4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1
4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:... 3 Genomförda åtgärder:... 3 Material:... 3 Byggnadshistoriska/tekniska iakttagelser:... 4 Kommentarer:... 4 Handlingar:... 4 Foto... 5 Bilaga: Exteriör färgdokumentation. Sara Höglund 2007 09 20. 8 2
Kulturhistoriska avdelningen Skansen 4. Åtgärdsdokumentation Rapport över åtgärder vid renovering, ombyggnad, konservering mm. Gård/miljö: Byggnad: Kronbergs ateljé Upprättad av: Karin Blent Datum: 2009 07 24 Antikvariska ställningstaganden: Enligt uppgift från Staffan J Kronberg 1971 skall byggnaden ha varit gul i början av 1900- talet. Detta togs som utgångspunkt vid ommålningen 1994 och har inte ändrats vid den nu genomförda ommålningen. Beskrivning före åtgärd: Fasaden i stort behov av målning. Kraftig färgflagning på östra fasaden. Rötskador i räcken och panel.. Genomförda åtgärder: Berörda delar: Fasad Sockel Fönster Snickerier Plåtarbeten På östra fasaden och delar av norra fasaden har färgen delvis tagits bort med färgborttagningsmedel. För övrigt har fasaderna skrapats manuellt. Grundning med förtunnad linoljefärg på trärena ytor och därefter två strykningar med linoljefärg. Lika fasad. Stora ateljéfönstret mot öster kittades om helt. Rötskadade panelbräder i nordöstra hörnet på östra fasaden och taklisten på baksidan av frontonen mot väster har bytts ut. Material: Färgbortagningsmedel Biocleen SPC 202. Linoljefärg från Ottosons Färgmakeri. Färgsättning: Fasad: Gulrosa (Ljusockra bruten med vitt) NCS 2030-Y30R Snickerier: Grå NCS2502-Y (RAÄ 6A-30). 3
Kulturhistoriska avdelningen Skansen Byggnadshistoriska/tekniska iakttagelser: Färgdokumentationen har gjort från ställningen vilket möjliggjort dokumentation högre upp på byggnaden under takfoten där färgskikten är mer skyddade. Inga ytterligare färgspår som kan härröra från tiden före flytt har påträffats. Befintliga färgskikt härrör sannolikt samtliga från tiden på Skansen. Fem färgskikt in till trät kan iakttas. I botten en brun, därefter en mörkt grön, sedan en gulbrun, gulgrön och ytterst en gulrosa. Den sista motsvarar ung. NCS 2030-Y30R. På takfoten på norra sidan finns fem färgskikt. Det innersta är en mörk brun kulör, därefter kommer en mörk grön osv lika fasad. Kommentarer: Handlingar: Färgundersökning utförd av Sara Höglund 2007 09 20. Se bilaga. Ritningar: - Fotografier: Foto 2008 04 30 4
Kulturhistoriska avdelningen Skansen Kronbergs ateljé 2008 04 30 före renovering. Före renovering 5
Kulturhistoriska avdelningen Skansen Äldre framskrapade färgskikt på takfoten på norra gaveln. Kronbergs efter renovering 2008. Foto Kristina Jonbecker 2009 08. 6
Kulturhistoriska avdelningen Skansen 7
Kulturhistoriska avdelningen Skansen Efter renovering 2008. Foto Kristina Jonbecker 2009 08. Kronbergs ateljé Bilaga Exteriör färgdokumentation Planer finns att måla om fasaderna på Kronbergs ateljé under 2008. Inför restaureringen har en färgundersökning gjorts på byggnaden och ateljéns historia har studerats. Historik 1889 Julius Kronberg (1850-1921) lät år 1889 uppföra en sommarateljé vid Lilla Skuggan på Norra Djurgården. Han hade även en annan ateljé som han använde vintertid. Från början var sommarateljén relativt enkel och bestod av den mellersta byggnadskroppen samt lågdelen mot norr. Taket var ett pulpettak. Enligt svartvita fotografier på byggnaden var den ljust färgad med avvikande kulör på lister, fönster, dörromfattningar etc. Enligt beskrivningar från tiden var byggnaden gulmålad med ljusgrå detaljer. Utöver dessa uppgifter finns ett odaterat fotografi som visar ateljén mörkare målad med detaljerna i en betydligt ljusare kulör. 1912- När Kronberg ville bygga ut ateljén anlitade han arkitekt Jakob J:son Gate (1881-1938) som 1912 ritade ett förslag på utbyggnad. Det var vid detta tillfälle som nuvarande Erosateljén och frontonen (tempelgaveln) tillkom. När byggnaden stod vid Lilla 8
Kulturhistoriska avdelningen Skansen Skuggan vette frontonen mot vattnet. Det finns svartvita fotografier som visar att den utbyggda ateljén har varit färgsatt i både en ljus och en mörk färgskala. Troligtvis är fotografiet med den ljusa färgsättningen den äldsta av fotografierna på den utbyggda ateljén. 1922 Inför att ateljén skulle flyttas till Skansen fotodokumenterades den av Nordiska museet. Bilderna visar en mörkt målad byggnad (bild 7 och 8). När ateljén väl flyttats till Skansen 1922 målades den i en mörkgrön kulör. Denna gröna nyans målades på många hus på Skansen som inte ansågs kulturhistoriska. Kronbergs ateljé vara bara, beroende på hur man räknar, tjugotre eller tio år gammal när den flyttades hit. På den tiden var det många som ansåg att ateljén inte passade in i Skansens koncept med agrarbebyggelse från respektive landskap. Nu nästan ett sekel senare har ateljén ett högt kulturhistoriska värde. 1950 År 1950 inför 100-årsjubileet av Julius Kronbergs födelse målades byggnaden åter i mörk kulör. 1971 Ateljén var mörkt målad ända fram till en ommålning 1971 då fasaderna målades gula (S 4040-Y20R) med ljusbruna detaljer. I ett brev från Staffan J Kronberg (född 1902) daterat 9 november 1971 tackar han för att byggnaden gulfärgats. Angående snickeridetaljerna skriver han: Löftet att vid nästa målning även återställa gavlars och listers gråa färg ber jag Eder hålla i åtanke. I arkivet finns tidningsklipp och korrespondens mellan Staffan J Kronlund och Arne Biörnstad. 1994-1995 Nästa gång fasaden målades var 1994-1995. Då fick byggnaden sin nuvarande ljusgula färg (NCS S 1510-Y30R) med vita snickerier. Antikvariskt resonemang Allmänt Kronbergs ateljé har omväxlande varit målad i ljus och en mörk färgskala. Detta gäller såväl på ursprunglig plats som på Skansen. Vid undersökningar hittades inga äldre spår efter ljus färgsättning på fasaden medan snickeriernas äldre ljusa kulör har påträffats. Därför är det rimligt att anta att fasaderna skrapades rena från färg i samband med att ateljén flyttades till Skansen. Fasadpanel I dag är det äldsta/understa färgskikten på fasaden samma på både den första byggnaden från 1889 och på Erosateljén från 1912. Detta faktum styrker antagandet att färglager skrapats bort. De äldre delarna har pärlspontspanel medan den nyare har en fasspontpanel. Ytterligare en intressant iakttagelse är att det första färgskiktet på lågdelen är ljusgrått medan det är mörkgrått på ateljéerna. Den färgsättningen överens- 9
Kulturhistoriska avdelningen Skansen stämmer med fotografi 6 nedan vilket visar att det första bevarade grå färglagret torde vara från när byggnaden stod på ursprunglig plats. Snickerier Enligt färgundersökningen av byggnaden och korrespondensen från Staffan Kronlund har snickerierna haft en avvikande kulör från fasadpanelen. Det finns endast tre färgskikt på de flesta snickeridetaljerna. Undantaget är ett fönster på östra fasaden där det finns sex färglager på en skyddad del av fönsterkarmen. Hittills har inga äldre färglager påträffats på fönsterbågarna men av fotografierna att döma är de färgsatta lika övriga snickerier. Färgsättningsförslag Utifrån att det inte finns några kända avbildningar i färg och att fasaderna skrapats rena från äldre färgsättning är det problematiskt att ge byggnaden en historiskt trovärdig färgsättning. Önskemålet tycks vara att Kronbergsateljé ska vara gulmålad vilket mycket tyder på att den varit. Därför föreslås att ateljén även denna gång målas gul med grå snickerier. Det finns två tillvägagångssätt när en gul nyans ska väljas. Det ena är att återskapa någon av de gula kulörer byggnaden haft på Skansen. Det andra alternativet är att utgå från färgsättningen av någon annan byggnad med träpanel som uppfördes omkring 1912-1922. Syftet med detta är att hitta en gul färgsättning som verkligen har funnits och på så vis är historiskt korrekt för den aktuella tiden. Jag förordar i första hand det senare alternativet att måla byggnaden en tidsmässigt gul kulör. Fotografier På följande sidor redovisas fotografier som visar ateljén innan den flyttades till Skansen. Problematiken med ortokromatisk film ska inte glömmas bort. Filmen gjorde att mörka färger såg ljusa ut, t.ex. att den svenska flaggan ser ut att ha ett mörkt kors mot en ljus bakgrund. Panchromatisk film som visar rätt kulör introducerades 1902. Detta ger en vis osäkerhet om ateljéns kulör innan den byggdes ut 1912. Till exempel kan fotografiet (bild 4) från tidigt 1900-tal då byggnaden ser mörk ut bero på att ortokromatisk film använts. Detta är dock inget större problem eftersom det inte är antikvariskt korrekt att nu återgå till en kulör byggnaden hade innan den byggdes ut. Det är däremot mindre troligt att fotografierna från vintern 1921-1922 skulle vara tagna med en ortokromatisk film som förvränger färgerna. Vilket torde innebära att ateljén var mörkt färgsatt innan den flyttades till Skansen. 10
2. Ateljén var gul med ljusgrå snickerier innan den byggdes ut. Foto från 1900-talets början. 1. Julius Kronberg med familj och gästen Carl Milles på ateljétrappan. Lägg märke till att panelen inte är täckmålad. Kulturhistoriska avdelningen Skansen 11
12 4. Odaterat fotografi som är taget innan ateljén byggdes ut. Ur boken Julius Kronbergs atelier och efterlämnade arbeten, NM, 1922. 3. Foto från 1910 innan ateljén har byggts ut. Kulturhistoriska avdelningen Skansen
Kulturhistoriska avdelningen Skansen 5. Foto från 1916 efter att ateljén hade byggts ut. Fasaden var då fortfarande ljust färgad. 6. Foto av ateljén efter utbyggnaden, lägg märke till att lågdelen i norr är ljusare än resten av byggnaden, jämför nästa sida. Julius Kronbergs atelier och efterlämnade arbeten. 13
Kulturhistoriska avdelningen Skansen 7 & 8. Två fotografier som är tagna före flytten från Lilla skuggan till Skansen, d.v.s. vintern 1921-1922. Fasaden var mörkt målad. 14
4. Åtgärdsdokumentation - byggnadens namn Bild 9-10. Fotografier från 1977 efter att ateljén 1971 hade målats gul. 15
4. Åtgärdsdokumentation - byggnadens namn Färgdokumentation 2007-08-17 Färglagren är dokumenterade inifrån och ut där första angivna kulör (1) är äldsta färgskikt. Kulörerna är angivna med NCS-kulör. 1. Fasadpanel mot väster, lågdel mot öster Kulör NCS-nummer Anmärkning 0 Trä, pärlspont - - 1 Ljusgrå S 3005-G80Y? 2 Skansen grön S 6010-G70R 1922 3 Gulbrun S 4040-Y20R 1971 4 Gröngul S 2030-Y Grundfärg? 5 Gul S 1510-Y30R 1994 Även en tunn gulröd färg S 2030Y20R finns målad direkt på träet. 2. Fasadpanel mot väster, mellandel Kulör NCS-nummer Anmärkning 0 Trä, pärlspont - - 1 Skansen grön S 6010-G70R 1922 2 Gulbrun S 4040-Y20R 1971 3 Gröngul S 2030-Y Grundfärg? 4 Gul S 1510-Y30R 1994 3. Fasadpanel mot väster, Erosateljén Kulör NCS-nummer Anmärkning 0 Trä, enkelfasspont - - 1 Skansen grön S 6010-G70R 1922 2 Gulbrun S 4040-Y20R 1971 3 Gröngul S 2030-Y Grundfärg? 4 Gul S 1510-Y30R 1994 4. Fasadpanel mot öster, mellandel under ateljéfönster Kulör NCS-nummer Anmärkning 0 Trä, pärlspont - - 1 Skansen grön S 6010-G70R 1922 2 Gulbrun S 4040-Y20R 1971 3 Gröngul S 2030-Y Grundfärg? 4 Gul S 1510-Y30R 1994 16
4. Åtgärdsdokumentation - byggnadens namn 5. Knutbräda, lisén mot väster, mellan mellandel och Erosateljén Kulör NCS-nummer Anmärkning 0 Trä, - - 1 Mörkbrun S 7010-G90Y 2 Ljusbrun S 2010-Y 3 Vit - 1994 17
4. Åtgärdsdokumentation - byggnadens namn 6. Knutbräda, lisén mot öster, mellandel Kulör NCS-nummer Anmärkning 0 Trä, - - 1 Mörkbrun S 7010-G90Y 2 Ljusbrun S 2010-Y 3 Vit - 1994 7. Fönsterkarm mot öster, fönster på mellandel under ateljéfönstret. Kulör NCS-nummer Anmärkning 0 Trä - - 1 Skansen grön S 6010-G70R 1922 2 Mörkbrun S 7005-G50Y 3 Gråbrun S 4010-Y10R 4 Ljusbrun S 2010-Y 5 Vit - 1994 8. Fönsterkarm mot öster, fönster på mellandel vid stege: Flest färgskikt bevarade 0 Kulör NCS-nummer Anmärkning Trä - - 1 Gråbrun S 4010-Y10R 2 Brungrå S 7010-G90Y 1922? 3 Mörkbrun S 7005-Y80R 1950? 4 Gråbrun S 4010-Y10R 1971 5 Ljusbrun S 2010-Y 6 Vit - 1994 18