TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE

TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE ÅRSBERÄTTELSE 2011 1

BESTÄLLNINGAR Monica Bödker-Pedersen Telefon: 011-36 30 90 E-mail: monica.bodker-pedersen@liu.se ADRESS Linköpings universitet Tema Kultur och samhälle 601 74 Norrköping BESÖKSADRESS Spetsen Kungsgatan 38 Norrköping Hus B Valla Linköping HEMSIDA http://www.isak.liu.se/temaq TRYCK Copyright: Tema Q och författaren 2

FÖRORD Årsberättelsen för 2011 är en komprimerad redogörelse för ett händelserikt år som förutom det vanliga intensiva arbetet präglats av strategiarbete med sikte på att sammanfatta de första tio årens verksamhet som avstamp för nästa decennium. I del I finns en inledning skriven av temaansvarig Peter Aronsson. Den inkluderar en beskrivning av temats forskningsprofil och organisation. Därefter ges en översikt av den gemensamma verksamheten i form av forskning och forskarutbildning, publicering, konferenser, seminarier, projekt och samverkansuppdrag. I del II ges mera detaljerade uppgifter om de enskilda medarbetarnas forskning, uppdrag, nätverk, undervisning, konferenspapers, publikationer, med mera. Den som söker specifik information om en medarbetare hittar den här. För en utförlig presentation av Tema Q:s bakgrund, tillkomst och utveckling hänvisas till jubileumsantologin: Kulturaliseringens samhälle. Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002-2012. Vår förhoppning är att årsberättelsen skall ge den intresserade en god överblick över verksamheten vid Tema Q under 2011. Ytterligare information, inklusive årsberättelser från föregående år, finns på hemsidan: www.isak.liu.se/temaq Peter Aronsson & Monica Bödker-Pedersen Temaansvarig & Administratör 3

INNEHÅLL DEL I INLEDNING. TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE... 5 Organisation... 6 Expansion och samarbete... 7 Medarbetare... 9 VERKSAMHETEN... 10 Forskarutbildningen... 10 Forskningsprojekt... 11 Avhandlingsprojekt... 14 Vetenskaplig publicering... 17 Seminarieverksamhet... 17 Konferenser... 20 Vetenskapliga uppdrag... 20 Grundutbildning... 20 Samverkansuppdraget... 21 Forskningsansökningar... 21 Nyckeltal för verksamheten... 22 Ekonomiskt resultat... 23 DEL II MEDARBETARNAS VERKSAMHET... 25 PROFESSORER OCH FORSKARE Peter Aronsson 26 Bodil Axelsson 32 Svante Beckman 35 Erling Bjurström 37 Mats Brusman 41 Emma Eldelin 44 Bengt Erik Eriksson 46 - Martin Fredriksson 48 Tora Friberg 51 Tobias Harding 54 Magdalena Hillström 57 Martin Kylhammar 59 Roger Qvarsell 62 Egle Rindzeviciute 65 DOKTORANDER Ragnar Andersson 67 Johanna Dahlin 67 Ann-Charlotte Gilboa Runnvik 68- Björn Grip 69 - Maria Höglund 69 Marit Johansson 70 Gustav Källstrand 71 Svante Landgraf 72 - Sofia Lindström 72 Per Möller 74 - Erik Petersson 76 - Sarah Vinterlycka 77 AVHANDLINGAR... 78 SKRIFTSERIE... 80 4

DEL I INLEDNING: TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE Linköpings universitet har en stark tradition av tematisk forskning och forskarutbildning. Inom filosofiska fakulteten bedrivs forskning inom fem teman, varav Tema Q utgör ett. Sedan 2002 bedriver Tema Q en tvärvetenskaplig forskning och forskarutbildning, vars syfte är att bidra till ökade kunskaper om kultursektorn och om kulturens betydelse och utvecklingsmönster i samhällslivet. Kulturforskningen vid Tema Q har breddats efterhand, men utgår initialt ifrån att kulturen studeras som ett dynamiskt och föränderligt praktikfält förknippat med kultursektor och kulturliv. Forskningen är problemorienterad och bedrivs inom tre sammanlänkade övergripande forskningsprogram: Kulturhistoria, historiebruk och modernisering Kulturens ekonomi och politik Kulturalisering, mediering och representation Samtidens kulturliv kännetecknas av en rad genomgripande och snabba förändringar. Förändringarna slår igenom globalt, nationellt, regionalt och lokalt och samspelar med de förändringar som sker i samhället i form av globalisering, migration, ny medie- och informationsteknologi, nya former av kunskapsproduktion, en expanderande och gränsöverskridande kulturproduktion och -konsumtion och transnationella kulturflöden. Kulturmönster och livsformer förändras i snabb takt, vilket också för med sig nya förhållningssätt till traditioner och kulturarv. Det statligt förankrade ansvarstagandet för kulturen utmanas av nya strömningar som utgår från den globala upplevelse- och kreativa ekonomin och den tilltagande medialiseringen och remedieringen. Omfördelningen av kulturpolitiskt inflytande från nationell till såväl överstatlig som regional och lokal nivå ställer tillsammans med uppkomsten av nya aktörer och intressenter med bas i det civila samhället och marknaden kulturlivet inför nya utmaningar. Ungdomskulturen och den tilltagande kulturella och etniska mångfald som kännetecknar samhällsutvecklingen skapar nya former för kulturlivet, vid sidan av de traditionella kulturinstitutionernas ramar. Kulturen expanderar som marknadssektor och omsätter miljardbelopp i form av kulturproduktion, utbildning, evenemang och upplevelser. Härigenom har också behovet av kunskap, utbildning och forskning om kulturproduktionens och kulturkonsumtionens 5

villkor blivit alltmer påtagligt, inte minst mot bakgrund av de struktur- och kostnadsproblem som kännetecknar kulturpolitiken och de etablerade kulturinstitutionerna. Kulturella resurser och kulturmönster har fått en alltmer framskjuten plats i politiska diskussioner kring och satsningar på lokal och regional utveckling. Kulturarv och turism betraktas numera tillsammans med traditionella näringar som motorer i regioners ekonomiska och sociala utveckling och påverkar lokala värderingsmönster och traditioner. Nya medietekniker ändrar villkoren för kulturens former, praktiker och gemenskaper. Under 2011 har Tema Q konsoliderat sin ställning som kulturforskningsmiljö med en omfattande forskning inom de övergripande forskningsprogrammen. Internationaliseringen av verksamheten har tagit stora steg bl.a. genom det av Peter Aronsson ledda stora EUprojektet, EuNaMus, European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen. Flera av de 2010 antagna doktoranderna har internationella ämnen och skriver avhandlingarna på engelska. Nyrekrytering av professor i medierad kultur och CKS professor med inriktning mot kommunstrategisk forskning, utlysning av två forskarassistenttjänster samt planering för nyantagning av minst tre doktorander bäddar för fortsatt expansion och förnyelse. Året har präglats av ett omfattande och framåtsyftande strategiarbete. Efter tio år av framgångsrikt arbete finns det anledning att ta ett nytt avstamp. Grupper har analyserat och förnyat omvärldsbevakningen, akademiska samverkan och utåtriktad kommunikation samt de gemensamma arbetsformerna. Tillsammans med en uppdaterad beskrivning av miljöns vetenskapliga kärna och dess olika spetsar har en grund lagts för en dynamisk verksamhetsplan både på kort och lång sikt. I arbetet har vi engagerat tre kunniga monitorer som analyserat de första tio årens verksamhet. Professorerna Eva Österberg, Tom O Dell och lektor Jenny Johannisson levererade till Jubileumssymposiet i januari 2012 en uppskattande och mångdimensionell värdering av stort värde för detta arbete. Vi kunde också konstatera vid en uppföljning av alumner att alla antagna hade disputerat (23 doktorander) och hade relevanta arbeten i och utanför akademin. OR GAN IS AT IO N Tema Q inrättades formellt 2000 som ett tema vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Från 2002 var den forskningsledande personalen och 11 nyantagna doktorander på plats. 2010 hade sammanlagt 36 doktorander antagits till temats forskarutbildning. 23 doktorsexamina och 4 licentiatexamina har avlagts. Tema Q är ett tvåcampustema. Det innebär att seminarier och föreläsningar inom forskarutbildningen och möten som gäller verksamheten äger rum både i Norrköping och i Linköping. Tema Q ingår sedan den 1 januari 2004 i Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). Temaansvarig samråder med temarådet i de ärenden som är delegerade till enheten för beredning och beslut. I temarådet ingår alla lärare med minst 50 procents förordnande och två doktorandrepresentanter, samt temats administratör som också är protokollförare vid rådets sammanträden. Temats administratör är Monica Bödker-Pedersen. I februari 2011 övertog Peter Aronsson uppdraget som temaansvarig efter Svante Beckman. Studierektor har varit Roger Qvarsell. Under året har en väl fungerande ansvarsmodell för fördelning av ansvaret mellan de fast anställda professorerna utvecklats. 6

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK innefattade 2011 nio enheter: Tema Q, Enheten för historia, Turism, Kultur Samhälle och Mediegestaltning (KSM), Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV), Centrum för lokalhistoria, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) och Swedish Cultural Policy Research Observatory (SweCult). Tema Q har ett nära och brett samarbete med ACSIS, CKS och SweCult. ACSIS är ett nationellt centrum för tvärvetenskapliga kulturstudier, lokaliserat till Norrköping. Föreståndare för ACSIS är Johan Fornäs, som också var professor vid Tema Q fram t.o.m. 2009. Tora Friberg var vetenskaplig ledare för CKS och professor vid Tema Q fram till sin pensionering i november 2011. CKS är ett samarbetsorgan mellan kommunerna i Östergötland och Linköpings universitet och arbetar för att vara en brygga mellan kommunerna och universitetet genom att bl.a. främja framväxten av kommunforskning och stödja forskningsmiljöer inriktade på kommuner. SweCult är ett nationellt kunskapscentrum för kulturpolitiskt relevant forskning. SweCult leddes t.o.m. 2010 av Svante Beckman, professor vid Tema Q. Från 2011 är en annan medarbetare vid Tema Q, fil dr Tobias Harding, föreståndare. Tema Q har också ett etablerat mångsidigt samarbete med Enheten för historia och KSM, vilket omfattar både grund- som forskarutbildningen samt forskningsinsatser. Samverkan sker även med flera andra enheter i både Linköping och Norrköping. EXP AN S IO N OCH ARBETE Efter nio verksamhetsår kännetecknas verksamheten vid Tema Q av fortsatt expansion och utveckling. Vid Tema Q fanns 2011 sju professorer, nio externfinansierade disputerade forskare, inte mindre än 14 anställda i forskningsprojekt, flertalet på externa medel, 12 doktorander och en administratör. Ett antal forskare och administratörer har anställts för att bidra till projektet Eunamus. Under året disputerade Ragnar Andersson på avhandlingen Mainstreaming av integration: om översättning av policy och nätverksstyrning med förhinder inom den regionala utvecklingspolitiken, 1998-2007. Sammanlagt hade tjugotre doktorsavhandlingar och fyra licentiatavhandlingar lagts fram vid Tema Q t.o.m. 2011. Genomströmningen av doktorander har varit mycket god. Hög examinationstakt och knappa resurser för doktorandfinansiering har resulterat i att antalet doktorander efterhand minskat. Återbesättningen av professuren i medierad kultur efter Johan Fornäs pågår med ett tiotal kvalificerade sökanden. Utgivningen av den nätpublicerade engelskspråkiga e- tidskriften för kulturforskning, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research, som ägs gemensamt av ACSIS, SweCult och Tema Q har under sitt andra år rönt stor framgång och är en del av temats fortsatt framgångsrika internationella etablering. Den ekonomiska resurstillväxten är fortsatt god från intäkter på 19 Mkr 2010 till 23 Mkr 2011. Förstärkningen och därmed en ökad rörelsefrihet för strategiska initiativ har ökat. Verksamheten under 2011 kännetecknades av fortsatt expansion och uppbyggnad av forskning, inkluderande nätverksbyggen med nationella och internationella forskningsmiljöer och samarbete med organisationer inom kultursektorn. Integrationen av de delar som tidigare hörde till Tema K, Tema M och Tema V har fortlöpt framgångsrikt och vidgat Tema Q:s kompetensområden både forsknings- och utbildningsmässigt. Tema 7

Q:s samarbete med ACSIS, SweCult och CKS har, liksom tidigare år, resulterat i nya satsningar, anordnanden av konferenser och forskarutbildningskurser. Det samarbete som påbörjades 2008 mellan Tema Q och ACSIS med Centre for Cultural Research (CCR) vid University of Western Sydney i Australien har fått fortsatta STINT-medel. Under 2011 har ACSIS arrangerat ännu en av sina samlande Kulturstudiekonferenser i Norrköping och Tema Q arrangerade den Femte nordiska konferensen för kulturpolitisk forskning i augusti 2011. Norrköping i mars 2012 Peter Aronsson Temaansvarig 8

MEDARBETARE VID TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE K AN S LI Svante Beckman, temaansvarig (jan-mars) Peter Aronsson, teamansvarig (mars-dec) Monica Bödker-Pedersen, adm. Magnus Fredriksson Ann-Marie Holm Sara Strömberg Mårten Rosander P ROFE SS ORER Peter Aronsson Svante Beckman Erling Bjurström Bengt Erik Eriksson Tora Friberg Martin Kylhammar Roger Qvarsell Henrik Zipsane (gästprofessor) FORSKARE Bodil Axelsson Emma Katarina Bentz Mats Brusman Emma Eldelin Gabriella Elgenius Carin Falkner Martin Fredriksson Lizette Gradén Tobias Harding Magdalena Hillström Henrik Nordvall Egle Rindzeviciute Eva Silvén Per Widén DOKTOR ANDER Ragnar Andersson Johanna Dahlin Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Björn Grip Maria Höglund Marit Johansson Gustav Källstrand Svante Landgraf Sofia Lindström Per Möller Erik Petersson Sarah Vinterlycka AFF ILIER ADE Annika Alzén Jean-Francois Battail Jens Cavallin Ingemar Grandin Bernt Gustavsson Erik Hofrén Leif Jonsson Lars Lagergren Ulf Sandström 9

VERKSAMHETEN FORSKARUTB ILD N IN GE N Forskarutbildningen vid Tema Q omfattar sammanlagt 240 högskolepoäng. 45 poäng av dessa består av obligatoriska och 45 poäng av valfria kurser. Det självständiga vetenskapliga forskningsarbetet, som resulterar i framläggandet av en avhandling, utgör 150 hp. Doktoranderna vid Tema Q som antogs 2002 hade en anställning som assistenter vid temat, motsvarande 20 procent. De doktorander som antagits 2003 och senare innehar doktorandanställning. En doktorand är antagen på halvtid och med egen finansiering (pensionär). Doktoranderna har möjlighet till assistenttjänstgöringen i form av undervisning eller administrativt arbete. Förutom vid Tema Q finns möjlighet till assistenttjänstgöring på andra enheter inom ISAK, som t.ex. KSM, MKV och Historia samt vid andra institutioner som ISV. Några av Tema Q:s doktorander har också varit involverade i externa uppdrag. Under 2011 erbjöds följande kurser inom forskarutbildningen: - METO D KURS En introduktion om vetenskapsteoretiska förhållningssätt och perspektiv ges. Fallstudier och komparativ metod används för en fördjupad diskussion om metoders vetenskapsteoretiska bundenhet och frihet. Därefter följer ett antal tematiska bearbetningar som visar på hur metodval hänger samman med teoretiska traditioner. Såväl historisk som antropologisk-, text- och medieorienterad som fältarbetsmetoder berörs. Frågan om upptäckt, skapande och tolkning av material utgör utgångspunkten för reflektion i samtliga delar. De historiska metoderna presenterar dels grundläggande källkritik, dels hur tidsperspektiv kan användas på olika sätt i forskning. På vilket sätt kan analyser av processers tidsliga och rumsliga relationer vara metoder för kulturanalys? Tolkning och hermeneutik presenteras både med diskursiva, semiotiska, text- och mer antropologiska, livsformsanalytiska metoder. Hur analyseras och brukas text, bild, media, hur kan man skapa eget material med intervjuer, fältobservationer och dagboksanteckningar? Genusperspektivens metodiska betydelse behandlas, liksom frågan om hur begreppet vetenskaplig excellens getts skilda innebörder och mening. Vilken roll kan statistisk kvantitativ metod ha i studier med huvudsakligen kvalitativ inriktning? En översikt över kvantitativa metoders möjligheter ges, särskilt med utgångspunkt i enkätkonstruktion. Genomgående belyses frågan om de etiska aspekter som aktualiseras av olika val. - KULTUR FOR S KN IN G OC H K U LTUR TE OR I Kursens syfte är att ge en grundläggande förtrogenhet med och kunskap om kulturforskningens begrepp och teorier. Kursen belyser olika kulturteoretiska forskningsperspektiv, med grund i kultursociologi, kritisk teori, cultural studies, diskursanalys, historiskt och visuellt orienterad kulturanalys, samt öppnar för tillämpningar av dessa perspektiv utifrån kursdeltagarnas speciella intresseområden och avhandlingsarbeten. Kursens syfte är att presentera det forskningsområde som Tema Kultur och samhälle omfattar, samt de projekt som för närvarande drivs inom temat. 1

- H IS TOR IEBR U K: PO LIT IK, IDE N TITE T OCH BER ÄTT E LS ER Det förflutna omsätts i berättelser av relevans för individ, grupper och nationer. Utformningen och kraften i cirkulationen spelar roll för hur såväl personliga som politiska identiteter tar form och förändras. Syftet med kursen är att ge en blick för och skapa kategorier som fångar samhällets olika sätt att minnas och glömma. En begreppsapparat utvecklas med hjälp av teorier från flera olika discipliner för att förstå historiebrukens funktioner och förändring över tid. Grundfrågor är vad som väljs ut att bevaras, av vem, hur det gestaltas och förmedlas samt vilket syfte bruket har och vilken funktion det får. FORSKN IN GS PROJE KT Forskarutbildning och forskning är huvudverksamheterna vid Tema Q. En rad forskningsprojekt har pågått under året, några har slutrapporterats medan lejonparten löper vidare. Det är ett stort antal forskningsprojekt som är förlagda till Tema Q eller som involverar forskare från temat men är förlagda till andra forskningsinstitutioner. Sammantaget ger projekten en bild av temats vetenskapliga spännvidd och forskningskompetens, men också av en livlig samverkan med forskare vid andra universitet. Drygt hälften av verksamheten bekostades av fakultetsanslaget och resten med externa medel. För en mera fullständig information om de olika projekten hänvisas till del II. Forskningsprojekt (i bokstavsordning): Berättelser Förhandlingar Aktörer: Kulturarvens möjligheter i stadsutveckling. (Mats Brusman) Civilsamhällelig organisering i det senmoderna Sveriges kulturliv. (Tobias Harding); Culturalisation and Globalisation: Advancing Cultural Research in Sweden and Australia. Projektledare: Johan Fornäs & David Rowe. Projektet är ett forskningsutbyte mellan Tema Q och Centre for Cultural Research vid University of Western Sydney. Målsättningen är att studera knytpunkter och brytpunkter mellan kulturalisering och globalisering. Projektet är finansierat av Stiftelsen för Internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) och det löper under fyra år och kommer att avslutas under våren 2012 (Martin Fredriksson); Demokratiprocesser i gamla och nya bildningsförbund. Samarbetsprojekt med Örebro universitet och Högskolan i Jönköping (finansierat av VR 2009-2012) Erling Bjurström); Demokratiska läroprocesser i folkbildande organisationer. (Erling Bjurström, Tobias Harding); Den nyfikna människan: En pamflett om bildning (Martin Kylhyammar); Det offentliga stadsrummet. Projektet finansieras av Fastighets AB L E Lundberg genom Forskning och framtid. Syftet är att bedriva forskning om hur den lokala stadsplaneringen går till i praktiken och att klarlägga vilka intressen som finns kring stadsplanering, vilka 11

aktörer som kommer till tals, vilka perspektiv som företräds samt vilken typ av kunskaper som reproduceras och tillmäts betydelse (Mats Brusman, Tora Friberg); Det personliga kapitalet. Ett bidrag till utveckling av Pierre Bourdieus typ av social statusanalys. (Svante Beckman); Essän och essäismen. Syftet är att belysa essäns funktioner, former och mediala utmaningar i den senmoderna offentligheten och i historiskt perspektiv (Emma Eldelin); Ett europeiskt skandinavistprojekt, ansvarig för planeringen (Martin Kylhammar); European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus), Coordinator, European Commission. Se www.eunamus.eu (Peter Aronsson, Bodil Axelsson, Tobias Harding, Magdalena Hillström, Egle Rindzeviciute); Framtidsbruket: En svensk-fransk studie (Martin Kylhammar); Genusordningen i resans rum hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler. Doktorandprojekt som finansieras av Trafikverket. (Tora Friberg, Ann- Charlotte Runnvik); Gåvoekonomi och konsumtion, ingår i Advertising Education Forums (AEF:s) forskningsprogram kring Barn och TV-reklam (Erling Bjurström); Heidenstam, hans texter, tid och teman. Stiftelsen Övralid och Wallenbergs stiftelse (Martin Kylhammar); Hermeneutikens teori, Wittgensteinexegetik och filosofiska tolkningspraktiker, Kanonbildning, Musikalisk kanon,minnespolitik kring 1968 och Fostran som odling/bildning, mindre avgränsade forskningsprojekt som startats under 2011 och resulterat i artiklar som publiceras 2012 (Erling Bjurström); Ideology of Piracy: A Study of Pirate parties in North America. Projektet syftar till att studera piratkopieringens och piratrörelsens internationella utbredning som ett politiskt och ideologiskt fenomen, exemplifierat genom piratpartier (Martin Fredriksson); Kyrka och kulturarv. Medverkan i utveckling av ett forskningsprogram tillsammans med Magdalena Hillström, Henrik Lindblad, Ola Wetterberg m fl. (Svante Beckman); Museernas bildningsanspråk: Museum, skola och folkbildning 1930-2010, Bidragsgivare: Vetenskapsrådet. (2010-2012) (Magdalena Hillström, Peter Aronsson); 12

National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum: coordinator for application by seven researcher to RJ, Nordic Spaces, 2007 (Peter Aronsson, Magdalena Hillström, Egle Rindzeviciute); Nationellt nätverk för kulturarvsforskning/heritage studies. Bidragsgivare Riksbankens jubileumsfond. (Peter Aronsson); Regional och lokal kulturekonomi. Projektet undersöker de ekonomiska och kulturella förutsättningarna för kulturproduktion på regional och lokal nivå. Samspelet mellan näringsliv, kommuner och frivilliga initiativ belyses både med avseende på samverkan kring och finansiering av olika typer av kulturprojekt (Erling Bjurström, Martin Fredriksson); Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning: handledare. 2008-2012 (Peter Aronsson); Re-reading time-geography in a gender perspective. Syftet är att fortsätta utvecklingsarbete av det tidsgeografiska synsättet ur ett genusperspektiv som Friberg och Scholten använt sig av i sina respektive avhandlingar (Tora Friberg); Tema Q:s utveckling 2000 2012. Projektledare, redaktör och medförfattare vid produktion av Kulturaliseringens samhälle. Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 2012. (Svante Beckman); Tid och smak. Om smakens historiska förändringar och samspel med olika tidsuppfattningar (Erling Bjurström); Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness, PI, RJ, 2010-2015 (Peter Aronsson); Transfer culturelle: Ett fransk-svenskt projekt (Martin Kylhammar); Tredje vågens nya sociala rörelser, ingår i uppföljningsstudie av ett 1980-talsprojekt kring nya sociala rörelser. Koordineras av Mats Friberg, Göteborgs universitet och Johan Galtung, University of Hawaii (Erling Bjurström); Yrkesidentitet och produktion i gymnasieskolans medieprogram, finansieras av Vetenskapsrådet Utbildningsvetenskap (Bodil Axelsson). 13

AVH AN D LIN GS PR OJE KT Avhandling 2011 Ragnar Andersson disputerade den 20 maj 2011 på avhandlingen: Mainstreaming av integration om översättning av policy och nätverksstyrning med förhinder i den regionala utvecklingspolitiken, 1998-2007. Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle, Linköping: Linköpings universitet, 2011. Avhandlingen är en fallstudie av hur integrationspolitiska mål översätts tvärsektoriellt inom den regionala utvecklingspolitiken: i en rad olika sammanhang på nationell, regional och kommunal nivå. I studien beskrivs och analyseras hur idén om integration genom mainstreaming översätts till den regionala utvecklingspolitiken, för att fortsätta med en fördjupad analys av det regionala tillväxtpartnerskapet i Östergötland samt olika lokala kommunala tillväxtpartnerskap. Avslutningsvis jämförs resultaten från Östergötland med utvecklingen i landets övriga 20 regionala tillväxtpartnerskap. Pågående avhandlingsarbeten Johanna Dahlin: Avhandlingsprojekt har arbetsnamnet Kriget är inte över förrän den sista soldaten är begraven och undersöker minnespraktiker kring andra världskriget i Ryssland. Avhandlingen bygger huvudsakligen på etnografiskt fältarbete, och undersökningens fokus är S:t Petersburg med omnejd, en stad som under namnet Leningrad 1941 44 var utsatt för en lång och grym belägring av tyskarna. Skogarna och myrarna runt staden är ännu fulla av spår av kriget, och under ytan ligger fortfarande kvarlevor av soldater som fick sätta livet till under striderna. Många ligger kvar där de stupade, de har aldrig begravts eller ens rapporterats som fallna. Avhandlingens empiriska fokus är den rörelse som än idag gör stora ansträngningar för att dessa soldater till slut ska få en begravning och kunna identifieras. Verksamheten relateras också till krigsminnet i Ryssland i bredare bemärkelse. Ann-Charlotte Gilboa Runnvik: Genusordning i resans rum hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler. Avhandlingens övergripande syfte är att studera järnvägsstationen ur ett genusperspektiv. En viktig ingång i arbetet är att utifrån ett genusperspektiv undersöka resenärernas möte med stationsrummet, deras upplevelser, erfarenheter, behov och önskemål. Avhandlingen avser även att behandla om genus beaktas i hur stationerna förvaltas i dag. Materialet kommer huvudsakligen att samlas in via etnografiska fältmetoder, bestående av framförallt deltagande observationer och intervjuer. 14

Björn Grip: Arbete, liv och ojämlik hälsa Linköpings och Norrköpings samtidshistoria sedd genom hjärtdödlighetens prisma. Ett forskningsarbete som diskuterar rättvis hälsa med utgångspunkt från exemplet Linköpings och Norrköpings samtidshistoria under den senare hälften av 1900-talet. Maria Höglund: EU och kulturarven samhörighetsskapande värden i europeiskt historiebruk. Avhandlingsprojektets övergripande syfte är att skapa en kartläggning av EU:s växande inflytande över det svenska kulturarvsarbetet och att undersöka den roll som kulturarv ges i unionens europeiska samhörighetssträvanden. För att erhålla ekonomiskt stöd från EU till kultur förutsätts projekten kunna uppvisa och ge europeiskt mervärde. EUfinansierade svenska kulturarvsprojekt studeras för att undersöka vilka europeiska värden (i relation till nationella och regionala värden) som skapas och lyfts fram i denna process. Till avhandlingsprojektets materialområden hör även den europeiska kulturarvsmärkning som adopterades av EU år 2010, som avser att stärka den europeiska identiteten, samt EU:s offentliga kulturpolitiska strategier, med fokus på kulturarv. Gustav Källstrand: Nobelpriset i svensk dagspress 1897-1911. Nobelpriset skapades juridiskt i och med grundandet av Nobelstiftelsen, sommaren 1900. Men redan våren 1897, efter att Nya Dagligt Allehanda hade publicerat Nobels testamente, så skapades priset i den allmänna föreställningsvärlden. Tidningarnas artiklar reste förväntningar och förhoppningar på priset. När väl priset började delas ut började rapporteringen alltså inte från noll, utan från en redan existerande bild. Ibland stämde den verklighet man skulle skildra med de föreställningar som fanns, och ibland fanns det skillnader. Hela tiden så förhöll sig rapporteringen till den bild som skapades 1897. Avhandlingen skildrar dels uppkomsten av 1897 års förväntningar, dels hur pressen skildrade priset i skuggan av dessa under åren fram till 1911. Marit Johansson: Angra do Heroísmo - en UNESCO-by og et hjemsted. En studie av verdensarvstatusens ringvirkninger for lokalsamfunnet. Doktorgradsprosjektet har som hensikt å kartlegge hvilken betydning verdensarvstatusen har hatt og fremdeles har for UNESCO-byen Angra do Heroísmo på Asorene. Målet er å undersøke konsekvensene for det lokale næringsliv, kultur og turisme, samt studere mulighetene og begrensningene for moderne utvikling innen en verdensarvby. Studien vil videre undersøke om statusen er avgjørende i forhold til innbyggernes lokale identitet, tilhørighet og stolthet. Likeledes er målet å studere UNESCO s politikk i forhold til lokalsamfunn. Innsamling av data vil i hovedsak baseres på kvalitative intervjuer med lokalbefolkning og representanter fra de lokale og regionale myndighetene. 15

Svante Landgraf: Avhandlingens ämne kommer att kretsa kring framtidsbruk och framtidsbilder i svensk litteratur från 1960 och framåt, sannolikt med visst fokus på hur framtidens kultur gestaltas. En utgångspunkt är debatten om framtidsstudier på 1970-talet. Sofia Lindström: Kulturellt entreprenörskap som praktik och ideologi. I mina avhandlingsplaner intresserar jag mig för hur konstnärer specifikt personer med högskoleutbildning i fri konst som försöker/har försökt vara aktiva på den konstnärliga arbetsmarknaden - hanterar en prekär situation av ekonomisk osäkerhet. Den kulturpolitiska diskursen lyfter fram entreprenörskap de konstnärliga utbildningarna betonar en diskurs kring frihet två begrepp som hänger samman på en del sätt. Hur hanteras och utövas "frihet" av de konstnärliga utbildningarna och de konstnärer som försöker etablera sig på en prekär arbetsmarknad? Vad förutsätter frihet, hur definieras den och vad betyder den för de olika konstnärernas förståelse av sin egen arbetssituation? Materialet i avhandlingen kommer till största del bestå av intervjuer med personer med femårig högskoleutbildning i fri konst. En enkät av 160 alumner från Kungl. Konsthögskolan har också sammanställts, där fokuset varit erfarenheter av utbildning och arbetsmarknad. Genom mina studier hoppas jag kunna öka kunskapen kring en specifik yrkesgrupp som representerar det (post)moderna arbetet där hög andel tillfredsställelse i arbetet paras med en stor otrygghet vad gäller förmågan att försörja sig eller utföra sitt arbete på sikt. Min ambition är att denna avhandling, genom en närmare titt på en specifik yrkesgrupp, ska utgöra en viktig del i en diskussion kring människors relation till arbete, marknad och utbildning. Per Möller: Plattform Malmö: Kulturpolitik i skenet och skuggan av en stads omvandling (arbetstitel). Pågående avhandlingsarbete utgör generellt en kritisk tematisering av den dominanta föreställningen om kreativitet och kultur som urbana tillväxtmotorer. Mer specifikt handlar det om frågor rörande lokal kulturpolitik i en kontext av stadsförnyelse. Huvudsakligt studieobjekt är Malmö, en stad som genomgått en genomgripande förändring de senaste femton åren i övergången från industrisamhälle till någonting annat. Denna process har haft stort inflytande på den lokala politiken. Särskilt relevant är en vändning i välfärdspolitiken där kommunens traditionella roll som distributör av service till sina medborgare mer och mer hamnar i skymundan av tanken på det offentliga som en aktör i att skapa ekonomisk tillväxt. Utan tillväxt, ingen välfärd som det kärnfullt har uttryckts från Malmö stads sida. I samma förlopp har kulturens betydelse för en stads livaktighet och attraktivitet kommit allt mer i fokus. Allt fler aktörer än de traditionellt kulturpolitiska har allt mer uppmärksammat kulturens viktighet i detta hänseende. Det har blivit en vedertagen tanke att kulturella yttringar och manifestationer skapar ett symboliskt kapital som gör att staden kan locka till sig internationellt erkännande, turister, företagsetableringar och nyinflyttare. Avhandlingens frågeställningar kretsar kring just detta. Hur ser relationen ut 16

mellan den mer tillväxtbetonade och urbankoncentrerade politiken och uppfattningen, värderingen och styrningen av kulturområdet? Och vad sker inom den lokala kulturpolitiken? Erik Petersson: Ansvaret för de sårade: Vadstena krigsmanshus som exempel på hur staten organiserade omsorg 1622-1783. Avhandlingsprojektet avser att studera hur staten tog på sig rollen att ansvara för sårade krigsmäns försörjning i det tidigmoderna svenska samhället. Frågor knutna till tillkomsten handlar om hur staten såg på sin roll gällande omsorg mer generellt, och Vadstena krigsmanshus är ett tidigt exempel på detta. Krigsmanshuset inhystes i de gamla klosterlokalerna i Vadstena, och de gamla byggnaderna fick betydelse för hur omsorgen organiserades i praktiken. Vidare ska projektet bland annat ta upp hur det var att leva i krigsmanshuset och slutligen varför det lades ner på 1780-talet. Förhoppningen är att genom exemplet Vadstena krigsmanshus kunna spegla förändringar i samhället och staten under den här perioden i synen på omsorg och socialt utanförskap. Sarah Vinterlycka: Den naturliga maten. Avhandlingsprojektet handlar om hur idéer om naturlig mat konstrueras, utrycks och gestaltas i Sverige från sekelskiftet 1900 fram till idag. Vilka uttalar sig om naturlig mat och i vilka sammanhang? Flera olika områden studeras sociala rörelser som förespråkar särskilda kosthållningar, reklam för matvaror, officiella kostråd, vetenskapliga texter samt läromedel som används i hemkunskapsundervisning. VE TENSKAP LIG PUB LICER IN G Den vetenskapliga publiceringen är mest omfattande för den disputerade personalen och uppgår under året till 37 nationella och 26 internationella texter. Den omfångsrika vetenskapliga publiceringen hoppas vi ytterligare kunna stärka under de kommande åren, framför allt när det gäller internationella publikationer, vilket det också borde finnas goda möjligheter till. SEM IN AR IE VER KS AMHE T Vid temat hålls seminarier som regel en gång i veckan. De olika seminarierna samlas kring rubriker som Avhandlingsseminarier, Nyheter ur forskarens verkstad, Dubbelseminarier kring flera kortare texter eller föredragningar, Arbetsseminarier kring gemensamma frågor samt Gästföreläsningar. Även om seminarierna främst besöks av doktorander, lärare och forskare vid temat finns en tydlig strävan att göra seminarierna relevanta för alla forskare och lärare vid institutionen. Under året har också en aktiv seminariesamverkan med näraliggande forskningsmiljöer inom LiU påbörjats. Då institutionens seminarierum har utrustning för videokonferens är det även möjligt att delta även för dem som av olika anledningar inte har tillfälle att resa mellan de båda campusmiljöerna. Under året har Charlotte Hyltén-Cavallius, Nina Edström, Kristina Fjelkestam, Kyrre Kvendokk, Ulrika 17

Torell, Simon Larsson, Abdul Khakee, Kekke Stadin, Stuart Burch samt Anders Burman gästat seminariet och presenterat texter eller hållit föredrag. Ett par mitt- och slutseminarier har genomförts bland Tema Q:s doktorander. Forskare och doktorander vid Tema Q har inbjudits som gästföreläsare och seminarieledare till andra universitet och högskolor i Sverige. Seminarier 2011-01-19 Nordic spaces Magdalena Hillström 2011-01-26 RJ-ansökningar Bengt Erik Eriksson m.fl. 2011-02-02 Mångkulturellt centrum Charlotte Hyltén-Cavallius och Nina Edström 2011-02-09 Det sublimas politik Kristina Fjelkestam 2011-02-16 Musikalisk kanon och topplistor Erling Bjurström 2011-03-09 Attraktiva städer och kulturell zonering Mats Brusman 2011-03-14 Högre historiska seminariet Inget är så föränderligt som det förflutna Johanna Dahlin 2011-03-16 Tegn i tiden Naturkatastrofer som kulturhistorie Kyrre Kverndokk 2011-03-22 Högre historiska seminariet och Tema Q Köket en ansökan om ett forskningsprojekt. Bengt Erik Eriksson, Kalle Bäck och Lasse Kvarnström 2011-03-23 Sötsaker och massmarknad Ulrika Torell 2011-03-29 Högre historiska seminariet och Tema Q Vad är vetenskaplig excellens? Ett historiografiskt perspektiv Simon Larsson 2011-03-30 Kulturekonomi Abdul Khakee 2011-04-05 Högre historiska seminariet och Tema Q Makt och kön: Konkreta manifestationer Kekke Stadin 2011-04-27 Ungdomar, kultur, bildning och demokrati Tobias Harding 2011-05-11 Presentation av forskning Emma Eldelin 18

2011-05-18 Mittpunktsseminarium Ann-Charlotte Runnvik 2011-05-20 Disputation Implementeringen av integrationspolitiska mål i regional utvecklingspolitik Ragnar Andersson 2011-05-25 The Museum and the Parasite: An Alternative History of Moderna Museet Stuart Burch 2011-06-01 Samhällsutvecklingen och ojämlikhet i hälsa, exemplet Linköping/Norrköping Björn Grip 2011-06-08 Slutseminarium Gustav Källstrand 2011-09-14 Nyheter ur forskarens verkstad Svante Beckman: Om kulturbegreppet Peter Aronsson: Varför och hur man kan jämföra europeiska nationalmuseer? En diskussion om komparativ metod 2011-09-21 Nyheter ur forskarens verkstad Bengt Erik Eriksson: Om populärkultuellt bruk av allergi Martin Kylhammar; Om en engelsk artikel om von Wright och en fransk om modernitet och kulturarv Erik Petersson: Om sin nya bok om Drottning Kristina 2011-09-28 Avhandlingsseminarium Marit Johansson: Kulturminnevern verdensarvbyen Angra do Heroísmo 2011-10-05 Arbetsseminarium Svante Beckman: Omvärldsanalys. 2011-10-12 Nyheter ur forskarens verkstad Hyperstories Från manus till Toys R Us och tillbaks igen Christian Svensson Limsjö, Björn Ivarsson Lilieblad och Bengt Erik Eriksson 2011-10-19 Dubbelseminarium Emma Eldelin: Essä och Medium. Om det essäistiska i radioprogrammet Spanarrna Sofia Lindström: En studie kring Konsthögskolans examinerade studenter 1995-2009 2011-10-26 Arbetsseminarium Bengt Erik Eriksson: Inventering av projektidéer 2011-10-27 Mikrokonferens Forskningsavdelningen vid Historiska museet besöker oss. Presentation av våra respektive forskningsmiljöer. Fördjupa befintligt samarbete. 2011-11-16 Gästföreläsning Idéhistorikern Anders Burman, Södertörns högskola, föreläser på temat Bildningsfrågan: Perspektiv på debattens vågor. Därefter allmän diskussion om bildnings- och kulturfrågans behandling i forskning och debatt. 19

2011-11-23 Arbetsseminarium Svante Landgraf: Om framtidsbruk och framtidsbilder i Sverige runt år 1980 Erik Petersson: Kring statsmakten och omsorgen i förmodern tid 2011-12-07 Avhandlings/kapitelseminarium Johanna Dahlin: Kriget är inte över förrän den siste soldaten är begraven 2011-12-14 Tema Q och Grants Office Inledande möte kring samarbete, hur Grants Office kan bidra till temats omvärldsbevakning 2011-12-14 Arbetsseminarium Externa forskningsansökningar I KON FERENSER Vidare har medarbetarna vid flera tillfällen engagerats i planering och genomförande av konferenser utanför Linköpings universitet. Deltagandet med papers på nationella och internationella konferenser har under året uppgått till 25 respektive 43. Tema Q medarbetare har varit arrangörer vid 21 tillfällen. VE TENSKAP LIG A UP PDR A G Lärarna har omfattande uppdrag också utanför Linköpings universitet som en del i det akademiska utvecklingsarbetet: sakkunniguppdrag, betygsnämnder, utrednings- och utvärderingsuppdrag, referensgrupper, beredningsgrupper i nationella forskningsfinansierande organ, ledamotskap i forskningsråd, vetenskapliga akademier och strategigrupper hör till denna kategori som räknar 57 nationella och 19 internationella insatser. GRUN DU TB ILD N IN G Alla lärare och många doktorander är engagerade i någon form av grundutbildning, även på andra lärosäten. Undervisning och handledning på Kultur Samhälle och Mediegestaltning (KSM), Historia, Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV), Turismprogrammet, Scandinavian Studies, Sweden and the Swedes, litteraturvetenskap, lärarutbildningen, idéhistoria samt socionomprogrammet. Har gett temakurs Makten över minnet. Kursansvar för Livsvillkor-Hälsa-Identitet och för Livsvillkor-Grannskap-Identitet på Samhälls- och Kulturanalys, ISV. Kursansvar för Turism, gestaltning, tolkning på Turismprogrammet. Inom ramen för assistenttjänstgöringen har doktoranderna under 2011 haft undervisning och handledning vid grundutbildningsprogram vid Linköpings universitet, på KSM, Nordic studies, Historia, Turismprogrammet, SKA-programmet. Samt gästlärare K3, Malmö högskola. Undervisning vid Högskolen i Telemark, Norge. Kursansvar för Nordic Studies 18th and 19th Centuries, samt för delkurs Litteraturens historia 1920 idag. 20

S AMVER KAN SU PP DR AGE T En stor del av den samhälleliga nyttan med kulturforskning kommuniceras inte bara genom tryckta skrifter eller formella utbildningar. Forskare vid Tema Q har medverkat som huvudtalare, föredragshållare och seminarieledare, skrivit tidningsartiklar, intervjuats i medier och deltagit i konferenser, seminarier och workshops arrangerade av bland annat statliga myndigheter och verk, kommuner, landsting, föreningar och museer. De sammanlagt 80 tillfällena av konkreta samverkansinsatser är i huvudsak lokaliserade inom landet, men har även allt fler europeiska nedslag i takt med internationaliseringen av forskningen. FORSKN IN GS AN SÖ KN IN G AR I dialogen om den vetenskapliga utvecklingen av Tema Q har arbetet med forskningsansökningar prioriterats. 18 ansökningar har lämnats in till Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Riksantikvarieämbetet, Ragnar Söderbergs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse och FAS. Nya projekt som beviljats medel under 2011 är: Martin Fredriksson, Riksbankens jubileumsfond: Piratkopieringens ideologi. En studie av piratkopiering, upphovsrätt och modernitet i Sverige, USA och Australien. Peter Aronsson, Riksbankens Jubileumsfond: Nationellt nätverk för kulturarvsforskning / Heritage Studies. Tobias Harding, Myndigheten för Kulturananlys: Förstudie för genomförandet av en undersökning av värdet av ideellt arbete inom kulturområdet. 21

NYCKELTAL FÖR VERKSAMHETEN Medarbetare Professorer Forskare Doktorander Administratörer Affilierade 7 14 12 5 9 Forskningsprojekt Doktorsavhandlingar Övriga projekt Ansökningar Beviljade 12 30 18 3 Disputerad Doktorand Totalt Vetenskaplig publicering Nationell 34 3 37 Internationell 26 26 Konferenser Nationell, paper 21 4 25 Internationell, paper 30 13 43 Arrangör 17 4 21 Tema Q seminarier med inbjuden föreläsare 14 Vetenskapliga uppdrag Nationellt 53 4 57 Internationellt 18 1 19 Grundutbildningsuppdrag 42 16 58 Forskarutbildningsuppdrag 42 0 42 Samverkansuppdrag Nationellt 70 2 72 Internationellt 8 8 Forskarnätverk Nationellt 12 5 17 Internationellt 31 2 33 Lokala samarbeten 17 1 18 22

EKONOMISKT RESULTAT Jmf. 2009 2011 Diagram: Ekonomiintendent Peter Åbrodd. Det som visas är en jämförelse över åren 2009-2011 av: Intäkter i form av fakultetsanslag, externa avgifter och externa bidrag. Kostnader i form av personal, lokaler och övrig drift. Det man lätt kan se är att anslagen ökat markant hela tiden mest sista året. Avgifter är ganska jämnt. Bidragen ökar men mindre sista året. Personalkostnaderna har ökat sista året, lokaler likaså medan övrig drift minskat sista året. Lägger man ihop detta finner man resultat för åren med: 2011 2038 2010 529 2009-1200 23

24 Verksamhetsberättelse 2011

DEL II MEDARBETARNAS VERKSAMHET 25

PROFESSORER OCH FORSKARE Peter Aronsson F O R S K N I N G S P R O J E K T National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum: coordinator for application by seven researcher to RJ, Nordic Spaces, 2007. Grant 2008-2011, 500000. Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning: handledare. 2008-2012. European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus), Coordinator, European Commission (EUR 2,64 milj). Museernas bildningsanspråk: Museum, skola och folkbildning 1930-2010, PI (VR, UVK, SEK 2,4 milj). Time, Memory and Representation: A Multidisciplinary Program on Transformations in Historical Consciousness, PI, RJ, 2010-2015 (SEK total 30 milj/ind 1,5 milj). L O K A L A S A M A R B E T E N ( I N O M U N I V.; K O M M U N A L A, R E G I O N A L A ) Ledamot i referensgrupp för kulturmiljövårdsubildning, Linnéuniversitetet. Ledamot i referensgrupp för nationellt centrum för kulturmiljöpedagogik, Kalmar. Se även nedan under Uppdrag (Interna och externa). N A T I O N E L L A / I N T E R N A T I O N E L L A F O R S K A R N Ä T V E R K O C H L Ä R A R U T B Y T E N Ledamot i Smålands akademi. Ledamot i Kungl. Historie, Antikvitets och Vitterhetsakademien. National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum. www.nordicspaces.eu Ledamot av editorial board, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research Member of Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research. Med stöd av STINT ges tillsammans med Uppsala universitet inom ett konsortium, USI: Kulturmöte - monument och identitet som ges i Sverige och Istanbul 2009-2011. Member of International scientific council of National movements and Intermediary Structures in Europe (NISE), 2010-26

Koordinerar Nationellt nätverk för kulturarvsforskning/ Heritage Studies, RJ, 2012-13. A N O R D N A N D E A V K O N F E R E N S E R, WOR K S H O P S, S E M I N A R I E R Historien som utvecklingskraft, Arrangör och keynote till konferensen Medeltida förebilder: Kan drottning Margareta och den nordiska unionen inspirera till nya tankemönster? Linnéuniversitetet, Ronneby 20110204-05. National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum. Organizing a Half-day session, 27 Nordic History Congress, Tromsö 11-14 August 2011. Organizing and keynote to the Eunamus conference Building National museums in Europe 1750-2010, Bologna 30 March to 1 April 2011. D E L T A G A N D E M E D P A P E R S P Å K O N F E R E N S E R E T C. Staging cultural heritage: national museums and popular culture, Keynote at workshop Heritage and cultural planning challenges for the future, SLU, Alnarp, 3-4 mars 2011. National museums negotiating the past for a desired future, Keynote at International Conference in Rome, March 9th, 2011, Musei Capitolini: Reinterpreting Europe s cultural heritage: toward the 21st century library and museum? (MeLa). Shaping lives negotiating and narrating memories, Keynote at 10th Congress of International Society of Ethnology and Folklore (SIEF), Gulbenkian Foundation Lisbon 18-20 April 2011. Förhandlingen om historia på Nationalmuseer. Svenska val i europeisk kontext, plenarbidrag till Historia i Sverige fångad i nationen? Svenska historikermötet i Göteborg 6 maj 2011. Comparing the role of complex cultural institutions: negotiating museums, Organizer and paper to half-day session Current trends and issues in European museum research at ACSIS Conference, Current Issues in European Cultural Studies, Norrköping 15-17 May 2011. The rise and fall of the Nordic Dimension in national museums.eunamus conference on master-narratives in national museums, Paris 29 June to 1 July 2011 National museums in global cultural policy, The fifth Nordic conference on cultural policy research, 23-24 augusti 2011. Norrköping. The role of film in re-making of heritage: history, place and biography through Vilhelm Moberg and Astrid Lindgren 1950-2010. Research seminar Cineman & Heritage, with Andrew Higson, Ingrid Stigsdotter and Gunnar Iversen, Linnaeus university 21 September 2011. 27

Discussant as EuNaMus coordinator on a proposal for museum cooperation: History, Memory and Dialogue in South East Europe Exploring the Identity of Nations, Turin, Italy, 5-6 October 2011. Negotiating knowledge and politics in the museums: Comparing the role of complex cultural institutions, Knowledge/Culture/Social Change, International Conference CCR, University of Western Sydney, 7 9 November 2011. Forskningsperspektiv på det förflutna. Föreläsning tvärvetenskapligt forskarseminarium filfak Uppsala universitet, 30 november 2011. U P P G I F T E R O C H A N S V A R I N O M F O R S K A R U T B I L D N I N G E N Huvudhandledare för tre doktorander samt biträdande för ytterligare två på andra universitet. Huvudhandeldare för: Johanna Lärkner (Historiebruk i Ryssland och forna Sovjetrepubliker, PhD, 2012). Marit Johansson (Världsarvets lokala konsekvenser, PhD 2013). Maria Höglund (EU och kulturarvsprocessernas dynamik, PhD 2014). Biträdande handledare för Silje Opdahl Mathisen (The Sámi: a People without a Pre- History? Biträdande, UiO PhD 2012). Betygsnämnd för Magnus Grahn, Historiebruk i Möbelriket, licavhandling 2011-12-16. Delansvar för planering och genomförande av forskarutbildningen och för kurs i teori och metod samt Historiebruk: politik, identitet och berättelser. Å T A G A N D E N I N O M G R U N D U T B I L D N I N G E N Handledning av uppsatser i Historia. Gästföreläsningar på utbildningar inom turismutbildningen, Scandinavian Studies, lärarutbildningen, KSM samt givit temakurs Makten över minnet vid ISAK. U P P D R A G ( I N T E R N A O C H E X T E R N A ) Ledamot i referensgrupp för nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, Östersund. Fakultetsuppdrag vid fil.fak, Linköpings universitet: suppleant i forskarutbildningsnämnden; forskarrepresentant i programrådet för Turismutbildningen, samt fakultetens ledamot i LiU E-press styrgrupp. Deltar som mentor i Gaia-projektet vid Linköpings universitet. Temaansvar för strategisk utveckling av verksamheten, Tema Q, Linköpings universitet. Ledamot i referensgrupp för Falu Världsarv Ledamot i Riksantikvarieämbetets strategigrupp. 28

Ledamot i Vitterhetsakademien. Ledamot i referensgrupp för VR-finansierade projektet METRO. Mediering, representation, och transformation av kunskap. En teoriutvecklande ansats rörande didaktisk design med fokus på hur medeltiden gestaltas i olika lärmiljöer, Stockholms universitet, 2011- Member of Advisory board for the project Making and Interpreting National Pasts - Role of Finnish Archives as Networks of Power and Sites of Memory" funded by the Academy of Finland 2011-2015. Responsible leader, professor Kirsi Vainio-Korhonen, University of Turku, Finland in collaboration docent Ulla-Maija Peltonen SKS Helsinki, dr. Mikael Korhonen SLS Helsinki. Ledamot i Nordiska museets nämnd, utsedd av regeringen, 2012-14. Sakkunnig vid befordran av Brita Brenna till professor i museologi vid Oslo universitet 2011. Sakkunnig vid NOKUT för prövning av forskarutbildning i Kulturstudier vid Högskolan i Telemark 2011. S A M V E R K A N S U P P D R A G E T Ledamot i Smålands akademi Populärvetenskapliga framträdanden, muntligt och skriftligt: Historiebruk: Meningen med det förflutna, Fortbildningsdag för gymnasielärare i Östergötland, Norrköping 2011-02-17. Gamla och nya attraktioner Strimman, Linköpings universitetsbibliotek, 8 mars 2011. Sänds även på UR Kunskapskanalen från 7 maj 2011. http://urplay.se/163858 Kulturarven som lokala och regionala utvecklingskrafter: småländska möjligheter, föredrag för Regional konferens på Smålands museum, 16 mars 2011. Historia, monument & museer i omvandling. Seminarium i Fisksätra om Slaget vid Stäket 1719 och minnesberättelser som resurs i museietablering tillsammans med Bengt Kristensson Uggla och Merete Mazzarella, Fisksätra, 22 mars 2011. Gamla och nya attraktioner, Smålands akademi i Tranås, 7-8 april 2011. "Förord." Stenminnen: de småländska stenmurarna - ett kulturarv, (Grodan förlag, 2011). Regiongränser får inte döda Småland, SmP 20110504. Gamla och nya attraktioner. Nya utmaningar för kulturarv och besöksindustri i Västsverige, Föredrag till alumniträff, Linköpings universitet, Fjärde storstadsregionen i Gothia Towers Göteborg, 2011-05-16. Intervju i Corren om nationaldagsfirande i Sverige, 2011-06-07. Intervju om regionfrågan i SR Kronoberg och SvT Småland, 2011-06-09. 29