Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email info@jakobstad.fi Aloitusaika 12.4.2012 Lopetusaika 12.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0
106 Hyvinkää Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari Enare 0 149 Inkoo Ingå 0 151 Isojoki Storå 0 152 Isokyrö Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen Jockis 0 171 Joroinen Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää Träskända 0 202 Kaarina S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki Bötom 0 223 Karjalohja Karislojo 0 224 Karkkila Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen Grankulla 0 236 Kaustinen Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0
241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki Kumo 0 272 Kokkola Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki Kristinestad 0 288 Kruunupyy Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö Kjulo 0 398 Lahti Lahtis 0 399 Laihia Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta Villmanstrand 0 408 Lapua Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0
421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto Lundo 0 425 Liminka Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 MänttäVilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen Nousis 0 540 NummiPusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0
577 Paimio Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari Jakobstad 1 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku Påmark 0 609 Pori Björneborg 0 611 Pornainen Borgnäs 0 638 Porvoo Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe Brahestad 0 710 Raasepori Raseborg 0 680 Raisio Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0
704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo Sibbo 0 755 Siuntio Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio Torneå 0 853 Turku Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0
890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy Nykarleby 0 895 Uusikaupunki Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat Virdois 0 942 Vähäkyrö Lillkyro 0 946 Vöyri Vörå 0 972 YliIi 0 976 Ylitornio Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri Etseri 0 992 Äänekoski 0
2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland
3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel Stadsdirektör Namn Mikael Jakobsson Epost mikael.jakobsson@jakobstad.fi Tfn 044 785 1210 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel Stadssekreterare Namn Niklas Talling E.post niklas.talling@jakobstad.fi Tfn 044 785 1414 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Finland och de nordiska länderna har av tradition haft ett starkt kommunalt självstyrei. Till det kommunala självstyret hör att man på lokal nivå via demokratiskt beslutsfattande kan fatta beslut om servicen som påverkar människornas vardag. Det kommunala självstyret är viktigt att bevara också i framtiden. Ifråga om kommunernas situation delar staden Jakobstad den bedömning som finns både i regeringsprogrammet och i rapporten från arbetsgruppen över kommunalförvaltningens struktur. För det första bör kommunen ha en sådan storlek att den klarar av både att ge service och utveckla livskraften via en aktiv näringspolitik på sitt område. Framförallt inom den kommunala servicen kommer det i framtiden att finnas ett allt större behov för allt mera nischade kompetenser och ett kollegialt stöd inom olika professioner vilket i sin tur innebär ett minimum av kritisk massa för en kommun som är avsevärt större än i dagens kommunfält. För det andra borde finansieringen och anordnandet av servicen vara i samma, demokratiskt valda, händer. Detta förutsätter dels en översyn av kommunernas finansieringssystem och dels en förstärkning av det demokratiska beslutsfattandet. För det tredje borde det demokratiska deltagandet och beslutsfattandet utvecklas.
6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på anordnandet av framtidens service är det viktigt att dels försörjningsbalansen och dels sysselsättningsgraden är i balans. Ur ett regionalt perspektiv har centralorten Jakobstad en stor tillväxt i antalet seniorer medan de omgivande kommunerna har en god demografisk utveckling gällande barn och ungdomar. Detta accentueras ännu av att det finns en klar tendens att äldre personer söker sig till centralortens centrum. Som helhet skulle den föreslagna storkommunen ha en god demografisk balans. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Jakobstad har en självförsörjningsgrad på arbetsplatser på 130%, vilket är landets 6. högsta siffra. På motsvarande sätt är självförsörjningsgraden för Pedersöre 74%, Larsmo 50% och Nykarleby 95%. Området utgör ett naturligt arbetsmarknadsområde och en pendlingsregion. Kronoby har en betydande utpendling till både Jakobstadsregionen och Karlebyregionen så ur denna synvinkel är förslaget till att Kronoby själv kan välja inriktning befogat. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att pendlingen från Karleby till Jakobstad (495 personer år 2009) är nästan dubbelt så stor som i motsatt riktning (272 personer år 2009). Detta påvisar styrkan i Jakobstads näringsliv som centralort för sin region. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Utredningen påpekar att samhällsstrukturen i Jakobstadsregionen är problematisk. Områdena Sandsund i Pedersöre kommun samt områdena Lilla Furuholmen, Vikarholmen och Risö i Larsmo är sammanväxta i Jakobstads samhällsstruktur. Dessutom är Bennäs, Kållby, Holm och Edsevö funktionellt en del av Jakobstads samhällsstruktur. Den suboptimering av samhällsstrukturen som dagens splittrade kommunfält i Jakobstadsregionen ger upphov till är problematiskt ur följande perspektiv utbredningen av samhällsstrukturen anordnande av en optimal servicestruktur anordnande av servicelogistik trafikpolitisk planering statens trafik och klimatpolitiska målsättningar Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Staden Jakobstad har en självförsörjningsgrad på 130%. Detta innebär en inpendling på 3895 personer. 1655 från Pedersöre, 887 från Larsmo, 345 från Nykarleby och 188 från Kronoby. Detta innebär en naturlig efterfrågan på dagvård där föräldrarna arbetar som inte kan motsvaras av dagens utbud. I optimering av servicenätet såsom skolor och hälsomottagningar leder kommungränserna till att en funktionell logik inte följs. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Den splittrade kommunstrukturen leder till att utbud och efterfrågan inte möts ifråga om grundläggande service. En större kommunstorlek ger bättre möjligheter till rekrytering av personal med nischad kompetens och att skapa kompetenscentra inom olika sektorer inom kommunen, En av de viktigaste rekryteringsfaktorerna inom många professioner utgörs av möjligheter till kollegialt stöd och en större kommun har ett bättre utgångsläge i konkurrensen om arbetskraften i framtiden. En större kommun har dessutom bättre möjligheter för flexibla arbetsarrangemang och arbetsrotation vilket i sin tur ytterligare ökar attraktiviteten. En större kommun ger bättre möjligheter att placera bägge partners i arbete inom arbetsmarknadsområdet, vilket kan vara en avgörande konkurrensfördel i rekryteringen.
En större kommun är genom olika backup arrangemang också mindre sårbar. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Kommunerna i Jakobstadsregionen (staden Jakobstad, Pedersöre kommun, Larsmo kommun, Nykarleby stad och Kronoby kommun) idkar redan nu ett intensivt samarbete inom näringsväsendet inom ramen för Näringscentralen Concordia Ab. Dessutom är Staden Jakobstad aktionär i teknologicentret Ketek Ab i Karleby. Kommunstrukturen har lett till en suboptimering i planeringen av företagsområden samt till en konkurrens om företag mellan kommunerna som inte alltid har sunda drag. En gemensam kommun i Jakobstadsregionen skulle ge den nya kommunen näringspolitiska muskler för näringspolitiska investeringar och därigenom på ett helt annat sätt ombesörja för livskraften i regionen. Det kan tilläggas att näringslivet och dess intresseorganisationer har redan i åratal förespråkat en storkommun i Jakobstadsregionen. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Finansieringen och anordnandet av servicen bör vara i samma, demokratiskt valda, händer. Det skulle minska behovet av samarbetsarrangemang och indirekt demokratiskt valda organ. Detta förutsätter dels en översyn av kommunernas finansieringssystem och dels en förstärkning av modeller för det demokratiska beslutsfattandet. 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 1 0 1 1 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 1 0 1 1 Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? 1 0 1 1 1 0 1 1 1 0 1 1 1 0 1 1 Med tanke på en funktionell helhet och en 1 0 1 1 helhetsbedömning? Yhteensä 7 0 7 1
8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? Ei vastauksia. 9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Det viktigaste kriteriet vid bedömandet av området för kommunsammanslagning utgörs av, alldeles som rapporten återger, att kommunen bildar ett funktionellt arbetsmarknads, pendlings och ärendeområde. 10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Staden Jakobstad Pedersöre kommun Larsmo kommun Nykarleby stad Kronoby kommun, ifall kommunen så önskar Eventuella utredningspartners beroende på kommunens egen vilja: Evijärvi kommun 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej
13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Staden Jakobstad Pedersöre kommun Larsmo kommun Nykarleby stad Kronoby kommun, ifall kommunen så önskar Bör tillfrågas över intresse att deltaga: Evijärvi kommun 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Se förra svaret. 16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Det bästa alternativet är ifall kommunerna på frivillig väg kan initiera en dylik utredning. Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Ifall frivillighet inte kan uppbådas en logisk följd. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Incitament fungerar alltid bättre än statlig styrning. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer I regeringsprogrammet står att statsandelssystemet skall förenklas och göras mera sporrande. Detta är en målsättning som staden Jakobstad stöder. I regeringsprogrammet står också att kommunstorleken skall vara sådan att de helheter som bildas så långt som möjligt kan leva på sina egna skatteinkomster och att de nya
kommunhelheterna skall ha muskler för utvecklandet av kommunens livskraft. Detta är en riktig målsättning och en kommun i Jakobstadsregionen i enlighet med rapportens förslag är ändamålsenlig. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Finansieringssystemet, statsandelar och skatteutjämning, bör sträva efter en kommunstruktur där anordnaroch finansieringsansvaret ligger på en och samma enhet under demokratisk styrning och kontroll. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Annat, vad? En språkkonsekvensbedömning bör göras av hur garantera servicen åt den finskspråkiga minoriteten i regionen. 17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? 0 1 från och med ingången av 2013 från och med ingången av 2014 från och med ingången av 2015 från och med ingången av 2016 från och med ingången av 2017 18. 3. Er motivering för tidtabellen. Det väsentliga är inte det exakta årtalet utan att en funktionell kommunstruktur kan fås till stånd i Jakobstadsregionen. Staden Jakobstad har en flexibel beredskap att acceptera den tidtabell som överenskommes om regionalt.
19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Ei vastauksia. 20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. Ei vastauksia. 21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Ifråga om revideringen av kommunallagen är de viktigaste helheterna som bör överses ekonomi, förvaltning, ledningen av kommunerna och det demokratiska beslutsfattandet. Den viktigaste delen är utvecklandet av det demokratiska beslutsfattandet. Ett alternativ är att gå mot den svenska modellen med heltidsarvoderade beslutsfattare. I kommunallagen kunde övervägas att sätta in klara befolkningsgränser när en kommun skall ha heltidsarvoderade förtroendemän. 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Ifall man får till stånd en förstorning av kommunstorleken kunde frågan om kommundelsnämnd tas upp i samband med revideringen av kommunallagen. 23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? Systemet borde förtydligas och systemet borde ha klara incitament för kommunerna att utveckla sin livskraft och näringspolitik. Kommunerna borde vara av sådan storlek att anordnandet, finansieringen och det demokratiska beslutsfattandet kring offentliga tjänster kan samordnas så långt som möjligt. 24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Starkare kommuner minskar behovet av statlig mellanstegsförvaltning. Statliga uppgifter på regional nivå ifråga om livskraft, närings och arbetsmarknadspolitik kan med fördel överföras på kommunerna. I Danmark var en av utgångspunkterna för kommunreformen att kommunen fungerar som en inkörsport till hela den offentliga sektorns tjänster. Detta vore även en bra målsättning att kommunal, statlig och FPA:s service vore tillgänglig via samservicepunkter i anslutning till kommunerna. Detta skulle förtydliga tillgängligheten av den offentliga sektorns tjänstepalett för den enskilde medborgaren. Definieringen av kommunernas nya uppgifter I statens basserviceprogram finns redan idag en linjedragning att kommunerna inte skall påföras nya uppgifter. Ifall nya uppgifter påförs bör en fullständig finansiell kompensation komma från staten. Nuvarande system av subjektiva rättigheter och normstyrning bör ses över.
25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Se stycket om Danmark under svaret avsnitt II, 3 del, punkt 1.