Bevarandeplan för SE0240088 Munkhyttan Namn Områdeskod Områdestyp Areal Skyddsform Fastställd av Länsstyrelsen Munkhyttan SE0240088 SCI 30,9 ha Kommunalt Naturreservat Planförfattare 2006-05-02 Henrik Josefsson Uppdaterad senast 2006-05-02 Rolf Wedding Ägandeförhållanden Fastighet: Munkhyttan 2:10 Markägare: Bolag Kommun: Lindesberg (som även förvaltar reservatet) Nyttjanderätt: En väg och en kraftledning går genom området. Jakten fortgår som tidigare, men med stor hänsyn till detaljskötselområdena. Det finns ett älgsäkrat hägn från 1993 (ca 30x30 m) som är Skogsvårdsstyrelsens provruta för undersökning av viltbetets påverkan på trädåterväxten på ett hygge. Beskrivning av området Området blev kommunalt naturreservat år 2000 och syftet med reservatet är att för framtiden garantera överlevnaden av två i Europa utrotningshotade fjärilsarter, asknätfjäril (Euphydryas maturna) och väddnätfjäril (Euphydryas aurinia). Huvuddelen av reservatet är även anmält till Natura 2000 med inriktning på skydd av de båda fjärilsarterna. Naturreservatet är utsträckt längs 1,5 km av Munkhyttebäcken och en stor del utgörs av buffertzoner för vindskydd och vattenupptagsområden. Asknätfjärilen är en utpräglad successionsart som maximalt kan leva 10 25 år på ett naturligt igenväxande hygge eller på annan igenväxningsyta. Arten kräver tillgång till små askar och olvonbuskar i öppen skogsmark, gläntor och hyggen. Väddnätfjärilen (Euphydryas aurinia) förekommer främst på öppna fuktiga marker med riklig förekomst av ängsvädd som är larvens foderväxt. Båda arterna är beroende av en fungerande metapopulationsdynamik för att på sikt kunna finnas kvar i ett landskapsavsnitt. Munkhyttebäcken ligger endast cirka en kilometer norr om Natur 2000-området Spångabäcken (SE1240086) och Spångabäcken-norra (SE0240100), som båda hyser de båda nätfjärilsarterna. Munkhyttebäcken och dess angränsande omgivning har kraftig ytlig markvattenrörelse. Den smala bäcken rinner genom hela det avsatta naturreservatet. Skogen har delvis avverkats men några områden finns med blandskog där ask och olvon ingår. Inom området har omfattande restaureringsåtgärder utförts för att gynna fjärilspopulationerna. 1
2
Asknätfjärilen (Euphydryas maturna) förekommer i Munkhyttan. Foto: Claes U Eliasson En av länets starkaste populationer av väddnätfjäril (Euphydryas aurinia) finns i området. Foto: Claes U Eliasson 3
Ingående arter enligt habitatdirektivet Artnr Svenskt namn Vetenskapligt namn 1052 Asknätfjäril Euphydryas maturna 1065 Väddnätfjäril Euphydryas aurinia Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att anmälda arter i området (se ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje anmäld art ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus 1052 Asknätfjäril Den akut hotade asknätfjärilen kräver fuktiga öppna gläntor och hyggen där larvernas värdväxter ask och olvon växer på näringsfattig mark och omges av fläckar med vitmossa. Asknätfjärilen är beroende av att dess förekomstytor hålls öppna så att solen kommer åt att värma larverna, de kräver en temperatur på upp emot 35 grader för att kunna tillväxa. Samtidigt bör ytorna inte bli allt för öppna, då honor undviker att lägga ägg i vindexponerade lägen. Vinden kan alltså inverka negativt på mikroklimatet i larvkolonin. Asknätfjärilen är en utpräglad successionsart som maximalt kan leva 10 25 år på ett naturligt igenväxande hygge eller på annan igenväxningsyta. Den är beroende av en fungerande metapopulationsdynamik för att på sikt kunna finnas kvar i ett landskapsavsnitt. Därför är det viktigt att korridorer finns till förekomstområden i Spångabäcken och Lillsjöbäcken som ligger söder om Munkhyttan. Arten är normalt mycket obenägen att sprida sig utanför sitt gynnsamma habitat av öppna föryngringsytor och öppna korridorer som bildas längs vattendrag, ledningsgator och skogsbilvägar. I samband med extrema populationsstoppar har arten lyckats etablera sig på maximalt 4,5 km avstånd från närmaste tidigare lokal. 1065 Väddnätfjäril Arten kräver öppna och fuktiga marker med en riklig förekomst av ängsvädd som är larvens värdväxt. Habitatet kan innefatta olika biotoper som kantzoner kring vätar och öppna skogskärr, betad fuktig ängsmark, klapperstensstränder, kraftledningsgator och hyggesmark, gärna nära bäckar och surdråg. 4
Områdets bevarandestatus 1052 Asknätfjäril Bevarandestatusen är förhållandevis god. Sommaren efter åtgärderna 1999 flyttade asknätfjärilen in i de nyskapade gläntorna. Under 2001 fortsatte spridningen till de mest avlägsna röjningsytorna inom reservatet där asknätfjärilen försvann tio år tidigare. Därefter har ytterligare insatser utförts, t ex utplacering av fårull på ask- och olvonbuskar i solexponerade lägen och nu senast röjningar i områdets östra del under 2005. Reservatet har även färdigställts med avseende på leder, spänger och skyltar. Även utanför reservatet har insatser för arten gjorts i form av biotopskydd och röjningar. Populationen i Munkhyttan uppvisar en positiv trend. 1065 Väddnätfjäril Bevarandestatusen är god. Arten uppvisar en relativt stabil population under 2005 jämfört med tidigare års studier. Åtgärder har tidigare år utförts inom området för att gynna väddnätfjärilen. Samtidigt har artens ställning stärkts i området genom åtgärder i angränsande områden. Ask- och väddnätfjärilens förekomstområden i och runtom naturreservatet och Natura-området Munkhyttan. Datat för asknätfjärilen är från år 2003 enligt Artdatabanken och väddnätfjärilsdatat är från år 2005 enligt Claes Eliasson. 5
Bevarandemål 1052 Asknätfjäril Populationen av asknätfjäril i Munkhyttan ska vara stabil eller ökande. En väl fungerande metapopulationsstruktur i landskapet är ett måste för att uppnå en långsiktig överlevnad av asknätfjäril i Munkhyttan. Den totala populationen i länet bör vara ökande. Att bibehålla den naturliga flödesregimen och de solöppna gläntorna med dess effekter på populationen, samtidigt som närliggande livsmiljöer förstärks. 1065 Väddnätfjäril Populationen av väddnätfjärilen i Munkhyttan ska vara stabil eller ökande. Αrten ska i samverkan med de populationer som finns i de närliggande områden Spångabäcken och Lillsjöbäcken finnas i livskraftiga populationer. En population av väddnätfjäril fluktuerar normalt inom en metapopulation i landskapet. De varierande översvämningarna av larvernas livsmiljö, medför en naturlig fluktuation av fjärilspopulationen. Målet bör därför vara att bibehålla den naturliga flödesregimen med dess effekter på populationen, samtidigt som närliggande livsmiljöer förstärks. En väl fungerande metapopulationsstruktur i landskapet är ett måste för att uppnå en långsiktig överlevnad. Den totala populationen i Munkhyttan och i länet bör vara ökande. Hotbild 1052 Asknätfjäril Igenväxning av området som minskar solinstrålningen, vilket missgynnar vuxna individers och larvers utveckling Förändringar i markens fuktighetsförhållanden, ofta i form av att marken torkar ut, t ex genom dikning. Bete på ask och olvon av älg kan medföra att fjärilens äggsamlingar blir uppätna. Betet hämmar även värdväxternas tillväxt. Negativa genetiska effekter på grund av att populationen är liten och isolerad. 1065 Väddnätfjäril Igenväxning kan konkurrera ut artens värdväxt ängsvädd från området. Förändringar i markens fuktighetsförhållanden, ofta i form av att marken torkar ut, t ex genom dikning. Negativa genetiska effekter på grund av att populationen är liten och isolerad. Pågående bevarandeåtgärder Regelverk Området är kommunalt naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken. Ask- och väddnätfjärilen är fridlysta enligt 1 a Artskyddsförordningen (1998:179) samt NFS (1999:12) 6
Planerade åtgärder med tidsplan 1052 Asknätfjäril och 1065 Väddnätfjäril Kommunen har tagit fram en detaljerad skötselplan där reservatet är indelat i 12 stycken skötselområden. I planen finns anpassade skötselanvisningar för respektive område. Skötseln av områdena skall genom hävd och röjningar erbjuda solexponerade och vindskyddade gläntor i områden med riklig förekomst av värdväxterna för asknätfjäril och väddnätfjäril. De delar av reservatet som befinner sig utanför detaljskötselområdena kommer att skötas enligt en Grön Skogsbruksplan framtagen av Skogsvårdsstyrelsen i Lindesberg, där hänsyn tas till fjärilsarternas krav. I de områden som har förutsättningar att hysa fjärilarna måste röjning utföras cirka vart femte år för att biotopen ska fortsätta att vara lämplig. Solinstrålningen är viktig för att skapa ett varmt mikroklimat för fjärilarna. Samtidigt bör inte området vara för vindexponerat, men den skärm av höga träd som finns får dock ej bli för hög för då solinstrålningen hindras. Fårull sätts på små askar och olvonbuskar för att förhindra avbetning av älgar. Det bör ske vartannat eller vart tredje år. Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp på området med avseende på förekomsten av fjärilsarterna. Åtgärder för åter- och nyskapande av lämpliga biotoper bör styras så att de gör största möjliga nytta ur ett landskapsperspektiv och att de medför en ökad konnektivitet mellan lokalerna. Kartan över arternas förekomstområden bör uppdateras då nya röjningar gjorts i området sedan år 2003. I framtida utbredningskartor bör även gamla förekomstytor inkluderas som i nuläget inte är besatta. Uppföljning av bevarandemål 1052 Asknätfjäril och 1065 Väddnätfjäril Räkning av larvkolonier kommer att ske årligen under augusti-september tills arterna uppnått stabila livskraftiga populationer. När arterna nått stabila populationer på metapopulationsnivå kan man övergå till övervakning med längre intervall. Det avgörs i samråd med fjärilsexpertis. Litteratur Andrén. I. 2000. Beslut och skötselplan för Munkhyttans naturreservat. Lindesbergs kommun. Eliasson, C. 1991. Studier av boknätfjärilens Euphydryas maturna (Lepidoptera: Nymphalidae) förekomst och biologi i Västmanland. Ent. Tidskr. 112(4): 113-124. 7
Eliasson, C. 1992. Riksintressanta fjärilar i Lindesbergs kommun, information för revision av naturvårdsöversikt över Lindesbergs kommun 1994, M. Andersson, Lindesbergs kommun. Eliasson, C. U. 1999. Utvärdering av överlevnadspotentialen för boknätfjäril (Euphydryas maturna) och ärenprisnätfjäril (Euphydryas aurinia) på olika förekomstytor i Nora och Lindesbergs kommun, Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län, rapport 1999: 46. Eliasson, C. U. 1999. Utvärdering av överlevnadspotentialen för ärenprisnätfjäril (Euphydryas aurinia) på ytterligare förekomstytor i Örebro län - underlag för reservatsbildningar. Länsstyrelsen i Örebro län, opublicerad rapport. Eliasson, C. 2000. Detaljskötselplan för naturreservatet Munkhyttan. Lindesbergs kommun. Opublicerad rapport. Eliasson, C. U. 2001. Studier av boknätfjärilen, Euphydryas maturna (Lepidoptera: Nymphalidae) i Västmanland 2 - fenologi, protandri, könskvot och parningslek. Ent. Tidskr. 122(4): 153-167. Eliasson, C. U. 2001. Utvärdering av åtgärder enligt skötselplanen för Munkhyttans naturreservat. Lindesbergs kommun, Opublicerad rapport. Eliasson, C.U. 2002. Rapport om övervakning och inventering av ärenprisnätfjärilen Nora och Lindesbergs kommuner i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län, opublicerad rapport. Eliasson, C.U., Ahlén J. & Kindvall, O. 2002. Rapport om övervakning och inventering med sammanställning av äldre fältdata av boknätfjärilen i Nora och Lindesbergs kommuner Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län, opublicerad rapport. Eliasson, C.U., Ahlén J. & Kindvall, O. 2004. Övervakning och inventering av asknätfjäril och väddnätfjäril i Örebro län 2004. Länsstyrelsen i Örebro län, opublicerad rapport. Eliasson, C.U., Ahlén J. & Kindvall, O. 2005. Övervakning och inventering av asknätfjäril och väddnätfjäril i Örebro län 2005. Länsstyrelsen i Örebro län, opublicerad rapport. Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. 8