1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
för investeringar som främjar miljövård MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 210/2008 rd. endast i lagen om statens specialfinansieringsbolags

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 lagen om statens säkemetsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 48. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående stämpelskatt

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

1992 rd - RP 281. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om källskatt på ränteinkomst

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 197 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1. Nuläget och de föreslagna ändringarna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 126/2007 rd 2008.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

det år under vilket egendomen har tagits i bruk.

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

O y rd - RP 246. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till Jag om skattelättnader för bolagen Scopulus Oy, Solidium Oy och Sponda

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget I propositionen ingår förslag till sådana

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för nedsättning av annuiteten

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 20/2008 rd. dock alltid vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte registermyndigheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

l. Nuläge och föreslagna ändringar

I denna proposition föreslås att fastighetsskattelagen

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 179/2014 rd. gemensamma stödtjänster som Statskontoret för tillfället producerar för resten av statsförvaltningen.

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

1992 rd - RP 102 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

1992 rd - RP 297. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 23/2003 rd. 2. Föreslagna ändringar

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

Transkript:

1992 rd - RP 40 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om aktiebolaget Kera Ab PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om aktiebolaget Kera Ab skall ändras så att bolagets verksamhetsområde omfattar hela landet. Den föreslagna ändringen gör det möjligt för Kera Ab att bevilja s.k. konjunkturlån också för sådana företag som är verksamma utanför Keras nuvarande verksamhetsområde. Det föreslås att den fullmakt som har getts statsrådet att ställa borgen för de inhemska och utländska lån som bolaget har upptagit för sin verksamhet också skall revideras så att totalbeloppet av de lån som vid en viss tidpunkt är föremål för borgen kan vara högst 5 000 miljoner mark i stället för 3 000 miljoner mark som nu är maximum. Dessutom föreslås det att maximibeloppet för det ansvar som omfattas av den förbindelse statsrådet har gett om att ersätta bolagets kreditförluster skall revideras så att statens ansvar samtidigt kan omfatta dylika ansvar till ett belopp av högst 4 600 miljoner mark i stället för 3 500 miljoner mark som nu utgör maximum. Propositionen ansluter sig till tilläggsbudgetpropositionen för 1992 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna 1.1. Utvidgning av bolagets verksamhetsområde Till Kera Ab:s verksamhetsområde hör enligt l (232/92) lagen om aktiebolaget Kera Ab det utvecklingsområde som avses i lagen om regionalpolitik (1168/88), till vilket räknas första, andra och tredje baszonen samt fjärde baszonens stödområde samt de kommuner och kommundelar i andra delar av landet som statsrådet bestämmer särskilt. Med stöd av detta stadgande har statsrådet i olika skeden utvidgat Kera Ab:s verksamhetsområde. År 1987 fogades hela Kymmene län till bolagets verk- samhetsområde utöver de kommuner i länet som redan hörde dit. År 1988 inbegreps de kommuner i Satakunta och Birkaland i bolagets verksamhetsområde som inte redan hörde dit. statsrådet har också vid behov fastställt sådana specialkommuner som inte annars har hört till bolagets verksamhetsområde. Dylika kommuner är i detta nu Lovisa och Strömfors. statsrådet har kunnat använda sin ovan nämnda fullmakt att fastställa nya områden för bolagets verksamhetsområde på den grund att motivet till åtgärden har varit beaktaodet av regionalpolitiska behov för de områden som det vid varje enskilt tillfälle har varit fråga om. Eftersom avsikten är att Kera Ab i enlighet med tilläggsbudgetpropositionen för 1992 skall börja bevilja s.k. konjunkturlån också på annat 320395F

2 1992 rd- RP 40 håll i landet, är det nödvändigt att breddningen av bolagets verksamhetsområde sker genom en ändring av lagen. Dessmera är det nödvändigt, att bolagets verksamhetsområde utvidgas till hela landet. I enlighet med regeringsprogrammet och riksdagens svar på regeringens proposition om statsbudgeten för 1992 skall Kera Ab:s verksamhet bli riksomfattande från ingången av 1993. I fråga om de ärenden som gäller det egentliga åstadkommandet av en riksomfattande verksamhet för bolaget, såsom justering av målen för bolagets verksamhet och en regional avtrappning av villkoren för finansieringsåtgärderna, är avsikten att en särskild regeringsproposition skall ges under innevarande år. Propositionen har samband med revideringen av den regionalpolitiska lagstiftningen. En breddning av bolagets verksamhetsområde är i detta nu nödvändig endast för att göra det möjligt för bolaget att bevilja konjunkturlån i den planerade omfattningen. Därför är avsikten i detta skede inte att Kera Ab i övrigt skall börja idka verksamhet på sitt nya verksamhetsområde. 1.2. Höjning av beloppet i statens fullmakt att ställa borgen statsrådet har enligt gällande lag rätt att utan att kräva motsäkerhet och på de villkor som statsrådet bestämmer ställa statlig proprieborgen som säkerhet för de inhemska och utländska lån som Kera Ab har upptagit. Dessa lån har bolaget upptagit för att finansiera sin verksamhet i enlighet med sin årliga lånegivning. Beloppet av den fullmakt att ställa borgen som statsrådet har getts har justerats genom en lag som getts i mars innevarande år, på så sätt att totalbeloppet av de lån som samtidigt får vara utestående är 3 000 miljoner mark. De uppskattningar av behovet av fullmakter som ligger till grund för ändringen har dock visat sig vara för låga till följd av de nya konjunkturlån på totalt 300 miljoner mark som föreslagits bli beviljade under innevarande år och den stegring av motvärdet i mark av de valutalån som staten ställt borgen för. Denna stegring var en följd av devalveringen vid slutet av 1991. För närvarande uppgår beloppet av statsborgen till ca 2 150 miljoner mark. Under innevarande år uppskattas ny statlig borgen ännu behövas för ca l 230 miljoner mark samt år 1993 för ca l 200 miljoner mark. I detta belopp ingår den statliga borgen som finansieringsbehovet på det breddade verksamhetsområdet förutsätter. Utöver detta föreslås att ca 420 miljoner mark skall reserveras för borgensbehov som inte har kunnat förutses. För att möjliggöra beviljandet av den statsborgen som Kera Ab:s behov av låneupptagning under 1992 och 1993 förutsätter föreslås 5 000 miljoner mark som belopp för borgensfullmakten. 1.3. Justering av ansvarsgränsen för den förbindelse som statsrådet har gett om ersättning av bolagets kreditförluster Statsrådet har med stöd av 11 l mom. kunnat ge Kera Ab förbindelser bl.a. om att staten ersätter bolaget för de kredit- och borgensförluster som eventuellt uppstått i dess kreditgivnings- och borgensverksamhel I 11 2 mom. stadgas att de lån eller den övriga finansiering som omfattas av en förbindelse om ersättning av kreditförluster samtidigt får vara utestående till ett kapitalbelopp av högst 3 500 miljoner mark. Förbindelsen gäller de krediter som bolaget har beviljat utan tryggande säkerhet eller utan säkerhet. Lånestocken för de lån som omfattas av statsrådets förbindelse till bolaget om ersättning av kreditförluster är i detta nu 2 900 miljoner mk. Lånestocken har ökat snabbare än förutsett till följd av de konjunkturlån på totalt 500 miljoner mark som Kera Ab beviljade 1991. Värdet av företagens säkerheter har till följd av det rådande konjunkturläget klart sjunkit vilket har ökat andelen lån som beviljas utan tryggande säkerhet i bolagets lånebevillning. Under detta år kan det uppskattas att lånestocken som omfattas av förbindelsen om ersättning av kreditförluster ökar med ca 600 miljoner mark. År 1993 kommer lånestocken enligt uppskattning att öka med ca l 000 miljoner mark, då utvidgningen av bolagets verksamhetsområde till södra Finland har beaktats. Då det dessutom beaktas att det av särskilda skäl kan finnas behov av att öka beloppet av lån som beviljas utan tryggande säkerhet är totalbehovet det nämnda året ca l 500 miljoner mark. Till följd av detta föreslås det att maximi-

1992 rd - RP 40 3 beloppet för de lån som avses i Il 2 mom. höjs till 4 600 miljoner mark. Beloppet bedöms vara tillräckligt till utgången av 1993. 2. Beredningen a v ärendet Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid handels- och industriministeriet i samarbete med Kera Ab. 3. Propositionens ekonomiska och organisatoriska verkningar Propositionen medför inga direkta ekonomiska verkningar för staten eller Kera Ab. Höjningen av statens fullmakt att ställa borgen och höjningen av maximibeloppet för de krediter som omfattas av statsrådets förbindelse till bolaget om ersättning av kreditförluster gör det möjligt att finansiera bolagets verksamhet i den planerade utsträckningen. Utvecklingen i fråga om det belopp av Kera Ab:s kreditförluster som staten till följd av förbindelsen om ersättning av kreditförluster blir tvungen att ersätta är också beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Propositionen ansluter sig till regeringens proposition med förslag till tilläggsbudget för 1992, som behandlas i riksdagen just nu, till den del som det i tilläggsbudgetpropositionen har föreslagits att s.k. konjunkturlån på åtgärd av Kera Ab skall beviljas också på annat håll än bolagets nuvarande verksamhetsområde.. Propositionen har inga organisatoriska verkmngar. 4. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 1992 rd - RP 40 Lag om ändring av lagen om aktiebolaget Kera Ab I enlighet med riksdagens beslut ändras l l mom., lo och 11 2 mom. lagen den 22 januari 1971 om aktiebolaget Kera Ab (65/71), sådana de lyder i lag av den 20 mars 1992 (232/92), som följer: l Syftet med aktiebolaget Kera Ab, på finska Kera Oy, nedan bolaget, är att arbeta för de mål om vilka stadgas i lagen om regionalpolitik (1168/88) och för höjande av företagsverksamhetens kvalitativa nivå genom att främja näringsverksamheten inom det utvecklingsområde som avses i nämnda lag samt på annat håll i landet. 10 statsrådet har rätt att utan krav på motsäkerhet, men annars på de villkor som statsrådet bestämmer, ställa statlig proprieborgen som säkerhet för inhemska och utländska lån som bolaget har tagit upp och för uppfyllande av överenskomna lånevillkor. Lån som avses här får samtidigt vara utestående till ett sammanlagt belopp av högst 5 000 miljoner mark. Motvärdet av lån i utländskt mynt beräknas enligt den säljkurs som noterats av Finlands Bank för respektive valuta då borgen ställdes. Borgen kan ställas till utgången av 1993. 11 De lån eller den övriga finansiering som omfattas av en förbindelse om ersättning av kreditförluster som avses i l mom. 2 punkten får samtidigt vara utestående till ett kapitalbelopp av högst 4 600 miljoner mark. Det sammanlagda kapitalbeloppet av de lån för vilka borgen har ställts och som omfattas av den förbindelse om ersättning av borgensförluster som avses i nämnda lagrum får vid varje tidpunkt uppgå till högst 500 miljoner mark. Denna lag träder i kraft den 1992. Helsingfors den 10 april1992. Republikens President MAUNO KOIVISTO Handels- och industriminister Kauko Juanta/o

1992 rd - RP 40 5 Bilaga Lag om ändring av lagen om aktiebolaget Kera Ab I enlighet med riksdagens beslut ändras l l mom., lo och 11 2 mom. lagen den 22 januari 1971 om aktiebolaget Kera Ab (65/71), sådana de lyder i lag av den 20 mars 1992 (232/92), som följer: Gällande lydelse l Syftet med aktiebolaget Kera Ab, på finska Kera Oy, nedan bolaget, är att arbeta för de mål om vilka stadgas i lagen om regionalpolitik (1168/88) samt för höjande av företagsverksamhetens kvalitativa nivå genom att främja näringsverksamheten inom det utvecklingsområde som avses i nämnda lag och inom den fjärde baszonens stödområde samt i de kommuner och kommundelar i andra delar av landet som statsrådet bestämmer särskilt. Föreslagen lydelse l Syftet med aktiebolaget Kera Ab, på finska Kera Oy, nedan bolaget, är att arbeta för de mål om vilka stadgas i lagen om regionalpolitik (1168/88) och för höjande av företagsverksamhetens kvalitativa nivå genom att främja näringsverksamheten inom det utvecklingsområde som avses i nämnda lag samt på annat håll i landet. JO statsrådet har rätt att utan krav på motsäkerhet, men annars på de villkor som statsrådet bestämmer, ställa statlig proprieborgen som säkerhet för inhemska och utländska lån som bolaget har tagit upp och för uppfyllande av de överenskomna lånevillkoren. Lån som avses här får samtidigt vara utestående till ett sammanlagt belopp av högst 3 000 miljoner mark. Motvärdet av lån i utländskt mynt beräknas enligt den säljkurs som noterats av Finlands Bank för respektive valuta då borgen ställdes. Borgen kan ställas till utgången av 1993. Il De lån eller den övriga finansiering som omfattas av en förbindelse om ersättning av kreditförluster som avses i l mom. 2 punkten får samtidigt vara utestående till ett kapitalbelopp av högst 3 500 miljoner mark. Det sammanlagda kapitalbeloppet av de lån för vilka borgen har ställts och som omfattas av den 10 statsrådet har rätt att utan krav på motsäkerhet, men annars på de villkor som statsrådet bestämmer, ställa statlig proprieborgen som säkerhet för inhemska och utländska lån som bolaget har tagit upp och för uppfyllande av överenskomna lånevillkor. Lån som avses här får samtidigt vara utestående till ett sammanlagt belopp av högst 5 000 miljoner mark. Motvärdet av lån i utländskt mynt beräknas enligt den säljkurs som noterats av Finlands Bank för respektive valuta då borgen ställdes. Borgen kan ställas till utgången av 1993. 11 De lån eller den övriga finansiering som omfattas av en förbindelse om ersättning av kreditförluster som avses i l mom. 2 punkten får samtidigt vara utestående till ett kapitalbelopp av högst 4 600 miljoner mark. Det sammanlagda kapitalbeloppet av de lån för vilka borgen har ställts och som omfattas av den

6 1992 rd - RP 40 Gällande lydelse förbindelse om ersättning av borgensförluster som avses i nämnda lagrum får vid varje tidpunkt uppgå till högst 500 miljoner mark. Föreslagen lydelse förbindelse om ersättning av borgensförluster som avses i nämnda lagrum får vid varje tidpunkt uppgå till högst 500 miljoner mark. Denna lag träder i kraft den 1992.