Kvalitetsredovisning 2015-2016 Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet 7.1.1 Kunskapsresultat 7.1.2 Sammanfattande analys 7.1.3 Åtgärder för utveckling 7.1.2 Värdegrundsresultat 7.2.2 Sammanfattande analys 7.2.3 Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet 7.2.1 Sammanfattande analys 7.2.2 Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet 7.3.1 Sammanfattande analys
7.3.2 Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 8 Nya utvecklingsområden 7.4.1 Sammanfattande analys 7.4.2 Åtgärder för utveckling 8.1 Utvecklingsområde 1 8.1.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.1.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde 2 8.2.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.2.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde 3 8.3.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.3.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)
1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som grundades 2007 av Nordens Teknikerinstitut AB (NTI). Kort därefter förvärvades NTI av AcadeMedia AB. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB med skolor på åtta orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är Lust att lära, mod att förändra. Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna har två program: samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna samhällsvetenskap och beteendevetenskap samt naturvetenskapliga programmet med inriktningarna naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle. Skolan har det gångna året haft 69 elever fördelat på fem klasser. Skolan ligger i centrala Eskilstuna med utmärkt närhet till tåg och buss. Skolan rymmer 7 klassrum med varierande storlek, uppehållsrum för elever, 2 grupprum, kontorsytor för personal samt personalrum. Totalt förfogar skolan över 865 kvm lokalyta. Laborationssal för naturvetenskapliga ämnen finns på närliggande systerskolan NTI Gymnasiet, vilken skolan har avtal med. På skolan arbetar vi med 1- till 1-konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att under sin studietid låna en ipad av skolan. Detta anses som en lyckad satsning då vi anser att ipads svarar väl mot de funktioner och den prestanda som krävs för att på ett mer tillfredsställande sätt arbeta med IKT i undervisningen. ipads är lätta att bära med sig och främjar en mer stimulerande, varierad och interaktiv undervisning. Rektor på skolan är sedan augusti 2015 Anna-Karin Thelin. 3. Skolans förutsättningar Under vårterminen 2015 tog huvudmannen beslutet att avveckla skolan p.g.a. sjunkande söksiffror. Verksamheten drivs vidare t.o.m. läsåret 2016/2017, tills alla nuvarande elever tagit studenten. Från och med 1 juli 2015 tog NTI gymnasiet över driften för skolan och NTI gymnasiet Eskilstuna och Mikael Elias Gymnasium Eskilstuna har sedan augusti 2015 gemensam rektor. Sedan skolans elever och vårdnadshavare informerades om skolans avveckling har många elever valt att skriva ut sig för att fortsätta sina studier på annan skola. 3.1 Personal Personalen bestod under läsåret av 11 lärare fördelat på 7,4 heltidstjänster, elevhälsa, administratör, biträdande rektor samt rektor. Vid mätningen i oktober hade 63,6% av lärarna pedagogisk
högskoleexamen, vid läsårets slut var 6 av lärarna behöriga med lärarlegitimation. Antalet elever per heltidstjänst var 8,5 att jämföra med snittet för Mikael Elias Gymnasium som är 16,4. Elevhälsan har bestått av ett team med specialpedagog, skolsköterska, skolkurator och rektor. Även SYV har organisatoriskt tillhört elevhälsan. Teamet har träffats på onsdagar då tanken varit att snabbt kunna hantera och bedöma ärenden som kommit in. EWS (Early Warning System) har följts upp för att tidigt identifiera elever som haft svårigheter med sina studier och på detta sätt har kontakt med teamet snabbt kunnat upprättas. EHT har även under året arrangerat temadagar i förebyggande syfte där skolans trygghet och värdegrund legat i fokus. De har även haft värderingsövningar i grupper där så bedömts finnas behov. Genom att vara synliga i skolans lokaler så har det på ett naturligt sätt knutits kontakter mellan enskilda elever och EHT vilket resulterat i stort förtroende från elevernas sida och därmed enklare att snabbt fånga upp de elever som haft behov av enskild kontakt eller som velat signalera om händelser inom grupp eller bland kamrater. Skolan har sedan november 2015 haft en förstelärare som lett det pedagogiska utvecklingsarbetet under temat kollegialt lärande. Hon har även handlett kursen Bedömning och betyg i skolan från Karlstad universitet som samtlig personal genomfört. Utöver det auskulterade hon bland sina kollegor i ett stöttande syfte då några av skolans medarbetare var nya i sin roll som lärare. Hon arrangerade även auskultation mellan pedagogerna för att sedan följa upp med samtal och diskussion kring olika fokusområden inom lärteamet. För sitt uppdrag som förstelärare utgår ingen nedsättning i undervisning utan enbart den ersättning som Skolverket bestämt. Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: 2016-02-05 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimatio n och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74,9 Tota lt anta l Andel (%) med pedagogisk högskoleex amen Andel (%) med lärarlegitim ation och behörighet i minst ett ämne 1 378 77,6 73,9 MEG 89,7 75,6 122 75,4 73,8 Mikael Elias Gymnasium, Eskilstuna 7,4 53,7 11 63,6 54,5 Riket 15 450,0 79,1 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015. 19 973 86,6 79,5
Gymnasieskolan - Personalstatistik Antal lärare - heltidstjänster Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal elever - per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15,4 1 525,0 15,2 MEG 104,7 16,4 114,1 17,3 Mikael Elias Gymnasium, Eskilstuna 8,1 8,5 12,6 12,1 Riket 27 244,5 11,9 27 145,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober 2014. 3.2 Elever Detta läsår har majoriteten av eleverna läst på det naturvetenskapliga programmet. Av skolans 69 elever läser 43 på det Naturvetenskapliga programmet och 26 på det Samhällsvetenskapliga programmet. Skolan erbjuder två inriktningar i respektive program. Samsam och Sambet samt Natnat samt Natsam. Två av tre elever är tjejer. Skolan har elever med många olika etniska bakgrunder. Den största årskullen är de som detta läsår läst sitt tredje år på skolan. 57 av de 69 var åk 3 elever. Då skolan under vårterminen 2014 meddelade att skolan skulle avvecklas valde många av det läsårets elever att byta skola under sommarlovet och under den första perioden av hösttermin 2015. Närvaron på skolan har varierat kraftigt bland eleverna vilket har gjort det närvaro-främjande arbetet på skolan till en prioritet. Direkt kontakt med elev som uteblir från lektioner via telefonsamtal alternativt mail samt i kontakt med vårdnadshavare i de fall eleven inte varit myndig. Skolans EHT kopplades in i ett tidigt skede för att få kontakt och utreda orsak till frånvaro. I ett par av klasserna har det varit problem med studiero vilket ledde till att vissa elever valde att studera hemifrån i relativt stor utsträckning. Skolan arbetade kontinuerligt med denna problematik. Både inom aktuella klasser och enskilda elever. Situationen blev bättre under vårterminen. Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Naturvetenskapsprogrammet - 8 35 43 Samhällsvetenskapsprogrammet - 4 22 26 Summa årskurs 0 12 57 69 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober 2015. 4. Viktiga händelser under året Läsåret 2015/2016 har varit ett innehållsrikt år på Mikael Elias Gymnasium i Eskilstuna som är under avveckling. Den 1 augusti 2015 tillträdde en ny rektor, Anna-Karin Thelin, till följd av att NTI Gymnasiet AB tog över driften av skolan. Anna-Karin blev således rektor över två skolor Mikael Elias Gymnasium samt NTI Gymnasiet i Eskilstuna. Syftet var att skapa stabilitet under de två år som
skolan skulle stå under avveckling samt att Mikael Elias Gymnasium inför läsåret 2016/2017 skulle flytta in i NTI Gymnasiets lokaler. Året inleddes med en intensiv skolstart med ett stort frånfall av elever, i synnerhet i åk 2. Under höstterminens första del tappade skolan 33 elever och elevantalet stabiliserades först till höstlovet. När gruppkonstellationer är under ständig förändring så skapas lätt oro och en ständig process för den enskilde individen att hitta sin plats i gruppen. Detta ledde till att arbetet med gränssättningar utifrån skolans ordningsregler var aktuella vid ett flertal tillfällen. Eleverna kom tillbaka till en skola där majoriteten av lärarna hade valt att sluta och möttes av ett nästan helt nytt arbetslag. Undantaget var 2 av lärarna samt administratören. Detta skapade givetvis en stor oro bland eleverna. Skolan arbetade därför intensivt med att skapa lugn och få eleverna att känna en trygghet för sina fortsatta studier. I enlighet med traditionen så deltog våra elever i årskurs två vid Teoretiska Spelen i september. Alla elever i årskurs två från samtliga åtta Mikael Eliasgymnasier i Sverige, totalt över 600 elever, åker till Stockholm för att på Stockholm Stadion leka och tävla inom traditionell friidrott, teambuilding och teoretisk kunskap. Kvällen bjuder på prisutdelningar, god mat och dans. Teoretiska Spelen är en viktig händelse för att känna gemenskap skolor emellan och skapa traditioner. September bjöd även på en fixardag i hemklassrummen. Varje klass fick inför denna dag ta fram förslag på hur de ville inreda sina hemklassrum för året. Förslagen godkändes sedan av ledningen och under översyn av och tillsammans med personalen på plats fick eleverna sedan måla och möblera. Förutom att öka trivseln på skolan så var temat för denna övning planering och samarbete, med bas i Mikael Elias Gymnasiums värdegrund; utmaning, kreativitet och ansvar. Den årliga Nobeljakten, Mikael Elias Gymnasiums nationella kunskapstävling, genomfördes den 4 december då Nationella Prov i Matematik 4 var förlagda till 10 december. Flertalet skolor deltog i skapandet av kluriga frågor och uppdrag och under ledning av Mikael Elias Gymnasium i Göteborg skapades en mycket lyckad tävlingsdag. Den 1 december gick vår administratör, Beatrice Österberg, upp på heltid med utökat uppdrag som biträdande rektor efter att Conny Värehag slutat. Att ledningsgruppen nu alltid hade en representant på plats, tillsammans med att elevantalet konstaterats, stabiliserade såväl personal- som elevgrupp på skolan. Vårterminen bjöd på bland annat en filmkväll, idrottsdag med bowling och elevhälsans temadag kring Kärlek och respekt, både inför sig själv och andra. Skolan tapetserades med uppmuntrande citat och många bra, tankeväckande diskussioner uppkom. I samarbete med Arbetsmarknadskunskap hölls även en halvdag med tema framtid, i synnerhet riktad till åk3, med fokus på utbildning och yrkesval och alla de olika möjligheter som finns tillgängliga för dagens ungdomar när de avslutar gymnasiet. 11 juni avslutades elevernas läsår med studentfirandet. Studentlunch och utspring genomfördes i enlighet med traditionen på Hotell Bolinder Munktell med efterföljande kortege genom staden tillsammans med eleverna från Eskilstunas andra gymnasieskolor.
5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. På Mikael Elias i Eskilstuna inleddes läsåret med en ny rektor och till största delen även helt ny lärarkår. Detta innebar att det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå på många sätt inte existerade. Nya rutiner för uppföljning och utvärdering skulle implementeras och kommuniceras bland medarbetarna. För många av lärarna var det på förhand underförstått att det enbart skulle
vara aktuellt med en tjänst på skolan under ett läsår då skolan i takt med avvecklingen skulle behöva allt färre pedagoger. Skolan fokuserade på att under läsåret kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas resultat genom att varje månad fylla i ett dokument som huvudman kallar EWS, Early Warning System. Det går ut på att varje lärare genom att färgkoda var och en av sina elever i respektive kurs på så sätt signalerar huruvida den anser att eleven antas uppnå målen i kursen och i så fall med eller utan extra anpassningar. Om de satt kod för extra anpassning så förtydligar läraren vilken anpassning de satt in. Efter max två månader utvärderas insatsen och beslut tas för om den är tillräcklig eller om det behövs ett intensifierat stöd. Specialpedagog kopplas då in för konsultation/utredning. Efter utredning beslutas om intensifierat stöd eller åtgärdsprogram som då skrivs av specialpedagog och beslutas av rektor. Med denna kontinuerliga uppföljning och utvärdering kunde många elevers studiesituation uppmärksammas och i slutänden klarade ett högre antal elever sin examen än det troligtvis hade sett ut annars. Huvudman genomför varje år en undersökning bland både medarbetare och elever. Där mäts nöjdkund/medarbetarindex, trivsel och trygghet, arbetsro samt kvalitén på undervisning och uppföljning. Tyvärr kom resultaten inte till ledningen i så pass god tid att några utvärderingar bland personal eller elevgrupper var möjlig men inför skolans sista verksamhetsår så har ledning analyserat resultatet från elevundersökningen och anpassat samt planerat övergången till NTI Gymnasiets lokaler utifrån områdena trygghet och studiero. 5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Skolan har under året inte haft någon intern eller extern granskning. 5.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Under läsåret har det inkommit klagomål ifrån 3 elever som då utretts. I samtliga tre fall har det varit elever som inkommit med dessa klagomål och i två at de tre fallen har det gällt klagomål på lärares bemötande. I det tredje fallet har det gällt klagomål på en elev. I ett av fallen har elev påtalat för lärare som i sin tur omedelbart kontaktade biträdande rektor som vid händelsen var på plats. Denne har sedan kontaktat rektor som då startade utredning. I de två andra fallen har rektor kontaktats direkt som omedelbart startade utredning samt i ett av fallen även kontaktade vårdnadshavare då elev var minderårig. I båda fall där elev upplevt lärare som kränkande så har det i ett av fallen lett till att läraren arbetsbefriades under återstoden av läsåret, ca 5 veckor. Elev och vårdnadshavare ansåg att skolan hade hanterat händelsen på ett mycket bra sätt. I det andra fallet kunde situationen lösas genom samtal mellan inblandade parter för att reda ut vad som sagts. Eleven var nöjd med det
hanterandet. I det fall där elev anmält kränkande behandling från elev genomförde rektor samtal med undervisande lärare då situationen uppstod samt samtalade med inblandade elever. EHT kopplades in för att arbeta med hela klassen kring värdegrund och kränkande behandling. Uppföljning genom samtal med berörd elev samt EHT visade att situationen i klassen förbättrats. 6. Vårt värdegrundsarbete Alla har rätt till en trygg arbetsplats, både som lärare, pedagog och övrig personal. För att nå detta arbetar skolan kontinuerligt med värdegrundsbaserade projekt och värdegrunden genomsyrar all undervisning, såväl i som utanför klassrummet. På skolan ska all undervisning utgå från människors lika värde och allas rätt att kunna existera på samma villkor. Dessutom diskuteras värderingar och värdegrund på såväl mentorstider som skolsamlingar och temadagar. Elevhälsoteamet har alltid denna punkt på sin agenda och arbetar med att följa upp och utvärdera bland skolans elever, lärare och övrig personal. Skolans elevråd har en viktig funktion som den naturliga länken mellan ledning och elev. Detta år har biträdande rektor varit med vid samtliga elevrådsmöten och regelbundna uppföljningsmöten mellan elevrådsordförande och rektor har genomförts. Att kunna påverka sin utbildning och ha möjlighet att kritisera samt utan risk för negativa påföljder kunna uppmärksamma skolans ledning på eventuella felaktigheter som pågår är oerhört viktigt för elevernas trygghet i skolan. Närheten mellan elever och personal skapar en naturlig plats för dialog och möten. Tillgängligheten på tydlig ledning och en öppen kommunikation mellan alla som befinner sig på skolans område har varit prioriterade arbetsområden detta år. Rektor och biträdande rektor har under året arbetat med öppen dörr som policy och samtlig personal har uppmuntrats att göra sig synliga för eleverna utanför lektionstid. Miljön på skolan har förbättrats jämfört med tidigare år och arbetet med just närvaron av personal ute i lokalerna har gett utdelning. I och med skolans kommande flytt till nya lokaler augusti 2016 är förhoppningen att en ny kultur kommer att skapas för såväl elever som personal. För att kartlägga personalens syn på skolmiljön har Arbetsplatsträffar (APT) genomförts var fjärde vecka under läsåret. Vid dessa träffar har personalen själva fått lyfta utvecklingsområden och diskutera fram lösningar. På gemensam personaltid, en gång i månaden, har skolledningen dessutom arbetat med värderings- och självskattningsövningar, vilka personalen sedan uppmanats att använda tillsammans med sina elever. Kartläggning av elevernas syn på skolmiljön har, förutom via elevråd, även genomförts på mentorstiden som finns schemalagd varje vecka. Mentorerna har ansvarat för att föra diskussioner och genomföra värderingsövningar tillsammans med eleverna. I diskussioner med eleverna, såväl enskilt som i grupp, har handlingsplaner för skolmiljöns utvecklingsområden gjorts upp och utvärderats.
7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. 7.1.1. Kunskapsresultat Program Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15* * Naturvetenskapsprogrammet 75,0 84,0 14,9 16,2 16,4 17,3 Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 64,7 100,0 13,6 15,0 14,9 15,0 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket - 90,2-14,2-14,7 MEG Eskilstuna 71,1 90,5 14,4 15,7 15,9 16,3 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Naturvetenskapsprogrammet 80,0 73,3 Naturvetenskapsprogrammet - riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 83,3 72,2 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket 79,3 74,0 MEG Eskilstuna 81,8 72,7 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4
Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Engelska 5 - Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska 6 8 25,0% 25,0% 50,0% Matematik 1B - Matematik 1C - Matematik 2B 4 0,0% 50,0% 50,0% Matematik 2C - Matematik 3B 2 0,0% 50,0% 50,0% Matematik 3C 7 0,0% 42,9% 57,1% Matematik 4 1 0,0% 100,0% 0,0% Svenska 3 25 12,0% 60,0% 28,0% Svenska som andraspråk 3 7 0,0% 57,1% 42,9% MEG Eskilstuna 54 9,3% 51,9% 38,9% Riket (VT2015) 703 032 8,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling 7.1.2. Sammanfattande analys Av skolans 57 elever i åk 3 tog strax över 70 % studenten. Det är ett sämre resultat än föregående år då ca 90 % gjorde det. Orsakerna till dessa sjunkande resultat är med högst sannolikhet både av organisatorisk och pedagogisk art. En skola som är under avveckling, vilket i sig skapar oro, men som dessutom även måste hantera en stor personalomsättning har många parametrar att ta hänsyn till under verksamhetsåret. Även inom kollegiet behöver gruppen sätta sig för att en effektiv arbetsmiljö ska kunna utvecklas. Ofta följer lärare sina elever under hela dess studiegång på skolan i flera kurser vilket skapar en bättre förutsättning för samarbete, lärande och förtroende. I den bästa av världar ska dessa faktorer inte spela roll men utifrån vad vi sett på skolan så är det ett faktum. Många elever upplevde en uppgivenhet under läsåret med sviktande motivation då mycket energi gick åt till de gruppförändringar som ständigt skedde i och med avhopp under främst höstterminen. De kom i obalans med sina studier och var sedan svåra att få motiverade tillbaka igen. Dock gjordes det kontinuerligt stora insatser bland mentorer och EHT vilket ändå gav det resultat som blev. Prognosen en bit in på vårterminen såg betydligt sämre ut. Årets avgångsklasser hade även en högre andel elever med språksvårigheter då de inte varit så länge i Sverige och lärt sig det svenska språket, vilket gjorde att ytterligare stödjande insatser sattes in i form av utökad tjänst av modersmålslärare för att kunna tillgodose det behov av studiehandledning som behövdes. Vi har även ett relativt stort antal elever som erbjöds och valde att gå ett fjärde år på det naturvetenskapliga programmet. Dessa elever ingår inte i statistiken ovan som annars hade sett annorlunda ut. Elever från det samhällsvetenskapliga programmet valde inte att anta det erbjudandet. Effekten då blev att resultaten för eleverna på samhällsprogrammet nådde ett sämre resultat än eleverna på
naturvetenskapliga programmet. Det ämnen som eleverna hade svårast för vilket även speglar sig i betygen var engelska och matematik. Förutom att det var nya lärare så skilde sig även kursupplägg väldigt mycket från tidigare lärare vilket många elever inte uppskattade. Skolan valde även att införa en läxfri skola under läsåret. Något som inte passade många av eleverna som tidigare hade en studieteknik som gick ut på att arbeta med uppgifter hemifrån efter lektion. Detta medförde att flera elever kom efter och i slutänden inte hann arbeta ikapp innan betygssättningen. Då betygen jämförs med resultaten från de nationella proven ser vi ett mönster som bekräftar att de åtgärder vi satt in fallit väl ut. Det är en låg andel betyg som blivit lägre än provresultatet vilket troligtvis bland annat beror på att vi inom ramen för vårt pedagogiska utvecklingsarbete såg ett behov av att på ett tydligare sätt kommunicera enskilda uppgifters mål och syfte med koppling till kursmål och centrala innehåll. Vi valde därför att än mer aktivt arbeta med alignment-planeringar som visar både lärare och elev hur måluppfyllelsen i respektive kurs ska nås utifrån kursernas centrala innehåll. Detta sätt att planera, genomföra, utvärdera och bedöma utifrån var dock nytt för både elever och personal vilket även kan ha varit en av anledningarna till att vissa elever presterade lägre betyg än resultatet på de NP. Under maj månad låg allt fokus på att höja resultaten på alla kurserna för samtliga elever oavsett om de låg på ett lågt eller högt resultat. Denna satsning resulterade i att flera klarade kursen med godkänt men även att många höjde sig än mer. Det är även ett faktum att enbart 54 prov genomfördes av skolans totalt 69 elever i de tre olika ämnena svenska, engelska och matematik. En siffra som borde varit mycket högre. Det är därför svårt att dra några skolövergripande slutsatser. 7.1.3. Åtgärder för utveckling Då vi under läsåret konstaterat ett stort behov av språkstöd så har vi inför kommande läsår lagt stora resurser på detta genom att anställa en språkresurs på 40% för att alla ska ha en rimlig chans att nå en godkänd gymnasieexamen med goda resultat. 7.1.2. Värdegrundsresultat MEG Eskilstuna MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 55% 61% 75% 82% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 71% 66% 79% 83% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 89% 84% 91% 94% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 45% 38% 65% 66% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 55% 51% 71% 73% 69% 71% Källa: Markör
7.2.2. Sammanfattande analys I skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK) står det att det viktiga förebyggande arbetet ska ske i det dagliga värdegrundsarbetet. Att såväl andelen elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt som andelen elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till elevernas synpunkter har ökat i år jämfört med föregående år anses vara resultatet av ett gediget och kontinuerligt värdegrundsarbete på skolan. Möjligheterna till fortsatt utveckling är stora, men den positiva trenden visar att skolan är på rätt väg. Att elevernas trygghet på skolan inte bara ökat utan nu även överstiger siffran för AcadeMedias gymnasieskolor ses som oerhört positivt. Då skolan är under avveckling har just arbetet med att eleverna ska känna sig trygga i sin skolmiljö varit ett område som vuxit i prioritet under läsåret. Arbetet har bestått i öppna kommunikationskanaler och en ökad närvaro av personal ute i skolans lokaler även utanför lektionstid. Team-känslan, där såväl personal som elever ingår, har byggts upp genom gemensamma aktiviteter och skolsamlingar där alla kunnat känna sig sedda. Arbetsron på skolan har varit ett stort fokus-område i årets PDK. Vi har fokuserat på tydliga konsekvenser i direkt anslutning till eventuellt störande beteende och i synnerhet ökat närvaron av personal i uppehållsrum och studieytor på kritiska tider. Vid utformningen av årets ordningsregler behölls regeln kring att elever som inte önskade använda skolans lokaler för studier skulle lämna lokalerna senast 30 minuter efter avslutad skoldag. Detta medförde att lokalerna inte användes för fritidsaktiviteter och studieron på skolan ökade markant, vilket även syns i tabellen ovan. Denna vändning av en tidigare nedåtgående trend kändes som ett bra kvitto på skolans insatser och fortsatt arbete inom området hoppas kunna få skolan att nå upp till rikssnittet under nästa läsår. Droppet i andelen elever som upplever att de blir behandlade med respekt ses som mycket oroande. Då siffran redan tidigare år varit låg så har, som tidigare nämnts, arbetet kring PDK och värderingsövningar varit ett prioriterat arbetsområde detta läsår i såväl personal- som elevgrupp. Den troligtvis största bidragande faktorn till denna låga siffra är den fortsatt grupperade elevgruppen. Arbetet kring detta intensifierades under vårterminen (efter undersökningen kring trygghet och trivsel gjorts) och genom ökade stödfunktioner i klassrummen och en tydligare kommunikation mellan elever på skolan så ökade förhoppningsvis den upplevda respekten under läsårets slut. 7.2.3. Åtgärder för utveckling Den lilla grupp av elever som nu kvarstår på skolan kommer byta lokaler och bli en del av NTI Gymnasiet som kommande läsår uppskattas bestå av ca 135 elever. Initialt kommer troligtvis skolans elever hålla samman som en grupp men förhoppningen är att de ska integreras på ett positivt sätt med NTI Gymnasiets elever och personal. Rent logistiskt så har eleverna fått en del av skolan inredd med möbler och utrustning från sin a gamla lokaler samt att delar av den personal som följer med till kommande läsår placerats i anslutning till detta utrymme. Detta tror vi skapar en grundtrygghet vilket vi hoppas skapar bra förutsättning för lärande. Som en del av integreringen men NTI Gymnasiets elever i åk 2 anordnades i slutet av läsåret en gemensamhetsdag. Syftet var att avdramatisera övergången och påbörja tillsammansprocessen. Målet för kommande år är att göra detta sista år till ett så bra år som möjligt där, eleverna trots allt som skett under deras tre år på
skolan, ändå ska minnas tillbaka på sin gymnasietid som något positivt och givetvis med en godkänd examen. 7.2. Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. MEG Eskilstuna MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 NKI 40 47 63 67 64 66 Rek. grad 26 39 66 72 66 70 Trivsel 72 67 78 83 77 80 Studiemiljö 66 64 75 77 73 75 Undervisning 60 63 65 67 66 67 Källa: Markör Upplevd kvalitet 100 80 60 40 20 0 83 78 77 80 72 75 77 72 73 75 66 67 6366 67 6466 66 70 64 60 63 65 67 66 67 40 47 39 26 2016 2015 2016 2015 2016 2015 MEG Eskilstuna MEG totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 7.2.1. Sammanfattande analys Utifrån vad skolan, i form av organisatoriska förändringar under de senaste åren, ställts inför så är resultatet kring upplevd kvalitet vad gäller nöjdhet och rekommendationsgrad inte så svåra att sätta i ett sammanhang. Givetvis infaller en stor grad av besvikelse när den skola man valt avvecklas med allt färre elever och personalomsättning som följd. Vårt mål under detta samt kommande läsår har därför varit att försöka skapa en så trygg och kontinuerlig arbetsmiljö som möjligt. Att behålla traditioner, regler och den fina gemenskap som ändå genomsyrat skolan. Ett resultat som visar att vi ändå lyckats med det är trivselgraden som undersökningen visar, ett resultat vi nu bygger vidare på och prioriterar inför detta sista läsår. Vi har trots en del incidenter bland grupperna en okej studiemiljö men detta kommer också vara ett prioriterat område kommande läsår. Vi kommer då bli en del av en större skola vilket medför sina utmaningar men med en gemensam ledning och EHT så finns mycket goda förutsättningar.
En viktig aspekt är även den skolmiljö som redan råder på NTI Gymnasiet där trygghet och studiero sedan lång tid ligger på höga resultat. Flera av de undervisande lärarna var relativt eller helt nya i sina roller som pedagoger vilket givetvis kan påverka resultatet av hur undervisningskvalitén upplevs. Då det tidigt kom indikationer på att detta behövde prioriteras beslutade rektor att låta hela kollegiet gå den webbaserade utbildningen Betyg och bedömning för att stärka och ge utrymme för det kollegiala lärandet mellan nya och mer erfarna pedagoger. En insats som togs emot och föll väl ut. 7.2.2. Åtgärder för utveckling Inför kommande läsår kommer det inte bara vara en väsentligt minskad elevgrupp utan även en mindre personalgrupp på skolan. Vi kommer därför integrera lärarna vid Mikael Elias Gymnasium och NTI-gymnasiet i gemensamma programlag för att på så sätt skapa ökade möjligheter till utbyte, reflektion och stöd. Vi kommer att ha gemensamma träffar med de båda skolornas förstelärare samt att EHT är detsamma på båda skolorna. Gemensamma lärteamsträffar samt att vi beslutat att låta personalen genomföra en webbaserad kurs inom specialpedagogik då vi ser ett behov att fortbildning inom det området. Bland eleverna kommer vi att integrera dem både i och utanför lektionssalar i gemensamma projekt samt temadagar för att jobba vidare med den kanske viktigaste förutsättningen för framgångsrika studieresultat, nämligen trygghet. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. År MEG Eskilstuna MEG AcadeMedia Gymnasium Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? 2015 36% 83% 71% 2014 70% 82% 63% 2015 19% 81% 74% 2014 57% 75% 69% 2015 71% 83% 65% 2014 58% 71% 55% 2015-46% 42% 2014-40% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under 2015. Leverans av resultat skedde januari 2016.
Ändamålsenlig kvalitet Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Skulle du rekommende ra din skola till någon som ska börja gymnasiet? Om du tänker tillbaka på din gymnasieskol a i sin helhet, hur nöjd är du då? 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 0% 20% 40% 60% 80% 100% AcadeMedia Gymnasium MEG MEG Eskilstuna 7.3.1. Sammanfattande analys Resultaten visar tydligt att någonting hänt under de senaste åren på skolan vilket i längden givetvis ger effekter. I vårt fall ett så pass sviktande intresse för skolan att avveckling blev enda alternativet. Som relativt ny rektor på skolan är det svårt att göra någon djupare analys då det inte funnits möjlighet att vara med i processen som lett fram till dagens situation men något som kan fastslås är vikten av kontinuitet, tydlighet i både intern och extern kommunikation samt en förståelse för att tänka långsiktigt och låta förändring ta tid. 7.3.2. Åtgärder för utveckling Då detta blir skolans sista år så ligger fokus på att ge just kontinuitet, trygghet samt att vara tydliga i all den kommunikation som sker både mellan ledning och elev men även inom all den pedagogiska verksamheten. 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16 Vi kommer att satsa på att göra detta år till ett så bra år som möjligt genom att skapa en trygg arbetsmiljö vilket ger studiero och med ökade resurser inom studiehandledning för den majoritet av våra 21 elever som behöver det för att nå i mål med godkänd gymnasieexamen. Vi kommer behålla de traditioner som skolan har trots nya lokaler och till viss del även ny personal men genom att ha prioriterat att behålla delar av läsårets personal till kommande så finns goda förutsättningar för allt detta. Precis som vi prioriterat trygghet, kontinuitet, kompetensutveckling bland lärarna samt arbetet mot kränkande behandling detta år så kommer vi arbeta vidare även med dessa områden kommande läsår.
7.4.1 Sammanfattande analys Vårt arbete under läsåret som gått har handlat mycket om att skapa trygghet och studiero då det som skett i och med de stora organisatoriska förändringarna i sig skapat oro och ständigt förändrade gruppkonstellationer. Vi har sett till att ett av de områden det funnits brister inom, kvalitén på undervisning och bedömning getts utrymme till förändring genom fortbildning. En insats som föll väl ut visar samtal med lärare efter kursen. 7.4.2. Åtgärder för utveckling Vi kommer fortsätta detta läsår med att stärka lärarnas kompetens kring arbetet med extra anpassningar samt extra stöd. Detta behöver prioriteras då vi ser ett stort behov bland de elevkullar som går och gått på skolan. Även om detta blir det sista året för lärarna på Mikael Elias så ser vi vikten av att ta vårt ansvar som huvudman att ge dem verktyg inför kommande år som lärare. Vi kommer även satsa på det kollegiala lärandet genom att låta skolans lilla lärarkår ingå i systerskolan NTI Gymnasiets större organisation för att på ett så optimalt sätt som möjligt ta tillvara på allas kompetenser. Detta är vi övertygade om gynnar eleverna på bästa sätt. 8. Nya utvecklingsområden 8.1 Utvecklingsområde 1 Att utveckla kunskapen inom specialkompensområdet bland lärarna vilket ska leda till en ökad förmåga att se både individuella behov till extra anpassningar men även på gruppnivå. 8.1.1 Bakgrund Vi ser ett nationellt behov men även ett stort behov på lokal nivå. Allt fler elever utreds för sina svårigheter i både skol- och hemmamiljö. Vi vill möta det behovet genom fortbildning. 8.1.2. Åtgärder Vi kommer under hösten påbörja en webbaserad kurs som huvudman AcadeMedia tillhandahåller för sina verksamheter. En förstelärare kommer att gå handledarutbildning och hålla i planering och genomförande av kursen. Då kursen troligtvis inte hinner avslutas innan skolan stängs så kommer personal uppmuntras och erbjudas att läsa klart den på eget initiativ. 8.2 Utvecklingsområde 2 Ökad kvalité i undervisningen. Målet är att eleverna ska uppleva en engagerande, lärorik och stimulerande lärmiljö på daglig basis. Målet är högre närvaro samt högre måluppfyllnad. 8.2.1 Bakgrund Elevundersökning samt närvarostatistik visar att missnöjet varit för stort. Det har inte känts angeläget eller stimulerande i den utsträckning det borde att gå till lektionen samt följa kursplaneringar. 8.2.2. Åtgärder
Genom att integrera pedagogerna mellan de två skolorna Mikael Elias och NTI Gymnasiet så skapas utrymme för ett mer dynamiskt lärteamsarbete. Möjligheterna till auskultation förbättras samt möjligheterna till att utbyta bra och dåliga erfarenheter. Vi kommer även ställa krav på lärarna att använda det planeringsverktyg som finns i det intranät skolan använder, Schoolsoft. Där ska regelbundna uppsummeringar i kursmatriser fyllas i och kommuniceras med elev med kompletterande samtal. Alla kursmoment ska läggas in och kopplas till kursens olika syften och mål. Detta för att säkerställa att kursen innehåller och testar det den har för avsikt. Vi kommer varje vecka träffas i de olika lärteamen där förstelärare från de båda skolorna leder det pedagogiska utvecklingsarbetet efter att fastställt dagordning med rektor. 8.3. Utvecklingsområde 3 Bibehållen alternativt ökad grad av trygghet, trivsel och arbetsro Syftet är att ge förutsättningar till en ökad måluppfyllelse samt en studietid där alla mår bra och utan att behöva uppleva kränkande behandling. 8.2.1 Bakgrund Utifrån tidigare läsår som skolans elever haft finns ett behov av att prioritera detta område. 8.2.2. Åtgärder Genom att hålla en öppen och nära kontakt både fysiskt och rumsligt med eleverna genom att ge dem ett eget utrymme på skolan där de kan vara vid behov. Arrangera gemensamma aktiviteter och projekt tillsammans med NTI Gymnasiets elever, främst åk treor. Visa på en kontinuitet i arbetssätt, ledning, kommunikation och fortsätta vara tydliga i vårt konsekvensarbete i de fall skolans regler inte följs.