eller äldre som flyttat in i området. Lågutbildad 25 64 år. Ålder yngre än 5 år. Hälsocentralernas CNI är relativt stabilt, små förändringar förekommer dock. CNI varierar mellan 0,73 (Hortlax och Björkskatans hälsocentraler) och 1,21 (Överkalix hälsocentral). ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. Verktyget, som är utvecklat vid Johns Hopkins University i USA, bygger på att de diagnoser som har registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården. ACG-kvoten per hälsocentral presenteras på bild 6. Cederkliniken har högsta ACG-kvoten (1,22) och Porsöns hälsocentral har lägst ACG-kvot (0,74). Resultat, god hälsa Vårdval Primärvård innehåller tre prestationsbaserade indikatorer inom området levnadsvanor. På bild 7 redovisas antalet FaR (Fysisk aktivitet på recept) som förskrivits till listade patienter och där hälsocentralen erhållit ersättning. Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) var 4 123 under årets åtta första månader. Under motsvarande period 2012 var antalet förskrivna FaR 4 597.

Cederkliniken och Erikslunds hälsocentral har förskrivit flest FaR. Från och med 2013 är ersättningen för FaR uppdelad på förskrivning av recept och på uppföljning av recept. Antalet uppföljningar (bild 7) är förhållandevis lågt, 952 stycken, dock förväntas dessa öka under året. Sammanlagt 483 norrbottningar har fått kvalificerad tobaksavvänjning via sin hälsocentral under årets första åtta månader (bild 8). Detta är 20 fler än motsvarande period 2012. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller också åtgärder mot riskbruk av alkohol och åtgärder mot ohälsosamma matvanor. Sammanlagt 485 individer har under tidsperioden januari augusti 2013 fått journalförd åtgärd riktad mot alkoholvanor (bild 9). Det är en stor variation mellan hälsocentralerna, många har få dokumenterade åtgärder. Åtgärder riktade mot matvanor förekommer i betydligt större omfattning, sammanlagt 2 419 under samma tidsperiod. Även här finns dock stor variation, och det finns ett antal hälsocentraler som redovisar mycket blygsamma resultat, bild 10. För att ytterligare förstärka det förebyggande området fick leverantörerna ett befolkningsinriktat hälsouppdrag från och med 2013. Hälsosamtal skall erbjudas till alla listade som under året fyller 30 år. Folkhälsocentrum har tagit fram ett koncept för hälsosamtalet samt utbildat primärvårdens personal som ska genomföra samtalen. Hälsocentralerna har börjat komma igång med hälsosamtalen, hitintills har 110 hälsosamtal genomförts (bild 11). Antalet hälsosamtal förväntas öka betydligt under hösten 2013. För mödra- och barnhälsovård finns nationella basprogram som ska följas. Länsenhet för Mödra- och barnhälsovård sammanställde en särskild rapport med resultat för mödra- och barnhälsovården för år 2012 i juni och redovisade resultaten för leverantörerna. Glädjande är att andel registreringar i nationella graviditetsregister har ökat för varje år, senaste resultatet för Norrbotten (år 2012) var 94 %. Andel gravida som varit på hälsosamtal under år 2012 visar varierade resultat, och exempelvis har Vittangi vårdcentral och Haparanda hälsocentral låga resultat. Bästa resultaten finns på fyra av Piteås hälsocentraler. Andel gravida som röker eller snusar i graviditetsvecka 32 redovisas på bild 12. Målet att färre än 5 % använder tobak nås av hälften av hälsocentralerna. Andelen familjer med nyfött barn som erhållit ett första hembesök varierar mycket över länet. Målet på 70 % nås av några hälsocentraler exempelvis Arvidsjaurs och Stadsvikens hälsocentraler samt hälsocentralerna i Boden. Andel förstagångsföräldrar (ena eller båda) som deltagit i föräldrastödsgrupp tre eller fler gånger redovisas på bild 13. Målet som är 70 % nås inte av någon hälsocentral under år 2012, nästan hälften av hölsocentralerna har inga registreringar. Andel fyra åringar med övervikt och fetma redovisas inte per hälsocentral utan per kommun. Långtidsuppföljning av denna indikator visar på enbart små förändringar. Resultat, god vård, patientfokuserad Norrbotten ligger i stort sett på ett rikssnitt när det gäller patientupplevd kvalité som årligen mäts via Nationell Patientenkät. Resultaten redovisas i form av ett viktat värde (PUK= patientupplevd kvalitet 0-100) för enheten. Åtta av indikatorerna i nationella patientenkäten ingår i de uppföljningsparametrar som används inom Vårdval Norrbotten. Resultaten gäller läkarbesök, och redovisas i årsrapporten. Dessa indikatorer redovisas också på www.1177.se Bemötande Kände patienterna att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Kände patienterna sig delaktiga i beslut om sin vård och behandling, så mycket som de önskade? Information Ansåg patienterna att de fått tillräckligt med information om sitt tillstånd? Tillgänglighet Vad ansåg patienterna om tiden de fick vänta tills de fick komma på sitt besök?

Förtroende Kände patienterna förtroende för den läkare som de träffade? Upplevd nytta Ansåg patienterna att deras aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid sitt besök på mottagningen/avdelningen? Rekommendera Skulle patienterna rekommendera mottagningen/avdelningen till andra? Helhetsintryck (ny indikator 2012, fanns inte med i redovisning för år 2011) Hur värderade patienterna den vård/behandling de fick? Resultat, god vård, kunskapsbaserad och evidensbaserad Tre av indikatorerna har koppling till registrering i nationella kvalitetsregister: Nationella diabetesregistret (NDR), Senior alert och Palliativa registret. Resultaten för dessa indikatorer redovisas i årsrapporten. Resultat, god vård, säker Diagnossättningsgrad (andel diagnossatta besök) redovisas dels för läkarbesök och dels för besök hos övriga vårdgivare, bild 14-15. Läkarbesöken är, som tidigare, diagnossatta i mycket hög utsträckning (92 %), med variation från 71 % till 98 %. Diagnossättningsgrad gällande besök hos övriga vårdgivare har förbättrats betydligt, 57 % av besöken är diagnossatta jämfört med 29 % för motsvarande period föregående år. Antibiotika 250 målet (länets målsättning<250 antibiotika recept/1 000 invånare helår 2014) redovisas nu både på enhets-, divisions- och länsnivå. Under tertial 2 var förskrivningen från Division Primärvård samt privata LOV-hälsocentraler 64,5 recept per 1 000 invånare. Detta är den lägsta siffran någonsin, sju recept färre än sommartertialen 2012 (71,7 recept). Antibiotikaförskrivningen till äldre visar också en fortsatt gynnsam utveckling. De senaste fyra kvartalen (juli 2012-juni 2013) visar en länssiffra för primärvård (egenregi plus privata) på 620 recept/1 000 80-åringar och äldre, att jämföra med målsättningen på färre än 600 vid årets slut. För barn under 6 år ligger det senaste årets ackumulerade förskrivning kvar på 160 recept/1 000 barn. Målsättning vid årets slut - <200 således redan uppnådd. Andel smalt/riktat antibiotika till barn (målsättning 80 %) har sjunkit något, till 70 %. Sedan 2011-01-01 följs förskrivningen av läkemedel med risk för beroendeutveckling, uppdelat i tre undergrupper. Det totala antalet individer i Norrbotten, som kvartal 2 fått sådana recept, har sjunkit med 442 (2,5 %) jämfört med kvartal 1. Motsvarar samma antal individer som kvartal 2 2012. Sammanfattningsvis kan konstateras en fortsatt gynnsam utveckling inom antibiotika området, men kvarstående behov av stärkta insatser vad gäller antibiotika till äldre. Den minskade förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel är positiv, och en ytterligare sänkning är önskvärd. Resultat, god vård, effektiv Täckningsgraden mäter andelen besök som sker i primärvård i relation till det totala antalet öppenvårdsbesök, alla vårdgivarkategorier räknas in. Även besök hos läkare och sjukgymnaster verksamma på nationella taxan inkluderas i täckningsgraden. Målet för täckningsgraden är 80 % och om hälsocentralen inte når detta görs ett avdrag från vårdpengen i slutet av året. Ingen av hälsocentralerna når täckningsgraden 80 %, bild 16. Arvidsjaurs och Arjeplogs hälsocentraler har en täckningsgrad på 79 %. Hemsjukvårdens övergång till kommunerna kan ha påverkat täckningsgraden. Resultat, god vård, inom rimlig tid Vårdgarantins 0:a och 7:a omfattar primärvården. Telefontillgänglighet, dvs. andelen patienter som får kontakt med hälsocentralen via telefon samma dag mäts kontinuerligt, bild 17. Telefontillgängligheten

under årets första åtta månader ligger genomsnittligt på en nivå på 89 %, att jämföra med 90 % per sista april. Detta förklaras av en ökad belastning i samband med konkursen. Över hälften av hälsocentralerna har en genomsnittlig telefontillgänglighet på över 95 %. Vårdgarantins 7:a, tillgänglighet till läkarbesök, ligger på 91 % under årets första åtta månader, vilket är en marginell förbättring jämfört med 90 % per sista april. Beställaravdelningen har kontaktat de hälsocentraler som har lägst tillgänglighet. Dessa verksamhetschefer har fått lämna in en redogörelse för orsaker till låg tillgäglighet samt vilken åtgärdsplan som tagits fram för att komma till rätta med problemen. På www.1177.se redovisas resultat från den nationella väntetidsmätningen som görs två gånger per år (mars och oktober).