Natten går tunga fjät Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol n förlät, skuggorna ruva. //:Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia, Sankta Lucia.:// Natten var stor och stum. Nu, hör, det svingar i alla tysta rum, sus som av vingar. //:Se, på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår, Sankta Lucia, Sankta Lucia.:// 3. Mörkret skall flykta snart, ur jordens dalar. Så hon ett underbart ord till oss talar. //:Dagen skall åter ny, stiga ur rosig sky, Sankta Lucia, Sankta Lucia.:// Lucia med tärnor små Mörker på jorden, vinter i Norden, vem sjunger sången vi väntar på? Alla i huset väntar på ljuset, väntar Lucia med tärnor små. Mörkret försvinner, ljusen som brinner. talar om den som vi väntar på. Alla i huset fröjdas åt ljuset, hälsar Lucia med tärnor små.
Lucia i din vita skrud Lucia runt vår jord skall gå och sprida ljus och bröd till alla dem som lider så av hopplöshet och nöd. Du ljusets ängel i vår värld på hjälpsamhetens långa färd, ge alla barn som hungrar där utav vårt överflöd. Lucia, i din vita skrud som hoppets ljus har tänt, bli rika världens sändebud där torkan allt har bränt. Sprid ljus och glädje ibland dem som ingen glädje nå nsin känt! Lucia, i din vita skrud du hoppets ljus har tänt. Himlen hänger stjärnsvart Himlen hänger stjärnsvart och snön ligger blå och mörkret är så beckmörkt och stjärnorna så små. Skumma ligga stigarna där mänskobarnen gå, och tysta ruva stugorna med snöskägg på. Då komma väl de hundra, då komma väl de tusen Lusseknektar vandrande kring husen. De vandra kring med stjärnljus, de vandra kring med bloss, med masker och med narrspel, en jublande tross. De bulta hårt på rutorna så isen går loss, de buga sig, de bjuda sig till gästning hos oss. De vandra kring med visor som jubla och tralla, så backarna och skogarna de skalla.
Stjärngossarnas visa Stjärnan i vinternatt, tindrar så klar. Stjärngossens höga hatt blinkar till svar. Sankta Lucia vi hedrar med sång. Förr gick man ensam kring, sjöng dagen lång. //: Sankta Lucia kom med sina ljus. Det var just därför som, vi slog följe till ditt hus.:// Djäknar man kallat oss, sjöng för en slant, vandrade kring med bloss, sjöng i diskant. Fattiga gossar små sjöng för sitt bröd, för att i skolan få undslippa nöd. //: Sankta Lucia kom med sina ljus. Det var just därför som vi slog följe till ditt hus. :// Lucias hälsning Jag hälsar er alla med sånger och ljusspel. Jag kommer med hopp i en mörknande tid. I villor och höghus, i skolor, på sjukhus, jag går för att sprida en gnutta av ljus. Jag går för att sprida en gnutta av ljus. Helst skulle jag vilja gå runt ibland barnen som svälter och lider kring hela vår jord. Dem ville jag skänka en smula av glädje, vårt överflöd dela, ge tröstande ord. Vårt överflöd dela, ge tröstande ord.
Luciavisa från Nora Jag är Lucia ren och vit med krans och ljus i hår Nu har jag åtrår kommit hit, vi träffas varje år. Luciiiiiiiiiiiiiia Vi är Lucias tärnor små med glitter på vår skrud. Som efter ljusets drottning går vi följer lussebrud. Luciiiiiiiiiiiiia Och vi har med oss lussekatt och pepparkakegris. Vi sprider ljus i vinternatt och önskar smaklig spis. Luciiiiiiiiiiiiiia Pepparkaksparaden Idag är det parad uti köket av pepparkakor i långa långa rader. Där är gubbar, gummor, många stjärnor små som i långa rader uppå plåtar stå. Men precis när klockan slagit elva och pepparkakorna kommit för sig själva då de ställa till med dans uppå kökets fina golv till dess klockan slagit tolv. Och alla svänga lustigt om i dansen och alla grisar de slå en knorr på svansen. Bruna kjolar svänga muntert av och an artigt för i dansen pepparkake-man. Men ack! Snart ju timmen är förgången och alla sjung de pepparkake-sången. Sedan springa de åstad var och en så nöjd och glad med sin pepparkaks-parad.
I den mörka natten Vinden blåser kall och hård i den mörka natten, kölden kryper tätt inpå Vintern har kommit igen. Ut ur skogens tysta vrå i den mörka natten vår Lucia kommer då med ljus i sitt långa hår. (mellanspel) Ut ur skogens tysta vrå vår Lucia kommer då med ljus i sitt långa hår. Och hon sjunger på en sång i den mörka natten, sång om glädje som är vår, om bara vi lär oss förstå. (mellanspel) Hon sjunger på en sång, sång om glädje som är vår, om bara vi lär oss förstå. Förstå att kärleken har makt i den mörka natten, värme ge när det är kallt, och själen frusit till is. (mellanspel) Att kärleken har makt, att värme ge när det är kallt, och själen frusit till is.
Tomten Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. Står där så grå vid ladgårdsdörr, grå mot den vita driva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta. Midvinternattens köld är hård stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.
Staffan stalledräng Staffan var en stalledräng stalledräng, stalledräng. Han vattnade sina fålar fem fålar fem, fålar fem. Stjärnorna de tindra så klara gossar låt oss lustiga vara En gång blott om året så en fröjdefull jul vi få. Femte fålen apelgrå, apelgrå, apelgrå. den rider väl Staffan själv uppå, själv uppå, själv upp Stjärnorna de tindra så klara gossar låt oss lustiga vara En gång blott om året så en fröjdefull jul vi få. 3. Nu är eld i varje spis, varje spis, varje spis, med julegröt och julegris, julegris, julegris. Stjärnorna de tindra så klara gossar låt oss lustiga vara En gång blott om året så en fröjdefull jul vi få.