Möteshandlingar 2009-06-04 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
För kännedom 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Program studieresa Alingsås kommun Tåg från Göteborgs C till Alingsås C avgår 07.58. Parkeringskarta finns på: http://www.alingsas.se/trafik&teknik/indextekniska.htm 8.30 Alingsås station, Anita Skoglund hämtar oss 9.00-9.50 Besök Passivhuscentrum Föredrag av Hanns Eek med kaffe/fralla 9.50-10.15 Visning av utställning 10.30-11.15 Visning av Brogården 11.30-12.15 Snabbvisning av Eksluttningen 12.30-13.15 Lunch i Rådhuset Promenad utanför Stadsskogens förskola 13.30-16.30 Styrgruppens sammanträde i Röda rummet Adresser: Passivhuscentrum (förmiddag fram till lunch) Östra Ringgatan 16 Telefon: 0322-61 68 00 Rådhusets Valv, bottenplan (lunch) Stora torget Telefon: 0322-61 60 00 Röda rummet (sammanträdet) Bredvid rådhuset
Göteborg 2009-05-25 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdag den 4 juni, kl. 9.00-16.30 i Alingsås kommun. Dagen inleds med studiebesök till Passivhuscentrum (se separat program). Ordinarie sammanträde hålls 13.30-16.30 i Röda rummet (f.d. Telia huset) bredvid Rådhuset vid Stora torget. Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman 2. Meddelanden 3. Klimatinvesteringsprogram guldklimpar, Hans Arby. 4. Fördjupad översiktsplan för Centrala Partille, information Viveca Risberg, Partille kommun. 5. Jeriko-Jonsered, en fördjupning av två översiktsplaner, information Mika Määttä, Partille kommun. 6. Överklagade planer Bo Aronsson, GR 7. Till och från flygresan Bo Aronsson, GR 8. Handelsstrategi för GR (Diskussionsärende handling bifogas) Cecilia Kvist, GR 9. Förslag till yttrande över Detaljplan för Bioförgasningasanläggning inom stadsdelen Rödjan i Göteborg (Beslutsärende handling bifogas) 10. Förslag till yttrande över Program för stadsutveckling i Hammarkullen inom stadsdelen Hjällbo i Göteborg (Beslutsärende - handling bifogas) 11. Förslag till yttrande över Detaljplan för Marieholmstunneln och angränsande verksamheter - (Beslutsärende - handling bifogas) 12. Rapport från politikernas regionala uppdrag 13. Rapport från pågående uppdrag 14. Inför lunch-lunch mötet den 20 och 21 augusti Georgia Larsson, GR 15. Övriga frågor 16. Nästa sammanträde Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 335 53 86 eller 0708 50 44 11. Bifogas: Föregående protokoll Avlämnade remissvar
Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag Owe Nilsson /Hans Bergfelt Ordförande / Vice ordf Georgia Larsson Sekreterare i styrgruppen
Dnr: 05-161.30 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Klimatinvesteringsprogram - guldklimpar Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fick våren 2007 5,3 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket för mobilitetsprojekten Dialog med hushållen och Dialog med företagen. Projekten pågår 2007-2011 och den totala projektkostnaden uppgår till 15,4 miljoner kronor. Projekten närmar sig nu halvtid och Hans Arby som är projektledare för Dialog med företagen kommer att ge en lägesrapport för dialogen på styrgruppens möte. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att anteckna informationen till protokollet. Göteborg 2009-05-26 Bo Aronsson /Cecilia Kvist
Styrgruppsärende 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Överklagade planer Antalet planer som är överklagade i kommunerna kommer att presenteras muntligt vid styrgruppsmötet 4 juni 2009 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2009-05-25 Bo Aronsson / Per Kristersson
Dnr:05-30.10 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Till och från flygresan Framtida personresor kan i högre grad ske med kollektivtrafik. GR planerar att genomföra en studie, inom samarbetet i ARC, i form av några workshops. Utgångspunkten för Landvetter flygplats är en utbyggd Götalandsbana som förbinder bland andra Göteborg, Mölndal och Borås med flygplatsen. För Göteborg City Airport är utgångspunkten att terminalbyggnaden är omlokaliserad med direkt anslutning till Norrleden. Workshopparna avser spegla strategiska investeringar och synliggöra utmaningarna för att uppnå målen kring ökad kollektivtrafik. Arbetet avser genomföras i samarbete med berörda parter. En muntlig presentation kring upplägg mm lämnas vid styrgruppsmötet 4 juni 2009 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2009-05-25 Bo Aronsson / Per Kristersson
Dnr: 09-122.10 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Handelsstrategi för Göteborgsregionen På uppdrag av dåvarande styrgrupp för regional planering togs 2004 kunskapsunderlaget Handeln i Göteborgsregionen fram. Därefter gavs följduppdraget att vidareutveckla de regionala strategier för handelns utveckling som diskuteras i kunskapsunderlaget. Styrgruppen har därefter kontinuerligt fått lägesrapporter om handelns utveckling i regionen. Nu har ett förslag till Handelsstrategi för Göteborgsregionen, daterad 2009-05-25, tagits fram tillsammans med BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare i medlemskommunerna. Förslaget kommer att diskuteras på styrgruppens möte inför kommande beslut i höst. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna diskussion Göteborg 2009-05-25 Bo Aronsson /Pia Arnesson, Cecilia Kvist
Koncept 2009.05.19 Handelsstrategi för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund - maj 2009 1
Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum. Handeln skapar identitetspunkter och påverkar i hög grad den fysiska strukturen. Den enskilde konsumenten bryr sig inte om administrativa gränser; ofta bor vi i en kommun, arbetar i en annan och handlar i en tredje, vilket innebär att människors köp- och resmönster får regionala konsekvenser. För att den regionala handelsstrukturen ska vara långsiktigt hållbar är det viktigt att ha en gemensam målbild eller vision som visar färdriktningen. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. 1 Det är en utmaning att verka för att handelsetableringar kommer till stånd i lägen som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. För att kunna bedöma dels enskilda projekt men framförallt den samlade effekten av regionens handelsetableringar behövs en gemensam handelsstrategi för hela regionen. Den regionala handelsstrategin ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i Göteborgsregionen. Det är önskvärt att få olika aktörer kommuner, investerare, fastighetsägare, köpmän/handlare m fl att förhålla sig till handelsstrategins intentioner. Det är också önskvärt att den regionala handelsstrategin återspeglas i de lokala handelsstrategierna. Den regionala handelsstrategin ska ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpmedel i den fysiska planeringen. Olika aktörer har olika perspektiv Olika aktörer; kommuner, fastighetsägare, köpmän/handlare och konsumenter agerar utifrån olika preferenser. Det viktiga för en kommun är att skapa förutsättningar för handelsetableringar på ett sätt som tillgodoser kommuninvånarnas basutbud. För fastighetsägare och köpmän gäller det att nå rätt marknad och tillgodose sitt vinstintresse. Den enskilde konsumenten bryr sig inte om administrativa gränser i samband med inköp. Människor bor, arbetar och handlar allt mer utspritt. För samtliga aktörer är ett övergripande intresse att handelsetableringar lokaliseras i lägen så att de bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Hållbar utveckling GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. En sådan utveckling kan beskrivas i de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. I det regionala samtalet bör handeln tydligare uppmärksammas och analyseras utifrån dessa tre dimensioner: - den sociala öka tillgängligheten till dagligvaror för hushåll utan bil, mötesplats m m - den miljömässiga minimera de miljöeffekter som handeln genererar lokalt och globalt m m - den ekonomiska ta tillvara och stärka handelns olika förutsättningar i regionens kommuner, basutbud-profi lering m m. 2 1 Uthållig tillväxt. Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Antagen av GR:s förbundsstyrelse i maj 2006.
Strukturbild för handeln i Göteborgsregionen För att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Till grund för detta arbete ligger Strukturbild för Göteborgsregionen 2 och handelsstrategin är ett tematiskt tillägg till denna strukturbild. Strukturbilden är ytterst förenklad för att fånga de övergripande strukturbildande element (kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv) som är av betydelse när det gäller att skapa en samsyn kring hur Göteborgsregionen ska utvecklas. Nedan beskrivs strukturbilden ur ett handelsperspektiv. På samma sätt som de element som utgör bilden påverkas av handelns lokalisering, har dessa element också påverkan på handeln. 2 En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Godkänd av GR:s förbundsstyrelse i maj 2008. 3
Huvudstrukturen Strukturbildens övergripande element är som tidigare nämnts kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv. Av dessa berörs de fyra första på olika sätt av hur handelsstrukturen utvecklas. Förutsättningarna för uthållig tillväxt stärks om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård m m koncentreras till kärnan, välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. För att nå intentionerna i strukturbilden krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Vi tar ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar av den regionala strukturen och genom att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar. I ett handelsperspektiv är vi överens om att kommungränserna inte är i fokus kommunerna har olika roller som måste få utvecklas prioritera handel i tätorter öka tillgängligheten med kollektivtrafik, gångoch cykelbanor stimulera ett ökat kollektivtrafikresande samspelet med andra aktörer är viktigt vara restriktiva mot externhandel 3 undvika utspridning av handel i industriområden Därför är det viktigt att lokalisera medvetet utifrån strukturbildens intentioner. Kärnan Regionens kärna utgörs av den centrala del av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Kärnan har med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service rollen som nav och motor för hela regionen. Handeln i regionkärnan har förutsättningar att vara unik med ett rikt och varierat utbud. Kärnan har med sina offentliga rum också en speciell roll som mötesplats för regionens invånare och besökare. 4 3 Handel lokaliserad utanför stadskärna eller bostadsområde, trafikorienterat och med stort antal parkeringsplatser. Termen säger inget om innehållet.
Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Så långt det är möjligt bör resorna till och från kärnan ske med kollektivtrafik, men vid vissa inköp är det fortfarande bilen som används. Hur parkeringsfrågan löses är därför en viktig del i ett helhetsperspektiv. I ett handelsperspektiv tänker vi på att ha en gemensam syn på kärnans framtida utveckling utveckla det unika i kärnan och se den som både motor och skyltfönster för regionen Göteborgs centrum handels- och turiststaden Göteborg är viktig som varumärke för hela regionen (jfr med evenemangsstaden) och bör ses i ett internationellt perspektiv ta till vara köpkraften hos besökare, turister m fl Det sammanhängande stadsområdet Det sammanhängande stadsområdet definieras som de sammanhängande och tätbefolkade delarna av Göteborg (kärnan undantagen), Mölndal och Partille och som har god kollektivtrafik. I det sammanhängande stadsområdet har de lokala torgen en viktig funktion och dessa bör kompletteras med handel när möjligheter ges. Även vid omvandling och förtätning är det viktigt att se handeln som en del av stadsutvecklingen. Handelns utveckling ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter och noder. I ett handelsperspektiv tänker vi på att lokal handel fyller en viktig funktion för att säkerställa ett basutbud de lokala torgen fyller en viktig funktion som mötesplats i närområdet närvaro av handel gör en stadsdel levande Huvudstråken Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken (förslag till tågtunnel under Göteborg) samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken finns dessutom det överordnade vägtrafiksystemet (E6, E45, E20 och Rv40). Stråken innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa banor. Här finns historiska städer med stark egen identitet samt en rad större och mindre tätorter. Dessa städer och orter inrymmer en stor befolkning och erbjuder ett varierat utbud av arbetsplatser, utbildning, handel och tjänster. 5
Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendeloch regiontågstrafik. I ett handelsperspektiv tänker vi på att lokalisera tillkommande handel i befintliga stråk med stationsnära lägen och god kollektivtrafikförsörjning handel är en viktig del av tätorternas identitet och bidrar till ett rikt stads- och vardagsliv Kustzonen Kustzonen, som också utgör ett strukturbildande element, omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra och norra skärgård samt Tjörn. I kustzonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är stort vilket skapar möjligheter, men också svårigheter, då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Många kustsamhällen upplever en kraftig befolkningsökning under några månader sommartid. I ett handelsperspektiv tänker vi på att underlätta för närservice som ger ett basutbud för åretruntboende tillvarata de möjligheter som sommarhalvåret ger med ökad köpkraft från besökare och turister Konsumtionen förändras Handeln formas av de värderingsskiftningar och ändrade efterfrågandemönster som uppkommer i spåren av utvecklingen. Sättet att konsumera är i ständig förändring; under senare år har t ex tjänstekonsumtionen och e-handelns utveckling fått allt större genomslag. Konsumtionen i olika livsfaser har också förändrats över tid vilket i hög grad påverkar handeln. Både den frihetstid som infaller mellan barndom och familjebildande och den tid som kommer när sedan ansvarstiden är över är idag längre än tidigare och ger utrymme för en ökad konsumtion. En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att följa samhällsförändringar som påverkar inte bara den fysiska miljön utan också i hög grad konsumenters beteende. 6
Strategier för att nå en hållbar handelsstruktur Avgörande för om vi ska få en långsiktigt hållbar handel i regionen bestäms dels av den politiska vilja som uttrycker vad vi ska åstadkomma, dels av vår förmåga att omsätta denna vilja till praktisk handling. I det fortsatta regionala samarbetet utgår vi från strukturbildens intentioner och fokuserar på följande insatser: Bygger vidare på och utvecklar befintliga handelsetableringar. Skapar förutsättningar som innebär att tillkommande handelsetableringar bidrar till att basutbudet tillgodoses i varje del av regionen. Ger marknadens aktörer tydliga signa ler om den fysiska strukturen som sedan kan läggas till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur i Göteborgsregionen. Ökar kunskapen om hur vi handlar och var vi handlar för att kommunen ska kunna se sin roll i regionen, bl a genom trendanalyser. Bejakar differentierad utveckling av han deln som möjliggör profilering både för den enskilda kommunen och för hela regionen. Stimulerar fortsatt övergripande politiker dialog kring handelsfrågor och fördjupar det erfarenhetsutbyte kring handel som pågår i BRG:s handelsgrupp 4. Uppdragsorganisation Updragslämnare och styrgrupp Uppdragsansvarig Projektgrupp Referensgrupp Layout Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bo Aronsson, planeringschef GR Pia Arnesson, GR Cecilia Kvist, GR Olof Fredholm, GR BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare Gunnel Lihmé, GR 4 BRG:s (Business Region Göteborg) handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare från GR:s medlemskommuner. I denna tjänstemannagruppering förs kontinuerligt samtal mellan kommunerna om handelsfrågor, vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas. 7
Se även Handeln i Göteborgsregionen - ett kunskapsunderlag - juni 2004 8 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 00 Fax 031.335 51 17 e-post gr@grkom.se www.grkom.se
Dnr: 09-109.30 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Detaljplan för Bioförgasningsanläggning inom stadsdelen Rödjan i Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Byggnadsnämnden i Göteborg 2009-05-05 inbjudits till samråd angående ovan rubricerad detaljplan. Bakgrund och syfte Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en bioförgasningsanläggning omedelbart öster om Rya Kraftvärmeverk, detta som ett väsentligt led i att ersätta fossila bränslen med förnybar energi. Den producerade biogasen kommer att distribueras i befintliga gasnät och där ersätta naturgas. Planförslaget grundar sig på ett program som godkänts av Byggnadsnämnden i nov 2007 samt kommunens översiktsplan. Sammanfattning av planförslaget bifogas. Kansliets kommentarer Kansliet ser positivt på uppförandet av en bioförgasningsanläggning vid Rödjan. Detta ligger helt i linje med nationella och regionala miljömål om att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara bränslen. Andra fördelar med lokaliseringen är att bränsletransporterna till anläggningen kommer att ske med fartyg, dessutom är närheten till hamnbanan och annan befintlig infrastruktur positiv för projektet. Bioförgasningsanläggningen kommer att medföra ökade utsläpp av bl a koldioxid inom närområdet. Dessa utsläpp är dock begränsade och satt i relation till de positiva effekter ersättandet av naturgas med biogas i det befintliga gasnätet i Göteborg kan anläggningen utsläpp betraktas som marginella. För att möjliggöra fartygstransporterna till befintlig kaj krävs bl.a. muddring av viken utanför kajen. Det är angeläget att eventuella föroreningar i muddermassorna följs upp genom olika mätningar och att deponering av muddret sker på ett miljöriktigt sätt. 1
Det är också angeläget att noga följa upp luftutsläppen från transporterna till och från anläggningen när denna är i drift. Rya skog som ligger några ligger 100 m väster om anläggningen är ett naturreservat med en unik karaktär. Det anges i miljökonsekvensbeskrivningen att anläggningen inte kommer att påverka Rya skog. Kansliet förutsätter att man under anläggningens drifttid noga följer att några negativa konsekvenser för Rya skog inte uppstår. Slutligen ett påpekande; i utredningen anges att Göta älv utgör ett riksintresse för dricksvattenförsörjningen. Tyvärr är det så att man i dagsläget, med nuvarande lagstiftning, inte kan utpeka ytvatten som riksintresse för dricksvattenförsörjning. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-25 Göteborg 2009-05-25 Bo Aronsson /Lennart Lagerfors 2
Dnr: 09-110.10 Styrgruppsärende 2009-05-25 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Program för stadsutveckling i Hammarkullen inom stadsdelen Hjällbo i Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad daterad 2009-05-06 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Mycket har hänt sedan Hammarkullen byggdes under 1960- och 70-talen och en översyn och utveckling av stadsdelen är betydelsefullt för ett framtida hållbart Hammarkullen. Hela området är byggt under samma tidsperiod, vilket innebär tidstypiska kvaliteter och brister. Syftet med programförslaget är att ge förslag på kompletteringsbebyggelse, förbättringar av den lokala trafikstrukturen, förbättringar av gårds- och naturmiljön samt hur Hammarkullen bör utvecklas för att skapa underlag för utveckling av offentlig och kommersiell service. Sammanfattning av programförslaget Förslaget innebär att Hammarkullen får fler invånare, blir tätare och får en tydligare struktur. Totalt kan ca 1 000 nya bostäder skapas och härtill också utrymme för lokal verksamhet. Ny bebyggelse ska i första hand koncentreras till centrala lägen och underrepresenterade hustyper ska prioriteras. När det gäller förbättringar av den lokala trafikstrukturen föreslås att nya gator för biloch kollektivtrafik anläggs. Detta för att stärka sambanden inom Hammarkullen, men också med närliggande stadsdelar. En ambition är också att andelen resor med kollektivtrafik och cykel ska öka. Programmet fokuserar i hög grad på det sociala livet i Hammarkullen där t ex trygghet, offentliga funktioner och mötesplatser för människor är viktiga delar. Kansliets kommentarer Ambitionen för Hammarkullen visar att Göteborgs stad tydligt vill ta ansvar för och utveckla området till ett attraktivt bostadsområde. Programmet har ett 1
tydligt trygghetsperspektiv, vilket är positivt. Att förtäta och förbättra Hammarkullen genom att skapa fler bostäder och lokaler, är i linje med GRs mål- och styrdokument Uthållig tillväxt, Strukturbild för Göteborgsregionen och ambitionerna att förtäta ligger också i linje med Kollektivtrafikprogrammet för Göteborgsregionen, K2020. Ambitionen att verka för fler verksamhetslokaler i Hammarkullen bidrar till en socialt hållbar utveckling. Eftersom området saknar en större matbutik bör planeringen syfta till att skapa förutsättningar för en sådan etablering. Lokal handel säkerställer basutbudet och närvaro av handel gör stadsdelen mer levande. Därmed minskar behovet av att åka till närliggande stadsdelar för att handla. Detta problematiseras i programmet, men någon lösning presenteras inte. Hammarkullen ligger i det sammanhängande stadsområdet och är välförsörjt med kollektivtrafik. Hammarkullen är också en av de delar inom regionen som har högst andel kollektivtrafikresenärer. Trots det saknas en tydlig kollektivtrafiksstrategi i programmet. Tre spårvagnslinjer trafikerar området. vilket GR anser ger god tillgänglighet till regionkärnan, Angereds centrum och Hjällbo. En spårvagnshållplats bort från Hammarkullens i vardera riktningen möter spårvagnslinjerna de regionala bussförbindelserna. I förlängningen är det därför av strategisk betydelse hur områdena kring Storås och Hjällbo utvecklas. Hammarkullens trafik- och bostadsproblem löses inte med ökat bilresande. GR ser det därför som önskvärt att programmet tydligare utgår från kollektivtrafikinfrastrukturens möjligheter. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-25 Göteborg 2009-05-25 Bo Aronsson /Olle Fredholm 2
Dnr 08-166.21 Styrgruppsärende 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till Yttrande över för detaljplan Marieholmstunneln och angränsande verksamheter Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, daterad 2009-04-22 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Göteborgs stadsbyggnadskontor har upprättat samrådshandlingar för detaljplan. Planförslaget innebär att Marieholmstunneln med tillhörande anslutningar kan byggas, samt ändringar av lokalvägnät och kvartersmark för verksamheter i Marieholm och Tingstad. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har tidigare, 2009-01-13, yttrat sig över program för detaljplan Ny älvförbindelse vid Marieholm. GR har inga ytterligare synpunkter på planförslaget i detta skede och tycker det är bra att detaljplaneringen ligger så långt framme att ett genomförande inte behöver försenas av formella skäl. Som information kan nämnas att företrädare för GR tillsammans med Vägverket, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen har formulerat ett förslag till avtal Genomförande- och finansieringsavtal för Marieholmstunneln, samt kollektivtrafiksatsning i Västra Götaland. Förslaget ligger just nu på finansdepartementets bord för godkännande och ska sedan godkännas av resp part. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-05-20 Göteborg 2009-05-20 Bo Aronsson /Anita Rynvall Mårtensson 1
Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokoll 2009-04-17 Georgia Larsson Tid: 13-16 Plats: GR, Gårdavägen 2 Närvarande ledamöter Owe Nilsson (s), Göteborg, ordförande ( 1-3) Benny Andersson (s), Tjörn Elaine Björkman (s), Ale Rolf Edvardsson (s), Öckerö Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka Roland Rydin (m), Göteborg, tjänstgörande ordförande ( 4-13) Övriga närvarande Bo Aronsson, GR Olle Fredholm, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Lennart Lagerfors, GR Georgia Larsson, GR 1. Val av justeringsman Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Kenneth Nilsson (fp). 2. Meddelanden Länsstyrelsen i Västra Götalands län bjöd in till ett Bygg och bo möte den 14 april. GR deltog och presenterade bostadsbyggandet i Göteborgsregionen samt strukturbilden. En konferens om bostadsbyggandet planeras av bl.a. SABO och SKF i Göteborg. Preliminärt datum är under v 5, år 2010. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 1
3. Strukturbildsanalys bostadsbyggande 2008, rapport Per Kristersson, GR Styrgruppen har vid tidigare möte tagit del av en analys om hur 2007-års bostadsbyggande förhåller sig till intentionerna med strukturbilden. På dagens möte presenterades motsvarande analys för 2008. Styrgruppen efterfrågade en sammanställning över hur många överklaganden det finns på bostäder inom Göteborgsregionen. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information; samt att uppdra åt kansliet göra en sammanställning av antalet överklaganden som finns inom GR 4. Klimat- och energipolitik för en hållbar framtid Cecilia Kvist, GR Regeringen presenterade, i mitten av mars, sin proposition om en sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges följande klimat- och energimål till år 2020: 40 % minskning av klimatutsläppen (basår 1990) minst 50 % förnybar energi av den totala energianvändningen minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20 % effektivare energianvändning I propositionen presenteras vidare följande tre handlingsplaner för omställningen: energieffektivisering förnybar energi fossiloberoende fordonsflotta Visionen är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Riksdagen förväntas ta beslut i juni. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 5.Revidering av vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionen 2008 Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt 2
att uppdra åt kansliet att tillsammans med medlemskommunerna revidera den regionala vattenförsörjningsplanen från 2003 6. Förslag till yttrande över Översiktplan 2006, Stenungsunds kommun, utställning 2 Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-04-02; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget 7. Förslag till yttrande över Fördjupad översiktsplan över Backaplansområdet, utställningshandling Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att godkänna föreliggande förslag till yttrande, daterat 2009-03-24 8. Förslag till yttrande över Bostadsförsörjningsprogram 2009-2013 för Mölndals Stad Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-03-24 9. Förslag till ändring av sammanträdestider 2009 Följande sammanträdestider gäller för resterande 2009: 4 juni Sammanträde (heldag i Alingsås) 20-21 augusti Sammanträde (lunch-lunch) 28 september Sammanträde 13-16 5 november Sammanträde 13-16 Observera att den 5 november, kl. 9-12 hålls Luftvårdsprogrammets sammanträde. 3
Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till ändring av sammanträdestider 2009, daterat 2009-04- 06 10. Rapport från politikernas regionala uppdrag Banverket har bjudit in politiker för att diskutera en framtida medfinansiering av Västlänken. En avsiktsförklaring håller på att arbetas fram vilket öppnar upp till en fortsatt förhandling av en eventuell medfinansiering av Västlänken. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 11. Rapport från pågående uppdrag Åtgärdsplaneringen för den kommande infrastrukturplanen 2010-2021 pågår. Den 20 april kommer förbundsstyrelsens presidium diskutera förslag till regional plan som nu finns framme och den 5 maj kommer förslagen till både den regionala och den nationella planen diskuteras på BRU. Arbetet med att ta fram ett gemensamt kunskapsunderlag för Göta älv pågår. Styrgruppen önskar att Renova bjuds in till ett av styrgruppens möten. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 12. Övriga frågor Europakorridorens informationsblad delades ut. Styrgruppen beslöt att till protokollet anteckna lämnad information 13. Nästa sammanträde Nästa sammanträde är 4 juni och är en heldagsövning i Alingsås kommun. 4
Göteborg 2009-05-08 Georgia Larsson Justeras: Roland Rydin Kenneth Nilsson Owe Nilsson 5
För kännedom Styrgruppsärende 2009-06-04 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade synpunkter Kansliet har yttrat sig över följande: Detaljplan för bostäder och handel inom Kv. Domherren, samrådshandling, Göteborgs Stad Detaljplan för bad- och ishall mm inom stadsdelen Angered i Göteborg, samrådshandling, Göteborgs Stad Detaljplan för vårdcentral i Almhults centrum inom stadsdelen Torslanda i Göteborg, Göteborgs Stad Detaljplan för Landvetter 4:124 m fl, resecentrum i Landvetter, Härryda kommun Detaljplan för verksamhetsområde vid Badhålan, utställningshandling Kungälvs kommun Göteborg 2009-05-26 Georgia Larsson 1