Vietnamkrigen. Marco Smedberg. historiska media

Vietnamkrigen 1880 1980 Marco Smedberg historiska media

Wenshan Mengzi Jingxi Ha Giang Cao Bang Lao Cai Rö Lai Chau Phong Saly Sva r ta Muong Khoua Son La Bac Khan da flo Pingxiang de n Tuyen Quang Yen Bai Thai Nguyen flod en Viet Tri N O R D V I E T N A M Ha Dong Thai Binh Ninh Binh Luang Prabang Hong Gai Haiphong Hai Duong Nam Dinh Sam Neua Viengsay Dao Cai Bau Bac Giang Bac Ninh Hanoi Hoa Binh Phou Pha Thi Lang Son Dao Bach Long Vi Thanh Hoa Ban Ban Krukslätten Sala Phokhoum Xieng Phonsavan Ky Son Long Tieng Dien Chau Vinh Ban Hin Heup Muang Paksane Ha Tinh Vientiane Ron A A Sakon Nakhon L A O S Dong Hoi Co Roong Demilitariserad zon M före 1975 N Nordvietnam Muang Khammouan N Thakhek Udorn Udon Thani (Udorn) Dong Ha I 17:e breddgraden T Quang Tri K A Phu Bai Hue B i Ch g n ko Lam Nam Tchepone Mu Kham Luoi Cai S Savannakhet Me Khon Kaen I T H A I L A N D E un E N Vietnamkrigen_6a.indd ny 2 100 km Ubon Ratchathani Warin Chamrap G Mae Nam M 0 Ban Bak R Saravan Pakse 08-07-07 15.50.26

Sydvietnam Dong Ha Demilitariserad zon 17:e breddgraden A före 1975 N Quang Tri Khe Sanh A Shau-dalen - Hamburger Hill Tchepone Mu Kham Hue Luoi Cai Phu Bai N Savannakhet A ng ko Me M I Da Nang T Cu Lao Cham I Ban Bak S Saravan m Na S g on ek E N R G B E Pakse Attapu Cu Lao Re Chu Lai A 0Sisaket 100 km Warin Chamrap Tam Ky K L A O S Ubon Ratchathani Song My Quang Ngai Long Thanh Dak To Kontum An Khe Pleiku CENT Labang Siek Lumphat Ankor Vat Srep ok K A M B O D J A Mekon Kompong Thurn Song Cau ÖGL ANDET Ton le Qui Nhon RAL A H Stoeng Treng Siemreab Ia Drangdalen Tuy Hoa Ban Me Thuot S Y D V I E T N A M g Kracheh Dak Nong Kompong Cham Loc Ninh Da Lat Phnom Penh Cam Ranh Tay Ninh Meko ng Nha Trang Phan RangThap Cham Kompong Spoe Järntriangeln Cu Chi Ben Cat Svay Rieng Thu Dau Mot Song Be Trang Bang Bien Hoa Thu Duc Xuam Luc Saigon Nui Dat Kampot Tan An Long Tan Sa Dec Long Xuyen Vung Tau My Tho Ha Tien Ben Tre Vinh Long Can Tho Rach Gia Tra Vinh Ap Bac Ninh Hoa Phan Thiet Me ko n gd elt a t Cu Lao Thu Soc Trang Ca Mau Bac Lieu Con Dao Hon Khoai Vietnamkrigen_6a.indd 15 Hon Sao 08-07-07 15.50.26

Cao Bang Lao Cai K I N A Bac Khan K I N A N O R D V I E T N A M Lai Chau Phong Saly Sva r ta Son La Muong Khoua Lang Son Tuyen Quang Yen Bai Thai Nguyen od en Viet Tri Hoa Binh Mekong Nam Dinh Thai Binh Dao Bach Long Vi Thanh Hoa Ban Ban Krukslätten Xieng Phonsavan Long Tieng Hong Gai Haiphong Hai Duong Ninh Binh Luang Prabang Sala Phokhoum Ha Dong Sam Neua Viengsay Dao Cai Bau Bac Giang Bac Ninh Hanoi Louang Namtha Phou Pha Thi Pingxiang Ky Son L A O S Dien Chau Nan Vinh Ban Hin Heup Muang Paksane Ha Tinh Vientiane Ron A N Thakhek Udorn Muang Khammouan N Loei A Dong Hoi Co Roong Demilitariserad zon M Sakon Nakhon I Phitsanulok Dong Ha T 17:e breddgraden Quang Tri I Phu Bai A i Ch ng ko Lam Nam före 1975 K Me Khon Kaen Laos Tchepone Mu Kham Luoi Cai S Savannakhet Hue B E Mae Nam Mun Nakhon Ratchasima (Korat) Warin Chamrap Surin 100 km Bangkok Vietnamkrigen_6a.indd ny 4 Ubon Pakse Sisaket g m Na Sara Buri 0 Ban Bak Saravan Se n Ko E N R G T H A I L A N D Attapu Dak To K A M B O D J A Aranyaprathet 08-07-07 15.50.26

n ko Me Lam Nam g Ch i Saravan Warin Chamrap Nakhon Ratchasima (Korat) Hue Phu Bai Da Nang L A O S T H A I L A N D Mae Nam Mun Quang Tri Tchepone Mu Kham Luoi Cai Savannakhet Khon Kaen Tam Ky Chu Lai Ubon Quang Ngai Pakse Sisaket Surin Cu Lao Cham Ban Bak g m Na Se n Ko Attapu Dak To Kontum An Khe Pleiku Stoeng Treng Labang Siek K A M B O D J A Batdambang Ia Drangdalen Lumphat Ton le Srep Ö GL ANDET Siemreab ok Ankor Vat Kompong Thom Pouthisat g Mekon U Tapao Ban Me Thuot S Y D V I E T N A M Kracheh Trat Dak Nong Kompong Cham Loc Ninh Krong Kaoh Kong Mekon g Kampot Sa Dec Ap Bac My Tho Ben Tre Vung Tau at Can Tho Rach Gia Vinh Long gd elt Long Xuyen Ha Tien Dao Phu Quoc (VIETNAM) Phan Thiet Nui Dat Long Tan Tan An ko n Sihanoukville (Kompong Saom) Järntriangeln Cu Chi Ben Cat Thu Dau Mot Song Be Trang Bang Bien Hoa Saigon Thu Duc Xuam Luc Tay Ninh Svay Rieng Tra Vinh Me före 1975 Da Lat Phnom Penh Kompong Spoe Kambodja RAL A H Sisophon CENT Aranyaprathet Soc Trang Ca Mau Bac Lieu Con Dao Hon Khoai 0 Vietnamkrigen_6a.indd 15 Hon Sao 100 km 08-07-07 15.50.26

TIDIGARE UTGIVNING: Om stridens grunder 1994 Om sjökriget 1996 Om luftkriget 1998 Militär ledning 2001, 2010 Krigföring 2004 Från Sicilien till Rom 2006 Andra världskrigets utbrott (med Niklas Zetterling) 2007 Historiska Media Box 1206 221 05 Lund www.historiskamedia.se info@historiskamedia.se Historiska Media och Marco Smedberg 2008 Faktagranskning: David Potter Omslag: Lönegård & Co Omslagsbild: National Archives and Records Administration, USA Kartor: Lönegård & Co Sättning: Gyllene Snittet Tryck: UAB PRINT-IT, Gargzdai, Litauen 2012 Tryckning: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ISBN: 978-91-86297-33-6

Innehåll Kronologi 8 Inledning 13 Prolog 17 1. Kolonialepoken 1880 1945 23 Franska Indokina 23 Mellan världskrigen 32 Japansk ockupation 34 Självständighetsförklaring 37 2. Indokinakriget 1946 1954 40 Återkomsten 40 Motståndarna 44 Ett smutsigt krig 54 Laos 68 Dien Bien Phu 74 Kriget tar slut 84 3. Mellanspel 1954 1964 89 De båda Vietnam 89 Amerikansk vånda 96 Laos och Kambodja 101 Upptrappning 108

4. Vietnamkriget 1965 1968 122 Öppet krig 122 Bomboffensiv Rolling Thunder 125 Markkrig 136 FNL och NVA 146 USA:s allierade 152 Sjö- och flodkrig 159 Luftkrig 162 Laos och Ho Chi Minh-leden 169 Tet-offensiven 178 Hue 184 Khe Sanh 188 5. Vietnamkriget 1968 1973 195 Efter Tet 195 Protester mot kriget 199 Amerikansk kursändring 203 Hamburger Hill 209 Förlorade visioner 211 Kambodja 224 Laos 230 Nordvietnams påskoffensiv 239 Bomboffensiv Linebacker 248 Slutet 257 6. Det tredje Vietnamkriget 1973 1975 264 Kriget fortsätter 264 Offensiv 270 Saigons fall 277 Kambodja 284 Laos 288 7. Vietnams krig 1976 1979 293 Återförening 293 Kambodja ockuperas 297 Krig mot Kina 301

8. Avslutning 309 Utveckling 309 Reflektioner 311 Noter 317 Källor och litteratur 331 Kartförteckning 337 Bilaga 1. Förkortningar 338 Bilaga 2. Styrkesammansättning av förband 340 Bilaga 3. Taktik skisser 348 Bilaga 4. Svenskar i Vietnam 350 Bilaga 5. Vietnamfilmer ett urval 351 Register 353

Kronologi 1882 Franska operationer i Tonkinområdet skrämmer vietnameserna och provocerar Kina. 1883 Tonkinkriget mellan Frankrike och Kina bryter ut. augusti Fransmännen erövrar Hue och tilltvingar sig Annam och Tonkin som protektorat. 1884 Fransmännen rensar Röda flodens deltaområde. 1885 juni Fredsfördraget i Tianjin, Kina erkänner fransk överhöghet över Vietnam. 1887 Franska Indokina bildas av kolonin Cochinkina samt protektoraten Annam, Tonkin och Kambodja. 1893 Protektoratet Laos ansluts till Franska Indokina. 1930 Indokinas kommunistiska parti bildas. 1940 september Japan angriper norra Indokina. 1941 januari maj juli Thailand angriper Kambodja. Vietminh grundas. Japan ockuperar södra Indokina.

Kronologi 9 1945 mars Vietnam blir självständigt under japansk överhöghet. augusti Japan kapitulerar. september Vietnamesisk självständighetsförklaring utropas i Hanoi. 1946 mars Fransmännen återvänder till Hanoi. november Strider i Haiphong varefter kriget bryter ut. 1947 oktober november De franska operationerna Léa och Ceinture misslyckas. 1949 juni 1950 juni oktober Fransmännen återinsätter Bao Dai som statschef i Vietnam. Koreakriget bryter ut. Franskt nederlag vid Cao Bang längs gränsen till Kina. 1951 januari Slaget om Vinh Yen. november Vietminh belägrar Hoa Binh. 1952 februari Belägringen av Hoa Binh hävs. oktober november Fransmännen genomför sin största insats under kriget, operation Lorraine. 1953 juli Koreakriget slutar. november Fransmännen inleder operation Castor med en luftlandsättning och erövrar Dien Bien Phu.

10 Vietnamkrigen 1954 mars maj Slaget om Dien Bien Phu, fransmännen kapitulerar. juni Förhandlingar i Genève leder till fredsavtal och att Vietnam delas. september Försvarsalliansen SEATO bildas. 1955 Amerikanska militära rådgivare börjar utbilda sydvietnamesiska förband. oktober President Ngo Dinh Diem utropar ett självständigt Sydvietnam. 1957 Gerillaattacker i Sydvietnam. 1959 maj Nordvietnameserna börjar bygga Ho Chi Minh-leden. 1960 augusti Statskupp i Laos. december FNL bildas i Sydvietnam. november Kennedy väljs till president i USA. 1961 maj Förhandlingar i Genève om Laos. 1962 februari USA upprättar ett operativt högkvarter i Saigon. mars Projektet strategiska byar inleds i Sydvietnam. 1963 januari Slaget vid Ap Bac. juni Buddhistiska protester i Sydvietnam mot regimen i Saigon. november President Diem mördas efter en militärkupp i Saigon. President Kennedy mördas i Dallas. 1964 augusti Incidenten i Tonkinbukten, president Johnson får mandat att börja krig.

1965 mars Kronologi 11 USA:s bomboffensiv mot Nordvietnam, operation Rolling Thunder, inleds. Amerikanska marinkårsförband landstiger i Da Nang. oktober november Slaget i Ia Drang-dalen. Amerikanska och nordvietnamesiska styrkor möts för första gången. 1966 67 Luftkriget mot Nordvietnam och markkriget i Sydvietnam eskalerar. 1968 januari Tetoffensiven, hårda strider i Hue. Khe Sanh-basen börjar belägras. mars Massakern i Song My. maj Fredssamtal inleds i Paris. november Operation Rolling Thunder avbryts. Nixon väljs till president i USA. 1969 mars Amerikanerna inleder hemliga bombanfall mot Kambodja. maj Slaget om Hamburger Hill. juni Nixon lovar att börja ta hem amerikanska trupper från Vietnam. september Ho Chi Minh dör. oktober Stora demonstrationer mot Vietnamkriget i USA. 1970 mars maj Statskupp i Kambodja. Amerikanska och sydvietnamesiska styrkor invaderar gränsområden i östra Kambodja. 1971 februari mars Sydvietnameserna försöker skära av Ho Chi Minh-leden i Laos, operation Lam Son 719.

12 Vietnamkrigen 1972 februari Nixon besöker Kina. april Nordvietnam inleder sin påskoffensiv. USA svarar med en flygoffensiv. maj USA utökar sin flygoffensiv mot Nordvietnam, operation Linebacker. Nixon besöker Moskva. december Operation Linebacker II eller julbombningarna i Hanoi. 1973 januari mars Fredsöverenskommelse i Paris. De sista amerikanska soldaterna lämnar Sydvietnam. Utbyte av krigsfångar. 1974 Nordvietnamesisk styrkeuppbyggnad i Sydvietnam. augusti Nixon avgår, kongressen beslutar om neddragningar av ekonomisk hjälp till Sydvietnam. 1975 mars Nordvietnamesisk offensiv på Centrala höglandet, Hue och Da Nang intas. april De röda khmererna intar Phnom Penh. Nordvietnameserna intar Saigon. september Pathet Lao intar Vientiane. 1976 juli Vietnam återförenas formellt som Socialistiska Republiken Vietnam. 1978 december Vietnam invaderar Kambodja. Tusentals huvudsakligen kinesiska båtflyktingar börjar lämna Vietnam. 1979 februari Kina anfaller norra Vietnam.

Inledning För många människor präglades åren 1965 75 av kriget i Vietnam. Genom att stormakten USA deltog blev denna konflikt en viktig del av det kalla kriget. Samtidigt förändrades västvärlden. Studentrevolten 1968 gjorde att den politiska mittpunkten flyttades åt vänster. Massiva protester riktades efter hand mot USA:s imperialistiska krig i Vietnam. I Sverige förfasade sig borgerligheten över statsminister Olof Palmes hätska utspel mot USA. Samtidigt kritiserades Palme och regeringen från vänster med slagord som Palme och Geijer Nixons lakejer för att regeringen gjorde för lite. Det var en konfliktfylld och politiserad tid. Mycket av USA:s krig i Vietnam presenterades i västvärlden genom ett moraliskt och politiskt filter. Men vad hände egentligen i Vietnam? Hur gick kriget till? Var det verkligen så att en illa utrustad armé besegrade det mäktiga USA i ett gerillakrig? Vem bröt mot vilka internationella överenskommelser? Vem vann och vem förlorade? Den numera vedertagna benämningen Vietnamkriget är egentligen missvisande eftersom det handlade om flera krig. Vietnamkriget syftar på USA:s krig 1965 73. Benämningen Vietnamkrigen omfattar däremot alla krig i området mellan 1880 och 1980. Att kalla stridsområdet för Indokina är numera inte heller rätt. Med Indokina avses idag hela den sydasiatiska halvön med Burma, Thailand, Laos, Kambodja, Vietnam och Malackahalvön. Tidigare var dock begreppet Indokina synonymt med Franska Indo kina som 1887 1949 omfattade Vietnam, Laos och Kambodja. Idag har det gått 40 år sedan Vietnamkriget kulminerade under Tetoffensiven våren 1968. Med perspektiv på händelserna och tack vare den uppsjö av källor och litteratur som fortfarande produceras kan vi nu skapa oss en annan bild av krigen än när de utspelades. Denna bok skildrar händelserna utifrån militära och säkerhetspolitiska perspektiv. Den komplicerade och intressanta historien är väl värd att berättas. I västvärlden har Vietnamkonflikten huvudsakligen betraktats som ett

14 Vietnamkrigen amerikanskt krig men konflikten var betydligt större. Under senare delen av 1800-talet erövrade Frankrike stegvis Indokina i ett kolonialkrig, vilket även innebar krig med Kina. Under andra världskriget ockuperade japanerna Franska Indokina. När Japan kapitulerade och kriget tog slut återvände fransmännen, vilket resulterade i ett nytt krig som vietnameserna vann 1954. Efter Koreakrigets avslutning kom Vietnam att bli ett av det kalla krigets viktiga slagfält. För USA handlade det primärt om att hejda kommunistisk expansion. När USA började skicka reguljära förband till Sydvietnam 1965 eskalerade kriget trots att amerikanerna snart insåg att deras krigföring inte ledde till uppsatta mål. Runt om i världen uppfattades USA:s bomboffensiv mot Nordvietnam som något oerhört brutalt. I själva verket fälldes mest bomber över Sydvietnam det land som USA försökte skydda. Som bombmål nummer två drabbades Laos. Storleksmässigt kom luftkriget mot Nordvietnam först på tredje plats. Men trots stora förluster var det inte det lilla Nordvietnam utan det stora USA som gav upp. Inte så att amerikanerna förlorade i själva verket vann de alla större strider och tillfogade sina motståndare långt större förluster än vad de själva led. Men USA nådde inte sina krigsmål och främst besegrat av en krigstrött hemmaopinion drog sig USA ut ur kriget 1973 med en enorm prestigeförlust som följd. Det åtta år långa kriget var dessutom det längsta krig som USA utkämpat. Därefter besegrade Nordvietnam de sydvietnamesiska stridskrafterna och intog Saigon 1975. Samtidigt erövrade kommunisterna makten i Kambodja och Laos. Men striderna tog inte slut. Efter intensifierade gränsstrider invaderade Vietnam Kambodja hösten 1978. Tre veckor senare anföll Kina sin forna bundsförvant Vietnam i en begränsad straffexpedition innan regionen äntligen fick fred. När man idag besöker de tre vackra och numera uppskattade turistländerna i det forna Indokina slås man av hur mycket som har förändrats och blivit bättre. Samtidigt finns naturligtvis spåren av krig kvar. För den som letar finns påtagliga bevis i form av bombkratrar och nyare skog bland avlövade gamla träd. Stora mängder blindgångare skördar fortfarande offer och försvårar återuppbyggnad och nyanläggningar. I och med dagens krig mot terrorister utan fronter och tydliga fiender ökar intresset för tidigare gerillakrig, varav Vietnam utgör ett av de viktigaste. Indokina är ett tydligt exempel på svårigheterna att med konventionella militära metoder besegra ett folk. USA:s krig i Vietnam har viktiga koppling-

Inledning 15 ar till dagens konflikter. I såväl Afghanistan som Irak har USA med sina högteknologiska konventionella militära styrkor svårigheter med att bemästra motståndare som använder sig av gerillataktik. I Irak vann USA snabbt kriget 2003 men förlorade därefter freden. Trots alla lärdomar ser det idag, 2008, ut som om supermakten USA återigen hamnat i ett nytt Vietnamsyndrom att inte nå ett avgörande trots en förkrossande militär övermakt. Det saknas fortfarande en bok skriven på svenska om Vietnamkrigen, vilket är ett viktigt skäl att skriva denna bok. På engelska finns det däremot en uppsjö av böcker och ett flertal intressanta filmer. De senare speglar samtidigt hur synen på USA:s insatser har förändrats från den heroiska filmen De gröna baskrarna (1966) med John Wayne till Oliver Stones mera realistiska film Plutonen (1986). För att orientera sig inom detta område rekommenderas Mark Taylors bok med den talande titeln The Vietnam War in History, Literature and Film (2003). Transkriptionen av geografiska platser i Indokina har i första hand följt Hans Hägerdals Vietnams historia (2005) och i andra hand engelskspråkig litteratur som behandlar Vietnamkrigen. Asiatiska personnamn återges med släktnamnet först och förnamnet sist. Till skillnad från vår sed att koppla titlar till släktnamn gör man i Indokina tvärtom och sätter ihop titel med förnamnet. General Vo Nguyen Giap tilltalas general Giap trots att hans familjenamn är Vo. I personregistret redovisas dock även asiater efter sina familjenamn. Föreliggande bok initierades av mina vänner Peter Fogde, Johan Kjellberg och Harald Sonesson. Mycket av mitt intresse för och min kunskap om Vietnamkrigen har vuxit fram under våra samtal och upplevelser på olika resor i regionen och då särskilt längs Ho Chi Minh-leden. Ett särskilt tack till Bertil Nelsson som generöst låtit mig citera ur hans bok Breven från Tonkin (1998). Ett tack också till bibliotekarierna Ingrid Annell och Kristina Carlsson, faktagranskare David Potter och kartritare Petter Lönegård. Jag vill också tacka Torbjörn Birgersson, Hans Hägerdal, Bengt Liljegren, Henrik Klackenberg och Anders Oltorp för värdefulla synpunkter. Slutligen tack till Lena Amurén, Björn Andersson och Erik Osvalds på Historiska Media för ett gott samarbete. Röstånga och Vientiane i maj 2008 Marco Smedberg

Prolog I Indokina tjänstgjorde svensken Martin Sandell i den franska främlingslegionen. I sin dagbok skrev han om en ansträngande marsch under ett fälttåg i de höga gränsbergen mellan Vietnam och Laos i december 1887: Fort gick det inte. Först klockan tio på förmiddagen kom vår tur när de sista zuaverna * försvunnit. Så kom vi då iväg och märkte snart vad det var som sinkat de föregående. Trots att tvåhundra kulier arbetat i veckor på att förbättra just denna väg, var den i uselt skick. Vi fick hoppa från sten till sten. Ibland måste vi hala oss upp genom att hugga tag i gräs, trädgrenar, lianer eller vad vi fick tag i. Dessemellan vadade vi ända till knäna i gyttja. Att ta sig fram här med mulåsnor, tungt lastade med bergskanoner, var minsann inte lätt och fordrade den allra största försiktighet och tålamod. Eftersom artilleriet marscherade framför oss måste vi gå i tio minuter och därefter vänta lika länge, så att kanonerna hann före. Klockan elva hade vi inte hunnit mer än tre kilometer. Vi gjorde en timmes halt och skulle laga det vanliga kaffet. Det var emellertid omöjligt att göra upp eld. Inte ens de annars så skickliga kulierna lyckades. Det fanns massor av ved, men att få den att brinna gick inte. Allt var genomvått och murket. Vi fick alltså nöja oss med ett stycke bröd. [ ] Nu var det alldeles mörkt och efterpatrullen hade fått marschera sista biten med tända facklor. Den hade förlorat en mängd får och oxar. Under tiden hade zuaverna fortsatt; vi var ensamma och kunde inte fortsätta på grund av det nattsvarta mörkret. Vi slog läger för natten och försökte göra upp eld. Det var lika omöjligt som förut. Vårt bröd var för länge sedan uppätet och ingenting återstod utom sardiner. En burk skulle räcka till åtta man. Vi fick stilla vår hunger med en och en halv sardin var vilket inte värmde mycket. Det var nyårsafton och vi skulle hålla vakt. Första passet var mitt och * Zuaver var franska kolonialtrupper som började sättas upp sedan Frankrike erövrat Algeriet 1830. Deras färgglada uniformer kom ursprungligen från kabyliska stammar i Atlasbergen.

18 Vietnamkrigen kamraterna gick till vila. Som alltid här uppe i bergen hällregnade det. Från de väldiga träden föll tunga droppar. En isande vind kom körande från toppen av berget. Insvept i en filt tänkte jag på nyårshelgen hemma i norden. Det var nog också kallt, till och med is och snö, men aldrig hade jag frusit som denna natt. Hungrig, frusen och uttröttad fann jag timmarna oändliga. 1 Ngo Van Chieu var kompanichef i Vietminh. Han beskrev slaget vid Vinh Yen mot fransmännen i januari 1951: Vår division hade varit under anfall ända sedan morgonen. Vi hade organiserat en grupp om tio elitbataljoner som före morgondagen borde kunna erövra Viet Tri (15 kilometer väster om Vinh Yen). Vi har nu väntat hela morgonen. Vi kan se hur slaget pågår men mitt kompani har ingenting att göra. Vi vill gärna deltaga i anfallet som kommer att avgöra Hanois öde. [ ] Söder om oss kan vi höra artillerield. Franska artillerigranater börjar slå ner närmare oss. Vi har redan sett några av våra sårade soldater som lämnat stridslinjen och kommit tillbaka till oss. Mina plutonchefer kommer fram till mig med sina mäns önskningar och förslag. Det är alltid ett stöd för mig att inför farliga uppdrag känna sammanhållningen i Folkets armé. Jag accepterar förslagen. Varje pluton ber om att få äran av att få det farligaste uppdraget. 2 Nguyen Danh var politisk kommissarie i nordvietnamesiska Grupp 559 som ansvarade för Ho Chi Minh-leden. Om strapatserna åren 1960 63 skrev han: De följande tre åren bodde vi i djungeln och arbetade med att förbättra leden. Vårt liv under denna tid var omöjligt att föreställa sig. Vi levde på ris och salt. Vi skapade stationer men dessa var i praktiken bara väntplatser utan skydd eller hus. Vi täckte marken med löv för att sitta eller ligga på. När vi lämnade stationerna sopade vi bort alla spår för fiendens spaningsförband. Även om det ännu inte förekom några flyganfall var vi ändå extremt försiktiga. Regnperioden var värst. Männen hade bara en bit regnskydd under vilken de åt och sov. I början tänkte vi utnyttja en väg nära basen Khe Sanh [i nordvästra Sydvietnam strax söder om den demilitariserade zonen] men våra lokala vägvisare varnade oss för detta. Därför valde vi ett mera avlägset stråk. För att passera väg 9 var vi tvungna att undvika posteringar och patruller. Skymningen var den bästa tidpunkten att

Prolog 19 korsa vägar. Dagtid skulle vi ha synts och nattetid patrullerades området. Men i skymningen när de åt middag och förberedde nattens tjänst passade vi på att korsa väg 9. Först skickades en spaningspatrull fram över vägen. Om det var säkert följde sedan resten av truppen. Genom att gå på plastsjok lämnade vi inga fotspår i den leriga vägbanan. Ibland kunde vi utnyttja vägkulvertar. Eftersom vi lämnade spår genom att trampa av alger på stenarna vände vi på dem innan vi fortsatte. 3 Michael Sweeney var kompanichef i amerikanska marinkåren. En strid mot en nordvietnamesisk bataljon 1969 skildrade han på följande sätt: Som chef i en riktig strid är du så upptagen att du knappt hinner tänka. Jag var riktigt i farten och kallade på eldunderstöd och på helikoptrar för att evakuera sårade. Jag omgrupperade mina soldater. Vi slogs på och runt en begravningsplats. Jag vinkade till Barney Blank med min vänsterhand och skrek i ett försök att få honom att flytta sig. Jag hade alltid en radiolur i högerhanden. [ ] Jag kommer ihåg en blixt och en smäll och jag visste att något hänt. Jag kröp upp bakom en grav och Runk kom krypande och sade: han sköt av dig din klocka. Jag tittade efter och det stämde, min klocka var borta. Jag har aldrig burit någon sedan dess. [ ] Runk sade: jag såg var han sköt ifrån, när du flyttar dig nästa gång knäpper vi honom. När jag sedan sprang vidare sköt Runk tre eller fyra skott och ropade jag fick honom. Runk och några män hämtade sedan den döde nordvietnamesens ID-bricka, hjälm och vapen, som hade ett kikarsikte. Det var ingen tvekan om att han varit ute efter mig. Jag kände mig djupt kränkt, det var ovanligt att känna sig som en personlig måltavla. 4 Gary Revheim tillhörde amerikanska 48. helikopterkompaniet. Han var kulspruteskytt i helikopterns dörr och deltog i operation Lam Son 719 i Laos. Under ett uppdrag för att hämta sårade på landningsplatsen Aloui den 20 februari 1971 hände följande: Vi blev beskjutna av spårljus från en bombkrater. Jag sköt en röd rökgranat för att markera fiendens gruppering. Vår helikopter träffades i hydrauliksystemet och bränsletanken och jag duschades av olja och bränsle. På helikopterns sambandsnät skrek flygteknikern: Skjut inte, då börjar vi brinna, varpå piloten anmälde att vi måste nödlanda. Vi såg en kolonn soldater på marken som vi trodde var

20 Vietnamkrigen sydvietnameser innan de började skjuta på oss. De två andra helikoptrarna bekämpade dem och sedan stannade vår motor. Vår pilot satte ner vår helikopter intill vraket av en annan helikopter och några stridsvagnar som stod i en ring. Vi kasade 100 meter på marken innan helikoptern stannade. Först då upptäckte vi en 37 millimeters luftvärnsgranat som satt i vår helikopter utan att ha detonerat i skrovet bakom piloten. Vi sprang för livet och tog skydd bland de övergivna stridsvagnarna. Strax därpå bekämpade våra attackflygplan det område jag markerat med rökgranaten. Senare blev vi alla fyra upplockade av andra helikoptrar och räddades. 5 En nyutexaminerad pilot i det sydvietnamesiska flygvapnet upplevde nederlaget i Saigon den 30 april 1975: På morgonen pratade alla piloter om ett radiomeddelande de hört. Amerikanerna uppmanade oss att flyga ut våra flygplan till deras fartyg så att de inte föll i kommunisternas händer. Många flög ut med helikoptrar fyllda med flyktingar till de amerikanska fartygen. Jag var inte säker på att jag ville fly, så jag följde inte med. Vi visste att våra förband fortfarande försvarade delar av Mekongdeltat. Jag hade en idé om att jag kanske skulle ta mig söderut och förena mig med dem. Men senare under dagen hörde jag att vår regering kapitulerat till kommunisterna. Först då beslöt jag mig för att ge mig av. Tillsammans med en vän tog jag mig ner till Saigonfloden. Där tog vi oss ombord på ett fartyg som strax skulle avgå. Det kändes förfärligt att fly men eftersom regeringen gett upp fanns det inget hopp. I Saigon firade människorna men kommunisterna hade lurat dem. De trodde kriget var slut, nu skulle de få lära sig. Ingen besköt vårt fartyg på floden. Det fanns över 3 000 människor ombord, män, kvinnor och barn. Det fanns varken mat eller vatten och vi visste inte vad som skulle hända när vi nådde ut på Sydkinesiska havet. Men vi var övertygade om att vi inte kunde stanna och leva under kommunisterna. Alla tittade tillbaks på Vietnam när vi kom ut på havet. Det sista vi såg var Vung Taus vackra strand. Det var en härlig dag. Solen sken och alla grät. En soldat sköt sig själv till döds. Några människor hoppade överbord och försvann i havet. Jag såg själv två män hoppa över fartygssidan. Den tredje dagen på Sydkinesiska havet hittades vi av ett danskt fartyg. De tog ombord alla kvinnor och barn och tog dem till Hongkong. Vi män fick mat och vatten så vi kunde fortsätta till Hong-

Prolog 21 kong. Under resten av resan talade vi inte till varandra eftersom vi var så ledsna över att ha förlorat vårt land. 6 I Indokina pågick strider och krig närmast kontinuerligt från och med när Frankrikes kolonialvälde expanderade 1883 och fram till gränskriget mellan Kina och Vietnam i februari 1979. Ovanstående och andra upplevelser utgör historien om denna epok.

Kapitel 1 Kolonialepoken 1880 1945 Frankrike och Japan Franska Indokina Den första franska expeditionen nådde Vietnam 1601. Syftet var att missionera samt säkra handels- och örlogsbaser. Den franske prästen Alexandre de Rhodes kom till Vietnam 1626. Han lyckades göra katolicismen till både en religiös och en kulturell kraft genom att skapa ett nytt vietnamesiskt skriftspråk som bröt med det tidigare använda kinesiska skriftspråket. Franska handelsintressen understödde katolska missionsstationer för att stärka handeln. Gradvis växte det franska intresset i regionen, samtidigt som det vietnamesiska motståndet ökade. Bland annat motsatte sig kejsarens inflytelserika konkubiner det kristna förbudet mot månggifte, vilket hotade deras ställning. När motståndet spred sig och fördjupades fick fransmännen i sin tur en anledning att inta en hårdare attityd. Frankrike påverkades av stormakternas tävlan om att skaffa sig kolonier. Med britternas erövring av Hongkong som förebild såg fransmännen en lämplig örlogsbas i Saigon, som de intog 1859. Det franska kolonialväldet infördes stegvis när Indokina erövrades från söder: Cochinkina (södra Vietnam) 1862 och Kambodja 1867. Hanoi intogs första gången 1873. Frankrikes expansiva ambitioner oroade Kina. Formellt var Vietnam ett lydrike under Kina som skickade trupper till Tonkin för att hålla ordning. Detta provocerade fransmännen, vilket ledde till krig 1883. I augusti samma år anföll fransmännen huvudstaden Hue varifrån den allt svagare Nguyendynastin inte längre kunde styra Vietnam eller förhindra fransk expansion. Hovet var lamslaget av tronföljdsintriger samtidigt