Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Relevanta dokument
Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Tentaexempel. Maria Kihl

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

ETSF05 Repetition av KomSys

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Hemtenta 2 i Telekommunikation

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Telefonnätet. Sidorna , i boken

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Föreläsning 1. Information och data

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

LexCom Home Certifieringsutbildning

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Telefoninäten. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Grundläggande ljud- och musikteori

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Omtentamen i Datakommunikation för E2

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Examples on Analog Transmission

Spektrala Transformer

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Grundläggande signalbehandling

Att fånga den akustiska energin

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

IT för personligt arbete F2

Övning 1 EITF25 & EITF Kodning och multiplexering. October 30, 2017

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Access till nätet. Maria Kihl

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

Stora datanät. Maria Kihl

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2

Internet och kommunikation. Kommunikation

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Datakommunikation vad är det?

Laboration 2 - Modulering I denna laboration skall vi

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

KomSys Repetition Jens A Andersson

Sammanfattning Datorkommunikation

Tentamen i Trådlös Internet-access

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

6. Blandade uppgifter

Transkript:

Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection Hej då Connection ended När människor kommunicerar använder vi ett språk. Datorer kommunicerar med hjälp av protokoll.

Hyper Text Transfer Protocol = HTTP är ett så kallat applikationsprotokoll.

Applikationsprotokoll

Digital kommunikation handlar om att skicka digital data över en länk med hjälp av signaler (elektriska eller optiska). Länken kan vara trådad eller trådlös. Data ska kunna tolkas korrekt av mottagaren.

Digital transmission: Bitarna representeras av digitala signaler. Analog transmission: Bitarna representeras av analoga signaler.

Sändare och mottagare behöver vara överens om hur signaler på länken ska tolkas. Reglerna beskrivs i ett protokoll. Hur signaler ska skickas över en länk beskrivs i ett protokoll för det fysiska lagret (Physical layer protocol)

amplitud f 1 f 2 frekvens All dataöverföring sker på ett visst frekvensband, en så kallad kanal. En fysisk länk kan delas in i flera logiska kanaler med olika frekvensband.

Om en kanal har nedre frekvensen 0 Hz så kan bitarna skickas genom att använda olika spänningsnivåer, så kallad linjekodning.

Digitala signaler är egentligen analoga signaler med oändlig bandbredd: (I verkligheten är det en begränsad bandbredd vilket kommer att medföra en störning i signalen)

Nolla = låg spänningsnivå Etta = hög spänningsnivå

Kombinerar NRZ och en klockpuls. Inga problem med synkronisering. 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0

3B/4B kodar tre bitar till 4 på ett sätt så att det blir en balans mellan 1:or och 0:or. Bitarna kan sen skickas med NRZ (3B/4B används som en del i 8B/10B).

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Om länken har flera frekvenskanaler så skickas bitar genom att använda modulering. Bitarna representeras av en sinusvåg som är olika beroende på om det är en etta eller nolla som skickas. Sinusvåg: g(t)=a*sin(2pft+p)

p p p p

UMTS använder olika varianter av fasmodulering (PSK) LTE (4G) använder OFDM som också moduleras med olika varianter av PSK. http://www.radio-electronics.com/info/cellulartelecomms/umts/umtswcdma-modulation.php http://en.wikipedia.org/wiki/orthogonal_frequencydivision_multiplexing

Koda bitsekvensen 1001001 med hjälp av Frekvensmodulering! Tips: Definiera först hur du kodar 0 och 1.

A B Två datorer kommunicerar över en länk. Länken består av ett utbredningsmedium.

Några olika utbredningsmedia: Tvinnad parkabel Koaxialkabel Optisk fiber Rymden

En länk kan överföra data med en viss hastighet, som anges i bitar per sekund (bps). Ett annat mått på länkens kapacitet är bandbredd. Analog definition på bandbredd är den högsta och lägsta frekvens som får finnas i en signal som skickas på länken. Hög bandbredd => Hög maximal transmissionsshastighet. (Men man pratar oftast om bandbredd som antalet bitar per sekund)

När en signal skickas över en länk kommer den att tappa signalkvalitet pga olika störningar (transmission impairments) Dämpning (attenuation): Minskad signalenergi Distortion: Ändrad signalform Brus (noise): Signalen förstörs av tex överhörning och interferens.

1 0 Om signalkvaliteten är för dålig kan mottagaren tolka bitarna fel. Bitfelsfrekvensen är medelantalet feltolkade bitar per sekund.

Production Transmissi on control IP multicast network Encoding Encryption Ingest servers Origin servers (http) Speakers Ingest servers (http) Content Distribution Network (CDN) Cache servers (http) National ISP Access network Modem PC / CE device (TV / bluray)

Information = text, ljud, bilder och video i en form som vi människor kan förstå (oftast analog). Binärdata= text, ljud, bilder och video i en form som datorer kan förstå (oftast digital). information 1110101111...

Text, ljud och bilder måste omvandlas till binärdata. Detta kallas för digitalisering. Idé: Diskretisera informationen, dvs omvandla den till ett begränsat antal värden. Varje värde kan sedan representeras av ett binärt tal.

Text består av bokstäver, siffror och symboler. Text är redan diskret information!! Ett sätt att omvandla text till binär data är ASCII. Exempel: A=1000001

Ljud kan ses som en signal som varierar i amplitud.

Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1. Sampling 2. Kvantisering 3. Kodning Detta kallas för Pulse Code Modulation (PCM).

Att sampla en signal innebär att man mäter på den vid vissa tidpunkter. En signal består av ett antal frekvenser. Om högsta frekvensen är N Hz, måste man sampla med frekvensen 2N Hz.

Kvantisering innebär att man avrundar de samplade mätvärdena till ett begränsat antal amplitudnivåer. Antalet amplitudnivåer bestämmer hur många bitar som behövs för att representera signalen. Exempel: 256 nivåer kräver 8 bitar (2 8 =256).

Antalet amplitudnivåer beror på hur bra ljudet skall bli när vi återskaper det. Telefoni: 8 bitar = 256 nivåer. CD: 16 bitar = 65.536 nivåer

Analog signal i frekvensbandet 0-4kHz. Nyqvist-teoremet medför att samplingsfrekvensen blir 8 khz = 8000 sampel per sekund. 8-bitars kodning av varje sampel.

Alla avrundade mätvärden kodas till binära tal. Resultatet blir en följd av binära tal som kan lagras i datorn!

Anta att en ljudsignal använder frekvensområdet 0-10 khz. Förklara hur denna ljudsignal kan kodas med 6 bitars datasegment på ett sätt som gör att mottagaren kan återskapa signalen korrekt. Vad blir den minsta bithastigheten?

Två datorer som som skall skicka data över en länk får ej skicka samtidigt på samma frekvensband eftersom signalerna då överlagras och förstörs.

Simplex: Endast en sändningsriktning är möjlig. Halv duplex: Överföring i båda riktningarna, men inte samtidigt. Full duplex: Båda sändningsriktningarna samtidigt. Kräver uppdelning i två kanaler, där varje dator har en kanal.

Man delar in den fysiska länken i kanaler och låter en förbindelse kommunicera över en av dessa kanaler.

Signalerna multiplexeras innan länken och demultiplexeras efteråt. Multiplexor Demultiplexor Förbindelser Fysisk länk

Idag går vi igenom följande metoder: Rumsmultiplexering (Space-Division multiplexing, SDM) Frekvensmultiplexering (Frequency-Division Multiplexing, FDM) Tidsmultiplexering (Time-Division Multiplexing, TDM)

Används i tex. optiska fiberkablar som består av flera optiska fibrer.

Länkens bandbredd delas upp i flera frekvensband. Kanal 1 Bandbredd Kanal 2 Kanal 3

Tiden delas upp i ramar med konstant längd. Varje ram innehåller ett antal tidsluckor. Synkroniseringsbitar kan användas mellan ramar. En kanal blir tilldelad en tidslucka i varje ram 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Tidslucka Ram 1 Ram 2 Ram 3

Multiplexorn skickar ut paketen i tur och ordning. Om en kanal inte har något att sända kommer länken att vara tom.

Kan ses som asynkron tidsmultiplexering. Kanalerna turas om att skicka data, men det finns inga bestämda tidsluckor för en kanal. Det måste finnas en övre gräns för hur många bitar en kanal får skicka åt gången (tex storleken på ett datapaket).

Paketen skickas ut på länken efterhand som de kommer till multiplexorn. Paketen kan behöva vänta ett tag i en buffert innan de kan skickas vidare.

Följande bitsekvens kommer in till en demultiplexor för STDM (siffran till vänster kommer in först): 1 1 0 0 0 0 0 1 0 1 1 1 0 1 1 Systemet har tre kanaler, 2 bitar i varje tidslucka och en synkroniseringsbit (en 1:a) mellan varje ram. Beskriv bitströmmarna ut från demultiplexorn!