MARKNADSNYTT

Internationellt MARKNADSNYTT 2016-09-25 Spannmål och raps Sida 1 av 8 Den gångna veckan slutade med ganska små förändringar på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar. Under veckan har noteringarna dock varierat upp och ner ganska mycket. Veckans slutkurser och förändringar blev: Vete på Paris +1,4% till 161,25/ton och på Chicago +0,4% till 404,75c/b= 132,00/ton. Majs på Paris +1,4% till 162,75/ton och på Chicago -0.2% till 336,50c/b = 117,50/ton. Raps på Paris +0,9% till 375,75/ton och soja på Chicago -0,5% till 961,00c/b= 313,40/ton. Raps på Winnipeg +2,5% till CAD 468,30/ton= 315,60/ton. Euro/USD +0,7% till 1,1272. Skördeväderutsikterna i USA och Europa och tal om en eventuell räntejustering i USA har påverkat förändringarna under gångna veckan. Vad gäller räntan blev det ingen förändring. Den tidigare aviseringen om flera höjningar under året blir förmodligen inte av. Höjningen som gjordes för några månader sedan kan som bäst följas av ytterligare en men också detta är det allt fler som tvivlar på. Skördevädret för soja och majs i USA är inte optimalt. Flera betydande områden har fått för mycket regn vilket gjort att skörden inte har kommit igång. Prognosen just nu är att regnen skall upphöra och man skall kunna komma igång på allvar. Europa har klart torrare väder med undantag av delar av Ukraina/Ryssland. Majskörden bör kunna komma igång ordentligt, medan sådden av raps påverkas negativt. Vi ser rapporter om dålig uppkomst i höstrapsfälten i Frankrike med omnejd och höstsådden av vete är heller inte optimal. Sådden av majs och soja i Sydamerika har försenats på grund av torka. Detta är kanske ännu inte ett problem men en alltför sen sådd kan medföra att man inte hinner så andraskörden i tid. Veteexporten från EU går så här långt ganska bra. Hittills har exportlicenser utfärdats för 6,5 milj. ton mot 5,3 milj. ton föregående år vid samma tidpunkt. Importen av vete är 1,0 milj. ton mot 1,1 milj. ton föregående år. Kornexporten är klart lägre än föregående år, 1,2 milj. ton mot 3,3 milj. ton. Majsimporten är cirka 0,3 milj. ton större i år och exporten ungefär densamma som föregående år. I USA är exporten av vete, majs och soja klart högre än föregående år men då skall man ha i minnet att exporten var ordentligt låg föregående år. Egypten är världens största importör av vete och det har i olika media skrivits en hel del om deras agerande sedan någon månad tillbaka. I somras kom först ett meddelande om att man inte godtar någon mjöldryga (ergot) i importerad spannmål, huvudsakligen vete. Ingen ville

Sida 2 av 8 sälja under de premisserna med påföljd att man tvingades att backa. För några veckor sedan kom emellertid ett nytt besked om att man återinför nolltolerans. När man gick ut med köpförfrågan fick man återigen inga erbjudande. Man backade då igen och i en ny köpförfrågan den 19 september accepteras det upp till 0,05 % mjöldryga enligt internationell standard. Det förefaller som att endast Ryssland erbjöd leverans och sålde totalt 240 000 ton. Priset uppges till cirka 187dollar/ton fritt levererat. Fraktkostnaden är drygt 8 dollar/ton varför priset lastat i rysk hamn (fob) blir cirka 179 dollar/ton. I sek motsvarar detta cirka 1525 kr/ton. Egyptens egen veteproduktionen är cirka 8 milj. ton medan konsumtionen är hela 20 milj. ton. Man måste således importera cirka 12 milj. ton och med detta är Egypten världens största enskilda veteköpare. Utslaget på året behöver man köpa 1 milj. ton i månaden. Egyptens agerande kan anses vara märkligt när alla vet att man måste importera, om man inte vill riskera att folket skall svälta. Från vissa källor har man spekulerat i att man inte kunde betala för importen. Genom agerandet kunde man då flytta fram nödvändiga köp med förspeglingen om att man vill skydda befolkningen. Detta är ett exempel på en stor importör vars köpkraft starkt har försämrats. Det finns flera andra länder i arabvärden som även de är stora importörer av spannmål men som nu fått en försämrad ekonomi p.g.a. både ett lågt oljepris samt krigsoro. Detta faktum har självklart en betydelse även för spannmålsmarknaden. I Sverige Det svenska skördearbetet är nu på sluttampen och tröskning av vårraps och åkerbönor pågår. De allra flesta är mycket nöjda med skörden och speciellt i Mälardalen finns det odlare som säger att de har tagit den bästa skörden någonsin fastän de har förra årets rekordskörd i färskt minne. För de allra flesta är det dock en normalskörd men tack vare det fina vädret under hela skördeperioden så känns det som att denna skördesäsong varit mycket bra. Det gäller nu att vi snabbt kommer igång med att fastställa kvalitén på årets skörd. Detta gäller i första hand specialkvalitéer såsom vårvete, maltkorn, grynhavre och höstvetevete med extra höga proteinhalter. Detta är speciellt viktigt eftersom det finns en begränsad marknad för dessa grödor och avslut måste ske relativt tidigt på säsongen. Anmäl till oss på info@bmagi.se vad du har till salu. Vi kan köpa raps och vårvete Qvarna för omgående leverans. Det kan även vara läge att säkra upp priset på maltkorn som skall levereras på eftersäsong. Vi har börjat planera för hur vår exportstrategi för årets skörd skall se ut. Vi vill inte hamna i samma läge som vi fick för skörd 2015 då en stor mängd spannmål fanns kvar på gårdar ända fram till det var dags att börja tröska årets skörd. Vi tror inte på några större prisuppgångar den närmsta tiden och tror därför att en gott råd kan vara att fördela försäljningen över tiden. Detta gäller i första hand för vete. Vi kan inte rekommendera att avvakta ända fram till våren innan

Sida 3 av 8 man påbörjar leveranser. Efterfrågan kan då ha minskat när alla kvarnar gjort klart inköpen. Om vi däremot kommer igång tidigt med export så bidrar detta till att även höja prisnivån inom landet samt medför en bra marknadsföring på exportmarknaden av årets mycket fina svenska kvalité. Vi har redan nu ett flertal erbjudanden att påbörja exportutlastning med en prisnivå på minst 1400 kr/ton fritt ombord men kommer att avvakta att starta upp till dess att priset ökat ytterligare något. Alla sorter av vete är möjliga för export. Det gäller såväl höstvete som vårvete. Stråförkortat vete är i regel ok vid export. Kraven på proteinhalt kommer att vara relativt lågt eftersom köparna värderar bra rymdvikt och falltal före höga proteinhalter. Vi har redan gått ut med erbjudande till odlare i Mälardalen om att direktleverera vete till olika hamnar i samband med att vete från BM Agris olika lager skall lastas ut på export. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo där man måste kalkylera med en lagringskostnad. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Kvarnvete (Jordbruksverkets exportnotering FOB södra Sverige v.37 är 1441 kr/ton. Höstvete (kvarnråvara) med min 11,5 % proteinhalt: 1,20-1,30 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,5%. Det medför 1,25-1,35 vid 12% proteinhalt. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,30-1,40 beroende på var i landet köparen finns. Priset på höstvete med proteinhalt kring 13% har ett pris på cirka 1,40-1,45 fritt gård. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som varierar kraftigt beroende av transportavståndet till närmsta kvarn. Med tanke på den goda tillgången på höstvete med hög proteinhalt kommer sannolikt tillägget för vårvete jämfört med höstvete att bli relativt lågt i år. Det finns intresse för vårvete Qvarna med proteinhalt min 15% för både export och svenska kvarnar. Förväntad prisnivå är 1,75-1,80 fritt gård. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,17-1,22 Rågvete: 1,10-1,15 Kvarnråg: 1,20-1,30 Foderhavre: 1,15-1,20 och 1,25-1,30 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,05-1,15 men 1,25-1,30 fritt hamn eller förbrukare. Maltkorn 1,30-1,45 men cirka 1,70 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong. Foderärt 1,45-1,55 samt Åkerbönor 1,50-1,70 Linfrö 3,40-3,60 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,43 fritt Karlshamn eller exporthamn och omgående leverans. Vid leverans efter årsskiftet är motsvarande pris cirka 3,52.

Prisdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin) I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Sida 4 av 8 Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Växelkurs Euro/SEK och USD/SEK I nedanstående diagram har EUR svart linje (och avläses mot den högra axeln) och USD har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

Sida 5 av 8 Mineralgödsel Internationellt DIAGRAM EUR/ton: UAN=flytande N 30 fritt på bil Frankrike, AN=N34 vid lossande fartyg i Storbritannien, CAN=N27 vid lossande fartyg i Tyskland. Urea Indien har lyckats köpa ca 1 milj ton urea av önskade 1,5 milj ton, inom önskat skeppningsfönster i november. Priserna har gått upp 6-9 USD/$ per ton. Kina och Iran är säljare. Iran är nog mest nöjda med priserna. Annars generellt stabilt. Inga större rörelser är i sikte eftersom Kina förväntas behålla nivån. Nitrat Vi har vecka efter vecka skrivit om industrins (Yara, OCI, EuroChem) förväntade prishöjningar. De har ännu inte lyckats höja priset och marknadens aktörer avvaktar med nya köp. De är just nu är nöjda med tidigt avtalade kvantiteter. Vi ser därför stabila och oförändrade priser den senaste veckan. I Sverige Välkommenmed att göra avslut för säsongens behov. BM Agri tillgång till det sortiment som marknaden behöver. Med väl placerade leveranspunkter från Umeå till Skåne, får vi en väl fungerande logistik. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se. Det finns alltid någon på plats som kan ta hand om Din förfrågan och ge ett priserbjudande. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation

Sida 6 av 8 BM Agri har dessutom ett intressant importsortiment med nedanstående Kväve-produkter: -4 Falkenberg (750 o 1 000 kg), Vänersborg, Västerås, Sölvesborg (750 o 1 000 kg) samt flera leveransställen i östra Mellansverige. -7 Västerås Uddevalla GRANULERD NPK med svavel och mycket låg kadmiumhalt: -3-10 + S Sölvesborg, Västerås, Falkenberg o Vänersborg NYHET: vi nu tagit fram 1000 kgs storsäck på två orter, Falkenberg och Sölvesborg. Det är NS 27-4 som vi erbjuder i denna storlek. Gödselinformation från Jordbruksverket Ibland kan det vara intressant att få ett lite längre perspektiv på saker och ting. I Statistik från Jordbruksverket Statistikrapport 2016:01 återfinns bland annat nedanstående diagram. För er som vill läsa hela publikationen gå in på jordbruksverkets hemsida (www.sjv.se) och sök fram denna rapport. Nedan visas fördelningen av näringsämnen i olika typer av gödselmedel 1999 2015. Innehållet av kväve, fosfor, kalium och svavel i enkla och sammansatta gödselmedel över tid. Cirkeldiagrammen visar fördelningen av näringsmedel i respektive gödseltyp under gödselåret 2014/15. Första diagrammet visar kväve-försäljningen. Totalt ligger försäljningen ganska stabilt strax under 200 tusen ton, och det är de enkla kvävesorterna som står för den största andelen kväve, dvs NS 27-4, N34 och liknande produkter.

Sida 7 av 8 Andra diagrammet visar hur den, dyra gödselbeståndsdelen, fosfor har minskat under 2000- talet. Ifrån knappt 18 tusen ton till drygt 12 tusen ton. Detta är en minskning med hela 33%. Det tredje diagrammet visar även det på en minskning av beståndsdelen kalium. Även denna minskning från ca 38 tusen ton till ca 25 tusen ton motsvarar en tredjedel. Det fjärde diagrammet, som visar svavel, har däremot ökat i användning. Ökningen är ca 20% under 00-talet.

BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon E-mail Växel 010-221 69 20 info@bmagri.se Jonatan Wilsson 010-221 69 28 jonatan@bmagri.se Henrik Berndtsson 070-8694579 henrik@bmagri.se Jan-Erik Carlsson 0733-87 63 35 jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson 010-221 69 24 magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) 010-221 69 25 kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter 010-221 69 30 jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) 0768-20 13 14 lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) 0708-38 13 15 janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) 0733-46 29 00 johan@bmagri.se Matilda von Rosen 010-221 69 21 matilda@bmagri.se Mats Eriksson 010-221 69 22 mats@bmagri.se Sida 8 av 8