Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar Rev

Jaktprov med skällande fågelhundar - tolkningsanvisningar 2012-07-01--2017-06-30. Rev. 2015-04-29 1

Jaktprov för skällande fågelhundar - lathund för tiden 2012-07-01 till och med 2017-06-30 Tolkningsanvisningar reviderad 2014-08-14 ska annulleras, då denna inte är giltig efter genomförd revidering. Revidering 2015-04-29: - Sid 10-11 Finnande i träd, för 5poäng.. resp. finnande i träd kull/flock - Sid 12 Felpoäng, Lämnande av ståndskall på fågel Vid definitivt lämnande är.. - Sid 14 21 Protest - Sid 15-16 Lathund Jaktprovsprotokoll Denna lathund ska distribueras till samtliga domare och provledare i lokalklubben. Lathunden är tämligen omfattande, men utformad även med tanke på nytillkomna domare, varför en stor del är välbekant för den mer erfarne domaren. Allmänt Antal primärskall kan aldrig överstiga antalet finnanden. Antal markeringar kan aldrig bli fler i antal än primärskall och eventuella förnyade skall. I de fall poänggivande markering inte kan konstateras vid skallarbete eller i de fall markeringen är fel, erhåller hunden inga förtjänstpoäng i följande moment, primärskall, skallets art och hörbarhet, kvarhållande och markering. Det finns ett moment där man i tveksamma fall alltid dömer till hundens fördel, det gäller finnande av fågel. För alla andra moment bygger bedömning och poängsättningen på de prestationer som hunden utfört och som domaren med säkerhet kunnat konstatera under provet. Lottning av domare och provområden Lottning av domare och provområden är ett obligatoriskt krav. I de fall genomförd lottning medför att jävsförhållande uppstår, äger provledaren rätt att omfördela domaruppdrag så att inte jäv föreligger. Hundägare vars hund är anmäld till utlyst prov och kan beredas plats, skall alltid erhålla upplysning om tid och plats för lottning av domare och provområden. Hundägare vars hund inte kan beredas plats skall erhålla besked om detta. Något om etiska regler och jäv Uppfödare/hanhundsägare bedöms allmänt att ha en stark anknytning till avkomma efter egen tik/hanhund och ska därför inte tjänstgöra som provledare/domare för prov som genomförts av avkomma efter egen tik/hanhund. Situationen kan lösas så, att en biträdande provledare tar hand om dylikt prov. Provledare får inte delta med egen hund vid provomgång där han själv tjänstgör. Provledare som tvingas ta domaruppdrag, redovisar dömt prov till biträdande provledare (provledare ska dock inte vid planering av jaktprov belastas med domaruppdrag, särskilt om deltagarantalet är stort). 2

Provledare/domare får inte döma hund som han tidigare ägt eller aktivt tränat eller om detta skett av medlem i domarens hushåll. Detta gäller även andra situationer där provledarens/domarens opartiskhet kan ifråga sättas. Prov under gemensamma jaktturer sanktioneras inte av SSF. Genomförande av rörliga jaktprov För prov inom annan lokalklubbs verksamhetsområde krävs att en överenskommelse träffats mellan berörda lokalklubbar att så kan ske. Medlem som önskar genomföra rörligt prov i en annan lokalklubbs regi, än den han själv tillhör, skall göra anmälan direkt till den lokalkubb där provet är avsett att genomföras. I de fall en hundägare erbjuder sig att ha en domare med för prov kan den domarinsatsen nyttjas så, att man skiftar domare i den lokalklubb där provet genomförs. En jaktprovsdomare som önskar genomföra rörligt prov i en annan lokalklubb än den han själv tillhör, kan kvitta sitt prov med att döma en hund i den lokalklubb han gästar under förutsättning att han kallas till uppdrag av ansvarig provledare. Förtur, antal starter mm Vid såväl ordinarie som vid rörliga prov tillämpas fritt antal starter, turordning skall dock alltid tillämpas vid rörliga prov. Lokalklubbens hundar kan vid nationella prov äga förtur. Kravet är att detta angetts vid utannonsering av provet. I annat fall gäller turordning efter inkommen anmälan oavsett lokalklubbstillhörighet. Vid överanmälan till internationellt prov fördelas platserna genom lottning (förfarandet föreskrivs av FCI). Provtiden Den ordinarie provtidens längd är tre timmar. Förlängt prov tillämpas då hunden inte fått tre finnandemöjligheter under den ordinarie provtiden. Provet får då fortgå tills den tredje finnandemöjligheten uppstår och eventuellt arbete med den samma är avslutat, dock högst en och en halv (1,5) timme. Samtliga finnanden och primärskall ska ske/påbörjas under föreskriven provtid. Provet får dock fortgå utöver tre respektive fyra och en halv timme i de fall hunden är i fågelarbete vid provtidens utgång och pågå till dess att hunden förlorat kontakt med den aktuella fågeln. Sålunda kan aldrig fyra FM, fyra F eller fyra PS uppstå vid förlängd provomgång, inte ens vid kull/flock arbete. Med fågelarbete avses primärskall, skallarbete, förnyat skall och förföljande. Hundförare äger rätt att avstå förlängd provomgång, vilket meddelas domaren senast vid den ordinarie provtidens slut. 3

Sök Här bedöms hundens sökmönster. Till detta hör fart, vidd framför och på båda sidorna om provgruppen, målmedvetenhet och kontakt med föraren. Söktider mellan 5 15 minuter bedöms som god kontakt med föraren. Tillfälliga toppar eller svackor tar man mindre hänsyn till. Ett rotande sök är inte bra och kan aldrig ge höga poäng. För slutlig poäng tillämpas medelvärde. Förmåga att finna fågel regleras i tabell form och tillhör sökeffektivitet. En god hjälp för att bedöma sökets vidd kan vara att ge akt på vilket avstånd från provgruppen som upptag och skallarbeten förekommer. För delmomenten fart och vidd finns sammantaget en tiogradig poängskala, indelad i olika grupper med två poäng i varje grupp. Det ska tillämpas så, att i de fall hunden ligger på den lägre delen av vad som exempelvis förskrivs för bra sök ska hunden tilldelas den lägre poängen (7 poäng), i de fall han uppnått den övre halvan ska hunden erhålla den högre poängen (8 poäng). Överstiger hundens medelsöktid 15 minuter, reduceras poäng för sök enligt reduceringstabell. Det är viktigt att söket bedöms korrekt även om provet inte leder till pris. Den lägre poängsättningen ska användas när det är befogat. Kryssmarkeringen av söket och poängsättning måste hänga ihop. Det är viktigt att provledaren följer upp detta vid genomgång av domarens protokoll. Ej konstaterade skall ska noteras på skogskortet och avstånd till dessa anges. Om provgruppen kan färdas i jämn fart utan långa uppehåll samt om hunden kan dirigeras och om söket i övrigt är utmärkt kan söket bidra till max 1 extra förtjänstpoäng (arbetssäkerhet). Om hunden, av andra orsaker än uppenbart fågelarbete eller störande hinder, blir borta från provgruppen i mer än en timme av provtiden, eller inte låter sig kopplas inom en timme efter avslutat prov, utesluts hunden från provet. Användning av pejl regleras av 12 Avbrutet prov och användning av pejl (se nedan). Anledning till att prov avbyts eller hunden utesluts från prov skall framgå av bedömningskortet. Finnandemöjlighet och finnande FM kan bedömas genom syn eller hörsel. Som finnandemöjlighet räknas en ensam fågel, kull eller flock som bedöms vara inom räckhåll för hunden. Om en hund får skall på flera olika fåglar i flock eller kull, är antalet finnandemöjligheter lika många som antalet primärskall. FM och Finnande Som finnande räknas fågel som hunden finner på mark eller i träd. Hunden behöver inte få skall på fågeln. 4

I tveksamma fall räknas finnande hunden tillgodo. Två fåglar i samma terrängavsnitt som hunden reser vid två olika tillfällen är två finnanden. Fågel under trädtoppshöjd är en finnandemöjlighet. Fågel över trädtoppshöjd som hunden förföljer är en finnandemöjlighet och ett finnande. En finnandemöjlighet är också en ensam fågel, kull eller flock, som konstateras inom berömvärt sökavstånd från provgruppen. I kull/flockarbete är finnandemöjligheter lika många som antalet primärskall. Fåglar som stöts på väg fram till falskt skall medräknas som finnandemöjligheter, även fåglar som stöts när hunden skäller andra djur än rovdjur och godkända provobjekt, bedöms som FM. För att hunden ska få tillgodoräkna sig förtjänstpoäng för finnande och fågelarbete, ska finnande av fågel ske under den stipulerade provtiden. Finnandemöjlighet som inte räknas Det finns inga tidsangivelser när ny FM ska bedömas, det hela bygger på vad som kan konstateras. Kan man inte konstatera vad hunden gör eller att man enbart antar, är det i sig själv inget som fritar hunden från en finnandemöjlighet. Däremot om man konstaterat att hunden är i ett fågelarbete, exempelvis i ett pågående förföljande ska den inte belastas med ny FM. Om hunden inte återvänder från förföljandet, när stäcka eller tid uppnåtts, bedöms det att hunden gått ut på nytt sök. Fåglar som stöts på väg fram till ett skall som inte kan konstateras, är ingen FM. Sen skallet tystnat och provguppen fortsätter sin färd uppstår en helt ny situation. De fåglar som då konstateras är en FM. Finnandemöjligheter räknas sålunda inte för fåglar som stöts under pågående fågelarbete, ej heller räknas fåglar som stöts på väg fram till skall som inte kan konstateras eller om hunden arbetar med rovdjur. Som FM räknas inte heller fåglar utom berömvärt sökavstånd. Samma sak gäller på hög höjd sträckande fågel och orrkutter i fjärran. På hög höjd sträckande fågel ska tolkas som fågel över trädtoppshöjd som hunden inte förföljer. Förnyat skall räknas inte som finnandemöjlighet. I de fall hundföraren valt bort järpe som provobjekt, räknas inte järpe som finnande möjlighet. Inte heller räknas det som FM när hunden stöter fågel som flyger över sådana naturhinder som älvar, stora sjöar eller fasta naturhinder där ett förföljande skulle kunna äventyra hundens liv och som omöjliggör hundens chans till vidare kontakt med fågeln. 5

Kull/Flock Kull/flock och tätt sittande fåglar där tillämpas samma bedömningsgrunder vid skallarbete. I de fall hunden får skall på ett flertal fåglar i kull/flock kan FM och PS under vissa förutsättningar vara lika många som de fåglar hunden gett skall mot. Kravet för nytt PS då förföljande inte varit berömvärt eller lett till förnyat skall är, att hunden arbetat rent och på ett helt övertygande sätt, med berömvärd markering, med en och en fågel tills den flyger eller stöts av provgruppen och efter förföljande oavsett tid eller längd återvänder och upptar nytt skallarbete med annan enskild fågel i kull/flock på samma övertygande sätt. Vi talar här om den helt ståndfasta hunden med berömvärda markeringar i kull och flock arbete. När så sker är antalet FM och PS lika många som de antal skallarbeten hunden haft i kull eller flock. Om hunden däremot byter fågel i kull/flock, bedöms det som ett och samma PS. Byter den skallobjekt mer än två gånger bedöms markeringen som högst nöjaktig. Om förföljande i samband med kull/flock arbete varit berömvärt eller om det lett till förnyat skall och hunden återkommer till kull/flock och påbörjar nytt skallarbete, ska detta arbete också bedömas som ett nytt PS, om kriterierna för markering uppfylls. I de fall förföljande inte varit berömvärt eller att förföljandet inte lett till förnyat skall och hunden inte är helt ståndfast och arbetat rent i kull/flock och återkommer till kull/flock och upptar nytt skallarbete bedöms det som en fortsättning på föregående primärskall. Enskilda fåglar och kull/flock Provreglerna tar viss hänsyn till att störningarna är störst vid kull/flock arbeten, samt vid tätt sittande fåglar och därmed fåglar som flyr från skallplatsen och dess omedelbara närhet, under ett pågående skallarbete. Sen en kull/flock är sprängd och inte längre utgör en mer samlad enhet, så behandlas efterföljande skallarbete som arbete med enskilda fåglar. Vid bedömning i mer öppen terräng ska man också se till om hunden haft syn kontakt med fler fåglar än skallfågeln. Exempel Tre fåglar är ingen flock och ska i alla lägen inte heller bedömas som kull eller tättsittande fåglar. Den regel som gäller är, att i de fall fåglarna är helt åtskilda från varandra av terrängens beskaffenhet under skallarbetet, bedöms det som arbete med enskild fågel. Lämnar hunden i den situationen ett pågående skallarbete för en fågel som flyr eller kacklar bortom skallplatsen, är det ett klart lämnande och felpoäng för lämnande av skall ska tillämpas. Är fåglarna samlade på och i skallplatsens omedelbara närhet, bedöms det som kull/flockarbete eller tätt sittande fåglar. Om hunden i det läget byter skallfågel är det ett och samma primärskall, men föranleder inte felpoäng för lämnande, likaså om hunden avbryter skallarbetet och förföljer en fågel ur den samlade enheten. Byter hunden skallobjekt mer än två gånger drabbar det markeringen negativt och markering skall då bedömas som högst nöjaktig, även om hunden markerat berömvärt vid samtliga tillfällen vid det aktuella arbetet, det drabbar även eventuella extra förtjänster negativt och då i förstahand arbetssäkerhet, där det bl.a. talas om ståndfasthet. 6

2. Skallarbete Skallarbete bedöms utifrån hundens säkerhet att markera fågel, skallets art och hörbarhet, samt förmåga att under skallgivning kvarhålla fågel. I detta ligger också begreppet primärskall, då det för momentet föreskrivs, hunden får skall mot fågel i träd och poänggivande markering konstateras. 2.1 Markering Momentet är indelat i tre grader: berömvärd markering ger 3 markerings poäng, nöjaktig markering 2 markeringspoäng och svag markering 1 markeringspoäng. Förekommer olika markeringsgrader under ett och samma skallarbete, poängsätts aktuellt arbete utifrån helheten eller den markeringsgrad som varit övervägande under det aktuella skallarbetet. Markerar hunden både berömvärt, nöjaktigt och svagt vid ett och samma skallarbete, får markeringen bedömas som högst nöjaktig. För berömvärd markering krävs att hunden skäller mot de träd där fågeln sitter och är säker i sitt beteende. I mycket tät terräng, kan man bedöma markeringen som berömvärd, om man med syn kan konstatera hund eller fågel och domaren är helt övertygad om situationen. Nöjaktig markering inträffar som regel i samband med skallarbete i trädgrupp, man kan inte säga att markeringen är helt exakt inte heller att den är svag eller fel. Hörselkonstaterad markering, får bedömas som högst nöjaktig. Närmare direktiv för tolkning återfinns i provbestämmelserna. Nära anslutning till skallplatsen är situationsberoende och påverkas av de förhållanden som råder vid tillfället, t.ex. vind eller markernas beskaffenhet, vilket kan betyda upp till ca 100 meter. Hörselkonstaterandet kräver att domaren är helt övertygad om situationen (hörselkonstaterad markering skall alltid noteras under händelseförlopp). Svag markering inträffar som regel under svåra och ogynnsamma förhållanden, som vid hård eller byig vind och man får markering och skallarbetet i vindriktning från fågelns sitträd. Hunden uppträder osäkert, med relativt stor rörlighet, fast den skäller nära inpå fågeln och i vindriktning från fågelns sitträd och ger skall mot den plats där fågeln sitter. Nöjaktiga och svaga markeringar bidrar inte till extraförtjänstpoäng. Slutlig poäng erhålls genom att samtliga värden av poänggivande markeringar läggs samma. Det tal som man då får är summa markeringspoäng, som ställs i relation till de antal poänggivande markeringar som förekommit under provet. Exempel Tre markeringar har förekommit. 2 berömvärda markeringar= 6 p och en nöjaktig markering= 2 p, det ger en summa av 8 markeringspoäng och antalet markeringar är som tidigare nämnts tre. Slutlig poäng= 9 (Tabell 2 provbestämmelserna). 7

Fel markering Markeringen är fel när fågeln påträffas på annan plats än det som hunden avser med sin markering. Markeringen bedöms inte heller och skallet godkänns inte, om hunden har en fast felaktig markering. I de fall hunden markerar fel, underkänns hela skallarbetet och inga förtjänstpoäng utdelas i följande moment, primärskall, skallet art och hörbarhet, kvarhållande av fågel och givetvis markering. 2.2 Skallets art och hörbarhet Skallets art och hörbarhet är indelat i fem poänggivande grupper. Skalltäthet per minut mäts normalt i perioder om 30 sekunder. Observera att skalltätheten endast är en komponent. Hörbarhet, täckning och tonläge väger var för sig lika tungt och allt ska vägas samman i en slutlig bedömning. Hänsyn ska således tas till skalltäthet, täckning, hörbarhet, volym och tonläge. Domaren skall konstatera helheten och täckning är viktigare än antalet skall/minut. Vid prov där enbart korta PS har förekommit (ej mätbara skallperioder) får förtjänstpoängen inte överstiga tre poäng. En hund som skäller i repriser och skallserier eller med avbrott, kan många gånger ha en hög skalltäthet, men det är inget utmärkt eller berömvärt skall, då luckor uppstår i skallet. Är det frågan om ett skall som stundtals är reprisartat eller med avbrott av lindrig karaktär, men med skalltäthet av ca 90 skall i minuten, med godtagbar täckning och bra hörbarhet, stannar man vid tre poäng. Ett skall med en täthet av ca 65-75 skall i minuten, med medelmåttlig hörbarhet eller reprisartat, då är 2 poäng en lämplig poängnivå. För tre poäng krävs minst 60 skall/minut Har man under ett prov exempelvis två utmärkta skall och ett av lägre klass, då kan tre eller möjligen fyra poäng komma i fråga, men aldrig fem. Långa skall förutsätter i sig själv inte höga poäng för skallets art och hörbarhet utan reglerar kvarhållandet. 2.3 Kvarhållande Vid upprepade skall mot fågel, som förflyttar sig korta sträckor och markering kan konstateras med syn eller hörsel får skalltiden läggas samman till ett PS. Som tidigare nämnts är markering kopplad till primärskall och det som i övrigt benämns som skallarbete. Poängsättning utgörs av medelvärdet av de tre längsta skallen. Förekommer ett eller två skall som överstiger 1 minut och markering konstaterats, används divisorn 1 respektive 2. Den skalltid som överstiger tio minuter tas inte med i uträkning av medelvärde, det samma gäller för skalltid som understiger en minut. 8

Den totala skalltiden vid ett enskilt skallarbete skall framgå av noteringar på bedömningskortet i rutor som anger början och slut av ett skallarbete. Den tid som överstiger tio minuter ska inte noteras i rutan som betecknar minuter och sekunder. Den rutan är förbehållen tid för kvarhållande, det som ska ingå i uträkning av medelvärde. Skriver man in exempelvis 12 minuter och 20 sekunder och det sen ingår i den slutliga uträkningen för kvarhållande då blir det fel, utom i de fall när hunden har tre skallarbeten över tio minuter. Ex. Under provet har tre skallarbeten förekommit och med följande skalltider. 15 min. + 5 min. + 50 sekunder. Vid uträkning 10 min.+ 5 min.= 15 min. / 2 = Medelskalltid 7 min. 30 sek. (Tabell 3). 3. Primärskall Primärskall erhålls när hunden får skall på fågel i träd och poänggivande markering konstateras. Momentet mäter hundens förmåga att tillvarata finnanden och förvandla dessa till skallarbeten. Slutlig poäng får man av tabell fyra, där antal PS ställs i relation till finnanden. I de fall hunden inte får skall på fågeln medan den satt i träd, bedöms det enbart som finnande av fågel. 4.1 Förföljande Förföljandet ska vara snabbt, energiskt och kan mätas på två sätt, i förstahand genom sträcka och i andrahand genom tidtagning. Som speciell förtjänst bör beaktas lyssnade efter tillslag av träande fågel, hund som kringgår vikar och andra terränghinder. Förföljande som av någon anledning inte kunnat konstateras ska inte betecknas med en nolla på bedömningskortet, utan med ett streck och skall inte ingå i den slutliga sammanräkningen av medelvärde. En nolla betyder helt enkelt att momentet bedömts men hunden förföljer inte. När det senare förekommer ska det givetvis ingå i den slutliga sammanräkningen av medelvärde. Poängsättning sker utifrån medelvärde av de förföljanden som konstaterats under provet. Vid korta förföljanden under 150 meter eller under 45 sek används skalan 1-5 poäng beroende på förföljandets längd eller tid. Som grundregel kan räknas 30 m= 1p, 60 m = 2p, 90 m =3p, 120 m = 4p, 150 m = 5 p. Hund som inte förföljer fågel under hela provomgången, får 0 poäng och utesluts från provet. Förtydligande: Provet får ej avbrytas (hunden uteslutas) för hund som har 0 poäng i förföljande efter att första möjligheten till förföljande uppstod. Hunden måste få gå provtiden ut och ev. beslut om uteslutning fattas i efterhand. Finns känd anledning till att förföljande ej skedde får hunden inte straffas för detta, vilket ska noteras i protokollet. Förföljande som upphör på grund av stora hyggen, vidsträckta myrmarker, stora vattendrag, branta stup eller det som medför fara för hundens liv, får inte påverka andra under provet uppnådda förtjänstpoäng i momentet negativt. Likaså om ett förföljande fram till förnyat skall blir kort i förhållande till andra förföljanden under provet. 9

Ett enstaka skall (voff) avbryter inte ett förföljande där domaren inte kan se hunden. Däremot avbryter en skallserie förföljandet. 4.2 Förnyat skall Vid upprullning av flock där ges en skalltid av högst 10 minuter. Förnyat skall uppstår inte vid upprullning av flock. Flockarbete är inte alltid enbart upprullning av flock, utan sker när hunden enbart får några korta skall när flocken eller enskild fågel gång efter annan flyttar sig inom synhåll för hunden. Se närmare direktiv i provbestämmelserna, 16 Kull/flock arbete. Ett upprepat skallarbete på enskild fågel eller flock, skall tolkas som förnyat skall under följande förutsättningar. Hunden har erhållit godkänt PS på samma skallobjekt, och sträckan mellan de olika skallplatserna är tillräckligt lång, som allmän riktlinje gäller ca 100 m i tät terräng och hunden har förlorat syn kontakt med fågeln. I öppen terräng och i de fall hunden bedöms ha syn kontakt med fågeln under förflyttning från en plats till en annan, kan det nya skallarbetet bedömas som en fortsättning på PS även om sträckan överstiger 150 meter. I öppen terräng och vid flock arbete krävs ett förföljande över 250 meter, vilket anses som berömvärt förföljande. Domaren måste kunna konstatera markering vid det förnyade skallet samt att det är samma fågelart och för ensam fågel, att den är av samma kön som vid det tidigare godkända primärskallet. Därutöver ska det förnyade skallet komma nästan omedelbart efter det att hunden bedömts ha tillryggalagt den sträcka som kan komma i fråga. Hänsyn skall tas till terrängens beskaffenhet. Förnyat skall på järpe tillämpas inte. 5. Finnande i träd Som finnande i träd anses då hunden finner fågel direkt i trädet och får skall på den. När man konstaterat att hunden har skall på fågel i träd, har man även konstaterat lägst nöjaktig markeringsgrad och därmed ett primärskall. För 4-5 poäng krävs berömvärd markering. För 5 poäng skall hunden ändra rörelseriktning mot vinden och skallet kommer omedelbart samt inom synhåll. För 4 poäng se befintlig text provboken. Ett hörselkonstaterande räcker i de fall provgruppen är så nära att man skulle ha hört i fall fågel träat eller lättat från marken. Men i ett dylikt fall är sättet på hur finnande i träd uppstått tämligen oklart. Regelbokens beskrivande exempel för tre poäng kan utdömas på ett avstånd av högst ca 100 meter Flyger fågeln innan hunden avgett skall mot den samma, medan den satt i trädet, bedöms det enbart som finnande av fågel. Antalet finnande i träd påverkar inte i någon nämnvärdgrad den poängsättning som skall tillämpas. Tonvikten ligger i hur finnandet i träd uppstått. Precis som i andra fall bygger momentet på vad man med säkerhet kan konstatera och den flytande poängskalan ska hanteras därefter. Är man osäker på om det var ett finnande i träd, då får förtjänstpoäng inte tillämpas. 10

I de fall finnande i träd konstaterats, men sättet för hur finnande i träd uppstått är oklart tillämpas alltid låg poäng, 1-2 poäng. Kacklande fågel maximalt 1 poäng. Finnande med hjälp av luktsinne värderas högt 4-5 poäng. För finnande i träd i samband med kull/flock arbete tillämpas maximalt två poäng, därutöver krävs berömvärt förföljande för att utdela två poäng för finnanden i träd vid kull/flock arbete. Finnande i träd kull/flock kan bara poängsättas vid första finnandet. Förnyat skall räknas inte som finnande i träd. 6. Extra förtjänster Extra förtjänster ges för prestationsrenhet, arbetssäkerhet och specialförtjänster, alltså det som gör hunden till en bra skällande fågelhund. Därför är grundförutsättningen för poäng, att godkänt skallarbete på fågel förekommit. För specialförtjänster krävs dessutom att hunden erhållit poäng för arbetssäkerhet. Prestationsrenhet Om hunden inte belastats för arbete med annat vilt eller med felpoäng för överkänslighet, kan den erhålla poäng för prestationsrenhet, i de fall den haft godkänt skallarbete på fågel. Ett falskt skall kan tolereras i de fall hunden ger övertygande bevis för att den inte arbetar med annat vilt eller belastats med andra felpoäng för överkänslighet (med övertygande bevis menas att man konstaterat annat vilt i provområdet men hunden har inte arbetat med detta). Har hunden godkänt skallarbete och i övrigt uppfyller de kriterier som föreskrivs för prestationsrenhet, kan poäng för delmomentet tillämpas även om lämnande av skall förekommit. Arbetssäkerhet Arbetssäkerhet framgår av hundens beteende i sök och fågelarbete. Förvandla FM och F till PS, upprepade långa skall med exakt markering, ståndfasthet inför flyende fågel på och runt skallplatsen, anpassar skallet efter skallobjekt, förmåga att få förnyade skall samt kan dirigeras och i övrigt bra samarbete med föraren. Lyssnandet är en viktig egenskap som ska noteras och kan premieras under Arbetssäkerhet. Specialförtjänster Hit räknas god användning av sinnena, framför allt luktsinnet, tämjande av skygg fågel, förnyade skall över långa avstånd, upprepade förnyade skall på samma fågel, uthållighet och arbetsvilja under svåra förhållanden. Ett grundkrav är att hunden erhållit poäng för arbetssäkerhet. Allmänt Hund som arbetat felfritt och har flera berömvärda arbeten och är stark i flertalet moment, men inte erhållit förnyat skall kan tilldelas högst tre extra förtjänstpoäng. 11

Definitiva lämnanden och upprepade tillfälliga lämnanden medför att extraförtjänstpoäng för arbetssäkerhet och specialförtjänster inte kan komma i fråga, redan ett tillfälligt lämnande är tillräcklig grund för att extra förtjänster för arbetssäkerhet inte ska tillämpas och därmed även specialförtjänster. Begångna fel påverkar alltid eventuella extraförtjäntpoäng negativt. Felpoäng Felpoäng får inte bygga på antaganden, utan kräver samma grad av säkerhet vid konstaterande som förtjänstpoäng. Lämnande av ståndskall på fågel I kull/flock arbeten bestraffas hunden med felpoäng i de fall han lämnar ett konstaterat skallarbete i kull/flock för att syssla med annat än fågelarbete. Om hunden byter fågel i kull/flock eller förföljer flyende fågel ur den samlade enheten från skallplatsen eller dess omedelbara närhet tillämpas inte felpoäng för lämnande. Byter den skallfågel två eller fler gånger, påverkar det närmast markeringen. Vid definitivt lämnande är skallarbetet avslutat. Nytt skall på samma fågel i samma skallträd får inte räknas som nytt arbete. Vid ett och samma skallarbete kan felpoäng för lämnande aldrig bli högre än tabellens max poäng. Tystnar hunden i sitt skall men är kvar på skallplatsen, för att därefter återuppta skallarbetet, påverkar det närmast skallets art och hörbarhet. Om provgruppen måste uppträda på ett för hunden onaturligt sätt inne på skallplatsen, genom att kasta kvistar eller dylikt för att förmå fågel att flyga bestraffas inte hunden med felpoäng för lämnande i de fall han lämnar skallplatsen. Inte heller påverkas tidigare konstaterad markeringsgrad, skallets art eller i de fall förföljandet uteblir eller blir kort i förhållande till andra förföljande under provet. Som en konsekvens av detta är, att i de fall hunden blir kvar på skallplatsen, trots dessa störande inslag, påverkas inte skallets art och markering i negativ riktning eller om förföljandet uteblir eller blir kort i förhållande till andra förföljande under provet. Överkänslighet Några enstaka skall vid färsk fågel vittring föranleder inte fel poäng ej heller några enstaka skall i fågels flygriktning. Är det däremot ett återkommande beteende under provet utdelas felpoäng i förhållande till felets storlek, likaså om det inte handlar om enstaka skall utan mer ihärdigt. Osäkert frågande skall liksom sökskall räknas inte som fel. Ett långt frågande skall är också tillåtet när det leder till fast skallarbete på fågel i närheten. Falskt skall Ett falskt skall medför 1 fel poäng, för varje falskt skall därutöver 2 fel poäng. Konstateras exempelvis ekorre i anslutning till skallplatsen föranleder det kryssmarkering, däremot inga direkta felpoäng, men påverkar eventuella extra förtjänster negativt. 12

12 Avbrutet prov och användning av pejl Hänvisas till 12 provbestämmelserna. Det ska understrykas att pejlen endast får användas för att lokalisera hunden. Lokalisering innebär att via pejlutrustningen klargöra hundens position/rörelse. När position/rörelse är fastställd ska pejlutrustningen stängas av/stoppas undan. Under ett prov får pejling för lokalisering av hunden ske maximalt 4 gånger under ordinarie provtid och 2 gånger under förlängning. Användning av pejl i övrigt, t.ex. konstant användning eller användning av pejl utan domarens medgivande, innebär att hunden utesluts från provet. Observera: Användning av pejl mer ä 2 ggr ord. provtid och mer än 1 ggr under förlängning -3 poäng (sidan 23 i bestämmelserna). Fågelarbete som kan konstateras med stöd av pejl ska bedömas som övriga arbeten. Domaren ska, innan provet, informera hundföraren om regelverket kring teknisk utrustning. En checklista för detta ska finnas. Domaren och hundföraren skall innan provets början vara överens om vilken teknisk utrustning som ska användas och hur denna ska förvaras under provet så att inget missbruk kan förekomma. Avstånd till skallplats/rörelse skall (vid lokalisering) anges av hundförarens erfarenhet om inte avståndsmätare finns tillgänglig. Det är inte tillåtet att använda kombinerad pejl- och GPS-utrustning för orientering, d.v.s. kartan i GPS:en. 3.1 Skrapande och bitande av skallträd Om hunden en gång reser sig mot skallträdet, betraktas felet som litet och medför 1 felpoäng. Om hunden däremot reser sig mot skallträdet och biter i kvistar eller trädets bark, betraktas felet som stort och medför 5 felpoäng. Upprepas händelsen betraktas felet som grovt och hunden ges 10 fel och hunden utesluts från provet. Bedömningskort Bedömningskort skall vara ifyllt på samtliga punkter och överensstämma med slutligt jaktprovsprotokoll. Samtliga handlingar skall upprättas i samband med provet och är de handlingar som gäller vid behandling av protester. Hundförarens namnteckning på bedömningskortet är inte längre obligatorisk vid ordinarie (utlysta) jaktprov. Dock ska den alltid förekomma vid rörliga prov. Det är av vikt att man även noterar avstånd till upptag eller skallarbete på fågel. Ett förekommande fel är att man under händelseförlopp skriver att hunden markerat fel, men i kryssmarkering finns markeringen återgett som nöjaktig eller svag. När så sker blir det två olika bedömningar som framförs för ett och samma moment och tillfälle. Är markeringen nöjaktig eller svag, är den inte fel, men den är inte berömvärd. Enligt reglernas mening är markeringen fel den gången den utförts på så sätt, att förtjänstpoäng för momentet inte får tillämpas enligt regelverket. Bedömningskortet och dess händelseförlopp ska således innehålla underlag för provet, det vill säga stolpar för den poängsättning som tillämpats. Är det ett felfritt fågelarbete som syn konstateras, så 13

skriv det. Har man bedömt markeringen som nöjaktig, så skriv orsaken till det, hörselkonstaterad markering eller vad det nu kan vara. Under berättelse över hundens arbete skall framgå orsaken till varför provet avbrutits eller att uteslutning skett. Vid avbrutet prov eller uteslutning, skrivs bedömningskort och slutligt jaktprovsprotokoll ut i vanlig ordning, med vad som konstaterats under provet. På raden som anger placering utlyst prov skriver man in sakförhållandet, som då är uteslutning eller avbrutet prov. Vid beskrivning över hundens arbete på bedömningskortet, ges förklaring till varför det hela lett till uteslutning eller avbrutet prov. Hundägaren har rätt att få del av vad som hänt under provet och om hundägaren vill pröva riktigheten i en uteslutning eller annat, ska skriftliga handlingar i sin helhet finnas över provet, så att inte enbart ord står mot ord 21 Protest Observera punkt a. och b. 14