VAD HÄNDER I BURMAUTSKOTTET?

S- Studenters Burmautskott har sedan 1996 varit aktiva för att stödja demokratirörelsen i Burma. Utskottets arbete består både i att driva ett internationellt projekt i Mae Sot, vid den thai- burmesiska gränsen, och att opinionsbilda i Sverige. Genom utskottet ges S- Studenters medlemmar en chans till konkret internationellt engagemang. VAD HÄNDER I BURMAUTSKOTTET? REPORTAGERESA TILL RANGOON, BURMA Burmautskottet har under hösten gått samman med Libertas- redaktionen, inför ett kommande boksläpp i december. Redaktionen har tidigare givit ut fyra politiska magasin per år till bland annat medlemmar i S- Studenter i hela Sverige, men från och med nu kommer Libertas- redaktionen istället att ge ut två antologier per år. Detta möjliggör publicering för lite längre, och därmed mer djuplodande, texter om samhälle och politik. Första boken har temat "censur" och inför att denna bok skulle sammanställas så ansökte Burmautskottet tillsammans med redaktionen om extra stöd från Olof Palmes Internationella Center, för att kunna möjliggöra en reportageresa till Rangoon, Burmas förra huvudstad. Ansökan beviljades, så därför reste två personer i Burmautskottet - fotografen Sara Kollberg och skribenten Angelika Kahlos - till Rangoon kring månadsskiftet september/oktober, tillsammans med Libertas- journalisten Madeleine Bengtsson. Redan innan avresan hade kontakter skapats och möten bokats in preliminärt med studentaktivister, förre detta politiska samvetsfångar, anställda inom LHBTIQ- organisationer (lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner, intersexuella, queer) med flera. Många kontakter knöts också på plats, och Burmautskottets utsända hann under sin vistelse också besöka Burmas första öppna gayklubb, och historiska platser där aktivister - inte minst studenter - trakasserats och arresterats. I slutet av vistelsen i Rangoon utbröt också demonstrationer mot tidigare militärregimers landkonfiskeringar. Dessa demonstrationer dokumenterades av fotograf Sara. Sara och Angelika fick ta del av många olika personers röster om Burma. Homosexuella män och kvinnor uttryckte en oro inför att "komma ut" inför sina familjer och vänner, men de beskrev också drömmar och strategier för att klara sig i ett samhälle där homosexualitet fortfarande är kriminaliserat. Medlemmar i 88 Generation och stödgrupper för förre detta politiska samvetsfångar beskrev en outtröttlig vilja att fortsätta kämpa för rättvisa, trots hot om att återigen fängslas. Den yngre generationen - studenter och aktiva inom ett partipolitiskt ungdomsförbund - vittnade om att inte

mycket har förändrats politiskt i Burma; att demokratiaktivister fortfarande riskerar olika typer av bestraffningar på grund av sin aktivism. De många olika rösterna som Burmautskottets utsända fick ta del av kommer att publiceras i Libertas- antologin om censur, som släpps senare i år, i december, och på Olof Palmes Internationalla Centers hemsida, www.palmecenter.se. FÖREDRAG MED JESPER BENGTSSON Plats: ABF- huset, Stockholm Två representanter från S- studenters Burmautskott lyssnade på en föreläsning med Jesper Bengtsson, journalist och chefredaktör för tidningen Omvärlden. Jesper har skrivit många böcker om Burma sedan sin första resa till landet 1997. Från och med i år arrangerar han studie- och kulturresor till Burma, för turister som vill turista ansvarsfullt. Burmautskottet är principiellt för en fortsatt turistbojkott, då det är svårt att turista ansvarsfullt och undvika att ens pengar hamnar i regeringens fickor, och en rimlig hållning kunde vara att åtminstone vänta till valet 2015 för att se hur detta utspelar sig. Jesper menade dock i sitt föredrag att Burma har förändrats såpass mycket de senaste två åren att turism numera kan gynna lokalbefolkningen (även om, som Burmautskottet invände, resorna går till de centrala delarna av landet och den lokalbefolkning som gynnas således kanske inte är de olika etniska grupper som lever långt ifrån storstäderna, eller de grupper som lever i stater där det pågår krig och dagligt våld, såsom är fallet i t.ex. Kachin state och Arakan state). Jesper menade att han aldrig skulle ha arrangerat sådana här resor för två år sedan, och skulle Burmas regering på minsta vis återgå till den repressiva militärjunta som den historiskt sett har varit, skulle han upphöra med resorna. KOMMUNIKATIONSHELG med Olof Palmes Internationalla Center 5-6/10 Plats: Sveavägen 68 Stockholm Nå ut, nå fram var temat för helgen och tre representanter från Burmautskottet var på plats för inhämtning av kunskap och inspiration. Inledde gjorde Jens Orback, generalsekreterare för Olof Palmes Internationalla Center med ett axplock av alla de berättelser han bär med sig från sitt internationella engagemang. Uppmaningen till alla oss, från olika organisationer, var just att vara medveten om vilka berättelser vi bar på och fick ta del av. Att lyckas berätta och genom det också engagera andra är ett viktigt mål med vårt internationella engagemang, menade Jens. Carina Persson, vd Bommersvik (tidigare kommunikationsstrateg Socialdemokraterna) uppmanade alla att rannsaka sig själva varför ett helt rum på 68:an kunde fyllas av människor som frivilligt valde möte och internationellt engagemang före så mycket annat. Det vill säga, vad är det som gör att vi väljer att engagera oss, vad är det som driver oss? Carina menar att, oavsett i vilken situation du befinner dig i, inte hittar orden eller vill förmedla något är det den drivkraften och de känslorna som du måste förmedla. Det är det som gör att vi kan skapa kontaktytor och få andra att förstå, och själva engagera oss i vårt arbete. Då betyder det något. Under eftermiddagen låg fokus på erfarenhetsutbyte. Först talade LO Gotland om hur de, för att nå ut om sitt arbete i Palestina, alltid är redo att ta diskussionen och erbjuda presentationsmaterial till andra organisationer och media. Därpå var det S- studenters Burmautskotts tur, representerade av

Maria Ehnhage och Vicci Nilsson. Glädjande nog var det många som såg utskottets arbete som en förebild vad gäller hur vi hanterat det kommunikativa med både hemsida, blogg och twitter. Tillsammans diskuterade vi i grupp hur detta kunde utvecklas och hur vi kunde bli bättre på att använda berättelsen som medel att nå ut och ge en röst åt de människor vi möter. Dag 2 inleddes med ett föredrag av Anders Lindberg, ledarskribent Aftonbladet. Även Anders poängterade vikten av berättelsen för att nå ut, nå fram och nå in, men också att hitta en krok; en vinkel som griper tag, och att ha tajming när man försöker nå ut i media. Dagen avslutades med att alla organisationer på plats fick arbeta på sina kommunikationsplaner. Burmautskottet planerade inför den föreläsningsturné vi ansökt pengar för till våren 2014, men också hur vi bättre kunde samarbeta med andra delar av arbetarrörelsen för att få ut vårt budskap. Tillsammans med representanter från SSUs Burmaprojekt talade vi om hur vi bättre kunde samarbeta framöver, med gemensam strategi och budskap inför valet i Burma 2015 samt inför värdskapet av ASEAN 2014. Maria Ehnhage och Vicci Nilsson presenterar Burmautskottets arbete med att nå ut och nå fram! Burmautskottets koordinatorer Maria Ehnhage och Charlotte Malmborg BURMAUTSKOTTETS ÅRSMÖTE Den 21-22 augusti sammanträdde Burmautskottet till årsmötet som den här gången hölls i Stockholm. På mötet delade de medverkande med sig av erfarenheter från det gångna året och diskuterade händelseutvecklingen i Burma. Det valdes två nya koordinatorer; Charlotte Malmborg och Maria Ehnhage, samt en ny ekonomiskt ansvarig; Thomas Edin. Burmautskottet uppdaterade även sin Burmapolicy och aktivitetsplanen för det kommande året. Burmautskottets fokusfrågor var uppe för diskussion och nya målsättningar inom mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling lades fram. KONFERENS MED EUROPEAN BURMA NETWORK, PARIS Burmautskottet skickade två representanter till nätverksmötet för Burmafrågor som i år hölls i Paris i slutet av september. På konferensen närvarade representanter från organisationer från hela Europa. Deltagarna delade med sig av sina organisationers senaste arbete och utbytte information och erfarenheter. Det hölls bland annat presentationer om FNs förhållningssätt till Burma och sexualiserat våld riktat mot etniska minoriteter. Frågor som var på agendan under mötet handlade framförallt om politiska fångar, religiös intolerans, etnisk diskriminering och den senaste och kommande politiska utvecklingen i landet. Tillsammans kom representanterna på mötet överens om det närmsta halvårets action- plan och vilka frågor som organisationerna kunde samarbeta kring till nästa möte i februari.

Det finns så otroligt mycket för Burmautskottet att hämta hos alla engagerande och inspirerande människor som jobbar med Burma runtom i Europa. Att vara med på EBN är en chans för oss att ta del av deras erfarenheter och att dela med oss av våra egna. Säger My Juhlin som representerade utskottet i Paris. VOLONTÄREN HAR ORDET Jag har precis avslutat dagens lektioner. Jag packar ihop mina grejer och suddar ut tavlan. Jag suddar ut en mind- map med ord som demokrati, human rights och freedom. Dagen har varit full av diskussioner och huvudet känns tungt. Jag går till köket för att se om de behöver hjälp med maten. En av studenterna står vid diskbänken, hon avböjer min hjälp vänligt. Jag lyssnar inte utan tar en kvist från skålen och försöker imitera hennes vana rörelser. Hon tittar uppskattande på mig. Jag ler tillbaka. I bakgrunden hörs en munk som reciterar böner. Vi bor i ett stort hus. Jag är svensk, med sudanesiska rötter, resten av tjejerna är burmeser. Vi lagar mat, städar och lever tillsammans. Kachin, Kayin, Karen, Shin, Mon, Burma, Shan och Rakhine heter de stora etniska grupperna i Burma. Studenterna lärde mig namnen och blev överförtjusta när jag klarade att rabbla upp dem. Utbildningen heter Leadership and Management Program och sträcker sig över ett helt år. Jag ska undervisa i 6 månader innan jag lämnar över till nästa volontär. Ämnena vi tar upp är ledarskap, projektarbete, demokrati, mänskliga rättigheter och engelska. Innan jag kom till den Thai- Burmesiska gränsen hade jag en klar bild av att det var jag som skulle undervisa, men flera gånger har studenterna fått ta lärarrollen och lära mig. De berättar hur regeringen utnyttjar befolkningen med forced labor (slavarbete). Hur staten kan, närsomhelst, ta människors land och med det deras levebröd. Den som är modig och säger emot kommer att straffas med fängelse och misshandel. Vi tittar på dokumentärer om Burma och gråter, ger varandra näsdukar och diskuterar sedan febrilt om situationen. Efteråt känns mitt huvud tungt. Precis som nu. Men jag fortsätter att fokusera på kvisten jag har i handen och försöker imitera hennes vana rörelser.

DE SENASTE TRE MÅNADERNA I BURMA: NYHETER 1 Den Burmesiska Armén ökar våldet i Kachin- och Shanstaten Attackerna i Kachin- och Shanstaten fortsätter trots att den Burmesiska armén och oppositionen arbetat för ett vapenstillestånd. Sedan början av september har våldet eskalerat och det har rapporterats om att den Burmesiska armén fortsätter skicka trupper och artilleri till konfliktområdet. En talesman för Shanstatens Army- North s (SSA- North) brigad nära Namatudistriktet uppgav till The Irrawaddy att de blivit attackerade av den Burmesiska Armen nära ett dussin gånger den senaste månaden. Mer anti- muslimskt våld i Arakanstaten I september blossade det anti- muslimska våldet åter upp i Arakan state. Striderna tog vid den 29:e september då en buddistisk mobb i Thandwe tände eld på åtminstone två hus ägda av muslimer. Våldet fortsatte under de följande dagarna och resulterade i minst fem bekräftade dödsfall samt brännandet av ett flertal hus och moskéer. Attacken har satt hundratals muslimer på flykt. Burmas utrikesminister talade i FN den 30:e september där han fördömde det anti- muslimska våldet. Den burmesiska regeringen upprätthåller dock fortfarande en tradition av straffrihet för personer som trakasserar den muslimska befolkningen och ger dem därmed inget lagligt skydd. Våldet som riktar sig mot muslimer är välplanerade aktioner men trots detta har inga interventioner skett från statens sida. Burma vägrar att skriva på deklarationen mot sexualiserat våld Den 24:e september skrev 115 länder under en ny deklaration om att stoppa sexuella övergrepp i konfliktområden. Burmas regering har valt att inte skriva under och ställa sig bakom deklarationen som innehåller praktiska och politiska åtaganden för att motverka åtalsfrihet, öka ansvarsskyldighet och att förse utsatta med juridisk rättvisa. Sedan Thein Sein blev president i Burma har våldet intensifierats i både Kachin- och Shanstaten. Det inkommer allt fler rapporter om våldtäkter och sexuellt våld utfört av den burmesiska militären, men inga ansatser har ännu gjorts för att stoppa den åtalsfrihet för våldtäkt som råder för alla som tillhör den burmesiska armén. De politiska trenderna runtom i Europa visar tecken på att ha ändrat påverkansstrategier gentemot Burma. Från att tidigare ha pressat regeringen i frågor om mänskliga rättigheter försöker man nu istället skapa nära relationer till regeringen. Dessa nya strategier är troligtvis ett resultat av nya handelsmöjligheter som uppstått efter att FN hävt sanktionerna mot landet. De nya strategierna minskar pressen på Burma, vilket bromsar förbättringen av den humanitära situationen. Stor risk för folkmord i Burma En ny rapport framställd av The Sentinel Project, som arbetar med att identifiera samhällsgrupper som riskerar att utsättas för folkmord, har granskat och utvärderat riskerna för de muslimska minoriteterna i Burma. Rapporten kommer fram till att gruppen Rohingya löper stor risk att utsättas för folkmord, antingen genom våldsam utrotning eller genom långsam isolering och svält. 1 Samtliga nyheter är översatta från Burma Campaign UK:s nyhetsbrev för månaderna juli, augusti och september. För mer nyheter om Burma, se t.ex. www.dvb.no, www.irrawaddy.org eller www.mizzima.com

The Sentinel Project kommer i sin rapport också fram till att regeringen, tillsammans med lokala instanser och de burmesiska säkerhetsstyrkorna på ett eller annat sätt medverkar i kampanjerna för etnisk rensning. Enligt samma rapport finns dessutom flera indikationer på att det finns avsikter att genomföra ett folkmord. Ett exempel på detta är regeringens försök att lagstifta restriktioner i Rohingyafolkets rätt att skaffa barn. Det finns även förslag om att förbjuda Rohingyas att ingå äktenskap med burmesiska buddhister. 1982 års medborgarskapslag står fast Burmas president Thein Sein samt parlamentet har inga planer på att ändra lagen om medborgarskap från 1982. Lagen, som i sin nuvarande form förnekar den etniska minoriteten Rohingya rätten till medborgarskap, kommer att kvarstå enligt ett uttalande från presidenten. Thein Sein passade även på att uttrycka sina egna åsikter om minoritetsgruppen där han bland annat förnekade Rohingyas existens i Burmas etniska historia. Thein Sein menade till och med att det var felaktigt att använda termen Rohingya eftersom att den inte finns. I Burma talar man ofta om Rohingya som illegala Bengaler, trots att de har levt i landet under flera generationer. FNs utsända bistånd får inte fri tillgång till Kachinstaten I september fick FN tillåtelse att skicka två konvojer med förnödenheter till internflyktingar i Laiza, Kachin. Den av militären stödda regeringen fortsätter dock att begränsa FNs framkomlighet till platser i behov av hjälp. I ett uttalande från FNs talesman Aye Win uppges att förnödenheterna från den första leveransen endast räcker september ut, och att FN fortfarande väntar på bifall från regeringen gällande de kommande leveranserna. Obviously [this delivery of aid] is not much given that there are around 53,000 IDPs in non- government controlled areas, and 18,000 around Laiza alone, fortsätter Aye Win. Regimens miljarder undangömda på utländska banker Burmas regering har till slut erkänt existensen av miljarder dollar som regimen under flera decennier stoppat undan på utländska konton. Intäkterna har bland annat kommit från Burmas ansenliga naturresurser; främst olja, gas, kol, timmer och ädelstenar. Rapporter från The Banking Information Center (BIC) har hävdat att regeringen har upp till 11 miljarder dollar avsatta på utländska konton i bland annat Singapore. Regeringen mötte påståendet med förnekelse den 12 september då vice ministern för informationsfrågor hävdade att regeringen absolut inte gömde undan pengar från stadsbudgeten på några utländska banker. En vecka senare bekräftade dock ordföranden för Burmas centralbank att regeringen faktiskt har miljarder dollar avsatta på utländska bankkonton. Uppskattningsvis kan det röra sig om 7.6 miljarder, inklusive pengar från stadsbudgeten. Högtidlighållandet av 88- upprorets årsdag Den 8:e augusti i år inföll 25 årsdagen av det ökända uppror för demokrati som ägde rum i Burma den 8 augusti 1988. Upproret slutade med att tusentals studenter och munkar miste livet efter att ha blivit brutalt nedslagna av militären. Flera tusen människor samlades för att tillsammans hedra de som förlorade livet. Talare som närvarade på sammankomsten var bland annat Aung Suu Kyi och 88- upprorets studentledare Min Ko Naing. Burmas nuvarande president har fortfarande inte ändrat sitt uttalande från 2011 där han prisade militären för sin insats år 1988 då de, enligt honom, räddade landet från dåliga influenser.

Protesterna mot landkonfiskeringarna fortsätter I juli gick Burmas försvarsminister ut med att militären skulle ge tillbaks 18,300 av de 297,000 tunnland mark som beslagtagits under militärens styre i landet. Trots detta är landkonfiskeringar fortfarande ett stort problem och det är långt ifrån alla som fått tillbaks sina marker. Bönder i hela Burma fortsätter därför att protestera för att även de ska få tillbaks sina marker men även för att stoppa de fortsatta konfiskeringarna. I en rapport från Asian Legal Resource Centre (ALRC) som publicerades förra året konstaterades det att media nästan dagligen rapporterade om människor som blivit fråntagna mark och fastigheter till följd av statligt understödda projekt. I enighet med Burmas jordbrukslandslagar från 2012 är all konfiskering av mark laglig under förevändningen att det ligger i nationens intresse eller om marken skulle behövas i utförandet av ett statligt projekt. Arresteringarna av fredliga demonstranter fortsätter Fredliga aktivister och demonstranter blir fortfarande arresterade på tvivelaktiga grunder i Burma. Den 13:e augusti arresterades Naw Ohn Hla och hennes kollegor för att ha hållit en otillåten demonstration mot Letpadaung copper mine project, ett statligt gruvprojekt som tvingat lokalbefolkning från sina hem. Gruppen hade sökt och blivit nekade tillstånd att hålla i den fredliga demonstrationen nio gånger innan de valde att gå vidare utan tillstånd. Efter att ha arresterats dömdes Naw Ohn Hla till två års fängelse. Hon har tidigare varit en politisk fånge men är idag en av ledarna för Democracy and Peace Women Network som kämpar för kvinnors rättigheter och jämställdhet i Burma. I samband med arresteringarna har flera natträder ägt rum för att få tag i andra som protesterat mot konfiskeringarna av land som projektet har medfört. Avtalet om projektet är slutet mellan det kinesiskt ägda Wan Bao Company och det militärägda Union of Myanmar Economic Holdings Ltd, samt den burmesiska regeringen. Utkastet av en ny föreningslag kritiseras hårt av civilsamhället och NGOs Ett nyligen publicerat utkast av en lag som ska reglera civilsamhällets och de ickestatliga organisationerna (NGOs) kritiseras hårt på grund av dess inskränkande natur. Lagen kan komma att begränsa uttalsfriheten och rätten för civilsamhället att organisera sig. Lagen kräver även att alla NGOs verksamma i Burma ska registrera sig hos regeringen för att ha tillåtelse att bedriva sin verksamhet. Medlemmar i oregistrerade grupper skulle kunna åtalas och lagföras. I dagsläget är den största delen av organisationerna i Burma oregistrerade och det skulle vara näst intill omöjligt för dem att verka med regeringens repressiva inblandning. Human Rights Watch uttalade sig i samband med att lagförslaget lades fram, och ansåg då att lagen kränker mänskliga rättigheter och borde skrotas. This draft law would give the Burmese government broad authority to refuse to let a group operate and send association leaders and members to prison if the group functions without permission, sa Phil Robertson på Human Rights Watch. It seems the government wants to keep its stranglehold over civil society, effectively muzzling watchdog groups during this critical reform period.