Försäkrad inkomst i socialförsäkringen 1991 2010

Social Insurance Report Försäkrad inkomst i socialförsäkringen 1991 2010 Inkomster över taken samt individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst i olika grupper av befolkningen ISSN 1654-8574

Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Ulrik Lidwall 010-116 97 26 ulrik.lidwall@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Förord Försäkringskassan är statistikansvarig myndighet inom socialförsäkringsområdet och publicerar löpande statistik på Försäkringskassans statistiksidor. Verksamhetsområdet för statistisk analys på avdelningen för Analys och Prognos svarar också på särskilda statistikfrågor och tar fram statistik som kräver särskilda bearbetningar. Utöver detta görs även anpassade statistikframställningar med kommentarer som komplement till den övriga statistiken. Det görs dels genom den årligt återkommande publikationen Socialförsäkringen i siffror, och dels genom särskilda statistiska analysrapporter publicerade inom ramen för serien Socialförsäkringsrapport. Denna rapports syfte är att för olika grupper i samhället beskriva utvecklingen över tid av förvärvsinkomsterna i förhållande till golvet (0,24 prisbasbelopp) och taken (7,5 och 10 prisbasbelopp) i socialförsäkringen. Individer med inkomster under golvet står utanför viktiga delar av socialförsäkringen och individer med inkomster över taken har inte hela sin inkomst försäkrad i den allmänna socialförsäkringen. Särskilt den senare problematiken har uppmärksammats på senare tid i olika utredningar. Dock har det saknats en heltäckande bild av hur de försäkrade inkomsterna utvecklats över tid och hur utvecklingen ser ut i olika grupper i samhället. Ulrik Lidwall har genomfört analysen och skrivit rapporten. Stockholm i juni 2012 Eva-Lo Ighe Chef verksamhetsområde Statistisk analys

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 8 Försäkrad inkomst i socialförsäkringen... 9 Arbetsbaserade förmåner... 9 Sjukpenninggrundande inkomst... 10 Golvet och taken i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen... 10 Data och metod... 12 Analyspopulation... 12 Redovisade mått... 14 Redovisningsgrupper... 14 Presentation av resultat... 15 Sambandsanalyser... 16 Försäkrad inkomst över tid och i olika grupper... 17 Individer utan sjukpenninggrundande inkomst... 17 Inkomster över taken... 24 Inkomster över tak 7,5 och 10 prisbasbelopp... 24 Försäkrade inkomster i olika grupper... 32 Kompensationsgrader i olika inkomstgrupper... 38 Sambandsanalyser... 39 Relativ risk att sakna försäkrad inkomst... 39 Relativ chans för att ha försäkrad inkomst över tak 7,5 prisbasbelopp... 40 Sammanfattande kommentarer... 45 Referenser... 48 Tabellbilaga... 50

Sammanfattning Rapportens syfte är att för olika grupper i samhället beskriva utvecklingen över tid av förvärvsinkomsterna i förhållande till golvet (0,24 prisbasbelopp) och taken (7,5 och 10 prisbasbelopp) i socialförsäkringen. 1 Individer med inkomster under golvet står utanför viktiga delar av socialförsäkringen och individer med inkomster över taken har inte hela sin inkomst försäkrad i den allmänna socialförsäkringen. Den stora förändringen som skett över tid är att allt fler individer har inkomst från förvärvsarbete som överstiger taket på 7,5 prisbasbelopp och därmed inte har hela sin inkomst försäkrad för sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning, se Figur 1. Andelen som inte har hela förvärvsinkomsten försäkrad har ökat från 8 procent år 1991 till 32 procent år 2010. Bland män har motsvarande andel ökat från 14 till 41 procent och bland kvinnor från 2 till 22 procent. År 2010 innebar det att av den arbetsföra befolkningen i åldrarna 20 64 år som omfattade knappt 4,9 miljoner individer, hade drygt 1,5 miljon individer inte hela inkomsten försäkrad, varav drygt 1 miljon män. Figur 1 Befolkningen 20 64 år efter försäkringsstatus (SGI) 1991 2010 vid tak 7,5 prisbasbelopp (exklusive individer med tidigt utträde ur arbetslivet) Majoriteten har dock fortfarande hela sin inkomst försäkrad men andelen har minskat under de senaste 20 åren från 83 till 55 procent, vilket i antal räknat är en minskning från drygt 3,7 till knappt 2,7 miljoner individer. Fler 1 Innebär år 2012 ett golv vid en årlig förvärvsinkomst om 10 560 kr och tak vid 330 000 kr respektive 440 000 kr. 5

kvinnor än män har hela sin inkomst försäkrad och år 2010 gällde det för 64 procent av kvinnorna och för 46 procent av männen, i antal 1,5 miljoner kvinnor och drygt 1,1 miljoner män. Andra grupper där det är vanligare att inte hela inkomsten är försäkrad är: äldre jämfört med yngre, inrikes födda, sammanboende utan barn, boende i Stockholms län, individer med högre utbildning, individer med yrken som innebär högre socioekonomisk status samt bland individer i konkurrensutsatta och mansdominerade branscher. När individer som kan antas ha lämnat arbetsmarknaden räknats bort, är det en relativt konstant andel som saknar eller har mycket låg förvärvsinkomst vilket innebär att de saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och en allmän inkomstbortfallsförsäkring. Andelen har varierat mellan 10 och 15 procent och är tydligt konjunkturberoende med uppgångar i samband med 90-talskrisen och nedgången i ekonomin år 2008. Eftersom befolkningen och antalet i arbetskraften ökar innebär det också att antalet individer som beräknas sakna SGI ökar. År 2010 rörde det sig om 670 000 individer varav 340 000 kvinnor och 330 000 män. Andelen kvinnor utan SGI har under de senaste åren legat ett par procentenheter över andelen män utan SGI. Andra grupper där det är vanligare att sakna SGI är bland yngre individer, ensamstående med barn, boende i Skåne län, individer med endast grundskoleutbildning, samt utrikes födda. Även om unga i åldern 20 29 år och utrikes födda är överrepresenterade kan det delvis betraktas som ett övergående problem. Framtida studier bör närmare studera varaktigheten i att stå utanför inkomstbortfallsskyddet i socialförsäkringen. För det högre inkomsttaket på 10 prisbasbelopp som tillämpas inom delar av föräldraförsäkringen (föräldrapenning) är det följaktligen lägre andelar som i inte har hela sin inkomst försäkrad, se Figur 2. Andelen har dock ökat från knappt 3 till 13 procent mellan 1991 och 2010. Andelen som har hela inkomsten försäkrad var år 2010 knappt 74 procent, varav 79 procent bland kvinnor och 69 procent bland män. 6

Figur 2 Befolkningen 20 64 år efter försäkringsstatus (SGI) 1991 2010 vid tak 10 prisbasbelopp (exklusive individer med tidigt utträde ur arbetslivet) Att inte hela inkomsten är försäkrad innebär i praktiken en lägre ersättningsnivå än de 80 procent som gäller för sjukpenning och i föräldraförsäkringen. Med tak vid 7,5 prisbasbelopp var den genomsnittliga kompensationsgraden år 2010 för alla med försäkrad inkomst 73 procent. För dem med inkomster över 7,5 prisbasbelopp var kompensationsgraden 61 procent och för dem med inkomster över 10 prisbasbelopp 46 procent. Många har dock ett kompletterande skydd via avtalsförsäkringar men det innebär att successivt allt fler får betala två gånger för försäkringsskyddet, dels till den allmänna försäkringen och dels till avtalsförsäkringen. 7

Inledning Tidigare publicerade dåvarande Riksförsäkringsverket och sina föregångare årligen officiell statistik över hur försäkrade fördelade sig över olika inkomstklasser eftersom det var en viktig grund för i vilken mån olika grupper var försäkrade. Den tidigare skyldigheten för försäkrade att anmäla ändrad inkomst upphörde dock 1994 till följd av sjuklöneperiodens införande 1992 (2011e). Underlaget för statistik över de sjukpenninggrundande inkomsterna blev därför alltmer inaktuell och denna statistik avskaffades slutgiltigt 1999. Att publicera uppgifter om i vilken mån individer som är bosatta och eller arbetar i Sverige kan anses ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är viktig information rörande socialförsäkringens roll i samhället. SGI är central i socialförsäkringen och är grunden för exempelvis sjukpenning och förmåner inom föräldraförsäkringen. Generellt kan det i sammanhanget sägas finnas två olika slags problem kopplat till dels den nedre delen och dels till den övre delen av inkomstfördelningen i samhället. Att stora grupper i arbetsför ålder helt står utanför inkomstbortfallsförsäkringen i socialförsäkringen är ett välfärds- och många gånger också ett fattigdomsproblem i den nedre delen av inkomstfördelningen. De som har en förvärvsinkomst som är lägre än 0,24 prisbasbelopp 2 är inte kvalificerade för sjukpenning eller en högre föräldrapenning utan är hänvisade till mycket låga ersättningar från socialförsäkringen (Marklund & Lidwall 2012). Här är det fråga om ett mer generellt välfärdsproblem delvis kopplat till fattigdom som har sin grund i att olika grupper på arbetsmarknaden har svårt att etablera sig och få en stadigvarande inkomst från eget arbete (Arbetslivsinstitutet 2006). Att allt fler har inkomster över taket på 7,5 prisbasbelopp 3 innebär också ett tilltagande legitimitetsproblem i den övre delen av inkomstfördelningen. I takt med att reallönerna ökat under de senaste decennierna har det alltmer uppmärksammats att fler och fler ligger över inkomsttaket på 7,5 basbelopp vilket i praktiken innebär att allt färre får 80 procent av sin arbetsinkomst kompenserad av socialförsäkringen vid inkomstbortfall (se exempelvis Halápi 2006, Hedborg 2012 och Ferrarini m.fl. 2012). Visserligen omfattas de flesta på arbetsmarknaden av avtalsförsäkringar som ger en faktisk kompensation närmare 90 procent vid inkomstbortfall i samband med sjukdom (Sjögren Lindquist & Wadensjö 2011). För att finansiera avtalsförsäkringen avstår anställda en del av sitt löneutrymme. De sociala avgifterna som finansierar socialförsäkringen tas ut även på hela arbetsinkomsten, även den del som överstiger 7,5 basbelopp. Många får således betala två gånger för att vara försäkrade (Müller m.fl. 1999, Hedborg 2012). 2 3 Innebär år 2012 ett golv vid en årlig förvärvsinkomst om 10 560 kr. Innebär år 2012 ett tak vid en årlig förvärvsinkomst om 330 000 kr. 8

Legitimitet och tillit kan ses som två grundläggande komponenter i sunda socialförsäkringar. Legitimitet innebär att ersättningar uppfattas ges till individer med rättmätiga anspråk, och tillit att de uppfattas ge en rimlig förväntad trygghet om olyckan skulle vara framme för en enskild individ (Müller m.fl. 1999). Ofta brukar man tala om att sociala kontrakt upprättas mellan olika grupper i befolkningen som bygger på legitimitet och tillit. Några typexempel är mellan medelklass och arbetarklass när det gäller sjukförsäkringen och mellan olika generationer när det gäller det allmänna pensionssystemet (Åmark 2004). I allmänhet uppfattas den svenska socialförsäkringen ha en hög och stabil legitimitet och en hög grad av tillit även om tilliten till exempelvis sjukförsäkringen försvagats under senare år (Svallfors 2010). Syftet med föreliggande rapport är att för olika grupper i samhället beskriva utvecklingen över tid av andelen som saknar sjukpenninggrundande inkomst (0,24 prisbasbelopp), andelen som har sjukpenninggrundande inkomster över taken (7,5 och 10 prisbasbelopp) samt andel av inkomsten som är sjukpenningförsäkrad. För andelen under och över taken kompletteras redovisningen också med antalsuppgifter. Försäkrad inkomst i socialförsäkringen Nedan sammanfattas de viktigaste reglerna kring vem och vad som omfattas av de inkomstrelaterade eller arbetsbaserade förmånerna inom socialförsäkringen. Arbetsbaserade förmåner En person som arbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade förmåner eller socialförsäkringar. Till den arbetsbaserade försäkringen hänförs sådana förmåner som kan sägas utgöra rena inkomstbortfallsförsäkringar. Några sådana centrala förmåner är sjukpenning vid tillfällig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom, tillfällig föräldrapenning vid vård av barn och föräldrapenning med anledning av barns födelse eller adoption (Försäkringskassan 2007). Ett flertal andra förmåner är också helt eller delvis baserade på arbetsinkomster. Här kan nämnas sjukersättning och aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, inkomstgrundad ålderspension samt olika stöd till efterlevande (Försäkringskassan 2007). Rapporten fokuserar i huvudsak på försäkrad inkomst inom ramen för sjukpenning i vid bemärkelse 4, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Dessa förmåner brukar inom socialförsäkringen benämnas dagersättningar eftersom de betalas ut per dag. För att kunna få en sådan dagersättning måste en sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) fastställas av Försäkringskassan (Försäkringskassan 2011a). 4 Med sjukpenning i socialförsäkringshänseende närbesläktade förmåner är de mindre vanligt förekommande förmånerna rehabiliteringspenning, smittbärarpenning, graviditetspenning och närståendepenning. 9

Sjukpenninggrundande inkomst Grunden för SGI är individens årliga inkomst i pengar räknat från en anställning eller av annat förvärvsarbete såsom ett eget företag. När Försäkringskassan beslutar om SGI görs ett antagande om individens framtida inkomst. För att inkomsten ska vara sjukpenninggrundande måste den i regel komma från eget arbete utfört i Sverige och dessutom ha en viss varaktighet. Vissa inkomster, som exempelvis kostnadsersättningar och kapitalinkomster, ingår inte i SGI eftersom de inte är inkomst av arbete. Detsamma gäller olika sociala ersättningar exempelvis från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, erkänd arbetslöshetskassa eller kommun. I vissa situationer, t.ex. vid föräldraledighet eller arbetslöshet, kan en individ ha rätt till SGI trots att personen inte arbetar, så kallad SGI-skyddad tid. I praktiken betyder det att en individ som under en begränsad period saknar förvärvsinkomst inte automatiskt står utan inkomstförsäkring (Försäkringskassan 2011a). För anställda är det relativt okomplicerat att beräkna SGI eftersom lönespecifikationer från arbetsgivaren utgör grunden. Är inkomsterna oregelbundna kan ett genomsnitt av tidigare inkomster från arbetsgivaren användas. Egna företagare som arbetar i eget aktiebolag eller ekonomisk förening räknas i sammanhanget som anställda och deras SGI grundar sig på den lön som tas ut i verksamheten. För företagare verksamma inom bolagsformerna enskild firma, enkelt bolag och handelsbolag är beräkningen av SGI mer komplex. I vissa fall då en verksamhet är nystartad är det exempelvis möjligt att få en högre SGI än den faktiska inkomsten. Sedan 1994 behöver inte SGI anmälas i förväg utan endast i samband med ett ersättningsärende då Försäkringskassan måste fastställa en SGI för individen. En individ kan dock alltid begära att få sin SGI fastställd av Försäkringskassan. En SGI upphör för en person som har beviljats hel sjukersättning eller aktivitetsersättning, eftersom han eller hon inte längre har någon förvärvsinkomst (Försäkringskassan 2011a). Golvet och taken i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen För att en individ ska vara inkomstförsäkrad måste förvärvsinkomsten vara minst 24 procent av prisbasbeloppet 5 (golvet). En individ som saknar SGI är inte berättigad till sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning samt är hänvisad till föräldrapenning på grundnivå som är 180 kr per dag (Försäkringskassan 2011c). Golvet har åren 1991 till 2010 legat på knappt 10 200 kronors årsinkomst, se Figur 3. 5 Många ersättningar inom socialförsäkringen är knutna till det så kallade prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet är ett krontal som fastställs för ett kalenderår i taget. Beloppet har sedan skrivits upp med prisändringarna som i sin tur mäts genom konsumentprisindex (KPI). Genom kopplingen till prisbasbeloppet kan många ersättningar från socialförsäkringen behålla sitt reala värde när den allmänna prisnivån förändras. Se tabellbilaga s. 50 för utvecklingen av prisbasbeloppet 1991 2012. 10

Figur 3 Golvet i socialförsäkringen 1991 2010 (0,24 prisbasbelopp) I sjukförsäkringen räknas inte förvärvsinkomster över 7,5 gånger prisbasbeloppet in i SGI (Försäkringskassan 2011d). Detsamma gäller inom föräldraförsäkringens tillfälliga föräldrapenning vid vård av barn (Försäkringskassan 2011b). År 2006 höjdes taket i föräldraförsäkringen för föräldrapenning vid barns födelse och adoption till att omfatta inkomster upp till 10 gånger prisbasbeloppet (2011c). Således finns i dagsläget två olika tak för olika delar av den allmänna socialförsäkringen. Under perioden 1991 2010 har det lägre taket i genomsnitt inneburit förvärvsinkomster på knappt 319 000 kronor medan det högre taket gått vid inkomster på omkring 425 000 kronor, se Figur 4. Figur 4 Taken i socialförsäkringen 1991 2010 (7,5 och 10 prisbasbelopp) 11

Data och metod Dataunderlaget kommer från Statistiska centralbyråns LISA-databas (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) för åren 1991 2010 (SCB 2011a). LISA omfattar samtliga individer 16 år och äldre som var folkbokförda 31 december respektive år och innehåller uppgifter om demografi, utbildning, arbete, inkomster, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ersättningar från socialförsäkringen. Analyspopulation Grunden i analysen är om grupper av individer har en förvärvsinkomst som kvalificerar till socialförsäkringen. För att inte resultaten ska snedvridas exkluderas därför individer som med relativt stor säkerhet kan sägas stå utanför arbetsmarknaden hela året. Framför allt exkluderas därför stora grupper av yngre och äldre individer. Redovisning sker för befolkningen i åldern 20 64 år. Yngre individer än 20 år exkluderas eftersom de i allmänhet fortfarande befinner sig i gymnasieutbildning och därför i mycket låg grad har etablerat sig på arbetsmarknaden. När det gäller åldersgruppen 20 29 år är det också rimligt att hävda att stora grupper fortfarande befinner sig i (högre) utbildning. Analyser har dock visat att både påbörjandet och avslutandet av högre utbildning delvis påverkas av arbetsmarknadsläget (SCB 2011b) vilket antyder att grupper av studerande på högskolan skulle ta ett arbete om läget på arbetsmarknaden vore ljusare. Läsaren bör dock ha i åtanke att i åldersgruppen 20 29 år finns stora grupper som fortfarande befinner sig i utbildning och därför inte har någon förvärvinkomst. Den yngsta åldersgruppen kommer då, allt annat lika, att ha en högre andel individer som saknar förvärvsinkomster. Utvecklingen över tid för den yngsta åldersgruppen är dock intressant att studera och en stor konjunkturkänslighet kan förväntas. Äldre individer än 64 år exkluderas eftersom de flesta på svensk arbetsmarknad då har lämnat arbetskraften med ålderspension. Många individer över 55 år har också helt eller delvis lämnat arbetsmarknaden genom tidigt uttag av olika pensionsförmåner (SCB 2011a). Därför exkluderas i analysen också alla individer över 55 år som har tagit ut någon form av ålderspensionsförmån under året. 6 Dessutom exkluderas alla individer, oavsett ålder, som på grund av varaktig sjukdom och arbetsoförmåga helt eller delvis har lämnat arbetsmarknaden genom sjukersättning eller aktivitetsersättning (före 2003 förtidspension och sjukbidrag). I Tabell 1 redovisas storleken år för år på den del av befolkningen som ingår i analysen. Antalet individer i analysen var 4,85 miljoner år 2010, fördelat 6 Med ålderspensionsförmån avses privata pensioner, avtalade tjänstepensioner och delpensioner. 12

på 2,51 miljoner kvinnor och 2,34 miljoner män, vilket i runda tal motsvarar antalet i arbetskraften som SCB löpande redovisar. Samma år exkluderas 643 000 individer på grund av tidigt utträde ur arbetslivet på grund av sviktande hälsa och arbetsförmåga eller tidigt uttag av pensionsförmåner. Det motsvarade 12 procent år 2010 och har varierat från 10 procent 1991 och 1992 till som mest 14 procent 2006 och 2007. Storleken på gruppen som exkluderades under 2010 av nämnda skäl var närmare hälften (49 procent) i åldersgruppen 60 64 år och 17 procent bland 50 59-åringarna, 7 procent bland 40 49-åringarna och mindre än 3 procent bland de under 40 år. Tabell 1 Bastal (tusental) per kön och åldersgrupp samt antal exkluderade individer (tidigt utträde ur arbetslivet p.g.a. ohälsa eller tidigt pensionsuttag) Exkluderade År Kvinnor Män Totalt 20 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 60 64 1991 2 301 2 204 4 506 1 215 1 136 1 218 755 181 479 1992 2 299 2 200 4 498 1 219 1 137 1 214 773 157 517 1993 2 302 2 200 4 502 1 217 1 144 1 200 799 142 549 1994 2 319 2 214 4 533 1 209 1 170 1 180 838 135 569 1995 2 336 2 227 4 563 1 188 1 185 1 161 881 147 559 1996 2 350 2 234 4 584 1 162 1 198 1 143 922 159 552 1997 2 358 2 237 4 595 1 135 1 211 1 127 958 164 553 1998 2 369 2 245 4 615 1 113 1 219 1 112 990 180 549 1999 2 378 2 251 4 628 1 102 1 220 1 101 1 013 193 556 2000 2 381 2 252 4 633 1 095 1 225 1 092 1 026 195 579 2001 2 391 2 256 4 647 1 082 1 233 1 089 1 030 214 590 2002 2 395 2 251 4 645 1 069 1 236 1 086 1 019 234 617 2003 2 390 2 243 4 632 1 058 1 232 1 090 1 005 246 650 2004 2 385 2 227 4 612 1 048 1 217 1 102 981 264 687 2005 2 387 2 218 4 605 1 049 1 200 1 115 964 278 718 2006 2 404 2 229 4 633 1 065 1 186 1 133 956 294 729 2007 2 420 2 240 4 660 1 085 1 173 1 152 950 300 735 2008 2 442 2 263 4 704 1 115 1 168 1 169 947 305 723 2009 2 473 2 302 4 774 1 148 1 175 1 187 954 311 688 2010 2 508 2 344 4 852 1 184 1 180 1 207 964 316 643 Förvärvsinkomst definieras som summa inkomst av förvärvskälla. 7 Summa inkomst av förvärvskälla innehåller kontant bruttolön för anställda och övereller underskott i aktiv näringsverksamhet för företagare. Förvärvsinkomsten som används i analysen innehåller också kostnadsersättningar, avgångsvederlag m.m. som inte ska räknas med i beräkningen av SGI eftersom det inte är fråga om stadigvarande inkomster. Det innebär att SGI enligt analysen systematiskt överskattas. Det bedöms dock som att denna överskattning har marginell betydelse för analysen av utvecklingen över tid. I analysen används således inkomst av förvärvskälla för att uppskatta den sjukpenninggrundande inkomsten. På individnivå är det fullt möjligt att en individ har 7 Variabeln ForvInk i LISA (SCB 2011a). 13

en giltig SGI men saknar förvärvinkomst ett givet år exempelvis på grund av SGI-skyddad tid. Redovisade mått Individer som saknar SGI har förvärvsinkomster under 24 procent av prisbasbeloppet vilket år 2010 innebar en årsinkomst under 10 176 kronor. Observera att detta inte behöver betyda att individer saknar SGI eftersom den kan skyddas i särskilda situationer. Måttet är i stället en uppskattning om hur många individer som saknar SGI om faktisk förvärvsinkomst används som inkomstmått. Förvärvsinkomster över taken innebär att inkomster, som överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet för sjukpenning och tillfälliga föräldrapenning, och inkomster som överstiger 10 gånger basbeloppet för föräldrapenning, inte är försäkrade. Förvärvsinkomster över taken redovisas endast för gruppen som har förvärvsinkomster över golvet. Försäkrad inkomst är genomsnittlig (medelvärde) försäkrad inkomst för de individer som har inkomster över golvet. Slutligen beräknas för olika inkomstgrupper över eller under taken hur genomsnittlig kompensationsgrad ser ut före skatt, vid en given ersättningsnivå på 80 procent. Kompensationsgraden beräknas genom att multiplicera försäkrad inkomst med ersättningsnivån. Redovisningsgrupper Redovisningen av ovanstående mått görs i följande grupper: Kön Åldersgrupp (20 29, 30 39, 40 49, 50 59 och 60 64 år) Familjetyp (i sex kategorier efter gift-sammanboende eller ensamstående i kombination med hemmaboende barn under 18 år eller 18 år och äldre) 8 Län (i figurer presenteras endast ett urval av de som ligger högst, lägst och på genomsnittlig nivå, fullständig redovisning finns i tabellbilaga) Kommun (redovisas endast för år 2010 i tabellbilaga) Födelseland/-region (Sverige, Norden utom Sverige, EU 15 utom Norden, Övriga Europa, Afrika söder om Sahara, Asien utan Mellanöstern, MENA 9 +Turkiet, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien) 10 Utbildning (högsta avslutade nivå: förgymnasial 9 år eller kortare, gymnasial, eftergymnasial kortare än 2 år, eftergymnasial längre än 2 år samt forskarutbildning) 8 Eftersom studien baseras på registeruppgifter är det inte möjligt att koppla ihop samboende vuxna personer som inte är gifta eller har ingått partnerskap, eller saknar gemensamma barn. Av denna anledning överskattas antalet ensamstående, men det är framför allt antalet ensamstående utan barn som överskattas något, samtidigt som antalet sammanboende utan barn underskattas något (Försäkringskassan 2009b). 9 MENA står för Mellanöstern och Nordafrika. 10 Indelningen finns redovisad i detalj i Försäkringskassan (2009). 14

Yrke (uppgifterna gäller framför allt för anställda där täckningen är god. Yrke enligt SSYK tillgängligt från 2001, redovisas i 10 yrkesgrupper) Näringsgren (enligt SNI med indelning i 10 kategorier) Inkomstkategori (alla med inkomst över golvet, inkomst under/över 7,5 prisbasbelopp samt inkomst under/över 10 prisbasbelopp) Av både utrymmesskäl och analytiska skäl görs ingen beskrivande redovisning i figurer och tabeller i alla grupper för alla tre måtten. Individer som saknar SGI redovisas per kön, åldersgrupp, familjetyp, län (kommun 2010), födelseregion-/land samt utbildningsnivå. Eftersom det här främst är fråga om individer som saknar fast förankring på arbetsmarknaden är det inte meningsfullt att redovisa måttet efter yrke och näringsgren. Förvärvsinkomster över taken redovisas per kön, åldersgrupp, län (kommun 2010), yrke och näringsgren. Familjetyp betraktas här som mindre intressant i förhållande till yrke och näringsgren samtidigt som exempelvis ensamstående med barn är särskilt intressanta när det gäller ekonomisk utsatthet eller att sakna SGI. Detsamma gäller födelseregion-/land samt utbildningsnivå som har stor betydelse för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden (Arbetslivsinstitutet 2006). I stället förskjuts fokus till faktorer som kan sägas ha en mer direkt inverkan på förvärvsinkomsterna nämligen yrke och näringsgren. Dessa indelningar ger också indikationer om intressanta skillnader på svensk arbetsmarknad efter olika avtalsområden. Yrke indikerar också socioekonomisk grupptillhörighet vilket mot bakgrund av socialförsäkringens historia och samhälleliga kontext är en särskilt intressant indelningsgrund (Åmark 2004, Svallfors 2010). Ett ytterligare argument för att utelämna utbildning som indelningsgrund är att den i hög grad överlappar yrke och bransch och därför tillför lite ytterligare förståelse. Dock ingår både familjetyp, födelseregion-/land samt utbildningsnivå i den fördjupade analysen av chansen till inkomst över taket 7,5 prisbasbelopp för år 2010 (se Sambandsanalys nedan). Försäkrad inkomst redovisas i likhet med inkomster över taken per kön, åldersgrupp, län (kommun 2010), yrke och näringsgren. Dessutom redovisas försäkrad inkomst per inkomstkategori, det vill säga grupper av individer som har förvärvsinkomster över golvet och under eller över taken. Det senare gäller även genomsnittlig kompensationsgrad. Presentation av resultat Nedan presenteras procentandelar för de olika måtten för olika redovisningsgrupper i figurer i form av linjediagram. Motsvarande sifferuppgifter samt uppgifter om antalet individer som ligger bakom procentandelarna redovisas i tabellbilaga. tabellbilagan innehåller också en komplett redovisning av alla kategorier, i de fall då redovisningen i diagrammen inte är fullständig, vilket gäller den regionala redovisningen per län. I tabellbilagan redovisas dessutom alla mått per kommun för år 2010. 15

Sambandsanalyser För att hålla isär olika faktorer som samvarierar med avsaknaden av försäkrad inkomst och inkomst över taket på 7,5 prisbasbelopp genomförs en regressionsanalys för år 2010. Regressionsanalysen gör det möjligt att studera en faktors möjliga betydelse när andra relevanta faktorer hålls konstanta. Regressionsanalysen genomförs i form av logistiskt regression och presenteras i form av relativa risker eller chanser. I analysen görs alltid jämförelsen för en variabel eller faktor, t.ex. åldersgrupp, mot en referensgrupp som får värdet 1,00. En relativ risk över ett innebär en högre risk för att sakna försäkrad inkomst inom gruppen jämfört med referensgruppen. På samma sätt innebär en relativ chans över ett en högre chans för att ha en inkomst över taket på 7,5 prisbasbelopp inom gruppen jämfört med referensgruppen. Karaktären på analysen tillåter inga starka slutsatser om kausala samband, utan ska ses som ett sätt att renodla de samvariationer som kan finnas mellan beroende variablerna (förvärvsinkomst över golv/tak) och de oberoende eller förklarande variablerna (kön, ålder, utbildning etc.). I analyserna görs både en analys med män och kvinnor i en gemensam modell och separata analyser för kvinnor och män för att undersöka om det finns skillnader i olika faktorers betydelse mellan könen. Vanligtvis presenteras statistisk signifikans i form av exempelvis 95-procents konfidensintervall vilket beror på att de flesta analyser görs på urvalsundersökningar med mer begränsat antal observationer. Här ingår i stort sett hela den arbetsföra befolkningen i åldern 20 64 vilket innebär en mycket stor mängd observationer. I praktiken innebär det att de uppmätta relativa risker/chanser som presenteras också är faktiska relativa risker/chanser för år 2010 och därför inte omges av något statistisk osäkerhet eller felmarginaler i gängse mening. Således presenteras endast relativa risker/chanser och inga osäkerhetsmått i resultattabellerna för sambandsanalyserna. 16

Försäkrad inkomst över tid och i olika grupper Individer som saknar SGI redovisas först i avsnittet per kön, åldersgrupp, familjetyp, i utvalda län, utbildningsnivå, samt per födelseregion-/land. Därefter redovisas förvärvsinkomster över taken per kön, åldersgrupp, utvalda län, samt yrke (från 2001) och näringsgren. Sedan redovisas Försäkrad inkomst per kön, åldersgrupp, utvalda län, samt yrke och näringsgren. I anslutning till detta redovisas sedan kompensationsgrad per inkomstkategori, det vill säga grupper av individer som har förvärvsinkomster över golvet och under eller över taken. Resultatredovisningen avslutas med en sambandsanalys för år 2010 av risken att sakna av försäkrad förvärvsinkomst samt chansen att ha en förvärvsinkomst över taket på 7,5 prisbasbelopp. Individer utan sjukpenninggrundande inkomst Sett över hela tidsperioden har mellan 10 och 15 procent saknat SGI enligt beräkningarna, se Figur 5. I utgångsläget låg andelen på en klart lägre nivå vilket dramatiskt förändrades av den djupa krisen i samhällsekonomin under framför allt åren 1992 1993. Konjunkturmönstret är tydligt även senare med en tydlig minskning i och med återhämtningen under resten av 1990- talet. Likaså avmattningen i ekonomin åren 2001 2003 och den senaste krisen 2008 2009. För 2009 höjdes prisbasbeloppet relativt mycket (4,4 procent) för att 2010 sänkas med 0,9 procent, vilket fick till följd att fler automatiskt hamnade under golvet det första året och färre det andra året. Uppgången som helhet sedan 2008 får dock tillskrivas den senaste konjunkturnedgången. Kvinnor ligger på en något högre nivå än män och andelen har varierat mellan 11 och 17 procent under perioden medan andelen för män varierat mellan 7 och knappt 15 procent. 17

Figur 5 Andel som saknar SGI i befolkningen 20 64 år Antalet individer som uppskattas sakna SGI har varierat från 405 000 år 1991 till 708 000 år 1997, se Figur 6. År 2010 rör det sig om närmare 670 000 personer eller 13,8 procent. Antalet kvinnor har varierat från 238 000 år 1991 till 378 000 år 1997 och var 340 000 år 2010. Antalet män har varierat från 167 000 år 1991 till 336 000 år 1994 och var 329 000 år 2010. Att både andelen och antalet kvinnor som uppskattats sakna SGI är högre än bland män kan beror på kvinnors generellt något svagare förankring på arbetsmarknaden (Arbetslivsinstitutet 2006), men dessa skillnader mellan könen har dock minskat något över tid (SCB 2010). Figur 6 Antal som saknar SGI i befolkningen 20 64 år Andelen som saknar SGI varierar mellan olika åldersgrupper, se Figur 7. Mönstret är relativt förväntat med successivt lägre andelar som saknar SGI högre upp i åldrarna. I åldersgruppen 20 29 år beräknas knappt 23 procent sakna SGI år 2010 vilket är på samma nivå som i början av 1990-talet. I antal räknat rörde det sig om 267 000 yngre år 2010. De unga är mer kon- 18

junkturkänsliga och etableringsåldern påverkas av hur läget ser ut på arbetsmarknaden samtidigt som den generella etableringsåldern stigit över tid (Gardberg Morner m.fl. 2006). Analyser av SCB har också visat att de ungas benägenhet att påbörja och fullfölja högre utbildning påverkas av arbetsmarknadsläget (SCB 2011b) vilket i lågkonjunktur spär på andelen som beräknas sakna SGI. De ungdomar som har arbetat upp en SGI innan studierna skulle därmed kunna vara inkomstförsäkrade i föräldraförsäkringen vid ett eventuellt studieavbrott för att bilda familj. Ungdomar som kommer direkt från gymnasiet saknar dock helt inkomstbortfallsskydd i sjuk- och föräldraförsäkringen förutom det relativt marginella skydd som finns inom ramen för studiemedelssystemet (Gardberg Morner m.fl. 2006). Att yngre i åldern 20 29 år uppskattas sakna SGI i så hög grad är förhoppningsvis en övergående problematik även om ungas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden inte ska underskattas. Mer bekymmersam är den högre nivån bland 30 39-åringar som ligger fler procentenheter över 40 49- åringarna, år 2010 på 14 procent jämfört med 10 procent i den senare gruppen. Delvis kan det hänga ihop med familjebildning i åldern 30 39 år och en övergående svagare koppling till arbetsmarknaden för den enskilde. Det ökar dock risken för en varaktigt försvagad arbetsmarknadsanknytning och ett ökat beroende av andra försörjningskällor, exempelvis en partner. År 2010 beräknades 166 000 individer sakna SGI i åldern 30 39 år. Figur 7 Andel som saknar SGI i befolkningen 20 64 år 1991 2010 efter åldersgrupp (förvärvsinkomst < 0,24 prisbasbelopp) I åldrarna 40 49 och 50 59 år är andelen som beräknas sakna SGI lägst och har i stort legat under 10 procent de senaste decennierna. Här rörde det sig om 188 000 40 49-åringar och 85 000 50 59-åringar år 2010. Den mest anmärkningsvärda förändringen finns dock i den allra äldsta åldersgruppen 60 64 år. Från att ha varit drygt 20 procent som saknat SGI åren 1993 till 2000 har andelen minskat till omkring 10 procent åren 2004 till 2010. Förändringen tyder på att åldersgruppens sammansättning förändrats på ett avgörande sätt. Antalsmässigt rör det sig om ungefär 30 000 personer som uppskattas sakna SGI bland de 60 64-åringar som inte helt eller delvis 19

lämnat arbetsmarknaden via sjukförsäkringen eller olika pensionslösningar. Antalet 60 64-åringar som inte lämnat arbetsmarknaden på detta sätt har ökat markant mellan åren 1991 till 2010 från 181 till 316 000, se Tabell 1. De som var i åldern 60 64 år på 1990-talet var födda på 30-talet medan 60 64-åringarna på 2000-talet var födda på 1940-talet. De olika födelsekohorterna har följaktligen mött delvis skilda arbetsmarknader och arbetsförhållanden under sitt arbetsliv liksom livsvillkor i övrigt vilket bland annat inneburit successivt ökad medellivslängd. Allt eftersom har också drivkrafterna för äldre arbetskraft att fortsätta arbeta blivit starkare med tiden. Några exempel är borttagandet av de särskilda äldrereglerna för förtidspension år 1997 samt införandet av det nya allmänna pensionssystemet och borttagande av möjligheten till delpension år 1999 (Försäkringskassan 2011e). En tydlig indikation på detta är också att den grupp i åldern 60 64 år som exkluderas i analysen på grund av förtida utträde på grund av ohälsa eller tidigt pensionsuttag minskat från omkring två tredjedelar till omkring hälften från tidigt 1990-tal till åren 2008 2010. Den äldre arbetskraften klarar sig således betydligt bättre när det gäller förvärvsinkomster och avviker numer inte särskilt mycket från de medelålders när det gäller att ha en förvärvsinkomst som ger SGI. I olika familjetyper ligger ensamstående generellt högre när det gäller avsaknaden av SGI, se Figur 8. Särskilt gäller det ensamstående utan barn som generellt sett är en ekonomiskt utsatt grupp (Försäkringskassan 2009a). År 2010 låg andelen som saknade SGI bland ensamstående med barn på 19 20 procent att jämföra med 10 procent bland sammanboende utan barn. Antalsmässigt rör det sig om 93 000 ensamstående individer med barn. Den största familjegruppen när det gäller avsaknaden av SGI är dock sammanboende med barn under 18 år av vilka 188 000 eller drygt 11 procent saknade SGI år 2010. Figur 8 Andel som saknar SGI i befolkningen 20 64 år 1991 2010 efter familjetyp (förvärvsinkomst < 0,24 prisbasbelopp) 20

Över landet finns också tydliga variationer även om de flesta län ligger väl samlade runt genomsnittet för riket, se Figur 9. För överskådlighetens skull redovisas därför inte alla län i figuren men uppgifterna för samtliga län finns redovisade i tabellbilagan. Stockholm, Västra Götaland och Norrbotten är exempel på län som ligger väl samlade runt riksgenomsnittet. Norrbotten ligger dock sedan början av 2000-talet klart under de båda storlänen och riksgenomsnittet på 13,8 procent år 2010. Jönköpings län utmärker sig och har också legat klart under riksgenomsnittet under hela det studerade perioden med en andel på 10,4 procent år 2010. I den andra änden finns Skåne med en markant högre andel som beräknas sakna SGI med ett värde på 19 procent år 2010. Sett till antalet som saknar SGI dominerar storstadsregionerna med stora befolkningar. År 2010 hade Stockholm 152 000, Skåne 123 000 och Västra Götaland 111 000 som beräknades sakna SGI. De fem kommuner med högsta andel med inget eller mycket liten förvärvsinkomst var år 2010 Eda i Värmland, Malmö i Skåne, Årjäng i Värmland, Haparanda i Norrbotten och Landskrona i Skåne. Lägst andel fanns i Nykvarn i Stockholms län, Trosa i Södermanland, Habo i Jönköpings län, Kiruna i Norrbotten och Mörbylånga i Kalmar län. Figur 9 Andel som saknar SGI i befolkningen 20 64 år 1991 2010 i olika län (förvärvsinkomst < 0,24 prisbasbelopp) Möjligheten att hävda sig på arbetsmarknaden är i hög grad knuten till utbildning (Arbetslivsinstitutet 2006). Det finns också en tydlig skiktning efter utbildning när det gäller förekomst av förvärvsinkomst som kvalificerar till SGI, se Figur 10. Individer med längre högskoleutbildningar än två år har låga andelar som saknar SGI omkring 10 procent. Individer med gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå drabbades hårdare av 1990-talskrisen men har under 2000-talet lagt sig på den lägre nivån för längre högskoleutbildningar. Individer med kortare högskoleutbildningar än 2 år har dock en högre andel som saknar SGI, närmare 16 procent år 2010. 21

Individer med endast grundskola utmärker sig dock tydligt med 21 procent som saknar SGI för de som fullföljt grundskolan. Bland de som har kortare grundskola än 9 år är andelen ännu högre, 35 procent år 2010. Här finns exempelvis äldre med endast folkskola. Denna grupp har dock successivt blivit allt mindre eftersom dessa i hög grad nu lämnat arbetslivet med ålderspension. En förändring i gruppens sammansättning är den sannolika förklaringen till att individer med grundskola kortare än 9 år inte utmärkte sig med lägre andel med SGI fram till millennieskiftet för att därefter markant öka i andel som saknar SGI. I stället består gruppen i allt högre grad av invandrare från resurssvagare länder med större svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden (Kopola m.fl. 2005, SCB 2009). År 2010 utgjordes gruppen med grundskola till 81 procent av individer födda i Sverige. Samma år utgjordes gruppen med kortare skolgång under 9 år endast till 39 procent av individer födda i Sverige och till 61 procent utrikes födda. För många invandrare saknas också dokumenterade uppgifter om utbildning (SCB 2011a). Den antalsmässigt största gruppen som saknar SGI utgörs dock av gruppen med gymnasial utbildning 254 000 individer år 2010, följt av gruppen med kortare högskoleutbildning, 147 000. Individerna med 9-årig grundskola var samma år 94 000 och de med kortare skolgång än 9 år var 49 000. Figur 10 Andel som saknar SGI i befolkningen 20 64 år 1991 2010 efter utbildningsnivå (förvärvsinkomst < 0,24 prisbasbelopp) Att etablera sig på arbetsmarknaden och få en förvärvsinkomst är också kopplat till immigrantstatus vilket här indikeras av födelseregion, se Figur 11 och Figur 12. Ursprungsregionerna har delats upp i två olika figurer för att underlätta tolkningen. Tydligt är att individer med Sverige som födelseland ligger på en betydligt lägre nivå än utrikes födda, omkring 10 procent saknar SGI, se Figur 11. Sen kommer en grupp med individer från övriga nordiska länder, Sydamerika, EU:s 15 kärnländer exklusive norden samt övriga Europa, där 20 30 procent saknade SGI år 2010. 22

Figur 11 Andel som saknar SGI i befolkningen 20 64 år 1991 2010 efter födelseland/region (förvärvsinkomst < 0,24 prisbasbelopp) Individer med födelseland i Nord- och Mellanamerika och Oceanien ligger något högre med en andel på 34 procent år 2010, se Figur 12. Slutligen ligger en grupp av individer med födelseregioner i Asien utan Mellanöstern, Mellanöstern Nordafrika (MENA) och Turkiet samt Afrika söder om Sahara betydligt högre när det gäller andelen som saknar SGI. År 2010 saknade mellan 41 och 50 procent av individerna från dessa regioner SGI. När det gäller immigration och etablering på arbetsmarknaden spelar vistelsetid mycket stor roll och efter 0 4 år brukar andelen som förvärvsarbetar ligga på drygt 50 procent. Samtidigt spelar utbildningsnivå stor roll för hur snabbt etableringen går (Kopola m.fl. 2005, SCB 2009). Ett typexempel på vistelsetiden betydelse i sammanhanget är det stora invandringen från Balkan på grund av kriget i forna Jugoslavien under 1993 och 1994 vilket tydligt kan avläsas i utvecklingen för övriga Europa i Figur 11. Efter att ha legat i paritet med EU15 steg andelen som saknad förvärvsinkomst kraftigt i gruppen i och med tillskottet av nyanlända utan förankring på arbetsmarknaden. Med tiden har dock andelen som saknar förvärvinkomst minskat markant, och år 2000 senare ligger andelen återigen i nivå med kärnan av EU-länderna. Den mesta anmärkningsvärda skillnaden är dock skillnaden mellan utrikes och inrikes födda (Kopola m.fl. 2005). 23

Figur 12 Andel som saknar SGI i befolkningen 20 64 år 1991 2010 efter födelseland/region (förvärvsinkomst < 0,24 prisbasbelopp) Inkomster över taken Förvärvsinkomster över taken redovisas per kön, åldersgrupp, län (kommun år 2010 i tabellbilaga), yrke och näringsgren. Inkomster över tak 7,5 och 10 prisbasbelopp Det lägre taket gäller i dag inom sjukförsäkringen och för tillfällig föräldrapenning medan det högre taket gäller för föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. Generellt framträder i figurerna nedan den relativt stora höjningen av prisbasbeloppet (omkring 4 procent) år 2009 vilket fick till följd att fler automatiskt hamnade under taket. Den trendmässiga ökningen av andelen som ligger över inkomsttaken är dock generell över tid med undantag för nämnda år. Ett annat generellt mönster är konjunkturmönstret med återhämtningen efter krisåren 1992 1993, avmattningen i ekonomin åren 2001 2003 och den senaste krisen 2008 2009 som tydligt avspeglar sig i storleken på förvärvsinkomsterna. Kvinnor och män över taken Andelen med inkomster över det lägre taket har ökat stadigt sedan 1991 i och med stigande realinkomster, se Figur 13. År 1991 låg 9 procent över det lägre taket vilket har ökat till 37 procent år 2010. För kvinnor har andelen ökat från strax under 3 procent till 25 procent och för män från 15 till knappt 48 procent. 24

Figur 13 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 7,5 prisbasbelopp, per kön I antal räknat rörde det sig år 2010 om drygt 1,5 miljon individer med förvärvsinkomst över det nedre taket, drygt en miljon män och en halv miljon kvinnor, se Figur 14. Figur 14 Antal i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 7,5 prisbasbelopp, per kön Färre individer har inkomster över det högre inkomsttaket men även här har andelen ökat över tid, se Figur 15. År 1991 hade 3 procent så höga förvärvsinkomster vilket ökat till närmare 15 procent år 2010. Bland män har andelen ökat från 5 till 21 procent och bland kvinnor från under 1 procent till 8 procent. 25

Figur 15 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 10 prisbasbelopp, per kön Antal individer med inkomster över det högre taket rörde sig år 2010 om drygt 600 000 individer vara 450 000 män, se Figur 16. Figur 16 Antal i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 10 prisbasbelopp, per kön 26

Över inkomsttaken i olika åldersgrupper Andelen med inkomster över taken varierar markant mellan olika åldersgrupper, se Figur 17 och Figur 18. Mönstret är relativt förväntat med successivt högre andelar med förvärvsinkomster högre upp i åldrarna, ett visst undantag utgör 60 64-åringarna som tidigare legat en bit under 40 49 och 50 59-åringarna. Under senare år har dock dessa åldersskillnader minskat. Åldersskillnaderna har däremot ökat i förhållande till de två yngre åldersgrupperna 20 29 år och 30 39 år som haft en svagare utveckling av sina förvärvsinkomster sedan millennieskiftet. Figur 17 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 7,5 prisbasbelopp, per åldersgrupp Figur 18 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 10 prisbasbelopp, per åldersgrupp 27

Över inkomsttaken i olika delar av landet Över landet finns tydliga variationer även om de flesta län ligger väl samlade runt genomsnittet för riket. För överskådlighetens skull redovisas inte alla län i Figur 19 och Figur 20 men uppgifterna för samtliga län finns redovisade i tabellbilagan. Stockholm ligger klart över riksgenomsnittet och andelen med inkomster över det lägre taket har ökat från 15 till 44 procent mellan åren 1991 och 2010, se Figur 19. I antal räknat handlar det om en ökning från 130 till 430 000 individer bosatta i Stockholms län. För det högre taket har andelen med höga inkomster ökat från 6 till 22 procent, se Figur 20. Uppsala och Skåne är exempel på län som ligger nära riksgenomsnittet som var 37 procent år 2010 för det lägre taket och 15 procent för det högre taket. Individer bosatta på Gotland eller i Jämtlands län har i betydligt lägre grad förvärvsinkomster över taken. Av gotlänningarna hade 26 procent inkomster över det lägre taket år 2010. Motsvarande siffra för jämtarna var 28 procent. De fem kommuner med högsta andel med förvärvsinkomst över taken var år 2010 Danderyd, Täby, Lidingö och Sollentuna i Stockholms län och Lomma i Skåne län. Figur 19 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 7,5 prisbasbelopp, i olika län 28

Figur 20 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 10 prisbasbelopp, i olika län Över inkomsttaken i olika yrkesgrupper Redovisningen för yrkesgrupper begränsas till perioden 2001 till 2010 då uppgifter om yrke finns tillgängliga. Det finns en mycket tydlig skiktning där individer i yrken som kräver högskoleutbildning eller motsvarande i betydligt högre grad har inkomster över inkomsttaken, se Figur 21 och Figur 22. Bland individer i yrken som kräver teoretisk specialistkompetens (längre högskoleutbildningar) ligger andelen över det lägre taket numer över 60 procent. Bland individer i ledande positioner och bland militärer ligger andelen närmare 80 procent. Den senare gruppen är relativt liten i sammanhanget och har dessutom minskat från drygt 15 till 10 000 personer mellan 2001 och 2010 vilket också påverkat gruppens sammansättning när det gäller bland annat lönenivåer. Individer inom de mansdominerade yrkeskategorierna 7 och 8, det vill säga hantverksarbete inom bygg och tillverkning samt process- maskinoperatörsarbete och transportarbete har i relativt hög grad inkomster över det lägre taket, 41 respektive 37 procent år 2010, se Figur 21. Däremot är det få inom dessa yrkesgrupper som har förvärvsinkomster som ligger över det högre taket, se Figur 22. 29

Figur 21 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 7,5 prisbasbelopp, per yrkesgrupp SSYK Figur 22 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 10 prisbasbelopp, per yrkesgrupp SSYK 30

Över inkomsttaken i olika branscher Andelen med inkomster över taken är generellt högre bland individer som arbetar i konkurrensutsatta och traditionellt mansdominerade branscher som tillverkningsindustri, energiproduktion och byggverksamhet, se Figur 23 och Figur 24. Branschen energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering är en relativt liten bransch och här fanns år 2010 endast 28 000 individer över det lägre taket. Inom tillverkningsbranschen låg samma år 308 000 individer och inom byggbranschen 135 000 individer över detsamma. Hög andel med inkomster över taken finns också inom finansiell verksamhet och offentlig förvaltning. Finansiell verksamhet och företagstjänster är också en omfattande bransch och år 2010 låg 307 000 individer över det lägre taket. Inom samma bransch finns dessutom den största gruppen, 166 000 individer, med förvärvsinkomster över det högre taket. Lägst andel individer över taken finns inom kvinnodominerade branscher som ofta drivs i offentlig eller ideell regi såsom utbildning, vård och omsorg samt personliga och kulturella tjänster 11. Figur 23 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 7,5 prisbasbelopp, per branschgrupp SNI 11 Personliga och kulturella tjänster innefattar branscherna hotell och restaurang; ideella föreningar och religiösa samfund; kultur, rekreation och sport samt annan serviceverksamhet. 31

Figur 24 Andel i befolkningen 20 64 år med förvärvsinkomster över tak 10 prisbasbelopp, per branschgrupp (SNI) Försäkrade inkomster i olika grupper Försäkrad inkomst redovisas i likhet med inkomster över taken per kön, åldersgrupp, län (kommun år 2010 i tabellbilaga), yrke och näringsgren. Dessutom redovisas försäkrad inkomst per inkomstkategori, det vill säga grupper av individer som har förvärvsinkomster över golvet och under eller över taken. För det lägre taket som tillämpas inom sjukförsäkringen och den tillfälliga föräldrapenningen har den försäkrade inkomsten minskat successivt sedan 1991 i takt med stigande reala inkomster, se Figur 25. År 1991 låg den genomsnittligt försäkrade inkomsten på 98 procent vilket minskat till 91 procent år 2010. Bland kvinnor har försäkrad inkomst minskat från nästan 100 till 95 procent och bland män från knappt 97 till 88 procent. 32