FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB ember Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank 2011-01-28 FM5001 M12

Uppdaterad Finansmarknadsstatistik september Publikationen Finansmarknadsstatistik har från och med publiceringen avseende september uppdaterats och delvis fått nytt utseende. Dispositionen i publikationen är i stort densamma däremot har förändringar genomförts för tabeller, diagram och metoddelar. Vissa tabeller och diagram är helt nya medan andra är förändrade eller borttagna. För detaljer kring förändringarna se dokumenten Förändringar Finansmarknadsstatistik september samt Tabell- och diagramförteckning som finns publicerade i anslutning till publikationen. Bakgrunden till förändringarna är att nya rapporteringsformulär införts, i första hand för att anpassa statistiken till nya rapporteringskrav från Europeiska centralbanken. Det innebär samtidigt att osäkerheten i inrapporterade uppgifter ökar. Vissa serier kommer därför inte att publiceras de första månaderna. Den ändrade insamlingen tillsammans med att många rapportörer sett över sina rapporteringssystem gör att vissa serier får större tidsseriebrott, dessa är markerade i tabeller och beskrivs i noter. I samband med uppdateringen har även äldre uppgifter uppdaterats vilket gör att vissa serier reviderats historiskt.

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sekto 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatisti 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparand 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Fr.o.m. publiceringen avseende september har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti finns för jämförelse på SCB:s hemsida. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg 08-506 945 11 fornamn.efternamn@scb.se Anders Nyberg 08-506 944 43 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-506 940 98 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-506 942 40 e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212+213) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll håll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del två, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna 4.17-4.21 och 4.26 visar fr.o.m. september svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :1. Vid utgången av augusti fanns det 207 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag började rapportera MFI-blanketten mars 2003 och finansbolag i december 2001. De är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT 2000. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -12-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 2,6 % M2 4,1 % M3 4,8 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 7,8 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO 2 515 985 Mkr Tabell 4.3.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 2 014 958 Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,31 % Tabell 5.6.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,19 % Tabell 5.6.1 MFI:s utlåning till icke-finansiella företag 1 706 590 Mkr Tabell 3.9.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) 32 544 Mkr 17 653 Mkr 14 891 Mkr 2 502 739 Mkr 2 014 958 Mkr 315 621 Mkr 172 161 Mkr Tabell 4.26.4 Tabell 4.11.1 Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll 44 171 Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 1 045 691 Mkr 198 102 Mkr 847 589 Mkr Tabell 4.33.1 Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009- - 0% 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFI:s tillgångar, -12-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 6 981 585 4 763 411 917 601 414 957 434 603 451 014 Bostadsinstitut 2 309 647 2 236 668 16 404 1 36 431 20 143 Finansbolag 294 195 164 508 2 848 5 949 358 120 533 MFI 694 730 325 376 307 683 907 51 341 9 423 MFI totalt 10 280 157 7 489 963 1 244 536 421 813 522 732 601 112

1.2 MFI:s skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2001-2002- 2003-2004-2005-2006-2007-2008-2009- - 0% 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009- - 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFI:s skulder, -12-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 6 981 585 3 722 570 1 846 885 432 855 571 843 407 431 Bostadsinstitut 2 309 647 686 246 1 454 956 32 259 53 539 82 647 Finansbolag 294 195 197 763 6 119 196 22 256 67 861 MFI 694 730 24 649 610 306 19 093 19 903 20 780 MFI totalt 10 280 157 4 631 228 3 918 266 484 403 667 541 578 719

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Jun 2006 Jun 2007 Jun 2008 Jun 2009 Jun -10,0% Jun 2006 Jun 2007 Jun 2008 Jun 2009 Jun Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -12-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 2 019 327 817 387 1 060 272 1 965 583 Bostadsinstitut 2 105 291 1 596 395 486 238 0 Finansbolag 119 162 66 008 52 365 19 176 MFI 197 964 36 194 107 716 708 MFI totalt 4 441 744 2 515 985 1 706 590 1 985 466

1.4 Ut- och inlåningsräntor % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 8 8 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2006 2007 2008 2009 0 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2006 2007 2008 2009 0 Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag dec-09 2,74 2,29 0,27 0,26 nov-10 3,18 2,95 0,74 0,81 dec-10 3,38 3,19 0,93 0,99

1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 25 20 M1 15 10 M3 0 5 0-5 Mar Jun Sep 2002 Mar Jun Sep 2003 Mar Jun Sep 2004 Mar Jun Sep 2005 Mar Jun Sep 2006 Mar Jun Sep 2007 Mar Jun Sep 2008 Mar Jun Sep 2009 Mar Jun Sep 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån förändr i M2, Mkr 12-mån förändr i M3, Mkr 12-mån förändr i M1, % M2, % M3, % dec-09 1 483 689 8,1 1 909 592 2,7 2 114 774-2,3 nov-10 1 542 553 4,6 1 947 920 5,5 2 186 509 4,8 dec-10 1 580 736 2,6 1 988 260 4,1 2 216 102 4,8 Tillväxttakten för M1 anges justerad för omklassificeringar som gjordes i november, se not i 2.7.

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Mar Jun 2004 Sep Mar Jun 2005 Sep Mar Jun 2006 Sep Mar Jun 2007 Sep Mar Jun 2008 Sep Mar Jun 2009 Sep Mar Jun Sep Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut dec-09 115 716 71 518 740 874 1 035 421 nov-10 80 764 22 291 797 746 1 094 161 dec-10 91 918 31 661 802 291 1 087 493

1.7 Noter till del 1 Inledning September. I september ändrades tabell 1.4.3 från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September. I september ändrades tabell 1.6.2 så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0-5 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 M1 M2 M3 0

2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. november publiceras tillväxttakten i M1 både inklusive och exklusive omklassning. Detta eftersom villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med villkor till avistakonto. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 104 892 9 275 95 617 1 383 345 1 303 339 80 005 123 612 516 646 40 297 662 024 40 765 1 478 961 Feb 104 162 9 239 94 923 1 367 211 1 288 758 78 454 119 186 493 797 45 098 667 988 41 142 1 462 134 Mar 104 875 9 179 95 696 1 371 854 1 293 022 78 832 139 371 504 666 36 868 649 962 40 987 1 467 550 Apr 103 638 8 796 94 842 1 376 869 1 289 764 87 105 130 223 510 016 42 290 652 660 41 680 1 471 712 Maj 103 309 8 101 95 208 1 357 474 1 278 558 78 916 119 345 498 477 42 811 655 723 41 118 1 452 682 Jun 105 112 8 157 96 955 1 396 411 1 310 915 85 497 131 807 503 743 42 098 678 013 40 750 1 493 367 Jul 105 165 8 843 96 322 1 391 134 1 294 283 96 851 125 113 508 336 40 204 677 796 39 685 1 487 456 Aug 104 113 7 729 96 384 1 375 772 1 290 542 85 230 120 181 497 920 40 848 677 502 39 322 1 472 156 Sep 103 125 8 644 94 481 1 396 360 1 312 699 83 661 130 201 495 238 45 156 686 146 39 619 1 490 841 Okt 102 657 8 558 94 099 1 418 216 1 324 911 93 305 124 722 510 060 42 836 701 007 39 592 1 512 315 Nov 102 153 7 653 94 500 1 448 054 1 365 285 82 769 121 437 499 996 36 398 751 036 39 187 1 542 553 105 401 9 007 96 394 1 484 341 1 393 302 91 039 115 088 535 220 39 598 756 256 38 179 1 580 736 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl. HIO Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jan 428 825 408 765 20 060 24 274 79 110 6 044 313 941 5 456 1 907 786 29 284 68 391 147 061 2 152 523 Feb 426 117 407 498 18 619 24 034 75 910 5 668 315 117 5 387 1 888 251 23 816 68 348 151 486 2 131 900 Mar 427 177 407 921 19 256 22 491 79 204 9 932 309 290 6 260 1 894 727 28 271 67 383 145 606 2 135 987 Apr 430 254 409 434 20 820 23 718 80 282 10 009 309 959 6 287 1 901 966 24 363 67 410 124 262 2 118 001 Maj 433 508 409 237 24 271 30 413 77 081 8 329 311 624 6 061 1 886 190 28 338 67 324 134 269 2 116 120 Jun 427 758 407 612 20 146 23 511 73 600 8 416 316 258 5 973 1 921 125 32 199 74 043 103 394 2 130 761 Jul 442 769 417 820 24 949 22 800 86 689 8 599 318 489 6 193 1 930 225 34 977 74 018 117 748 2 156 968 Aug 440 688 421 941 18 747 21 175 79 889 12 394 321 306 5 924 1 912 844 37 032 73 975 97 693 2 121 544 Sep 435 977 418 723 17 254 19 226 77 684 9 292 324 271 5 504 1 926 818 40 755 74 214 107 124 2 148 910 Okt 441 855 418 889 22 966 19 631 81 566 7 963 327 373 5 322 1 954 170 38 106 74 213 102 768 2 169 258 Nov 405 366 384 447 20 919 38 475 88 887 5 343 266 721 5 940 1 947 920 49 588 74 213 114 788 2 186 509 407 525 390 094 17 431 28 656 80 280 5 498 281 890 11 202 1 988 260 41 278 74 048 112 516 2 216 102 November Omklassificering av konton gör att hushållens avistainlåning ökar och inlåning med villkor minskar, se not i 2.7 M3

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M1 justerat för omklassn M2 M3 Jan 0,2 7,4 7,4 3,0 1,3 0,1 8,3 8,3 3,5 0,0 Feb 0,1 9,3 9,3 4,5 0,6 0,3 8,2 8,2 3,4-0,1 Mar 0,0 7,2 7,2 3,9 3,1 0,1 8,0 8,0 3,8 1,7 Apr -0,5 7,7 7,7 4,6 0,3-0,1 8,1 8,1 4,4 1,3 Maj -0,9 6,1 6,1 3,9 0,4-0,5 7,0 7,0 4,1 1,3 Jun -0,4 6,8 6,8 4,1 2,4-0,6 6,9 6,9 4,2 1,0 Jul -0,4 7,9 7,9 6,0 5,0-0,6 6,9 6,9 4,7 2,6 Aug -0,3 5,0 5,0 3,9 2,4-0,3 6,6 6,6 4,7 3,3 Sep -2,7 5,9 5,9 4,7 4,5-1,1 6,2 6,2 4,9 4,0 Okt -2,7 6,7 6,7 6,1 4,8-1,9 5,9 5,9 4,9 3,9 Nov -2,3 8,7 4,6 5,5 4,8-2,6 7,1 5,7 5,4 4,7-3,7 6,5 2,6 4,1 4,8-2,9 7,3 4,6 5,2 4,8

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jan 95 664 1 646 321 96 552 941 885 2 675 548 202 76 368 156 233 17 508 23 933 1 862 470 Feb 94 970 1 629 128 91 785 949 576 2 594 522 514 74 293 157 039 14 898 24 632 1 840 516 Mar 95 754 1 615 197 92 875 924 894 2 635 537 442 75 372 152 862 14 868 23 369 1 827 195 Apr 94 898 1 623 108 100 823 929 045 2 621 533 920 80 843 160 143 17 359 18 241 1 837 070 Maj 95 261 1 613 362 99 739 933 920 2 434 516 867 81 020 162 574 16 285 26 003 1 834 365 Jun 97 009 1 635 637 100 303 959 651 2 453 517 346 83 250 158 640 14 600 32 040 1 864 989 Jul 96 375 1 634 564 115 141 961 617 2 576 524 366 98 431 148 581 14 135 32 343 1 878 423 Aug 96 437 1 636 012 100 202 964 478 2 582 522 011 83 685 149 523 13 935 28 723 1 861 374 Sep 94 578 1 667 298 93 101 984 188 3 103 532 777 77 010 150 333 12 988 16 549 1 871 527 Okt 94 198 1 696 773 108 592 1 004 282 3 195 530 488 93 788 162 003 11 608 10 317 1 909 880 Nov 94 599 1 702 358 99 321 1 000 658 3 203 534 901 85 782 166 798 10 337 11 276 1 907 554 96 912 1 734 264 104 272 1 021 578 3 349 546 058 91 508 166 628 9 415 3 574 1 939 022

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jan 104 892 95 236 22 95 214 0 0 274 487 474 615 Feb 104 162 98 428 16 98 412 0 0 272 387 474 977 Mar 104 875 115 037 23 115 014 0 0 250 288 470 200 Apr 103 638 89 452 19 89 433 0 0 282 986 476 076 Maj 103 309 106 834 40 106 794 0 0 240 988 451 131 Jun 105 112 104 039 26 104 013 0 0 145 592 354 743 Jul 105 165 71 088 18 71 070 0 0 156 578 332 831 Aug 104 113 23 753 58 23 695 0 0 94 733 222 599 Sep 103 125 46 088 25 46 063 0 0 67 893 217 106 Okt 102 657 18 882 24 18 858 0 0 0 121 539 Nov 102 153 14 449 14 14 435 0 0 0 116 602 105 401 5 142 45 5 097 0 0 0 110 543

2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september. Fr.o.m. september avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari 2003. Oktober. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september. November. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med 50-150 miljarder för perioden december 2003-oktober. Mindre revideringar även 1998-2003. November. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. M1:s tillväxttakt beräknas därför både med och utan omklassificering fr.o.m. november.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 8 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 8 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2006 2007 2008 2009 0 Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep Mar Jun Sep 2006 2007 2008 2009 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 21% 90% 80% 18% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2001-2002- 2003-2004- 2005-2006- 2007-2008- 2009- - Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -6% Jun 2004 Jun 2005 Jun 2006 Jun 2007 Jun 2008 Jun 2009 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 Jun

3.2 Metod balansräkningar Teckenförklaring - Inget finns att redovisa De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts. Uppgift kan ej förekomma redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor).

3.3 MFI:s balansräkning -12-31 3.3.1 MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -78 638 126 161 7 489 963 5 478 715 2 011 249 Icke-MFI 3 743 150 209 5 469 638 4 370 611 1 099 028 Svenska icke-mfi 14 910 178 303 4 441 744 4 276 142 165 601 Finansiella företag, ej MFI -3 180 25 762 78 632 76 969 1 663 Icke-finansiella företag -17 150 30 903 1 706 590 1 545 856 160 735 Offentlig sektor 24 592-60 037 140 536 139 924 612 Hushåll inkl. HIO 10 648 181 675 2 515 985 2 513 393 2 592 Utländska icke-mfi -11 167-28 094 1 027 895 94 468 933 426 EU-länder 4 342 19 672 519 135 50 401 468 734 utlandet -15 509-47 766 508 759 44 067 464 693 MFI -82 380-24 048 2 020 325 1 108 104 912 221 Svenska MFI 42 698-93 961 1 041 720 973 090 68 630 Banker 31 155-140 364 285 336 260 517 24 819 Bostadsinstitut 11 754 56 735 641 908 618 097 23 811 Andra monetära kreditmarknadsföretag 155-10 319 114 470 94 472 19 998 MFI -364-12 6 5 1 Utländska MFI -125 079 69 913 978 605 135 014 843 591 EU-länder -120 566 9 019 679 603 103 914 575 689 utlandet -4 512 60 894 299 002 31 100 267 902 Räntebärande värdepapper 29 276-221 612 1 244 536 717 295 527 241 Aktier och andelar 1 739 13 963 421 813 170 478 251 335 Derivatinstrument -47 500-1 136 522 732 298 196 224 536 tillgångar 67 200 105 973 601 112 373 640 227 472 SUMMA TILLGÅNGAR -27 922 23 349 10 280 157 7 038 324 3 241 833 Svenska kronor 25 134-12 512 7 038 324 Euro och EMU-valutor -37 491-46 865 1 435 845 EU-valutor 4 205 34 644 458 824 utländska valutor -19 769 48 082 1 347 164

3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 27 276-274 894 4 631 228 3 164 485 1 466 743 Icke-MFI 17 508 97 949 2 442 216 1 946 060 496 156 Svenska icke-mfi 35 905 121 407 1 985 466 1 867 941 117 525 Finansiella företag, ej MFI -17 573 35 407 179 964 162 546 17 418 Icke-finansiella företag 16 940 9 916 640 263 548 719 91 545 Offentlig sektor 9 619-13 357 69 312 64 533 4 780 Hushåll inkl. HIO 26 919 89 442 1 095 927 1 092 143 3 783 Utländska icke-mfi -18 397-23 458 456 749 78 119 378 630 EU-länder -10 484-4 707 233 063 57 846 175 218 utlandet -7 913-18 752 223 686 20 273 203 413 MFI 9 768-372 843 2 189 012 1 218 425 970 587 Svenska MFI 77 261-253 673 1 079 150 956 211 122 939 Banker 77 885-219 280 921 568 803 515 118 053 Bostadsinstitut 2 178-36 874 121 446 121 446 1 Andra monetära kreditmarknadsföretag -1 430 4 666 32 623 27 949 4 674 MFI -1 371-2 185 3 513 3 302 211 Utländska MFI -67 493-119 170 1 109 862 262 215 847 647 EU-länder -44 693-92 831 679 751 170 234 509 517 utlandet -22 800-26 339 430 112 91 981 338 130 Emitterade värdepapper -77 854 126 867 3 842 042 1 655 412 2 186 630 Certifikat -44 120-55 320 609 298 38 157 571 141 Obligationer -26 416 138 094 2 931 375 1 557 716 1 373 659 Förlagslån -7 468-38 049 184 346 43 435 140 911 emitterade värdepapper 151 82 141 117 023 16 103 100 920 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0 6 591 76 224 76 224 0 Derivatinstrument -15 600 27 158 484 403 312 854 171 549 skulder 37 608 124 355 667 541 454 729 212 812 Eget kapital 649 13 273 578 719 424 520 154 199 SUMMA SKULDER -27 922 23 349 10 280 157 6 088 224 4 191 933 Svenska kronor 34 951-66 986 6 088 224 Euro och EMU-valutor 1 089-8 428 1 805 971 EU-valutor 25 066 65 585 434 911 utländska valutor -89 027 33 179 1 951 051

3.4 Bankernas balansräkning -12-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -111 057 46 092 4 763 411 2 942 819 1 820 592 Icke-MFI -29 595-15 773 2 874 025 1 952 937 921 087 Svenska icke-mfi -8 795 30 031 2 019 327 1 862 465 156 862 Finansiella företag, ej MFI -3 140 27 812 78 128 76 574 1 554 Icke-finansiella företag -26 643 8 150 1 060 272 907 492 152 779 Offentlig sektor 24 668-62 188 63 540 63 535 5 Hushåll inkl. HIO -3 680 56 257 817 387 814 864 2 524 Utländska icke-mfi -20 799-45 804 854 697 90 472 764 226 EU-länder 90 11 860 469 146 47 218 421 928 utlandet -20 889-57 664 385 552 43 254 342 298 MFI -81 462 61 865 1 889 387 989 882 899 505 Svenska MFI 41 572-11 025 932 539 867 484 65 055 Banker 29 728-92 951 186 143 163 148 22 995 Bostadsinstitut 11 754 92 033 641 908 618 097 23 811 Andra monetära kreditmarknadsföretag 455-10 097 104 482 86 234 18 248 MFI -364-10 6 5 1 Utländska MFI -123 035 72 890 956 847 122 398 834 450 EU-länder -118 924 8 222 660 436 91 305 569 131 utlandet -4 110 64 668 296 411 31 092 265 319 Räntebärande värdepapper 42 883-151 188 917 601 544 899 372 702 Aktier och andelar 407 24 343 414 957 165 702 249 255 Derivatinstrument -45 716-7 660 434 603 267 501 167 102 tillgångar 68 278 123 905 451 014 253 044 197 970 SUMMA TILLGÅNGAR -45 205 35 493 6 981 585 4 173 964 2 807 621 Svenska kronor 7 904-41 477 4 173 964 Euro och EMU-valutor -31 835 21 773 1 259 013 EU-valutor 1 975 29 617 434 626 utländska valutor -23 249 25 579 1 113 982 ember Bankerna har avyttrat blancolån till hushåll för ca 3 miljarder.