Program.

#somgu

Program 11:00 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON 11:15 Myndigheter som vi gillar mer, och myndigheter som vi gillar mindre : SÖREN HOLMBERG 11:30 Alkoholopinionen: problemupplevelsens roll DAVID KARLSSON 11:45 Spiken i kistan för nyheter på papper? ULRIKA ANDERSSON 12:00 E-boken: en biprodukt i skuggan av den tryckta : ANNIKA BERGSTRÖM 12:15 Europaopinionen : LINDA BERG 12:30 PAUS 13:30 Välkomna tillbaka! ANNIKA BERGSTRÖM 13:45 Kampen om nyhetsanvändarna : JONAS OHLSSON 14:00 Medierna och den sociala sammanhållningen : JESPER STRÖMBÄCK 14:15 Mediemoral : STINA BENGTSSON 14:30 Orons politik : MARIA SOLEVID 14:45 Institutionsförtroende och politiska val LENNART WEIBULL 15:00 Perspektiv på supervalåret HENRIK EKENGREN OSCARSSON 15:15 Attityder till klimatskatt på flygresor och nötkött : JONAS NÄSSÉN 15:30 Slutord : HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst

(S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet är en universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom samverkan med forskargrupper vid svenska universitet, organisationer och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.

Boksläpp bokproduktion formulärmakeri Fältstart Metodworkshop SOM-seminarium rapportmakeri validering Inbjudan samverkan Fältstopp Kodning Fältarbete bokproduktion Boksläpp & seminarium

Den nationella SOM-undersökningen 2014 Bruttourval 13 600 Naturligt bortfall 762 Nettourval 12 838 Antal vägrare/ej anträffade 5 966 Antal svarande 6 872 Papper 6 504 Webb 372 Svarsfrekvens 54%

Partival i riksdagsval Träffsäkerhet (procentenhetsavvikelse per parti) för olika undersökningar 1,60 1,45 1,40 1,20 1,11 1,13 1,14 1,00 0,80 0,60 0,80 0,73 0,47 0,90 0,84 0,88 0,61 0,44 0,45 0,78 0,58 0,44 0,89 1,07 0,94 0,79 0,70 0,40 0,33 0,20 0,00 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 SOM SCB/VU SVT/Valu Opinionsinstitut

Opinionsklimatet Viktiga samhällsproblem Samhällsoro Attityder till flyktingmottagning

Viktiga samhällsproblem Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2014 (2013 i parentes) #1 Utbildning 40 (30) #2 Sjukvård 33 (28) #3 Integration/Immigration 27 (22) #4 Arbetsmarknad 24 (33) #5 Äldrefrågor 18 (17) #6 Sociala frågor 12 (14) #7 Miljö 12 (13) #8 Ekonomi 7 (7) #9 Lag och ordning 4 (7) #10 Demokrati 4 (3) #11 Utrikespolitik 4 (1) #12 Familjepolitik 3 (4) #13 Bostadsfrågor 3 (4) #14 Skatter 2 (3) #15 Offentlig service 2 (3) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? #16 Infrastruktur 2 (2) #17 Styrelseskick 2 (2) #18 Demografi 1 (1) #19 Jordbruk 1 (1) #20 Systemmissbruk 1 (1) #21 Näringsliv 1 (1) #22 EU/Internationella frågor 1 (1) #23 Moral/Etik 1 (1) #24 Ideologi 1 (1) #25 Övriga frågor 1 (0) #26 Kultur 0 (0) #27 Religion 0 (0) #28 Medier 0 (1)

70 60 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 50 Procent 40 30 Skola/utbildning 41 Arbetsmarknad 25 20 10 0 17 12 8 Ekonomi 7 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014

70 60 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 50 Procent 40 30 20 Integration/immigration 10 7 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014

Graden av partipolitisering : privatiseringar och flyktingmottagning 0,60 Ta emot färre flyktingar (eta) Bedriva mer av sjukvården i privat regi (eta) 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014

Sverige oroar sig 1: Topplistan Andel som upplever läget som mycket oroande inför framtiden, 2013 och 2014 (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? miljöförstöring nynazism terrorism förändringar i jordens klimat organiserad brottslighet situationen i Ryssland politisk extremism utrotning av växt- och djurarter ökad främlingsfientlighet stor arbetslöshet 40 39 39 37 36 34 48 47 46 45 2014 2013

Sverige oroar sig 2: Bottenlistan Andel som upplever läget som mycket oroande inför framtiden, 2013 och 2014 (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? utbredd korruption 31 militära konflikter 30 ökat antal flyktingar 29 ökade sociala klyftor 27 försvagad demokrati 26 försämrad välfärd 24 globala epidemier 24 ökad alkoholkonsumtion ekonomisk kris 16 18 2014 2013

80 70 65 Svensk samhällsoro 1986-2014 Andel mycket oroande (procent) Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? 60 Procent 50 40 30 20 10 25 31 39 18 12 27 20 15 14 Terrorism 46 Situationen i Ryssland 39 Militära konflikter 30 Globala epidemier 24 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014

70 Åsikter om politiskt förslag: Minska försvarsutgifterna 60 Procent 50 40 30 20 42 35 23 Dåligt förslag 46 Varken bra eller dåligt förslag 36 Bra förslag 18 10 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2014 Bjereld & Ydén (2015, kommande)

70 Åsikter om politiskt förslag: ta emot färre flyktingar i Sverige 60 61 50 Procent 40 30 20 10 Bra förslag 43 22 Varken bra eller dåligt förslag 24 17 Dåligt förslag 32 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2014

Andel som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem bland samtliga och bland personer med olika inställning till flyktingmottagning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 34 35 30 27 24 22 20 21 17 18 14 11 12 8 9 6 Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa Inställning till flyktingmottagning Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2011-2014 Demker (2015, kommande)

Andel av partiernas sympatisörer som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem 60 50 56 40 30 20 10 29 41 18 23 23 24 28 29 0 V FI S MP C FP KD SD M Källa: Den nationella SOM-undersökningarna 2014 Demker (2015, kommande)

Andel positiva till förslaget att ta emot färre flyktingar Andel med åsikter om flyktingmottagning 100 100 90 90 80 80 70 70 Flyktingopinion 60 50 40 Åsiktsintensitet 60 50 40 30 30 20 20 10 10 0 0 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Undersökningsår 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Undersökningsår Nämner INTE immigration som viktig fråga Nämner immigration som viktig fråga Nämner INTE immigration som viktig fråga Nämner immigration som viktig fråga

MYNDIGHETER SOM VI GILLAR MER, OCH MYNDIGHETER SOM VI GILLAR MINDRE SÖREN HOLMBERG

Tabell 1 Kända och mindre kända svenska myndigheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Polisen 95 2. Skatteverket 87 3. Försäkringskassan 87 4. Trafikverket 80 5. Arbetsförmedlingen 79 6. Valmyndigheten 72 7. Skolverket 71 8. Migrationsverket 71 9. Livsmedelsverket 67 10. Naturvårdsverket 66 11. Pensionsmyndigheten 64 12. Socialstyrelsen 59 13. Centrala studiestödsnämnden (CSN) 59 14. Kronofogdemyndigheten 59 15. Konsumentverket 57 16. Riksrevisionsverket 52 17. Statistiska centralbyrån (SCB) 47 18. Energimarknadsinspektionen 34 19. Havs- och vattenmyndigheten 28 20. Forum för levande historia 21 Kommentar: För myndigheter som deltagit i fler SOM-undersökningar redovisar högsta kännedomsresultat. Undersökningsperioden omfattar åren 2010 2014.

Tabell 2 Mer eller mindre kända kommunala/regionala verksamheter (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme 1. Sjukvården 96 2. Renhållningen 94 3. Kollektivtrafiken 88 4. Räddningstjänsten 75 5. Äldreomsorgen 75 6. Grundskolan 74 7. Förskolan 62 8. Plan- och byggfrågor 62 Kommentar: Högsta kännedomsresultat redovisas för respektive verksamhet. Undersökningsperioden är 2010 2014.

Tabell 3 Svenska folkets bedömningsbetyg på ett antal myndigheter. Andel som sköter sin uppgift bra/dåligt och betygsbalans (procent) Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt 1. Skatteverket 69/5 +64 2. SCB 62/2 +60 3. Polisen 68/11 +57 4. Konsumentverket 59/8 +51 5. Trafikverket 58/12 +46 6. Valmyndigheten 56/10 +46 7. Kronofogdemyndigheten 54/9 +45 8. Riksrevisionsverket 49/7 +42 9. Naturvårdsverket 51/11 +40 10. Livsmedelsverket 50/11 +39 11. Havs- och vattenmyndigheten 42/11 +31 12. Pensionsmyndigheten 47/18 +29 13. Forum för levande historia 38/11 +27 14. CSN 44/18 +26 15. Socialstyrelsen 37/21 +16 16. Skolverket 30/27 +3 17. Försäkringskassan 34/38-4 18. Energimarknadsinspektionen 18/36-18 19. Arbetsförmedlingen 17/52-35 20. Migrationsverket 14/52-38 Kommentar: Högsta betygsbalans redovisas. Procenten har beräknats bland personer med kännedom om de olika myndigheterna. Undersökningsperioden omfattar åren 2010 2014.

Tabell 4 Bedömningsbetyg på ett antal kommunala/regionala verksamheter (procent) Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt 1. Räddningstjänsten 85/1 +84 2. Förskolan 74/9 +65 3. Renhållningen 73/8 +65 4. Grundskolan 64/14 +50 5. Sjukvården 65/16 +49 6. Kollektivtrafiken 53/26 +27 7. Äldreomsorgen 47/26 +21 8. Plan- och byggfrågor 41/22 +19 Kommentar: Högsta betygsbalans redovisas. Endast personer med kännedom om verksamheterna är medtagna i analysen. Undersökningen omfattar åren 2010 2014.

Tabell 9 Svenska folkets uppfattningar om förekomsten av korruption inom olika samhällsområden (procent och balansmått: Frånvaro av korruption) Fråga: Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige? Samhällsområde Inte alls (1, 2, 3) I mycket stor utsträckning (6,7) Balansmått: Frånvaro av korruption Sjukvården 70 7 +63 Föreningsverksamhet 46 15 +31 Politiska partier 41 18 +23 Massmedier 40 19 +21 Underhållningsbranschen 22 34-12 Restaurangbranschen 13 46-33 Byggsektorn 13 46-33 Biståndet till U-länder 13 48-35 Vapenindustrin 15 51-36 Kommentar: Svaren avges på en 7-gradig skala mellan 1=inte alls och 7=i mycket stor utsträckning. Procenten är beräknad bland personer som angivit ett svar mellan 1-7. Frågan rymmer också ett explicit ingen uppfattning som svarsalternativ. Andelen som kryssar för det alternativet varierar mellan 29 och 48 procent för de olika samhällsområdena (se tabell 1). För områden som deltagit i fler än en SOM-mätning redovisas det mest positiva resultatet (=Frånvaro av korruption). Period 2012 2014.

ALKOHOLOPINIONEN: PROBLEMUPPLEVELSENS ROLL DAVID KARLSSON

Befolkningens stöd för olika alkoholpolitiska åtgärder 2001 2014 (procent) 60 50 50 49 40 35 41 30 20 10 Höja skatten på alkohol Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Införa hårdare krav för att få servera alkohol på restaurang/bar/pub Sänka skatten på alkohol 30 17 28 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Höja skatten på alkohol Hårdare serveringskrav 35 35 30 30 25 20 15 10 5 0 Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra Mycket bra 25 20 15 10 5 0 Mycket dåligt förslag Ganska dåligt förslag Varken bra eller dåligt Ganska Mycket bra förslagbra förslag 35 30 25 20 15 10 5 0 Mycket dåligt förslag Avskaffa monopolet Ganska dåligt förslag Varken bra eller dåligt Ganska Mycket bra förslagbra förslag

Alkoholopinionen problemupplevelsens roll Problemets grad Övervägande positiva eller negativa konsekvenser? Hur allvarliga är problemen? Problemets lokalisering Privat eller samhälleligt (lokalt nationellt) Problemets art Moralfråga individuella tillkortakommanden: - Olycksfall och ansvarslöst beteende Ordningsfråga: - Våld, kriminalitet och otrygghet Folkhälsofråga: - Ohälsa och missbruk

Alkoholkonsumtion kan ha både positiva och negativa konsekvenser. Sammantaget, anser du att alkoholkonsumtionens positiva eller negativa konsekvenser överväger? 35 30 25 20 15 10 5 0 10 31-3 = Neg. konsekvenser överväger kraftigt 4 24 7 20 31 17-2 -1 0 1 2 3 = Pos. konsekvenser överväger kraftigt För dig personligen (balans +28) 23 6 18 2 7 1 För samhället (balans -67)

1,5 1 0,5 Problemupplevelse efter hur ofta medborgare dricker alkohol Problem för vem? För dig personligen 0-0,5-1 Ingen gång Någon gång under de senaste 12 mån Någon gång i halvåret Någon gång i kvartalet Någon gång i månaden Någon gång i veckan Flera gånger i veckan För samhället -1,5-2 -2,5

Problemets art och nivå 1,7 69-11 -40 69-15 -53 74-13 -46 1,8 3,2 3,3 3,6 3,8 1,7 3,2 3,7 1 2 3 4 5

Några slutsatser Nivå tycks viktigare än problemets art. Distinktionen lokalt-nationellt viktig. Framöver: fördjupade analyser av problemets art och geografiska skillnader Stark endimensionalitet (negativ/restriktiv positiv/liberal) Problemupplevelsen: en mycket viktig förklaringsfaktor (kompletterad av alkoholkonsumtion och ideologi) Många faktorer indirekt via upplevelse och ideologi Upplevelsen av samhällsproblem mycket viktigare för åsikter om alkoholpolitik än problem i det privata

SPIKEN I KISTAN FÖR NYHETER PÅ PAPPER? ULRIKA ANDERSSON

Regelbunden användning av nyhetsmedier 1990-2014 (procent)

Attityder till dagspress och lokala nyheter 2014 (procent)

Attityder till dagspress och lokala nyheter bland prenumeranter och icke-prenumeranter 2014 (procent)

Attityder till dagspress och lokala nyheter i olika åldersgrupper 2014 (procent)

Andel prenumeranter i olika grupper 2014 (procent)

Självskattad prenumerationsbenägenhet i relation till potentiella förändringar av tidningen 2014 (procent)

Vill du veta mer? Kontakta: Ulrika Andersson ulrika.andersson@som.gu.se 031-7864974

E-BOKEN: EN BIPRODUKT I SKUGGAN AV DEN TRYCKTA ANNIKA BERGSTRÖM

E-bokens framväxt i ett litet språkområde: Media, teknologi och effekter i det digitala samhället Författare Förläggare Bokhandlare Bibliotek Läsare Forskningsprojekt 2013-2016, finansierat av Vetenskapsrådet.

Andel som läst bok och e-bok, tillgång till surfplatta och biblioteksärenden via internet 1995-2014 (procent) 100 90 80 86 86 Läst bok senaste 12 månaderna 70 60 58 50 49 Läst bok ngn gång/månad el. oftare 50 40 30 20 10 0 18 2 Tillgång till surfplatta Gjort biblioteksärenden via internet senaste 12 mån 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9 11 26 18 Läst ngn e-bok senaste 12 mån

E-boksläsning någon gång de senaste 12 månaderna, olika grupper (procent) 40 35 36 30 25 20 15 10 5 17 20 23 14 10 6 13 26 26 24 13 23 6 4 14 24 0

Relationen mellan läsning av tryckta böcker och e-böcker, 2014 (totalprocent, antal svar = 1551) Läst tryckt bok Minst någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 månaderna Läst e-bok Minst någon gång senaste 12 mån Ingen gång senaste 12 månaderna 18 1 66 15

Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn Att läsa i sängen Att dela med andra Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från Att få ta på snabbt

Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn 17 Att läsa i sängen 20 Att dela med andra 39 Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från Att få ta på snabbt 39 30 41

Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn 82 1 17 Att läsa i sängen 74 6 20 Att dela med andra 46 15 39 Att läsa vid pendling eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från 47 23 30 37 22 41 Att få ta på snabbt 27 34 39

Funktioner hos tryckta böcker och e-böcker (procent) Vilken slags bok passar bäst i följande sammanhang: Tryckt bok passar bäst E-bok passar bäst Ingen uppfattning Differens mellan tryckt bok och e-bok Att läsa för barn 82 1 17 +81 Att läsa i sängen 74 6 20 +68 Att dela med andra 46 15 39 +31 Att läsa vid pendling 47 23 30 +24 eller resa När man vill ha ett stort utbud att välja från 37 22 41 +15 Att få ta på snabbt 27 34 39-7

100 Att läsa för barn (differens) 90 80 85 77 85 83 79 80 74 81 84 84 83 75 85 81 86 70 66 60 50 40 30 20 10 0

Att läsa i sängen (differens) 100 90 80 70 60 72 61 65 66 67 68 62 69 65 68 71 66 73 50 49 45 46 40 30 20 10 0

Vid pendling (differens) 40 36 30 28 30 25 28 26 30 26 29 20 19 16 18 10 5 0 0-2 -10-20 -17

Få tag på snabbt (differens) 20 16 10 0-10 -20-1 -15 4-3 1-10 -18-1 -16-13 -4-30 -25-40 -36-50 -43-60 -57-70

Stort utbud (differens) 35 30 31 25 20 15 22 20 18 18 14 16 24 10 10 11 5 6 4 5 0-5 -5-3 -10-8

Dela med andra (differens) 45 40 37 37 37 39 35 30 25 23 21 24 27 34 29 34 31 24 26 27 20 15 12 10 5 0

Förläggare: Tre faktorer som påverkar e-boksutvecklingen: Avsaknaden för en enhetlig modell för utlåning av e-böcker Läsarnas preferenser/avsaknad av preferenser för e-böcker Begränsningen som en liten språklig marknad utgör

Bokhandlare: Jobba mer med interaktiva funktioner E-böcker är för dyra Bättre teknik för läsare att tillgå böcker behövs

Författare: Generellt positiva till e-böcker: Ett sätt att sprida och tillgängliggöra innehåll Men: Risk för tillgänglighetsproblem i framtiden om format och teknik förändras Intresset för att publicera e-böcker är större hos författare som inte har så stark koppling till etablerade förlag.

Några avslutande reflektioner Det finns en tveksamhet i alla delar av e-boksprocessen E-boken upplevs ha förtjänster som kan gynna utvecklingen framgent Attityder och läsning går hand i hand och kommer på sikt att tillsammans bidra till en (troligtvis) långsam upptrappning E-böcker står i början av spridningsprocessen och tycks genomgå en liknande process som den vi sett för andra medier

EUROPAOPINIONEN LINDA BERG

procent 100 Åsikt om svenskt EU-medlemskap, 1991-2014 90 80 70 60 Folkomröstning 1994 Sveriges första ordförandeskap 2001 Krisens effekter mer påtagliga Opinionen vänder upp 50 40 30 46 34 50 27 20 10 0 20 23 För Emot Ingen uppfattning 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Positiv, negativ eller neutral bild av EU, procent EU Positiv Neutral Negativ

Opinionsstödet för EU, olika mätserier 2010-2014 70 60 50 40 58 56 53 39 50 46 46 47 45 43 42 43 46 55 50 49 41 A B C D 30 20 10 28 21 19 14 34 16 12 15 30 15 14 11 9 34 17 13 11 22 15 12 E F G H 0 2010 2011 2012 2013 2014 A: Mycket/ganska dåligt förslag Sverige utträde ur EU B: I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU C: Mycket/ganska nöjd med demokratin i EU D: Allmänt mycket/ganska positiv till EU E: Mycket/ganska stort förtroende kommissionen F: Mycket/ganska stort förtroende Europaparlamentet G: Mycket/ganska bra förslag Europas förenta stater H: Mycket/ganska bra förslag införa euron som valuta

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 54 16 12 1995 Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Svagt övervikt för bra förslag 2009 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Dåligt förslag 2012 2013 2014 70 Bra förslag

Vilka är i huvudsak för medlemskapet i EU? Skillnader socioekonomiska grupper: Män mer än kvinnor Högutbildade Högt förtroende Politiskt intresserade Mer till höger politiskt Storstadsbor Geografiska skillnader: - Sydsvenskar mer positiva än norrlänningar. (-VGR = genomsnittlig) Kulturella skillnader: -Personer som känner sig som européer är mer positiva till EU Elitgrupper antas ha mest att vinna

Europaopinionen extra intressant under år 2014 25 maj Val till: Europaparlamentet 14 september Val till: Sveriges riksdag Landsting/region Kommun

EU-attityd och röstning Europaparlamentsvalet 2014 Pos EU Varken eller Neg EU Alla Vänsterpartiet 2 6 13 6 231 Socialdemokraterna 21 36 27 27 1085 Centerpartiet 8 7 4 7 266 Folkpartiet 12 5 3 8 320 Moderaterna 28 15 8 20 785 Kristdemokraterna 5 5 4 5 191 Miljöpartiet 16 14 11 14 578 Sverigedemokraterna 2 6 21 8 307 Feministiskt initiativ 4 4 6 5 183 Piratpartiet 1 1 1 1 47 Annat parti 0 0 1 0 17 2283 1568 1448 5299 100 100 100 100

Slutsatser EU-opinionen har vänt upp igen, nästan som före krisen Liknande trend i hela EU Men inställningen till euron fortsatt negativ, 7 av 10 svenskar vill inte ha euron som valuta Vissa grupper stadigt mest positiva (t.ex. män, högutbildade, politiskt intresserade, höger & storstadsbor) EU-attityd påverkar partival, t.ex. positiva till EU röstar oftare på M, varken eller oftare på S och negativa ofta på SD.

#somgu

VÄLKOMNA TILLBAKA ANNIKA BERGSTRÖM

90 80 Fritidsvanor och aktiviteter minst någon gång i månaden 1988-2014 Kört bil 80 70 60 50 40 30 42 Diskuterat politik 58 Åkt kollektivt 42 Skänkt pengar till hjälporganisation 30 20 14 14 10 0 4 Bio 10 Gudstjänst 7 Aktier 6

100 90 80 70 80 Medieteknik i svenska hushåll 1987-2014 Mobiltelefon 96 Persondator 90 Internet 90 Smartphone 72 60 50 40 Morgontidningspren 55 Surf/läsplatta 50 30 20 19 19 10 9 3 2 0

90 Medievanor 1994-2014 (procent) 80 Internet flera/v 79 70 64 60 50 Sociala medier flera/v 49 Sveriges Radio 5 d/v 48 40 30 26 Nyheter i mobilen/dag 33 20 10 0 20 2 2 Kommersiell radio 5 d/v 15

KAMPEN OM NYHETSPUBLIKEN JONAS OHLSSON

Tidningsprenumeration i hushållet, efter ålder 1986 2014 (%) 100 80 60 40 20 81 63 40 29 65-85 år 50-64 år 30-49 år 16-29 år 0 1986 1991 1996 2001 2006 2011 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2014.

Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) 100 89 80 82 78 60 55 40 33 43 26 20 24 20 11 10 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820). Aktuellt/Rapport Regionala nyheter SVT Morgontidning, papper TV4Nyheterna Lokala nyheter SR Ekonyheter SR

Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) 60 40 20 0 51 48 39 30 23 19 23 21 19 12 15 8 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Kvällstidning, webb Lokaltidning, webb DN/SvD, webb Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 686).

Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) 30 30 20 10 23 10 9 23 15 14 11 10 15 12 8 Lokaltidning, webb SVT, webb SR, webb 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820).

Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, 65-85 år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb 80 60 40 20 0 Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 2 042).

Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, 16-29 år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb 80 60 40 20 0 Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 963).

Vad styr läsningen av lokaltidningen på nätet? (Regressionskoefficienter) Källa: Den nationella SOMundersökningen 2014 (OLS-regression; n=5 138; Adj. R 2 =26,5).

Slutsatser Stora åldersklyftor i nyhetsanvändningen Problem med återväxten för public service och lokalpress Systemskifte på väg? Inget stöd för att public service eller sociala medier stjäl publik från lokalpressens sajter Nyhetsmedierna tycks ha en förstärkande effekt på varandra Tidningsgrupperna olika långt i den digitala omställningen

MEDIERNA OCH DEN SOCIALA SAMMANHÅLLNINGEN JESPER STRÖMBÄCK

Social sammanhållning: definition Ett samhälle präglat av social sammanhållning utmärks av att människor känner gemenskap med och tillit till varandra, av att de upplevda avstånden och konflikterna mellan grupper är små, och av att toleransen för olikheter är stor.

Känslan av att höra till samhället I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? Jag känner mig som en del av det svenska samhället Jag känner att jag behövs i det svenska samhället

80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 4 Instämmer inte alls Instämmer knappast 22 Instämmer delvis Jag känner mig som en del av det svenska samhället 72 Instämmer helt

60 50 54 40 30 33 20 10 0 4 Instämmer inte alls 9 Instämmer knappast Instämmer delvis Jag känner att jag behövs i det svenska samhället Instämmer helt

Samband Andelen som inte känner sig som en del av eller att hen behövs i samhället högre bland: Yngre Medborgare i annat land Lågutbildade Låginkomsttagare Boende på landsbygd/mindre tätort Sverigedemokrater

Känslan av samhörighet I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper i det svenska samhället Människor som Har en helt annan utbildning än jag Har en helt annan ekonomi än jag Har helt andra politiska åsikter än jag Har en annan sexuell läggning än jag Har en annan religion än jag Har helt annan etnisk bakgrund än jag Har en helt annan livsstil än jag Kommer från en annan kultur än jag

80 75 70 60 50 40 60 60 40 40 56 55 54 44 45 46 50 50 49 51 30 25 20 10 0 Annan utbildning Annan ekonomi Andra politiska åsikter Annan sexuell läggning Annan religion Annan etnisk bakgrund Annan livsstil Annan kultur I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper? Stor samhörighet Liten samhörighet

Samband Graden av samhörighet med människor som tillhör andra grupper än vad man själv gör lägre bland: Män Äldre Medborgare i annat land/dubbelt medborgarskap Lågutbildade Boende på landsbygd eller mindre tätort Sverigedemokrater

Medier och sociala sammanhållning Positivt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna att man utgör en del av och behövs i samhället Negativt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna samhörighet med olika grupper som skiljer sig från den egna Inga tydliga mönster mellan nyhetskonsumtion online och perceptuellt utanförskap och samhörighet

MEDIEMORAL STINA BENGTSSON

DIGITAL MEDIEMORAL Stina Bengtsson & Bengt Johansson HTTP://MEDIEMORALSBLOGGEN.BLOGSPOT.SE/

VAD ÄR DIGITAL MEDIEMORAL? Digital: Medialisering Moral: Etik, värden, val, sociala normer, ect. Normer för social interaktion i en automatiserad och kommersiellt organiserad livsmiljö. Vad får man göra mot andra? Direkt interaktion Indirekt interaktion i den medialiserade vardagen Internet som miljö för social interaktion och vardagsliv Varufiering av mig själv och andra Kommersialisering av aktiviteter/sociala relationer Automatisering av vardagens praktiker (privathet)

Frågebatteri 1: Hövlighets- och anständighetsnormer

Frågebatteri 2: Att leva i en medialiserad/digitaliserad vardag

Tabell 1. Synen på acceptabelt beteende i användandet av mobiltelefoner, internet och sociala medier (procent). Helt acceptabelt Delvis acceptabelt Delvis oacceptabelt Procent Antal svar Helt oacceptabelt Balansmått Prata om sitt privatliv i mobil så att andra hör Använda mobilen medan man äter middag med sin partner Använda högtalartelefon utan att först be den man pratar med om lov Använda en påhittad identitet på internet Förbättra foton av sig själv innan man lägger ut dem i sociala medier Tagga eller checka in andra personer i sociala medier utan att först be om lov Använda bilder som andra laddat upp på internet 8 22 26 44 100 1588-41 4 8 24 64 100 1650-76 5 10 22 63 100 1585-71 6 8 11 75 100 1520-72 14 19 20 47 100 1295-34 5 13 16 66 100 1502-64 5 19 22 54 100 1459-52

Tabell 2. Synen på olika aspekter av internets villkor (procent) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls Procent Antal svar Balansmått Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier 37 33 17 13 100 1227 40 Det är okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker 21 38 16 25 100 1159 18 45 33 14 8 100 1277 56 Det är inget problem att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik 16 28 19 37 100 1204-12

Mediemoral en åldersfråga 1 60 40 20 0 Balansmått -20-40 -60-80 -100 16-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66-75 år 76-85 år Prata högt om privatliv i mobil 48 33 34-2 -27-66 -79-75 -81 Använda mobilen på partnermiddag -66-65 -60-67 -78-84 -81-81 -76 Använda högtalartelefon utan att be om lov -42-57 -44-55 -75-81 -80-78 -76 Använda en påhittad identitet på internet -77-47 -64-55 -66-81 -82-86 -72 Förbättra foton av sig själv på sociala medier 33 22 20 17-33 -64-58 -64-72 Tagga utan att först be om lov 4 20-15 -40-75 -84-85 -87-80 Använda andras bilder internet 16-5 -24-32 -49-60 -75-79 -76

Mediemoral en åldersfråga 2 Instämmer 80 60 40 BALANSMÅTT 20 0-20 -40 Instämmer inte Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier -60-80 Det är inte okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar* Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker Det är inte okej att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik* 16-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-65 66-75 76-85 -36-4 18 25 41 48 73 62 68-55 -45-43 -48-30 -12 2 22 42 39 34 36 46 49 71 70 72 39-8 -11 4 8 2 11 12 34 23

Generationsklyftor? Medelvärde (högre värde=mer oacceptabelt att prata, tagga, snygga till mm)

Tre generationer av mediemoral Generationsskillnaderna finns kvar även om man kontrollerar mot utbildningsnivå, kön, internetanvändning, hur mycket man använder sociala medier, mobiltelefonanvändning m.m. Den fördigitala generationen: födda före 1960 Beaktar konsekvenser för närvarande andra. Ser problem med kommersialisering av relationer och arenor. Web 1.0-generationen: födda från ca 1960 till slutet av 1970- talet Formativa år ca mellan 1975-2000 Web 2.0-generationen: födda fr o m slutet av 1970-talet Bortser (mer) från konsekvenser för närvarande andra. Normaliserat automatiserade/kommersiella relationer och arenor (utom för dem själva)

ORONS POLITIK MARIA SOLEVID

Orons politik Orons politik, projekt finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningsledare är Lena Wängnerud och Monika Djerf- Pierre. Betydelsen av känslor för individers politiska beteende. Kausal kedja: Policyhot leder till ökad oro som leder till ökad uppmärksamhet vilket leder till ökat politiskt engagemang. Annan forskning visar att den positiva effekten av oro endast finns bland personer med gott självförtroende. Oftast spelar samhällsoro större roll för politiskt beteende än personlig oro för politiskt beteende. Huvudfråga 1: Vem oroar sig? Huvudfråga 2: Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang?

Personlig oro 2013 och 2014 Inte få tillräcklig pension 2013 23 34 31 12 Inte få tillräcklig pension 2014 23 33 31 13 Bli allvarligt sjuk 2013 23 33 36 8 Bli allvarligt sjuk 2014 28 31 35 6 Bli utsatt för brott 2013 16 25 46 13 Bli utsatt för brott 2014 18 24 48 10 Sakna pengar vid oväntad utgift 2013 15 24 39 22 Sakna pengar vid oväntad utgift 2014 12 23 41 24 Bli arbetslös 2013 13 16 37 34 Bli arbetslös 2014 12 12 34 42 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014

Personlig oro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-65 år 65-85 år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb 23 18 26 22 23 27 17 35 25 24 13 1489 687 802 231 455 424 379 220 463 343 453 Kommentar: Personlig oro utgörs av ett additivt index av de fem frågorna Bli allvarligt sjuk, Inte få tillräckligt i pension, Sakna pengar vid oväntad utgift, Bli arbetslös och Bli utsatt för brott. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga 5 frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga 5 frågor. Svarspersoner med svar på minst fyra av fem frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

Personlig oro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < 300 000 kr Hushållsinkomst 301 000-700 000 kr Hushållsinkomst > 700 000 kr Andel oroliga 23 36 23 11 Antal svar 1489 339 639 394 Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI 23 32 27 14 13 16 11 15 33 14 1489 71 351 90 93 301 55 93 109 49 Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan alla inkomstgrupper. Jämfört med SD:s sympatisörer är inte orosnivåer bland väljare som röstade på V, S, FP och FI signifikant skilda medan orosnivåer bland väljare som röstade på C, M, KD och MP är signifikant lägre. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

Samhällsoro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-65 år 65-85 år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb 60 51 68 42 49 66 73 75 59 59 53 1568 728 840 218 443 431 476 262 468 356 465 Kommentar: Samhällsoro utgörs av ett additivt index av de elva frågorna Miljöförstöring, Stor arbetslöshet, Situationen i Ryssland, Försämrad välfärd, Organiserad brottslighet, Ökad alkoholkonsumtion, Ökat antal flyktingar, Försvagad demokrati, Utbredd korruption, Terrorism, Förändringar i jordens klimat. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga frågor. Svarspersoner med svar på minst nio av elva frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

Samhällsoro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < 300 000 kr Hushållsinkomst 301 000-700 000 kr Hushållsinkomst > 700 000 kr Andel oroliga 60 69 62 47 Antal svar 1568 383 663 394 Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI 60 57 70 55 61 49 40 52 71 68 1568 74 386 95 94 304 58 95 112 50 Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro är skillnaden i orosnivå mellan låg- och medelinkomsttagare ej signifikant medan skillnaden mellan låg- och höginkomsttagare är signifikant. Jämfört med SD:s väljare är alla andra partiers väljare mindre samhällsoroade förutom FI:s väljare (det finns ingen signifikant skillnad i orosnivå mellan SD och FI). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

Oroliga personer något mindre nöjda med demokratin Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

Samhällsoroliga personer är något mer intresserade av politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

Samhällsoroliga personer diskuterar mer politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014

Slutsatser 1. Vem oroar sig? Kvinnor, övre medelålders, lägre utbildade, och låginkomsttagare oroar sig i högre grad för så väl personliga omständigheter som för samhälleliga saker. SD:s och V:s respektive SD:s och S:s väljare oroar sig mest för personliga respektive samhälleliga saker. Mer samhällsoro än personlig oro i Sverige. 2. Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang? Både personlig oro och samhällsoro förknippat med något lägre stöd för den svenska demokratin Samhällsoro är förknippat med mer politiskt engagemang mätt som intresse för politik och diskuterat politik. I fortsättningen: ser oroseffekterna på politiskt beteende ut olika ut för män resp. kvinnor, för personer med lågt eller högt självförtroende?

INSTITUTIONSFÖRTROENDE OCH POLITISKA VAL LENNART WEIBULL

Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, berördhet ) * * * Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )

Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende

Förtroendet för samhällsinstitutioner 2014 (procent och balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Samhällsinstitution Sjukvården 15 53 10 9 3 100 +56 Universitet/högskolor 9 49 35 4 3 100 +51 Polisen 11 50 25 11 3 100 +47 Radio/TV 8 47 35 8 2 100 +45 Riksbanken 12 39 40 6 3 100 +42 Domstolarna 12 39 34 10 5 100 +36 FN 10 38 36 10 6 100 +32 Regeringen 7 39 33 15 6 100 +25 Grundskolan 6 37 38 15 4 100 +24 Riksdagen 5 35 41 14 5 100 +21 Svenska kyrkan 7 27 39 14 13 100 +7 Dagspressen 3 29 43 19 6 100 +7 Kungahuset 9 25 36 14 16 100 +4 Kommunstyrelserna 2 25 48 19 6 100 +2 Bankerna 5 27 37 22 9 100 +1 Storföretagen 2 25 45 20 8 100-1 Försvaret 6 21 43 22 8 100-3 De fackliga org 3 25 40 22 10 100-4 EU-kommissionen 3 20 47 18 12 100-7 Europaparlamentet 3 20 47 18 12 100-7 De politiska partierna 1 20 49 21 9 100-9 Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan 1 611 och 1 660. Analysen bygger på editionen Riks-SOM 1 2014 där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014.

Samhällsförtroende 2013 och 2014 (balansmått) 2013 2014 +60 Sjukvården +56 +50 +40 +30 +20 Universitet/högskolor +51 Polisen +47 Radio/tv +45 Riksbanken +42 Domstolarna +36 FN +32 Regeringen +25 Grundskolan +24 Riksdagen +21 +10 0-10 Dagspressen +7 Svenska kyrkan +7 Kungahuset +4 Kommunstyrelserna +2 Bankerna +1 Storföretagen -1 Försvaret -3 De fackliga organisationerna -4 EU-kommissionen -7 Europaparlamentet -7 De politiska partierna -9-20 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014

Institutioner som har störst förtroende bland: Kvinnor Sjukvården Polisen Universitet/högskolor Radio-tv Domstolarna FN Män Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Riksbanken Domstolarna Radio-tv

Institutioner som har störst förtroende bland: 16 29 år Universitet/högskolor Sjukvården Polisen Grundskolan Domstolarna FN 65 85 år Sjukvården Radio-tv Polisen Riksbanken Universitet/högskolor Domstolarna

Institutioner som har störst förtroende bland: Klart vänster Sjukvården Radio-tv Universitet/högskolor Polisen FN Domstolarna De fackliga org Klart höger Sjukvården Polisen Riksbanken Regeringen Universitet/högskolor Domstolarna

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2014 56 51 24 68 47 23 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan

Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2014 förtroendebalans 100 80 60 40 41 20 0 13 12 44 7 Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret -20 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-40 -60-80 -100

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2014 100 förtroendebalans 80 60 62 40 46 42 Riksbanken 20 0-20 7-7 1-1 -4 Bankerna Storföretagen De fackl org -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2014 Regeringen Riksdagen Kommun- styrelserna De politiska partierna förtroendebalans 21 2-9 33-31 25 36-39 -100-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Genomsnittlig förtroendeförändring mellan enskilda år 1986-2014 Förtroende Förtroendet ökar Förtroendet minskar 44% 45% 11% Förtroendet oförändrat Antal årliga förändringar = 451

Haloeffekten: förtroendets förändring mellan året före valet och valåret Förtroende Förtroendet minskar Förtroendet ökar 16% 5% Förtroendet oförändrat 79% Antal jämförelser = 123

Förändringar för enskilda val (procent) Valårspar Förändring i procentenheter Andel institutioner som ökar 1990 1991-2,7 27 1993 1994 +8,4 100 1997 1998 +3,8 94 2001 2002-0,3 45 2005 2006 +4,1 95 2009 2010 +3,1 76 2013 2014 +4,4 100

Institutioner som förändras mellan året för val och valår Regeringen Riksdagen Kommunstyrelserna Polisen De politiska partierna Sjukvården EU-kommissionen Europaparlamentet Domstolarna Svenska kyrkan Kungahuset 3,4 3,1 3,0 2,5 2,4 2,2 2,2 5,3 6,2 8,9 9,6

Institutioner som förändras mellan året för val och valår (forts) De fackliga organisationerna Grundskolan Storföretagen Försvaret Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen FN Riksbanken Bankerna 0,3 1,6 1,6 1,4 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 2,0

Slutsatser 1. Stabilitet i förtroendet i fråga om rangordning av institutionerna 2. Stora likheter mellan olika gruppers bedömningar 3. En ökning av förtroendenivån mellan 2013 och 2014 4. Ökningen av institutionsförtroendet är ett uttryck för valårets haloeffekt 5. De politiska institutionerna fungerar som valårens draglok

PERSPEKTIV PÅ SUPERVALÅRET HENRIK OSCARSSON

Det svenska partisystemets fragmentiseringsgrad i samband med allmänna val och Europaparlamentsval 1944-2014 (effektivt antal partier). 8 7 6 5 4 3 Europaparlamentsval 5,3 4,6 3,9 3,5 3,3 3,3 3,4 3,3 3,4 3,2 3,5 3,5 3,6 3,6 3,4 3,5 3,6 7,4 7,0 6,6 5,8 5,4 4,8 4,5 4,5 4,6 Riksdagsval 2 1 0 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Parliaments and governments database: http://www.parlgov.org/explore/swe/election/

Röstdelning i svenska riksdagsval 1994-2014 Andel som röstar på olika partier i riksdagsval och kommunval (procent) 35 30 25 20 15 21 24 26 26 27 30 10 5 0 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1994-2014 (valåren) Erlingsson & Oscarsson (2015, kommande)

Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas ålderssammansättning 2010 och 2014 2010 23 29 24 25 2014 12 26 30 33 0 20 40 60 80 100 Procent Ålder 18-29 år Ålder 30-49 år Ålder 50-64 år Ålder 65+ Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas förtroende för svenska politiker 2010 0 15 42 24 20 2014 0 9 31 29 31 0 20 40 60 80 100 Procent Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige 2010 79 16 4 1 1 2014 83 11 2 3 0 20 40 60 80 100 Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)

Partiernas mandat Sammansättningen av Socialdemokraternas väljare 2010 och 2014 S-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 30 24 26 12 8 33 26 23 13 5 24 25 29 15 7 22 27 27 15 9 17 25 28 19 11 15 26 30 18 12 16 20 29 21 14 0 20 40 60 80 100 Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1991-2014 Oscarsson (2015, kommande)

Kartan över partisystemet 1994 Källa: Valundersökningen 1994 Oscarsson (1998) Den svenska partirymden.

Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Bra Dåligt Införa sextimmars arbetsdag Bra Dåligt Minska den offentliga sektorn Bra Dåligt Satsa mer på friskolor Bra Dåligt

Införa klimatskatt på nötkött Reservera en större del av föräldraledigheten till papporna Bra Bra Traditionalism Dåligt Dåligt Avskaffa skatteavdrag för läxhjälp Bra Dåligt Sverige bör utträda ur EU Bra Dåligt Införa könskvotering till offentliga styrelser och nämnder Bra Dåligt

Inställning till EU Bra Dåligt Åsikt om det svenska EU-medlemskapet Bra Dåligt Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället Bra Dåligt Införa dödsstraff för mord Bra Dåligt

Ta emot färre flyktingar i Sverige Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja skatterna

Bedriva mer av sjukvården i privat regi Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja bensinskatten

Några slutsatser Ökad fragmentisering i partisystemet: Svenskarna har aldrig tidigare spridit ut sina röster på fler partier eller röstdelat i lika stor utsträckning som 2014. Gruppen SD-väljare har fyllts på med framför allt äldre manliga M- väljare. Partiet har rekryterat fler väljare med samma starka elitmisstro och invandringskritik. Konfliktstrukturen i partisystemet speglar den parlamentariska situationen efter valet 2014. Vi ser en stark tendens till en tripolarisering.

ATTITYDER TILL KLIMATSKATT PÅ FLYGRESOR OCH NÖTKÖTT JONAS NÄSSÉN

Konsumtionstrender: Sverige, 50 år Källor: Trafikanalys 2014, Jordbruksverket 2014

Attityder till klimatskatter

Attityder till klimatskatter på flygresor och nötkött Jonas Nässén Institutionen för Energi och miljö Chalmers

SLUTORD HENRIK EKENGREN OSCARSSON

Pålysningar Inbjudan till samverkan i SOMundersökningarna 2015: Senast 4 maj! 23 juni: Pressträff för sommarens huvudrapport från SOM-institutet 1 juli: SOM-institutets seminarium i Almedalen

Följ SOM-institutet! Se seminariet i sin helhet på SVT play Vila ögonen på alla bilderna igen: Ladda ned alla våra publikationer på som.gu.se/publicerat Missa inga nyheter: Följ SOM på Facebook & Twitter @SOMinstitutet

#somgu