PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Relevanta dokument
KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR TILL KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET 2010

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Landskap Kommuner 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Beskattningsbara Slutlig betalningsandel år 2017

RP 206/2010 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari valkretsarna, eftersom båda kommunerna hör. hör till Birkalands valkrets.

Kommunernas sammanslagningsutredningar. förslag

Åldersgrupper som får kallelse till bröstcancerscreening per kommun år 2009

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Dnr A72/200/2016. FÖRTECKNING över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser år 2017

Kommuner, skatteåret 2011 Landskap, skatteåret ( ) (Statsrådets beslut om landskapen /147)

Kommunikationsministeriets förordning

Justitieministeriets förordning

En femtedel av kommunerna har en arbetsplatssufficiens på mer än 100 procent

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

Andel gårdar som lämnat in e-ansökan, per ELY-central och kommun, Antal ansökningar Andel e-ansökningar (%)

'049 ESBO x x x x x x x x x x '989 ETSERI x x x x x '050 EURA x x x x x '051 EURAÅMINNE x x x x x

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Av de stora åldersklasserna arbetade 16 procent år 2012

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Polisens servicenätverk

/331/2014 UNDERSÖKNINGAR FÖR BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN SOM FÖRORDNATS AV FPA (SFL 15 KAP. 13 OCH FPL 61 ) ÅREN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOSTADSMARKNADSUPPGIFTER OM ARA-BOSTÄDER KOMMUNVIS 2016

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Enkät till begäran om utlåtande

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

RP 23/2009 rd. som ska väljas i Finland och deras mandattid föreslås bli upphävda. Dessutom görs det vissa tekniska ändringar i lagen.

1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.1 Analog televisionsverksamhet: Rundradion Ab

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för koncessionspliktig radioverksamhet

1 Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet. Ort Kanalknippe ERP A B C D E Vasa (kw)

2 Radioverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet. Frekvens (MHz) ERP (kw)

Lag. om ändring av vallagen

Enkät till begäran om utlåtande

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

INBJUDAN TILL REGIONALA SAMSERVICEMÖTEN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 123/2012 rd. ändras så att det på fastlandet finns 12 valkretsar i stället för nuvarande 14. Det föreslås ringar.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Enkät till begäran om utlåtande

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Nr 149. Statligt lån (u) 20 (a) Statligt lån (u) 25(a) 55 (u) 50 (a) 55 (u) 50 (a) Räntestödslån nej

VM/2199/ /2012. Beslut. Kommun- och regionförvaltningsavdelningen Kommunstyrelserna

Pensioner i siffror 2012

Begäran om utlåtande SHM

Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ändringar i kommunindelningen, vid vilka kommun upphört att existera

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet

Lag. om ändring av vallagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015

Pensioner i siffror 2013

Bidragets maximibelopp. tilläggsstöd, procent. bidragsobjekt märkta med * delfinansieras i mål 1-området. slutförts. 10 (u) 15 (a) 45 (u) *) 30 (a)*)

FINANSMINISTERIET 1 (11) VM082:00/2018 VM/1143/ /2018. Begäran om utlåtande Enligt sändlista

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av vallagen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid tills vidare

Enkät till begäran om utlåtande

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Begäran om utlåtande om bredbandsprojekt som avses starta år 2014 med offentligt stöd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Printed at 27. joulukuuta :19:58 Page 1 or 1

RP 8/2010 rd. I propositionen föreslås att vallagen ändras. Det föreslås att tidpunkten för ordinarie riksdagsval

Nr 943. Statsr'dets beslut. om nordligt stöd för 1999 till idkare av jordbruk och trädg'rdsodling. Utfärdat i Helsingfors den 10 december 1998

Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares arkiv Sida 1/6 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T

Tjänstemännens undersökning om arbetsförhållandena och välbefinnandet i arbetet 2009

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

FÖRTECKNING ÖVER DELAR AV ARKIV I TINGSRÄTTERNA

Begäran om utlåtande om utkast till förordningar som gäller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

ANSÖKAN om lagringsstöd för trädgårdsprodukter 2019

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STADGAR

Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Kommunernas och samkommunernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

BESLUT (7) TILLSÄTTANDE AV ÖVERSVÄMNINGSGRUPPER FÖR OMRÅDEN MED BETYDANDE ÖVERSVÄM- NINGSRISK I AVRINNINGSOMRÅDEN OCH KUSTOMRÅDEN

Statligt stöd nr N 53/ Finland Ändrad ordning för regionalt transportstöd (Finland)

Arkivverket och andra arkiv

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

Föreskrift om användningen av frekvenser avsedda för televisions- och radioverksamhet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript:

RP 50/1997 ni Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av l a och 13 lagen om länsriittema PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att bestämmelsen om länsrättemas domkrets i lagen om länsrättema skall ändras. Domkretsen skall bestämmas enligt kommunindelningen och följa den gällande lagen om länsindelningen samt de beslut som statsrådet utfårdat med stöd av den. Detta säkerställer de nuvarande länsrättemas existens och deras gällande domkretsar, som samtidigt lösgörs från den nya länsindelningen. Det föreslås även att i lagen görs en ändring av bestämmelserna om länsombudet som får statens talan i länsrätt. Lagen avses träda i kraft den l september 1997. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläge 1.1. Lagstiftning och praxis Enligt l a lagen om länsrättema (l 02111974) är länsrättens domkrets länet. Genom en ändring av lagen om länsrätterna, som trädde i kraft den l september 1996, bildades gemensamma domkretsar för länsrättema för att fårbättra länsrättemas förutsättningar att tillgodose medborgamas rättsskydd på lika villkor för var och en. Inom den gemensamma domkretsen kan man överföra ett ärende från en länsrätt till en annan för att säkerställa en ändamålsenlig och snabb handläggning av ärendet. Förvaltningsrättskipningen är då snabb i alla länsrätter, som har lika möjlighet att utveckla sina förfaranden bl.a. genom att öka andelen av muntlig förhandling. Genom reformen skapades även förutsättningar får vidareutveckling av länsrättema så att de som allmänna förvaltningsdomstolar i första instans kan handlägga fler kategorier av ärenden än får närvarande. Reformen innebar att verksamheten vid länsrättema utvecklas då det är möjligt att jämnt fördela arbetsbördan mellan dem. Länsrättema har fyra gemensamma dom- kretsar. Västra Finlands domkrets består av Åbo och Bjömeborgs län samt Vasa län, Centrala Finlands domkrets av Tavastehus län och Mellersta Finlands län, Östra Finlands domkrets av Kymmene län, S:t Michels län, Kuopio län och Norra Karelens län, och Norra Finlands domkrets av VIeåborgs län och Lapplands län. Länsrätten i Nytands län står utanfår de gemensamma domkretsarna och bildar en egen domkrets. Om Ålands förvaltningsdomstol bestäms särskilt i lagen om Ålands förvaltningsdomstol (547/1994). Enligt 8 3 mom. lagen om länsrättema skall den länsrättsöverdomare som förordnas till uppgiften av högsta förvaltningsdomstolen svara för att ärendena fördelas jämnt mellan länsrättema i den gemensamma domkretsen. Enligt den nya länsstyrelselagen (22/1997) minskas antalet län från nuvarande elva till fem. Lagen träder i kraft den l september 1997. De uppgifter som handhas av arbetsskyddsbyråerna i arbetskraftsdistrikten överförs till länsstyrelserna. Samtidigt bildas även 15 arbetskrafts- och näringscentraler. Uleåborgs läq och Lapplands län fårblir sådana de är. Ostra Finlands län bildas av nuvarande S:t Michels län, Kuopio län och 370125

2 RP 50/1997 ni Norra Karelens län. Västra Finlands län bildas av Åbo och Björneborgs län, Vasa län, Mellersta Finlands län och Birkaland. Södra Finlands län bildas av Nylands län, Kymmene län och Södra Tavastland. Då man skapat områdena har man som grundläggande områdesindelning använt sig av den indelning som görs av landskapsförbunden (indelning i regionplaneområden ). Enligt den gällande l a i lagen om länsrätterna är länsrättens domkrets länet. Därmed ändras länsrätternas domkretsar enligt ovan nämnda länsstyrelselag ifall bestämmelserna om domkretsen inte särskilt ändras. År 1996 inkom totalt 6 300 ärenden till länsrätten i Nylands län, 4 2.90 till Västra Finlands domkrets, 3 900 till Ostra Finlands domkrets, 3 150 till Centrala Finlands domkrets och 2 l 00 till Norra Finlands domkrets. Följer länsrätterna den nya länsindelningen innebär det däremot stora skillnader i deras storlek. Uppskattningsvis 8 l 00 ärenden inkommer i så fall till den största dvs. länsrätten i Södra Finlands län - för närvarande finns det 196 tjänster vid länsrätterna inom denna domkrets. Till länsrätten i Västra Finlands län inkommer ca 6 350 ärenden medan antalet tjänster vid länsrätterna inom domkretsen är l 05. Till länsrätten i Lapplands län inkommer ca 700 ärenden och där finns för närvarande 17 tjänster. 1.2. Bedömning av nuläget Är länsrättens domkrets länet även efter länsstyrelsereformen, rubbas styrkebalansen mellan länsrätterna. Deras möjligheter att ge ändringssökandena rättsskydd varierar även i mycket stor grad. En balanserad utveckling av förvaltningsdomstolarna försvåras. Speciellt Södra Finlands men delvis även Västra Finlands domkrets blir oändamålsenligt stor. En stor enhet blir ofta tungrodd och själva administrationen kräver en betydande arbetsinsats. Å andra sidan blir Lapplands domkrets så liten att länsrätten är mycket sårbar. Då det på lång sikt är meningen att överföra nya kategorier av ärenden till förvaltningsdomstolarna, kan det visa sig vara problematiskt att upprätthålla tillräcklig sakkunskap vid en så liten enhet. I sitt betänkande nr 5/1996 rd om regeringens proposition med förslag till förvaltningsrättslag och därtill anknuten lagstiftning har lagutskottet ansett att det är nödvändigt att utveckla länsrätterna på lika villkor för att medborgarna skall bemötas lika. En indelning i domkretsar enligt länsindelningen uppfyller detta dåligt. 1.3. FöiValtningsdomstolskommissionen A v justitieministeriet tillsatta förvaltningsdomstolskommissionen uppställde i sitt betänkande av den 28 januari 1997 som mål att utveckla förvaltningsprocessystemet så att de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans fungerar så effektivt som möjligt och att högsta förvaltningsdomstolen fungerar som första och enda rättsinstans i färre ärenden än för närvarande. Enligt kommissionens förslag skall de nuvarande Il länsrätterna ersättas med fem förvaltningsdomstolar. Deras domkretsar följer inte den nya länsindelningen utan iakttar länsrätternas gemensamma domkretsar även i fortsättningen. Förvaltningsdomstolarna kan ha sektioner på olika orter. De regionala förvaltningsdomstolarna skall fungera som allmänna förvaltningsdomstolar med ett vidsträckt verksamhetsområde. Bland annat ärenden som för närvarande handläggs av asylnämnden, tjänstemannanämnden och landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd överförs till dem och därmed dras dessa nämnder in. Kommissionen föreslår att ändringssökandet t.ex. i planläggningsärenden enligt byggnadslagen och vissa socialbidragsärenden överförs till de regionala förvaltningsdomstolarna. Besvär över mervärdesskatt dirigeras till alla regionala förvaltningsdomstolar i stället för att som nu styras till en enda länsrätt. I ärenden enligt miljövårdslagen, som är under beredning, och vattenlagen (264/1961 ), som ändras samtidigt~. koncentreras ändringssökandet först till Ostra Finlands och Västra Finlands förvaltningsdomstolar. I fråga om systemet för sökande av ändring i social- och hälsovårdsärenden föreslår kommissionen ytterligare utredningar. Kommissionens förslag kräver så omfattande administrativa åtgärder och remissbehandling att de av praktiska orsaker inte kan genomföras innan länsreformen träder i kraft. Då länsreformen dock medför att en ny grundval måste skapas för länsrätternas domkretsar, är det ändamålsenligt att ändra på kriterierna för dem innan man tar itu med kommissionens förslag.

RP 50/1997 rd 3 2. F ö r e s l a g n a ä n d r i n g a r Grunden för länsrätternas domkretsar skulle vara kommunindelningen, som följer de nuvarande länsrätternas domkretsar. Domkretsarna bestäms med beslut av statsrådet såsom hovrätternas och tingsrätternas domkretsar, de sistnämnda dock endast då indelningen inte följer häradsindelningen. Den föreslagna författningsnivån motsvarar motsvarande ändringar på senare tid. Förslaget följer med undantag av några kommuner det principbeslut statsrådet fattat den 6 februari 1997, enligt vilket regionalindelninen för statens regionalmyndigheter sammanjämkas med landskapsindelningen om inte särskilda skäl föreligger. Avsikten med denna proposition är dock att bibehålla domkretsarna sådana de är för tillfallet. Vid reformeringen av förvaltningsdomstolarna i övrigt enligt förvaltningsdomstolskommissionens betänkande kommer man i mån av möjlighet att avlägsna avvikelserna. Länsreformen minskar antalet län till fem. Enligt 13 lagen om länsrätterna förs statens talan i länsrätt av den myndighet, till vars verksamhetsområde det föreliggande ärendet hör. Finns inte en sådan myndighet eller ankommer det på länsstyrelsen att bevaka det offentligas intresse, förs statens talan av ett av länsstyrelsen förordnat länsombud. Då förslaget innebär att länsrätternas domkretsar bestäms enligt kommun och åtskiljs från länsindelningen kan man inte längre använda benämningen länsombud. Då länens verksamhetsområden och länsrätternas domkretsar inte längre sammanfaller kan det uppstå oklarheter om länsombudets behörighet i olika ärenden. Det finns inga sakliga grunder för varför ett länsombud från ett särskilt län för talan i länsrätt. Därmed är det ändamålsenligt att ombudet är behörigt i alla de länsrätter som fungerar inom länet. Därför föreslås att statens talan förs av ett ombud som förordnas av länsstyrelsen. 3. P r o p o s i t i o n e n s v e r k - ningar Propositionen gör det möjligt för länsrätterna att fungera inom sina nuvarande domkretsar tills de ombildas till förvaltningsrätter. Propositionen har inga ekonomiska verkningar. 4. B e r e d n i n g a v p r o p o - sitionen Ärendet har beretts som tjänstearbete vid justitieministeriet. Som grund har använts förvaltningsdomstolskommissionens förslag till förvaltningsrättslag och utlåtandena om förslaget. 5. I k r a f t t r ä d a n d e Lagen föreslås träda i kraft samtidigt med den nya länsstyrelselagen den l september 1997. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 RP 50/1997 rd Lag om ändring av l a och 13 lagen om länsrättema I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 31 december 1974 om länsrätterna (1021/1974) l a l mom. och 13, dessa lagrum sådana de lyder, l a i lag 629/1996 och 13 delvis ändrad i lag 58811996, som följer: l a Länsrättens domkrets bestäms genom beslut av statsrådet. 13 statens talan förs i länsrätten av den myndighet till vars verksamhetsområde det föreliggande ärendet hör. Om en sådan myndighet inte finns eller om det ankommer på länsstyrelsen att bevaka det offentligas intresse, förs statens talan av ett ombud som förordnas av länsstyrelsen. Ombudet som förordnats av länsstyrelsen är behörig i alla länsrätter inom länsstyrelsens område. Denna lag träder i kraft den l september 1997. Helsingfors den 30 april 1997 Republikens President MARTII AHTISAARI Justitieminister Karl Häkämies

RP 50/1997 rd 5 l. Lag om ändring av l a och 13 lagen om länsriittema Bilaga J I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 31 december 1974 om länsrätterna (102111974) l a l mom. och 13, dessa lagrum sådana de lyder, l a i lag 629/1996 och 13 delvis ändrad i lag 588/1996, som följer: Gällande lydelse l a Länsrättens domkrets är länet. 13 statens talan föres i länsrätt av den myndighet, till vars verksamhetsområde det föreliggande ärendet hör. Finnes ej sådan myndighet eller ankommer det på länsstyrelsen att bevaka det offentligas intresse, föres statens talan av ett av länsstyrelsen förordnat länsom bud. Föreslagen lydelse l a Länsrättens domkrets bestäms genom beslut av statsrådet. 13 statens talan förs i länsrätten av den myndighet till vars verksamhetsområde det föreliggande ärendet hör. Om en sådan myndighet inte finns eller om det ankommer på länsstyrelsen att bevaka det offentligas intresse, förs statens talan av ett om bud som förordnas av länsstyrelsen. Om budet som förordnats av länsstyrelsen är behörig i alla länsrätter inom länsstyrelsens område. Denna lag träder i kraft den J september J997.

6 RP 50/1997 rd Bilaga 2 statsrådets beslut om länsrättemas domkretsar statsrådet har vid röredragning från justititieministeriet med stöd av l a l mom. lagen den 31 december 1974 om länsrättema (1921/1974), sådant det lyder i lag l beslutat: l l) Ny lands länsrätt Arts j ö, Ask o la, Borgnäs, Borgå, Ekenäs, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Ingå, Karis, Karisalojo, Högfors, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Lovisa, Mörskom, Mäntsälä, Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Orimattila, Pernå, Pojo, Pukkila, Sammatti, Sibbo, Sjundeå, Strömfors, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis kommuner; 2) Åbo och Bjömeborgs länsrätt Alastaro, Aura, Bjämå, Bjömeborg, Dragsfjärd, Euraåminne, Finby, Gustavs, Halikko, Harjavalta, Honkajoki, Houtskär, Huittinen, Iniö, Jämijärvi, Kankaanpää, Karinainen, Karvia, Kiikalan, Kiikoinen, Kimito, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Korppo, Koski Tl, Kullaa, Kumo, Kuusjoki, Lattila, Lappi, Lavia, Lemu, Lieto, Loimaa, Loimaa kommun, Luvia, Marttila, Masku, Mellilä, Merimasku, Mietoinen, Muurla, Mynämäki, Nakkila, Nagu, Norrmark, Nousis, Nystad, Nådendal, Oripää, Pemar, Pargas, Pertteli, Pikis, Punkalaidun, Pyhäranta, Pöytyä, Påmark, Raisio, Raumo, Rimito, Rusko, Salo, Sastmola, Sagu, Siikainen, Somero, S:t Karins, Suodenniemi, Suomusjärvi, Säkylä,Tarvasjoki, Tövsala, Ulvsby, Vahto, Vammala, Vampula, Vehmaa, Vel~.ua, Villnäs, Västanfjärd, Ylänne, Åbo och Aetsä kommuner; 3) Tavastehus länsrätt Asikkala, Birkala, Forssa, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Hollola, Humppila, Hämeenkoski, Ikalis, Janakkala, Jockis, Juupajoki, Kalvola, Kangasala, Kihniö, Kuhmalahti, Kuorevesi, Kuru, Kylmäkoski, Kärkölä, Lahtis, Lammi, Lempäälä, Loppi, Luopionen, Längelmäki, Mouhijärvi, Mänttä, Nastola, Nokia, Orivesi, Padasjoki, Parkano, Pälkäne, Renko, Riihimäki, Ruovesi, Sahalahti, Tammela, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyrö, Toijala, Tuulos, Urjala, Valkeakoski, Vesilahti, Viiala, Viljakkala, Vilppula, Virdois, Ylöjärvi och Ypäjä kommuner; 4) Kymmene länsrätt Anjalankoski, Elimäki, Fredrikshamn, Iitti, Imatra, Jaala, Joutseno, Kotka, Kouvola, Kuusankoski, Lemi, Luumäki, Miehikkälä, Parikkala, Pyttis, Rautjärvi, Ruokolahti, Saari, Savitaipale, Suomenniemi, Taipalsaari Uukuniemii, Valkeala, Vehkalahti, Villmanstrand, Virolahti och Ylämaa kommuner; 5) S:t Michels länsrätt Anttola, Enonkoski, Hartola, Haukivuori, Heinola, Heinävesi, Hirvensalmi, Jorois, Juva, Jäppilä, Kangaslampi, Kangasniemi, Kerimäki, S:t Michels, S:t Michels lk, Mäntyharju, Nyslott, Pertunmaa, Pieksämäki lk, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Savonranta, Sulkava, Sysmä och Virtasalmi kommuner; 6) Norra Karelens länsrätt Eno, Ilomants, Joensuu, Juuka, Kesälahti, Kiihtelysvaara, Kitee, Kontiolahti, Lieksa, Liperi, Nurmes, Outokumpu, Polvijärvi, Pyhäselkä Rääkkylä, Tohmajärvi, Tuupovaara, Valtimo och Värtsilä kommuner; 7) Kuopio länsrätt Idensalmi, Juankoski, Kaavi, Karttula, Keitele, Kiuruvesi, Kuopio, Lapinlahti, Leppävirta, Maaninka, Nilsiä, Pielavesi, Rautalampi, Rautavaara, Siilinjärvi, Sonkajärvi, Suonenjoki, Tervo, Tuusniemi, Varkaus, Varpaisjärvi, Vehmersalmi, Vesanto och Vieremä kommuner; 8) Mellersta-Finlands länsrätt Hankasalmi,

RP 50/1997 ni 7 Joutsa, Jyväskylä, Jämsä, Jämsänkoski, Kannonkoski, Karstula, Keuruu, Kinnula, Kivijärvi, Konnevesi, Korpilahti, Kuhmoinen, Kyyjärvi, Laukaa, Leivonmäki, Luhanka, Multia, Muurame, Petäjävesi, Pihtipudas, Pylkönmäki, Saarijärvi Sumiainen,.~uolahti, Toivakka, Uurainen, Viitasaari och Aänekoski kommuner; 9) Vasa länsrätt Alahärmä, Alajärvi, Alavus, Etseri, Evijärvi, Halsua, Himanka, Ilmajoki, Isojoki, Jakobstad, Jalasjärvi, Jurva, Kannus, Karijoki, Karleby, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kaustby, Kelviå, Korsholm, Korsnäs, Kortesjärvi, Kristinestad, Kronoby, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappajärvi, Lappo, Larsmo, Lehtimäki, Lestijärvi, Lillkyro, Lochteå, Malax, Maxmo, Nurmo, Nykarleby, Närpes, Oravais, Pedesröre kommun, Perho, Peräseinäjoki, Senäjoki, Soini, Storkyro, Toholampi, Töysä, Ullava, Vasa, Vetil, Vimpeli, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark kommuner; l O) Uleåborgs länsrätt Alavieska, Brahestad, Haapajärvi, Haapavesi, Hailuoto, Haukipudas, Hyrynsalmi, Ii, Kajana, Kalajoki, Kempele, Kestilä, Kiiminko, Kuhmo, Kuivaniemi, Kuusamo, Kärsämäki, Liminka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Oulainen, Olulunsalo, Paltamo, Pattijoki, Piippola, Pudasjärvi, Pulkkila, Puolanka, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Rantsila, Reisjärvi, Ristijärvi, Ruukki, Sievi, Siikajoki, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Temmes, Tyrnävä, Uleåborg, Utajärvi, Vaala, Vihanti, Vuolijoki, Yli-Ii, Ylikiiminki och Ylivieska kommuner; Il) Lapplands länsrätt Enare, Enontekiö, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tervola, Torneå, Utsjoki och Övertorneå kommuner. 2 Detta beslut träder i kraft den 19.