Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot E-mail nykarleby.stad@nykarleby.fi Aloitusaika 13.2.2012 Lopetusaika 11.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö - Enontekis 0 49 Espoo - Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki - Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto - Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina - Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko - Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki - Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0
106 Hyvinkää - Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö - Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna - Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi - Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen - Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi - Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari - Enare 0 149 Inkoo - Ingå 0 151 Isojoki - Storå 0 152 Isokyrö - Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen - Jockis 0 171 Joroinen - Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää - Träskända 0 202 Kaarina - S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani - Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki - Bötom 0 223 Karjalohja - Karislojo 0 224 Karkkila - Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen - Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen - Grankulla 0 236 Kaustinen - Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0
241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari - Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava - Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi - Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki - Kumo 0 272 Kokkola - Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki - Kristinestad 0 288 Kruunupyy - Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi - Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö - Kjulo 0 398 Lahti - Lahtis 0 399 Laihia - Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi - Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta - Villmanstrand 0 408 Lapua - Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0
421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto - Lundo 0 425 Liminka - Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja - Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa - Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto - Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti - Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia - Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli - S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari - Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä - Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 Mänttä-Vilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali - Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen - Nousis 0 540 Nummi-Pusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö - Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu - Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0
577 Paimio - Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta - Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari - Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala - Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku - Påmark 0 609 Pori - Björneborg 0 611 Pornainen - Borgnäs 0 638 Porvoo - Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää - Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe - Brahestad 0 710 Raasepori - Raseborg 0 680 Raisio - Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma - Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0
704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo - Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna - Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo - Sibbo 0 755 Siuntio - Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo - Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere - Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva - Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio - Torneå 0 853 Turku - Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula - Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila - Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0
890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy - Nykarleby 1 895 Uusikaupunki - Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa - Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa - Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli - Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti - Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat - Virdois 0 942 Vähäkyrö - Lillkyro 0 946 Vöyri - Vörå 0 972 Yli-Ii 0 976 Ylitornio - Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri - Etseri 0 992 Äänekoski 0
2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa - Nyland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pirkanmaa - Birkaland Päijät-Häme - Päijänne - Tavastland Kymenlaakso - Kymmenedalen Etelä-Karjala - Södra Karelen Etelä-Savo - Södra Savolax Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Keski-Suomi - Mellersta Finland Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Österbotten - Pohjanmaa Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Kainuu - Kajanaland Lappi - Lappland
3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel - stadsdirektör Namn - Gösta Willman E-post - gosta.willman@nykarleby.fi Tfn - +35867856130 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel - stadssekreterare Namn - Tomas Knuts E.post - tomas.knuts@nykarleby.fi Tfn - +35867856131 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun- och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? - Nykarleby stad anser att det i enlighet med regeringsprogrammet finns ett behov av att på vissa områden åstadkomma strukturella förändringar för att i framtiden kunna erbjuda kostnadseffektiv och välfungerande service för invånarna. Eftersom Nykarleby har en positiv befolkningsutveckling, med en låg medianålder och där såväl den ekonomiska som demografiska utvecklingen är positiv avser Nykarleby klara sig som självständig kommun. Den sammanställning som finns i Finansministeriets rapport ger en överskådlig bild över läget i landet och även om den inte är heltäckande eller fri från tolkningar, ger materialet som sammanställts ett relativt bra utgångsläge för fortsatta analyser och slutsatser. När det gäller social- och hälsovården behöver kommunerna få ta del av vad som kommer att föreslås i den utredningen innan man kan ta ställning till organiseringen av den. Kommunerna bör få komplettera sina utlåtanden efter att utredningen presenterats.
6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? - - - Nykarleby visar enligt rapporten en positiv befolkningsutveckling och har en ökning med 6,2% fram till år 2030. Likaså har befolkningsutvecklingen under de senaste åren varit positiv. Nykarlebys medeltal med 94 födda barn per år överskrider med god marginal de 50, som enligt rapporten lyfts fram som minimum på ålderklasserna för att bl.a. kunna upprätthålla grundläggande utbildning. Liksom i andra kommuner åldras befolkningen också i Nykarleby, men utvecklingen är ändå relativt gynnsam. Nykarleby har i Finansministeriet statistik här placerats i den fjärde kvintilen. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Stadens ekonomi vilar på en stabil grund. Nykarleby stad har låga driftskostnader, låg lånebörda och ett ackumulerat överskott på 1125 /invånare (1299 /inv. i 2011 års bokslut). Koncernens lånestock per invånare är i Nykarleby drygt hälften av motsvarande siffra för hela landet (Nykarleby: 2147 /inv., hela landet: 4573 /inv.). Det egna affärsverket, Nykarleby kraftverk, (el-, värme-, vatten- och avloppsverkstjänster), har ett marknadsvärde som torde överstiga stadens totala lånebörda 2-3 gånger. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Nykarleby har idag en positiv utveckling när det gäller samhällsstrukturen. Nya bostadsområden är ständigt under planering och nybyggnationen är livlig i såväl centrum som i de perifera delarna av kommunen. Nya industritomter iordningsställs kontinuerligt. Det kommunala fastighetsbolaget Nykarleby Bostäder besitter idag ca 300 hyresbostäder och fungerar sedan 15 år tillbaka som ett välfungerande allmännyttigt bostadsbolag, med bostäder runt om i kommunen. - - Kommunerna i Jakobstadsregionen har tack vare det nyligen initierade s.k. MBT-projektet (MAL) inlett ett omfattande arbete för att åstadkomma en gemensam syn på markanvändning, boende och trafik i Jakobstadsregionen. Genom att tydliggöra och sammanföra regionala aktörer och kommuner med gemensamma målsättningar vill vi främja konkurrenskraften utanför regionen, både nationellt och internationellt. Som slutresultat vill vi också skapa en grund för regional intressebevakning. Tack vare ett gott kommunalt samarbete har detta arbete redan kommit långt. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Nykarleby är i dagsläget så gott som självförsörjande på arbetsplatser. Tack vare att utvecklingen varit mycket positiv de senaste åren är arbetsplatsförsörjningen sannolikt mycket nära 100% vid dags datum (95,4% i Finansministeriets rapport). Med en arbetslöshet kring 3,5% är en av de största utmaningarna bland företagen att hitta arbetskraft i närregionen. 10% av nykarlebyborna pendlar in till Jakobstad, men samtidigt arbetar 75% av nykarlebyborna i den egna kommunen. Inpendlingen till Nykarleby är också betydande från grannkommunerna Vörå, Pedersöre, Jakobstad och Kauhava. Även om Nykarleby inte uppfyller alla kriterier för att klassas som en centralort upplevs Nykarleby som centralort. För att uträtta ärenden använder nykarlebyborna utbudet i såväl Vasa, Jakobstad som Karleby, beroende på ärendenas art. Detaljhandeln har dock utvecklats under senaste år också i Nykarleby. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Nykarleby stad har ett välfungerande grundskolväsende. Tack vare nio lågstadieskolor tryggas också servicen för de barn som bor ute i byarna runt omkring i vår vidsträckta kommun. Enligt elevprognoserna kommer antalet elever att öka med ett drygt 100-tal framtill år 2019. Högstadiet/Carleborgsskolan visar från år 2020 igen en positiv utveckling. Som helhet visar elevantalet i Nykarleby den gynnsammaste utvecklingstendensen bland kommunerna i Österbotten. Gymnasiet/Topeliusgymnasiet har åter en mycket positiv statistik beträffande övergång från högstadiet till gymnasiet.
I Nykarleby är barndagvården sedan 2008 organiserad under bildningsväsendet och erbjuder en heltäckande, välfungerande och mångsidig barndagvård runt om i hela kommunen. Behovet av dagvård har ökat med drygt 100 platser under de två senaste åren. Social- och hälsovården är numera organiserad i ett allomfattande värdkommunsamarbete med ett befolkningsunderlag på 42 000 invånare. Tyvärr har värdkommunsmodellen medfört ökade kostnader. Specialsjukvården är organiserad inom Vasa sjukvårdsdistrikt med över 160 000 invånare. Detta samarbete kan ytterligare fördjupas för att skapa en integrerad social- och hälsovård med tillräckligt stort befolkningsunderlag. - Tack vare ett långt framgångsrikt samarbete mellan de svenskösterbottniska kommunerna är samkommunerna SÖFUK och Optima idag framgångsrika och viktiga aktörer inom kultur- och bildningssektorn i Österbotten. Avfallsbolaget Ekorosk och samkommunen för specialomsorgen Kårkulla är exempel på samarbete som kräver större områden. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Näringslivet i Jakobstadsregionen är mycket mångsidigt. Traditionell företagaranda, naturlig internationalism genom tvåspråkighet, en trygg och harmonisk omgivning och en gemensam värdegrund är grundstenarna för företagens verksamhet, som gett toppresultat i sin klass även på global nivå. Närings- och utvecklingsfrågorna sköts sedan 1999 gemensamt i regionen via det regionala näringslivsbolaget Concordia som ägs av de fem kommunerna i Jakobstadsregionen. Nykarleby stads näringspolitik utvecklas positivt och enligt stadens näringspolitiska program strävar staden efter att bli Österbottens företagsvänligaste kommun. Bland annat kan följande nämnas som positiva exempel i Nykarlebys näringsliv: -Under år 2010 startades enligt statistikcentralen 67 nya företag i Nykarleby. -Enligt Asiakastietos årliga rapporter har Nykarleby för andra året i rad de starkaste företagen i hela landet (klassificering AAA eller AA+). -Nykarleby är globalt sett ledande producent av rävskinn och näringen har en stor sysselsättande effekt. Försäljningsvärdet uppgick under år 2011 till drygt 80 miljoner euro. - Tack vare det egna affärsverket, Nykarleby kraftverk (el, vatten, avlopp, fjärrvärme), har Nykarleby också en viktig aktör för utvecklingen och upprätthållandet av infrastrukturen inom näringslivet. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Nykarleby är idag en livskraftig stad med stabil ekonomi, välfungerande närservice, ett mycket gott sysselsättningsläge, en egen självförsörjning med arbetsplatser och ett gott samarbetsklimat. Nykarleby stad utgör tack vare det goda samarbete som finns i regionen en välfungerande stad med positiva framtidsutsikter och erkänt gott socialt kapital.
7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 0 1 1 2 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 0 1 1 2 Med tanke på en granskning av 0 1 1 2 samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten 0 1 1 2 och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och 0 1 1 2 produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av 0 1 1 2 näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en 0 1 1 2 helhetsbedömning? Yhteensä 0 7 7 2 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? - Enligt den statistik som sammanställts för kommunerna placerar sig Nykarleby mycket väl i jämförelse såväl regionalt som nationellt. Nykarleby har i alla kvintiler tilldelats 4. Om man slår samman alla kvintiler och på så vis åstadkommer ett jämförelsetal mellan kommunerna totalt sett placerar sig Nykarleby, med medeltalet 4,0, strax under de 64 kommuner som har placerats i den högsta kvintilen, d.v.s. med ett värde mellan 4,2 och 5,0 på kvintilsammanställningen. Nykarleby ligger enligt denna sammanställning på ungefär plats 70-75 i rangordningen av landets mest livskraftiga kommuner. När det gäller de ekonomiska variablerna, som inte rangordnats med hjälp av kvintiler, visar Nykarleby också upp goda siffror. Nykarleby stad upplever att beräkningsgrunderna som använts i rapporten stöder Nykarlebys uppfattning att utveckla staden som en självständig kommun i nära samarbete med våra grannar såväl i norr som söder. 9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? - Nykarleby genomförde en framgångsrik kommunsammanslagning 1975 när stor-nykarleby bildades av Munsala, Jeppo och Nykarleby landskommun och har redan genomfört den sammanslagning som många kommuner runt om i landet nu står inför. Sammanslagningen lyckades väl och idag är Nykarleby en fungerande kommun med positiva framtidsutsikter. Nykarleby uppfyller på basen av de kriterier som finns i Finansministeriets utredning de krav som kan ställas på en livskraftig kommun. Tack vare gott samarbete och välfungerande strukturer ser staden fram emot att utveckla den snart 400-åriga staden.
10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia. 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Ei vastauksia. 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej
15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia. 16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning - Nykarleby stad accepterar inget tvång Annat, vad? 17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia. 18. 3. Er motivering för tidtabellen. - Nykarleby avser fortsätta som självständig kommun
19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? 20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. 21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? - Nykarleby stad tar ställning till detta i ett senare skede 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? - Nykarleby stad tar ställning till detta i ett senare skede 23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings- och statsandelssystem? - Nykarleby stad tar ställning till detta i ett senare skede 24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter - Nykarleby stad tar ej ställning till detta på basen av befintligt material Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna - Nykarleby stad tar ej ställning till detta på basen av befintligt material Definieringen av kommunernas nya uppgifter - Nykarleby stad tar ej ställning till detta på basen av befintligt material 25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. - Nykarleby stad anser att det inte finns någon motiverad anledning till vare sig ytterligare utredning eller kommunsammanslagning för vår del. Under många års tid har välfungerande strukturer byggts upp och utvecklas alltjämt. Nykarleby är idag en kostnadseffektiv och välskött stad. Eventuella kommunsammanslagningar måste i framtiden kunna påvisa inbesparingar och direkta demokratiska fördelar, samt baseras på frivillighet. Reformförslaget i sin nuvarande form riskerar försämra förutsättningarna för en levande landsbygd och ökar avståndet mellan invånare och beslutsfattare. Nykarleby stad motsätter sig på det bestämdaste en tvångssammanslagning och att tvingas medverka i en sammanslagningsutredning.