Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen
TRAFIKHISTORIA Sankt Bernhard-passet Nålsögat i Alperna ÅR 8 E.KR. GALLIEN SANKT BERNHARD- PASSET GERMANIEN MARTIGNY-VILLE, SCHWEIZ AOSTA, ITALIEN ROM Romarnas väg till Europa Den romerske kejsaren Augustus ville erövra Germanien men Alperna var den stora muren som stod i vägen för hans planer. Då byggde han en väg över bergen så att soldaterna kunde komma fram. Sedan stenåldern har smala, vindlande stigar lett över Alperna. Vandrande handelsmän använde dem när de skulle transportera koppar, pälsverk och bärnsten över bergen. Men de gamla stigarna lämpade sig inte för den romerske kejsaren Augustus storvulna planer. Augustus, som kom till makten år 31 f.kr., grundade det romerska kejsar dömet. Hans tid vid makten präglades av framgång och välstånd. Augustus hade planer på att utvidga riket och tänkte bland annat erövra det germanska området mellan Rhen och Elbe. Men för att soldaterna skulle nå fram till de blivande provinserna krävdes en riktig väg över Alperna. Vägbygget påbörjades år 8 e.kr. men lades ned redan året därpå. Romarna hade lidit ett katastrofalt nederlag i Teutoburgerskogen, där germanska stammar ut plånat tre
AV FLEMMING KYED I årtusenden har människor korsat Alperna på små slingrande stigar. Men det dög inte åt den romerske kejsaren Augustus. Han tänkte erövra Germanien och behövde en väg till norra Europa. Vägen ledde genom ett smalt pass som senare uppkallades efter den katolske munken Bernhard av Menthon. CHRISTIAN T. JØRGENSEN För 950 år sedan anlade Bernhard det första härbärget i passet. Sedan dess har augustinermunkar fört traditionen vidare och resande kan än i dag få hjälp här. legioner med mer än 18.000 man. Augustus gav upp planerna på att kuva germanerna och behövde inte längre någon väg över Alperna. Inte förrän år 41 e.kr., när kejsar Claudius satt vid makten i Rom, tog vägbyggandet ny fart. Claudius hade planer på att erövra Britannien och skulle föra stora styrkor mot nordväst. De följande åren sattes tusentals slavar i arbete med att hugga en väg genom klipporna så att hästdragna vagnar kunde komma fram. I staden Forum Claudii Vallensium (i dag Martigny-Ville) på andra sidan bergen anlade romarna en badanstalt där de resande kunde ta en paus och återhämta sig. Romarnas väg höggs mödosamt in i klipporna. Delar av den finns kvar än i dag. VIASTORIA CA 1050 Munk ger passet dess namn Sankt Bernhard-passet har fått namn efter den helige Bernhard av Menthon som kom från en högadlig familj. Natten före sitt bröllop fick han en gudomlig vision och gav sig ut för att kristna de fattiga människorna i bergen. Omkring år 1050 grundade han ett härbärge i passet där pilgrimer på väg till Rom kunde söka skydd och få ett mål mat. Efter Bernhards död har augustinermunkar drivit härbärget vidare. Än i dag står det öppet för resande. Bernhard kanoniserades 1123 och är bergsbornas skyddshelgon. BRIDGEMAN
TRAFIKHISTORIA FRÅN 1500-TALET Två gånger om dagen patrullerade munkarna från Sankt Bernhard i bergen för att söka efter offer för laviner och snöstormar. ULLSTEIN BILD Bernhards munkar startar räddningstjänst Vägen över Sankt Bernhard-passet var en viktig rutt för pilgrimer och handelsmän. Trafiken pågick sommar som vinter vintertid trampade de resande upp en stig i den djupa snön. Men rutten var livsfarlig. Men jämna mellanrum drabbades området av snöstorm och laviner. Munkarna från Sankt Bernhard nöjde sig inte med att bjuda de resande på soppa de upprättade även en räddningstjänst vid vägen genom passet som ständigt drabbades av laviner och snöstormar. Snart började munkarna använda hundar i sökandet efter människor och de avlade fram en särskilt uthållig ras med stora tassar som inte skulle sjunka ned i lössnö. Fram till 1900-talet räddade hundarna otaliga nödställda i bergen, men efter hand som bilar började dominera trafiken genom passet blev hundarna överflödiga och slutade som turistattraktion med eget museum i den schweiziska staden Martigny. Konjakskaggen som alla sanktbernhardshundar påstås ha burit i halsbandet är för övrigt en skröna. Hundarna åtföljdes alltid av en munk som tog hand om de nödställda. Kaggarna hängdes på hundarna av privata uppfödare som ville locka köpare till sin kennel. Barry räddar minst 40 människoliv Samma år som Napoleon gick över Alperna föddes sanktbernhardshunden Barry. Det sägs att Barry hann rädda minst 40 människoliv innan han pensionerades år 1812. Mest känd är legenden om hur han fann en vilsen pojke i snöstormen och bar gossen på sin rygg till härbärget. De sista två åren av sitt liv levde Barry i Bern. Efter sin död blev han uppstoppad och ställdes ut på stadens naturhistoriska museum. AKG 24 Bonniers Världens Historia 3 2007
1800 Napoleon rider över passet Under årtusenden utgjorde Alperna skiljelinjen mellan södra och norra Europa. Romarna visste att det var nästintill omöjligt att forcera bergen. Därför var överraskningen total när härföraren Hannibal från Karthago med sina stridselefanter marscherade genom passet år 218 f.kr. och anföll romarriket. Enligt legenden gick Hannibal genom det pass som senare uppkallades efter den helige Sankt Bernhard, men det är egentligen ingen som vet vilken väg han tog. Säkert är dock att Napo leon var här i maj år 1800. Till sammans med sin 30.000 man stora reservarmé trängde han genom passet för att vinna tillbaka sina besittningar i norra Italien. Tidigare hade den österrikiske kejsaren erövrat området. Österrikarna anade inte oråd förrän Napoleons väldiga armé plötsligt kom ned från bergen och besegrade dem vid Marengo i juni 1800. För Napoleon var fälttåget ett strategiskt genidrag men för bergsborna blev det en obehaglig upplevelse eftersom fransmännen rövade åt sig proviant och beslagtog lastdjur på sin väg över bergen. Jacques Louis Davids målning Napoleon går över Alperna visar den franske härskaren till häst. I verkligheten red han på en mula. ULLSTEIN BILD SEDAN 1905 1964 År 1806 gjordes passvägen farbar för hästvagnar, från 1905 kunde bilar köra över Alperna vid Sankt Bernhard. Snön stänger bergsvägen Under 1800-talet blev Sankt Bernhard-passet allt viktigare för handeln mellan Italien och Nordeuropa medan dess militärstrategiska betydelse minskade. Vägen förbättrades stegvis men pga. höjden och svåra väderförhållanden var den bara farbar under tre till fyra sommarmånader. Resten av året tvingades de resande vandra över bergen med snöskor på fötterna. På den tiden gick vägen rakt upp genom bergen, hårnålskurvorna kom till först när myndigheterna beslöt att anlägga en modern landsväg på sträckan. På den schweiziska sidan blev den klar 1893, på den italienska sidan pågick arbetet fram till år 1905. Tunnel genom berget År 1938 beviljade man i den schweiziska kantonen Valais en koncession till byggandet av en tunnel under passet som skulle vara farbar året runt. Planerna stötte på våldsamt motstånd från den schweiziska militären som befarade att landet skulle bli svårt att försvara. Byggplanerna drog ut på tiden. Inte förrän 1958 bildades tunnelbolaget Tunnel SA, och den 19 mars 1964 kunde man till slut inviga den 5.850 meter långa biltunneln genom berget den första i sitt slag i Alperna. Dessutom moderniserades vägen fram till tunneln och försågs med lavinskydd. Trafiken genom tunneln ökade konstant fram till 1980, då Sankt Gotthard-tunneln invigdes. Byggandet följdes noga av pressen Sankt Bernhard var den första bilbergstunneln i Alperna. LÄS MER: Maurice Brandt: Walliser Alpen Vom grossen Sankt Bernhard zum Col Collon, Bergverlag Rother 1999 www.roman-emperors.com www.heiligenlexicon.de www.alpentourer.de www.napoleonguide.com www. musee-saint-bernard.ch Bonniers Världens Historia 3 2007 25