Ljusterö kyrka
Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Ljusterö kyrka Ljusterö-Kulla församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Österåker Mellansjö 3:3, Ljusterö socken, Österåker kommun, Stockholms län, Uppland Ljusterö kyrka är resultatet av en ombyggnad av ett kapell från 1750-talet. 1894 byggdes det äldre kapellet om och fick en helt ny gestaltning. Den nya kyrkan utformades med den gamla grundplanen och timmerstommen i behåll som kläddes in med polykromt färgad panel och försågs med ett torn som ersatte den gamla klockstapeln. Ombyggnaden utfördes efter ritningar av den kände stockholmsarkitekten Hjalmar Kumlien (1837 1897). Kumlien arbetade som stationshusarkitekt hos Adolf Edelsvärd 1860 1872. Därefter drev han, tillsammans med sin bror Axel Kumlien (1833 1913), egen verksamhet. Bröderna är upphovsmän till ett stort antal byggnader i Stockholms innerstad, bl a Münchenbryggeriet, Villa Täcka udden på Djurgården och ett 20-tal villor i villastaden norr om Humlegården. Till Axel och Hjalmar Kumliens sakrala byggnader hör S:t Paulskyrkan på Mariatorget 1874 76 och Andreaskyrkan på Högbergsgatan, båda i Stockholm. Ljusterö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK Ljusterö (Lyustro, Lyustra 1322) leder tankarna till ljustring. Öns form kan också påminna om ett ljuster. Troligare är kanske ändå att Ljusterö är en gammal önamnsbildning med stra till grundordet ljus och med betydelsen den ljusa ön. Norra Ljusterö fick sitt första kapell under 1600-talet, möjligen redan på 1500-talet. Kapellet byggdes inne i byn Mellansjö intill Mittensjön. Byn Mellansjö låg samlad på en kulle fram till Laga skifte 1865 då fler gårdar flyttades ut från byn. Ett nytt kapell ersatte det äldre under 1750-talet. Det förlades cirka 250 m nordost om det gamla vid Mittensjön vilken därefter fick heta Kyrksjön. 1750-års kapell uppfördes av liggande timmer med utanpåliggande rödfärgad panel och brädtak. Mot slutet av 1800- talet fattades beslut om en ombyggnad av det äldre kapellet och kyrkan omgestaltades helt. Norra Ljusterö hörde till Riala socken fram till år 1873 då Ljusterö bildade eget pastorat. BESKRIVNING Omgivningen Ljusterö kyrka har ett dominerande läge i landskapet på en höjd intill Kyrksjön. Kyrkan ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område (Gärdsvik-Mellansjö-Åsättra) enligt Österåkers kommuns kulturmiljöprogram. Områdets kulturlandskap har till stora delar bevarat sin sekelskifteskaraktär med små gårdar med karaktäristiska lägen på höjdpartier i landskapet. Vägsträckningarna är de ursprungliga och områdets öppenhet är i stort sett detsamma som under tidigare århundraden. Vägarna har dock rätats ut något och asfalterats och modern bebyggelse har vuxit upp här och var i området.
4 ljusterö kyrka Kyrkomiljön Kyrkan ligger intill landsvägen som leder till Gärdsvik och Åsättra. Norr om kyrkan sluttar det brant ned mot Kyrksjön. Kring kyrkan fanns ett kyrkligt centrum med prästgård och skola. Prästgården, uppförd år 1870, finns kvar öster om kyrkan. Kyrkskolan finns också kvar och ligger på andra sidan landsvägen, men har genom flera ombyggnader förlorat sin äldre karaktär. Till kyrkomiljön tillkom under 1980-talet en parkeringsplats intill kyrkans västra ingång samt en rödpanelad ekonomibyggnad. Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmurad bogårdsmur, uppförd under 1750-talet i samband med det äldre kapellets uppförande. Kyrkogården har efterhand utvidgats åt både öst, väst och norr. Den äldsta kyrkogården sträckte ut sig främst söder om kyrkan. På kyrkogårdens södra del återfinns också de äldsta gravvårdarna varav flertalet utgörs av grusade gravplatser med stenram, men även ett antal gravplatser omgärdade av kraftiga järnsmideshägnader. Här återfinns också kyrkogårdens äldsta gravvård av röd sandsten från år 1848. Utefter muren löper en trädkrans som utgörs av lindar men även enstaka askar. Ingångar finns åt alla väderstreck genom muren och är försedda med järnsmidesgrindar och grindstolpar av granit krönta av smideslyktor med frostat glas. Kyrkogården utgörs av grästäckta gravkvarter och grusade gångar, med undantag för de västra och södra gångarna fram till kyrkan som har asfalterats. Från den norra ingången leder en trappa ned till minneslunden med utsikt över Kyrksjön. I minneslunden ligger det f d bårhuset som nu används som kapell. Byggnaden är uppförd efter ritningar av arkitekten S Ullén 1930. Fasaderna är klädda med vitmålad panel och taket täcks av svartmålad plåt. Kyrkobyggnaden Kyrkan har en till planen nästan oktagonal form med ett tresidigt avslutat kor i öst. I norr ansluter en sakristia och i väst ett vapenhus. Vapenhuset har en överliggande tornbyggnad med lanternin och spira krönt av ett kors. Huvudentrén är förlagd till väst men ingång finns även i söder och till sakristian. Kyrkan har en panelad timmerstomme med sockel murad av sprängd gråsten. Exteriör Utvändigt präglas kyrkan av snickarglädje med sin omväxlande stående och liggande fasspontpanel som är indelad med lister och utsmyckad med kontursågade brädor. Utsmyckningarna har ett nygotiskt formspråk med strävpelare och dörr- och fönsteröppningar inramade med svarvade halvkolonner med snidade kapitäl. Den ursprungliga färgsättningen var utförd i polykromt måleri men sedan 1923 är fasaderna helt vita. Taket är ett valmat sadeltak som sedan 1964 täcks med kopparplåt. Takfoten bryts av kor- Exteriör från sydöst.
ljusterö kyrka 5 fönsternas spetsbågiga kupor. På långhusets östra gavel och sakristians gavel sitter järnflöjlar i form av drakhuvuden. Västentrén täcks av ett spetsbågigt skärmtak och den södra entrén av ett spetsbågigt vindfång försett med ett trepassformat, småspröjsat överljusfönster. Utanför kyrkans södra entré har handikappramp tillkommit under 1990-talet. Kyrkans fönster har gråmålade krysspröjsade träbågar. Portarna är klädda med snedställd, gråmålad pärlspontpanel och försedda med dekorativt utformade, svartmålade gångjärnsbeslag. Kyrkorummet åt öst. Korfönstret från glasfirman Neumann & Vogel 1894. Interiör Vid 1894-års omgestaltning nyinreddes även kyrkorummet med nya vägg- och takmaterial och ny fast inredning. Kyrkorummet är hållet i vitt och blått med undantag för predikstolen. Färgsättningen härrör till del från en restaurering 1933, men har efterhand förändrats.väggarna och taket indelas av trälister i fält. Fram till 1933-års restaurering bestod fälten av pärlspontpanel som då doldes med träfiberplattor. Även bröstningens och dörrfyllningarnas pärlspontpanel sattes då för. Kyrkans innerfönster är bevarade sedan byggnadstiden och har olikfärgade blyinfattade rutor i diagonalmönster. Korfönstret, levererat av glasfirman Neumann & Vogel år 1894, har en glasmålning som föreställer Kristus svävande. På båda sidorna om korfönstret hänger oljemålningar från 1600- och 1700-talen. Altaret är av trä med utskurna pilastrar och tre- och fyrpassformer. Den halvrunda altarringen är genombruten av fyrpassformer i ett nygotiskt formspråk. Altaret och altarringen är målade i vitt med förgyllningar. Även läktarens barriär, genombruten av nygotiska motiv, är vitmålad. Orgelfasaden, målad i grönt med förgyllda lister, klövs år 1894 i två
6 ljusterö kyrka under 1800-talet till det äldre kapellet, dels ett nygotiskt altarkors som troligen hör ihop med det nuvarande altaret. Kyrkorummet åt väst. delar och ställdes upp på vardera sidan om västfönstret. Orgelfasaden är utförd efter ritningar av C.G. Blom Carlsson till det äldre kapellet 1847. Det nuvarande orgelverket är placerat mellan de två delarna och är byggt av Åkerman & Lund 1928 och omfattar 11 stämmor. Den öppna bänkinredningen har en nygotisk utformning och är målad i blått liksom dörrar, dörr- och fönsteromfattningar och bröstningspanel. Även predikstolen är utförd i ett nygotiskt formspråk men avviker tillsammans med nummertavlorna med sin brunröda kulör med förgyllningar. Golven är överallt av trä utom i vapenhuset som har ett s k tilesgolv med plattor lagda i olika färger. Övriga inventarier Likt de flesta skärgårdskyrkor har Ljusterö kyrka ett votivskepp. Skeppet är en modell av en s k piggskuta och skänkt till kyrkan 1954. Även dopfunten av snidat trä är av senare datum och levererades av Libraria 1927. I övrigt pryds kyrkorummet av ett flertal oljemålningar och ljusredskap från 1600- och 1700-talen, bevarade från det äldre kapellet. På tornvinden förvaras dels ett förgyllt altarkors med törnekrona utfört KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Ljusterö kyrka fick sin nuvarande karaktär 1894 då ett kapell uppfört under 1750-talet omgestaltades efter ritningar av arkitekten Hjalmar Kumlien. Grundplanens form kan härledas till det tidigare kapellet, vars stomme ingår i den nuvarande kyrkan. Efter omgestaltningen utgör kyrkan ett exempel på skärgårdens karaktäristiska träkyrkor med torn. Kyrkans exteriör präglas av det sena 1800- talets snickarglädje utförd i ett nygotiskt formspråk. Genom förändring av kyrkans ursprungliga polykroma färgsättning har en del av kyrkans karaktär gått förlorad. Kyrkorummet präglas framförallt av den fasta inredning som kom till vid omgestaltningen 1894. Inredningen är enhetligt utförd i en för 1890-talet tidstypisk nygotisk stil. Kyrkorummets ursprungliga karaktär har förenklats genom 1930-talets träfiberplattor på pärlspontpaneler och inredningens ändrade färgsättning. Att tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: kyrkan har en nygotisk helhetskaraktär kyrkan bevarar exteriört sin utformning från år 1894 kyrkorummet bevarar fast inredning med ett nygotiskt formspråk från år 1894. kyrkan bevarar flera föremål från det tidigare kapellet kyrkogårdens äldre kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar samt bogårdsmur och trädkrans.
ljusterö kyrka 7 ORIENTERINGSPLANER Plan över kyrkan ur Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Uppland, Volym 64, Band I, Häfte 4, Åkers skeppslag, Stockholm, 1950. Plan av kyrkogården ur Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Uppland, Volym 64, Band I, Häfte 4, Åkers skeppslag, Stockholm, 1950.
8 ljusterö kyrka KRONOLOGI Årtal Händelse Källa 1751 55 Ny kyrkobyggnad uppförs av liggande timmer klädd med rödfärgad, Vennbergstående panel och brädtak. Bohrn 1950 1768 Taket täcks med spån. dito 1776 Stiglucka omtalas. dito 1782 Ny klockstapel uppförs efter ritning av mjölnaren N Lennström på Loö dito på den äldre stapelns plats. 1815 Stiglucka repareras och görs lika den västra. dito 1822 Kyrkogården utvidgas åt öster. dito 1848 Ny orgelläktare byggs efter ritningar av arkitekt C G Blom Carlsson. dito Orgelverket byggs av Blomqvist och Lindgren i Stockholm. 1856 Nytt altarbord och altarring anskaffas och målas i vitt och guld. dito Altarprydnad i form av ett slätt förgyllt kors med törnekrans skänks. 1894 Kyrkan byggs om efter ritningar av arkitekten Hjalmar Kumlien. dito Glasmålningar i korfönstret och blyinfattade rutor levererade av glasfirman Neumann & Vogel. Ny inredning omfattande altare, altarring, bänkar, predikstol, orgelläktare. Klockstapeln rivs. Klockstapelns klockor flyttas till det nyuppförda kyrktornet. Orgeln klyvs i två delar. 1895 Två nya klockor tillverkas och gjuts av Joh A Beckman & Co. Kilström 1992 1896 Kyrkogården utvidgas åt väster och norr. Vennberg- Bohrn 1950 1921 Kyrkogården utvidgas åt norr. dito 1922 Ommålning i ljusa färger. Dekorationsmålning utförs. Kilström 1992 1923 Kyrkan målas vit exteriört. ATA (Kyrkan var tidigare gulmålad med bruna knutar, dörrar och foder). 1927 Dopfunt av snidat trä levererad av Libraria. Kilström 1992 1928 Ny orgel byggd av Åkerman & Lund omfattande 10 stämmor fördelade dito på två manualer.
ljusterö kyrka 9 Årtal Händelse Källa 1930 Bod av trä med likkällare uppförs efter ritningar av arkitekt S Ullén. Vennberg- Bohrn 1950 1933 Genomgripande restaurering under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Kilström 1992. Träfiberplattor sätts in i vägg- och takfält men även i bröstningen och ATA dörrarnas fyllningar (Vägg- och takfält, bröstning samt dörrfyllningar var panelade med pärlspont). Ommålning interiört: Dekorationsmålningar avlägsnas, tak målas gråvitt, taklist, barriär och pelare vita, väggarna målas gulgrå, bröstning, dörrar, fönsterbågar, bänkar målas blågrå, altarring, barriär blågrå, sargen mörkt blågrå, predikstol målas ljust rödbrun (guld utsparas), nummertavlor målas ljust rödbruna, orgelfasaden målas grön med utsparat guld, vapenhuset målas gult. (Väggarna var tidigare målade med gula fält och vita lister, bänkarna var ekådrade och bröstpanelen blågrå). Ny inre ytterdörr tillverkas till sakristian. 1946 Elektriskt ljus och elvärme installeras. Kilström 1992 1954 Votivskepp skänks till kyrkan tillverkat av bröderna Martin och Karl dito Wistedt i Kårboda. Skeppet är en modell av en piggskuta och heter Atalanta. 1964 Exteriör och interiör restaurering. Exteriör ommålning. dito. Kopparplåt läggs och ersätter tidigare svartmålad plåt. ATA Målning interiör, samma färgsättning som tidigare. 1970 Exteriör ommålning. ATA. Orgeln renoveras och omdisponeras av Dag Edholm, 11 stämmor. Nilsson 1995. 1978 Exteriör ommålning. SLM 1980 Interiör målning av väggar, tak och fast inredning (blå färg ljusas upp, SLM. ljusare blå fönsterpartier, mörkare blå bänkar, predikstol röd). ATA Den främsta bänkraden tas bort. Korgolvet kompletteras. Isolering bottenbjälklag. 1991 Exteriör ommålning. ATA 1993 Exteriör ommålning. SLM 1996 Exteriör målning, ett lager. ATA
10 ljusterö kyrka KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SLM Stockholms läns museum, arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980 Calissendorff, Karin, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986 Kilström, Bengt Ingmar, Upplands kyrkor 152, andra upplagan, Eskilstuna 1992 Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden, Stockholm 1995 Prenzlau-Enander, Gabriele, I Roslagen, Kulturhistoriska miljöer i Österåker, Borås 1998 Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Uppland, Band I, Häfte 4, Åkers skeppslag, Stockholm 1950 text: Lisa Sundström 2004 Foto: Mattias Ek, Stockholms läns museum 2005.