ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN INOM NATIONALEKONOMI (Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2008-02-07. Studieplanen gäller för studerande som avslutar utbildningen med doktorsexamen och för studerande som avslutar utbildningen med licentiatexamen. 1 1 Utbildningens mål Forskarutbildningen i Nationalekonomi syftar till att doktoranden skall förvärva fördjupade kunskaper i ekonomisk teori och metod, kritisk medvetenhet, färdighet i forskningsmetodik samt självständig forskningserfarenhet. Efter avslutad utbildning skall doktoranden vara väl förberedd för fortsatt vetenskaplig verksamhet, samt visa förmåga att presentera och sprida sina forskningsresultat inom och utanför akademin. 2 Behörighet 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildningen krävs att den sökande har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till forskarutbildning har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper Fakultetsstyrelsen får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. 2.2 Särskild behörighet Särskild behörighet har den som har kunskaper motsvarande 90 högskolepoäng i något ämne av central betydelse för forskningsmiljön. Kraven på grundläggande och särskild behörighet anses även uppfyllda av den som har avlagt motsvarande äldre examen, eller inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om särskilda skäl föreligger kan fakultetsstyrelsen för enskild sökande medge undantag från villkor för särskild behörighet. 1 Som överordnat dokument till denna allmänna studieplan gäller Högskoleförordningen och SFS 2006:1053 samt Linköpings universitets Regelsamling. 1
3 Antagning 3.1 Ansökan Ansökan om antagning till forskarutbildningen i Nationalekonomi ställs till prefekten vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling (vidare benämnt IEI). 3.2 Antagningsbegränsning och urval Till forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudas handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Antagningsbegränsning till forskarutbildning tillämpas om antalet behöriga sökande är större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning i nationalekonomi är graden av förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning. Vid urvalet beaktas följande omständigheter: - studieresultat som visar kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys - speciella kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel yrkesverksamhet, som kan vara av betydelse för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. I första hand görs urvalet på grundval av dokumenterat och av den sökande själv åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den sökande liksom kontakter med avlämnande utbildning vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de till forskarutbildningen knutna lärarna besitter. 3.3 Beslut om antagning Beslut om antagning till forskarutbildning i Nationalekonomi fattas av styrelsen för IEI. 4 Utbildningens utformning 4.1 Allmänt Utbildningen för doktorsexamen i Nationalekonomi omfattar 240 hp och består av kurser om sammanlagt 120 hp och en avhandling om 120 hp. Som en etapp i forskarutbildningen kan den studerande välja att avlägga licentiatexamen omfattande 120 hp, varav kurser om sammanlagt 60 hp och en vetenskaplig uppsats om 60 hp. Grundutbildningskurser på lägst avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan efter godkännande av examinator tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvoten för valfria kurser. Beslut om tillgodoräknande av tidigare prestationer fattas av styrelsen för IEI. 4.2 Kurser I doktorsexamen ingår: - Obligatoriska fördjupningskurser inom mikro- och makroteori samt ekonometri som syftar till att ge grundläggande kunskaper inom forskningsmiljöns område och metodkompetens av vikt för avhandlingens genomförande (45 högskolepoäng). 2
- Individuella valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom valda specialområden (75 högskolepoäng). I licentiatexamen ingår: - Obligatoriska fördjupningskurser inom mikro- och makroteori samt ekonometri som syftar till att ge grundläggande kunskaper inom forskningsmiljöns område och metodkompetens av vikt för avhandlingens genomförande (22,5 högskolepoäng). - Individuella valbara kurser som syftar till att ge fördjupade kunskaper inom valda specialområden (37,5 högskolepoäng). Doktorander som undervisar skall genomgå kurs i högskolepedagogik. I forskarutbildningen ingår även forskningsmiljöns seminarieverksamhet. För varje enskild studerande kan modifieringar göras med hänsyn till vederbörandes förkunskaper samt i relation till de krav som ställs genom deltagande i forskningsmiljön. De individuellt bestämda kurserna fastställes av den studerandes huvudhandledare efter samråd med den studerande. I vissa kurser ges undervisning medan övriga inhämtas genom litteraturstudier. Grundutbildningskurser på avancerad nivå och som inte ingår i villkoren för särskild behörighet kan efter godkännande av examinator tillgodoräknas i forskarutbildningen inom kvoten för valfria kurser. 4.3 Närmare information Närmare information om kurserna, deras innehåll och omfattning samt kurslitteratur lämnas av IEI. 4.4 Avhandling för doktorsexamen För doktorsexamen ska doktoranden författa en vetenskaplig avhandling, Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete, och ha relevans för forskningen inom det valda området. Avhandlingen kan utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som ett antal vetenskapliga uppsatser (sammanläggningsavhandling). Uppsatserna i en sammanläggningsavhandling kan omfatta artiklar som är publicerade eller publicerbara i vetenskaplig journal, konferensbidrag, publicering i rapportserier och samlingsverk, och skall ha en kappa där delarna sammanfattas och det sammanlagda vetenskapliga bidraget tydliggörs. Om avhandlingen eller artiklarna är skrivna gemensamt av två eller flera personer, skall det klart framgå vad som utgör respektive doktorands egen del av arbetet. Doktorsavhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation. Regler om förfarandet vid disputation finns i högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställs av universitetsstyrelsen och av filosofiska fakultetsstyrelsen. 3
4.5 Uppsats för licentiatexamen För licentiatexamen skall doktoranden författa ett vetenskapligt arbete, som visar doktorandens förmåga att systematiskt belysa en forskningsfråga eller att redovisa en kvalificerad utredning som fyller kraven på vetenskaplig metodik. Uppsatsen kan, såsom doktorsavhandlingen, utformas som monografiavhandling eller som sammanläggningsavhandling. Uppsatsen ska försvaras vid ett offentligt seminarium under terminstid, med disputerad extern opponent. Filosofiska fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens framläggande. 5 Utbildningens uppläggning 5.1 Individuell studieplan Snarast efter det att en studerande antagits till forskarutbildningen skall handledaren tillsammans med doktoranden upprätta en individuell studieplan, i vilken anges vilka kurser som skall ingå i utbildningen och vilken tidsplan som skall gälla för kurser och avhandlingsarbete. Det närmaste årets arbete skall preciseras, och en preliminär plan för det fortsatta arbetet upprättas. Doktorand och handledare skall skriftligt intyga att de tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Kopia av planen skall tillställas forskarstudierektor vid IEI eller om sådan ej finnes prefekten, som fastställer den individuella studieplanen. Studieplanen skall följas upp av handledaren och doktoranden minst en gång per år och vid behov successivt revideras eller preciseras. Handledaren ansvarar för att studieplanen upprättas och följs upp. 5.2 Undervisning Undervisningen inom ramen för forskarutbildningen ges i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Doktoranden skall under studietiden ta del i den vetenskapliga verksamheten inom ämnet, såväl specifikt som i en vidare bemärkelse genom att bevista seminarier och gästföreläsningar etc. Doktoranden skall delta aktivt i seminarier genom att lägga fram egna avhandlingsavsnitt och artiklar samt genom att aktivt delta i diskussioner kring andra forskares och doktoranders arbeten. Det ankommer på forskningsmiljön att erbjuda doktoranden möjligheter att delta i internationella konferenser och kurser. 5.3 Handledning Doktoranden har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för att genomgå forskarutbildningen, dock ej mer än vad som svarar mot fyra års heltidsstudier för doktorsexamen och två år för licentiatexamen. Handledare inom forskarutbildningen är dess professorer, docenter och forskarassistenter samt särskilt förordnade lärare. Dessa har kollektivt ansvar för handledningen. Doktoranden tilldelas en huvudansvarig samt en biträdande handledare genom beslut av institutionsstyrelsen i anslutning till beslut om antagning till forskarutbildningen. Samtidigt eller senare under utbildningens gång kan nämnden utse ytterligare biträdande handledare, så att doktoranden kan erhålla en kvalitativt fullgod handledning avseende såväl vetenskaplig metod som ämnesteori av särskild relevans för avhandlingsarbetet. På begäran av doktoranden utser styrelsen ny handledare. 4
Handledaren är ansvarig för rådgivning avseende avhandlingsarbetets inriktning, omfattning och genomförande. Valet av ämne för avhandlingen skall, liksom genomförandet av avhandlingsarbetet, ske i samråd mellan doktoranden och handledaren. Huvudhandledaren skall vara docentkompetent och skall ha genomgått forskarhandledarutbildning. Biträdande handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens. Fakultetsstyrelsen har fastställt riktlinjer för prövning av rätt till handledning och andra resurser för forskarstuderande. 6 Examination Prov på kurser anordnas under eller i anslutning till kurserna. Proven sker muntligen och/eller skriftligen i enlighet med examinators närmare anvisningar. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Huvudansvarig handledare är examinator för kurser där särskild examinator ej förordnats. Doktorsavhandling bedöms av en betygsnämnd i enlighet med regler i högskoleförordningen, vartill kommer lokala tillämpningsbestämmelser som fastställs av universitetsstyrelsen och av filosofiska fakultetsstyrelsen. Vid betygssättning tas hänsyn både till avhandlingens innehåll och till försvaret av densamma. Avhandlingen skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Fakultetsstyrelsen beslutar om de närmare formerna för licentiatuppsatsens framläggande. Betyg för licentiatuppsatsen bestäms av examinator, som inte får vara handledare för den studerande i fråga. Uppsatsen skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. 5