Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Relevanta dokument
Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontinuerlig kontroll av miijökvalitetsnormer för utomhusluft

Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod

Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM)

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontinuerlig kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontinuerlig kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontinuerlig kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

Referenslaboratoriets rekommendation angående certifiering

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

NATUR VÅRDS ^ VERKET^

Referenslaboratoriets rekommendation anga ende anva ndning av det standardiserade amerikanska insuget fo r ma tning av PM10 i Sverige

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018

Beslut om godkännande av mätinstrument for kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft

Beslut om godkännande av mätinstrument for kontroll av miljökvalitetsnormér i utomhusluft

NATUR VÅRDS Ä VERKET y

Beslut om godkännande av mätinstrument for kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft

Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

ITM-rapport 168. Bestämning av PM10 En jämförelse av de vanligaste mätmetoderna använda i Sverige och den europeiska referensmetoden

Naturvårdsverkets författningssamling

Mätningar av fallande stoft samt PM 10 i Skövde under 2007

Beslut om godkännande av mätinstrument för kontroll av miljökvalitetsnormer i utomhusluft

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? Kvalitetssäkra miljöanalyser

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Naturvårdsverkets författningssamling

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Referenslaboratoriets rekommendation angående certifiering

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Mätning av. Luftföroreningar

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

SVENSK STANDARD SS-EN 14789:2017

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Stora förbränningsanläggningar

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

KVALITETSSÄKRINGSPROGRAM OCH KONTROLLSTRATEGI - LUFT

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Metoder för mätning av ozon

Mätningar av bakgrundshalter NOx, NO2 och NO i Stockholm

Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Kvalitetssäkringsprogram och kontrollstrategi-luftövervakning

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Standardisering, ackreditering och certifiering

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Kvalitetssäkringsprogram

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

SVENSK STANDARD SS-EN 15058:2017

TEOM IVL s filtermetod

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Miljöförvaltningen. Luftutredning. Gullbergsvass. Utredningsrapport 2016:17.

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Transkript:

Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2011-09-20 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden Mätmetod: Kontinuerlig mätning av PM 10 - och PM 2,5 -fraktionerna av svävande partiklar i utomhusluft. Instrumentbeteckning: SHARP 5030 med PM 10 eller PM 2,5 Pre-separator. Ämne/parameter: Tillverkare: Ansökan från: PM 10 - och PM 2,5 -fraktionerna av svävande partiklar. Thermo Fisher Scientific, USA. Oleico AB, Vallentuna. Användningsområde: För kontinuerliga immissionsmätningar av PM 10 - och PM 2,5 - fraktionerna av svävande partiklar i tätortsluft och liknande tilllämpningar avseende kontroll av miljökvalitetsnormer. Testat mätområde: PM 10 : 0 till 1 000 μg/m 3. PM 2,5 : 0 till 1 000 μg/m 3. Mjukvara: Anmärkningar: Version v1.18. Rekommendationerna gäller under följande förutsättningar: 3 Luftflöde: 1,0 m /h vid aktuellt tryck och temperatur Tester och service ska ske enligt tillverkarens rekommendationer Instrumentet kalibreras regelbundet mot referensmetoderna. Underlagsrapporter: TÜV Rheinland Report 936/21203481/A dated December 6, 2006. TÜV Rheinland Report 936/21203481/B dated December 6, 2006. Rekommendationer: Med de angivna rapporterna som underlag bedömer referenslaboratoriet att instrumentet SHARP 5030 från Thermo Fisher Scientific, USA är likvärdigt med referensmetoderna för PM 10 (SS-EN 12341:1998) och PM 2,5 (SS-EN 14907:2005). Postadress: ITM Telefon: 08-674 70 00 Stockholms universitet Telefax: 08-674 73 25 106 91 STOCKHOLM Hemsida:: www.itm.su.se/reflab/

Sid 1 (4) Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft Bilaga till Referenslaboratoriets bedömning angående godkännande av mätinstrumentet SHARP 5030 som likvärdigt med referensmetoderna (SS-EN 12341 och SS-EN 14907) för mätning av PM 10 och PM 2,5 Bakgrund: Oleico AB har 2011-06-01 ansökt hos Naturvårdsverket att instrumentet SHARP 5030 tillverkat av Thermo Fisher Scientific, USA skall godkännas som likvärdigt med referensmetoden SS-EN 12341:1998 och SS-EN 14907:2005 för mätning av partikelfraktionerna PM 10 respektive PM 2,5 i utomhusluft. Ansökan har bedömts enligt Naturvårdsverkets "Rutin för godkännande av mätinstrument för kontrollen av miljökvalitetsnormer i utomhusluft", beslutsprotokoll NV-05630-11, 2011-10-31. Som underlag för ansökan har Oleico AB bifogat: TÜV Rheinland Report No 936/21203481/A dated December 6, 2006: "Report on the suitability test of the ambient air quality measuring system Model 5030 SHARP MONITOR with PM10 pre-separator of the company Thermo Fisher Scientific for the measured component suspended particulate matter PM10." TÜV Rheinland Report No 936/21203481/B dated December 6, 2006: "Report on the suitability test of the ambient air quality measuring system Model 5030 SHARP MONITOR with PM2.5 pre-separator of the company Thermo Fisher Scientific for the measured component suspended particulate matter PM2.5." Med dessa dokument som underlag har SHARP 5030 i Tyskland förklarats uppfylla kraven i referensmetoderna EN 12341 och EN 14907 och dokumentet "Guidance for the Demonstration of Equivalence of Ambient Air Monitoring Methods" (tillkännagjort 12 April 2007 (BAnz. p. 4139) med kompletteringar 03 August 2009 (BAnz. p. 2936) och 28 July 2010 (BAnz. p. 2599). Mätprincip: Mätsystemet Model 5030 SHARP MONITOR för luftkvalitetsmätningar bygger på en kombination av mätprinciperna ljusspridning från partiklar (nefelometri) och dämpning av ß- strålning. Namnet SHARP står för "Synchronized Hydrid Ambient Real-time Particulate". Kombinationen av en i hög grad känslig men potentiellt onoggrann teknik (NEPH) med en okänslig men högst exakt mätteknik (BETA) ger därigenom en precis och på samma gång känslig realtidsmätning av partiklarnas massa.

Sid 2 (4) Nefelometri bygger på mätning av strålningen av ljus som spritts av partiklar som passerar genom en mätvolym, vanligen begränsad av skärningen av den belysande strålen och synfältet för detektoroptiken. I motsats till partikelräknare krävs att mätvolymen är stor med avseende på det omvända antalet av partiklar. Den resulterande signalen är linjärt proportionell mot partiklarnas volymkoncentration för en aerosol med konstant optiska egenskaper (t ex partikelstorlek, form och brytningsindex). Negativt till den mycket höga känsligheten hos en nefelometer är att mätsignalen är beroende av partikelstorleken, vilket leder till svårigheter vid nefelometriska mätsystem jämfört med de gravimetriska referensmätningarna beroende på ändrad respons. Därför kalibreras en nefelometer vid tillverkningen med hjälp av att HEPA-filter (nollpunkt) och olika test-aerosoler som referens. Principen för radiometrisk massbestämning bygger på fysikens lagar om dämpning av β- strålar när de passerar genom ett tunt lager av materia. Den radiometriska massbestämningen kalibreras vid tillverkningen med hjälp av noll- och referensfolier. Med hjälp av en uppsättning folier ("mass transfer standard") kan den radiometriska mätningen kontrolleras och om nödvändigt kalibreras som ett led i kvalitetssäkringen. Mätmetod: Provgasen som innehåller de partiklar som skall mätas sugs in i mätmodulen av Model 5030 SHARP MONITOR via ett provtagningsrör. I toppen av röret finns ett provtagningshuvud som separerar inkommande partiklar i provet efter storlek. De insug som är aktuella i detta sammanhang är för PM 10 eller PM 2,5. Provtagningsflödet är i båda fallen 1 m 3 /h. Figur 1 Flödesschema Provflöde genom Model 5030 SHARP MONITOR.

Sid 3 (4) Efter att ha kommit in i apparaten passerar de konditionerade aerosolerna nefelometern. Nefelometern består av en fotometer, baserad på ljusspridning, med en pulsad near-ir-led som verkar vid våglängder centrerade runt 880 nm. Ljusspridningen bestäms från en 1 cm 3 stor mätvolym över ett vinkelintervall av 60-80º framåt. Utformningen av mäthuvudet garanterar en låg intern bakgrund orsakad av optisk reflektion. Efter att partikelprovet passerat genom nefelometern avsätts partiklarna på den radiometriska mätarens glasfibertape. Partiklarna samlas på filtertapen under en bestämd tid (för luftkvalitetsmätningar oftast 24 h). Figur 2 Mätenhet för Model 5030 SHARP MONITOR. Under provtagningen beräknas koncentrationen kontinuerligt av radiometersystemet. Om ß- strålar passerar genom filtertapen kommer mätsignalen att minska proportionellt mot partikelmassan på filtertapen. Den uppmätta mätsignalen korrigeras kontinuerligt för ändringar av luftens täthet.

Sid 4 (4) Testprogram: För partikelmätare som skall användas för kontroll av Miljökvalitetsnormerna (MKN) gäller att mätresultatet skall vara likvärdigt med referensmetoden. Det som krävs är att specificerade tester skall genomföras för att visa att prestandakraven i standarden SS-EN 12341:1998 "Air quality Determination of the PM 10 fraction of suspended particulate matter Reference method and field test procedure to demonstrate reference equivalence of measurement methods" och SS-EN 14907:2005 "Utomhusluft Gravimetrisk standardmetod för att bestämma massfraktionen av PM 2,5 av svävande partiklar" har uppnåtts. Hur dessa tester skall genomföras finns beskrivet i kapitel 9 av EU-dokumentet "Guidance for the Demonstration of Equivalence of Ambient Air Monitoring Methods", (senaste version från januari 2010). EU-kommissionen har beslutat att det är detta dokument som skall användas för att testa metoders likvärdighet med referensmetoderna enligt luftkvalitetsdirektivet 2008/50/EG. Bedömning: Referenslaboratoriets bedömning har skett utifrån den insända dokumentationen för användningsområdet kontinuerliga immissionsmätningar av PM 10 - och PM 2,5 -fraktionerna av svävande partiklar i tätortsluft och liknande tillämpningar avseende kontroll av MKN (Miljökvalitetsnormer enligt NFS 2010:8; dygnsmedelvärden, årsmedelvärden). Som underlag för sin ansökan om likvärdighet med referensmetoden lämnade Oleico AB i juni 2011 rapporter från de mätningar som utförts av TÜV Rheinland, se under Bakgrund ovan. Testerna i denna rapport har gjorts enligt kraven i EN 12341, EN14907, "Guidance of Equivalence",VDI Guidline 4202:1 och VDI Guideline 4203:3. Laboratorietesterna visar att de krav som finns för konstruktion, utformning och praktisk användbarhet är uppfyllda för SHARP 5053. Resultatet av de omfattande fältmätningarna visade att också kraven i standardenrna och EU-guiden var uppfyllda. Referenslaboratoriet bedömer utifrån den presenterade dokumentationen är att SHARP 5053 kan rekommenderas som likvärdig med referensmetoderna SS-EN 12341 och SS-EN 14907 under förutsättning att instrumentet är utrustat som vid fälttesterna, att provgasflödet är 1,0 m 3 /h vid aktuellt tryck och temperatur, att tester och service sker enligt tillverkarens rekommendationer och att instrumentet regelbundet kalibreras på plats mot de manuella referensmetoderna SS-EN 12341 respektive SS-EN 14907. Att instrumentet SHARP 5053 bedöms ge likvärdiga resultat med referensmetoderna innebär inte att mätresultaten efter installation på mätplatsen utan vidare kan användas för att övervaka miljökvatitetsnormer (MKN). Som alltid efter att ett nytt instrument installerats på en mätplats skall instrumentets funktion och prestanda kontrolleras på mätplatsen. Då det ännu inte finns någon färdig standard som beskriver vad som skall uppfyllas vid automatiska partikelmätningar är det svårt att säga exakt vilka krav som kommer att ställas i den kommande standarden, men en verifiering av instrumentets kalibreringsfunktion på mätplatsen kommer säkert att ingå. Hur omfattande kontrollmätningar som kommer att behövas för att verifiera instrumentets likvärdighet finns inget klart svar på för närvarande och inte heller vem som bör ansvara för kostnaderna för dessa mätningar (leverantör eller beställare). Men en verifiering på mätplatsen skall ha utförts innan mätningar enligt MKN kan göras och detta är något som måste beaktas vid planeringen av ett mätprogram.