2009 ENERGIDEKLARATION BRF Lagerkrantz Magnus Lindh Riksbyggen 2009-10-14
Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer bygger på ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva. På så sätt ska vi minska energianvändningen och skapa ett hållbart samhälle. Sveriges riksdag antog i juni 2006, miljömålet att med utgångspunkt i 1995 års användning minska energianvändningen med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050. Genomförda åtgärder som föreslagits i energideklarationen är ett steg för att uppfylla dessa mål. Vilken nytta har styrelsen av en energideklaration? Energideklarationen ska hjälpa er i styrelsen att få en bild över föreningens energianvändning och vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra den. Minskad energianvändning i er förening ger lägre driftkostnader. Åtgärdsförslagen ska vara ekonomiskt försvarbara och är inte på något sätt tvingande. Tillvägagångssätt För att få utföra energideklarationen måste Riksbyggen som företag vara ackrediterat. Till vår hjälp har vi även ett dataprogram som Riksbyggen tillsammans med Energivision utvecklat. Ett flertal utbildningar har getts för att kunna tillämpa programmet på bästa sätt. I praktiken har tillvägagångssättet på era byggnader varit följande: 1. Vi har granskat och matat in uppgifter från ritningar och tekniska specifikationer (ytor, fönster, byggnadskonstruktion osv). Inmatningen görs i ett beräkningsprogram där varje byggnadstyp behandlas separat. 2. Uppgifterna kompletterades med en inventering på plats där vi kontrollerar och dokumenterar vindsisolering, ventilation, undercentraler, styrning osv. 3. En sammanställning har därefter jämfört det teoretiska energibehovet med den faktiska energianvändningen. Alternativa åtgärdsförslag bearbetas och de som är intressanta presenteras i rapporten. 4. Riksbyggen registrerar energideklarationen hos Boverket. Sammanfattning i form av denna rapport får ni som fastighetsägare.
Rapport från inventeringen Byggnaderna Fastigheten består av ett vinkelhus, Drottninggatan 21 & Fortifikationsgatan 2. Byggnaden är i gott skick. Bilden: Fortifikationsgatan 2. Inga energibesparande åtgärder aktuella. Fönster/Dörrar Fönster och dörrar i gott skick uteslutande energioptimala fönster och dörrar. Bilden: Fortifikationsgatan 2. Inga energibesparande åtgärder aktuella.
Ventilation Byggnadens ventilationssystem är av typen FTX i lokalen Arena och i lägenheterna är det frånluftsventilation. OVK Obligatorisk Ventilations Kontroll är utförd och godkänd. Bilden: Ventilationsfläkt tak. Man bör om möjligt titta över lägenhetsventilationen till någon form av styrd ventilation både ur komfort och energisynpunkt. Här borde finnas mer pengar att tjäna men detta bör utredas tillsammans med en behörig entreprenör så att tillräckliga flöden uppnås. Undercentral/Värme Värmeväxlarna är från 2001 och i mycket gott skick, energieffektiva pumpar är också installerade. Värmesystemet har termostatstyrda radiatorventiler från 2002 enligt underhållsplanen. Bilden visar Värmeväxlare för fjärrvärmen. Att tänka på en sänkning av inomhustemperaturen med en grad t.ex. från 22-21 C ger en energibesparing på ca: 5 % av uppvärmningen.
Äldre termostatventiler har försämrad/dålig reglernoggrannhet. En termostats uppgift är att strypa värmetillförseln när det inte finns något uppvärmningsbehov i rummet t.ex. vid solinstrålning eller att många personer vistas i samma rum, man kan med andra ord slippa vädra ut överskottsvärmen. Livslängd på termostater kan räknas till ca: 15-18år. Ett byte till nya termostater ger en besparing på ca: 5-10% av värmebehovet. Tvättstugor Maskinerna i tvättstugorna är i gott skick. Bilden: Tvättstuga. Åtgärdsförslag Att tänka på Vid byte av uttjänta maskiner i tvättstugor välj - maskiner med lågt vatten- och energibehov - maskiner med vägning av mängden tvätt - högcentrifugerande maskiner - man bör inte välja maskiner med större kapacitet än nödvändigt Energibesparingen kan bli mer än 50 % av energin för tvätt- och torkprocessen. El/Belysning Belysningen i trapphusen/källare består av ett konstant grundljus på varje plan samt två glödljus armaturer som är närvarostyrda via s.k. trappautomat (tid). Matkällare/skyddsrum har glödljus och saknar närvarostyrning. Vinden saknar närvarostyrning.
Bilden: Trapphus. Byte från glödljus till energilampor i trapphusen. Installera närvarostyrning (ir) i matkällare, skyddsrum samt byte till energilampor. Installera närvarostyrning (ir) på vinden och även sektionera belysningen, känns onödigt att tända upp hela vinden (720watt). Vatten Vattenförbrukningen ligger fortfarande ganska högt. Men här kan finnas pengar att spara ändå bara genom att montera perlator eller sparlator som det kallas på befintliga kranar kan man spara 10-15% på kallvattenförbrukningen. Installation av perlator sparlator på befintliga kranar/duschar. Eller installation av individuell kall/varmvattenmätning som sparar ~25% av förbrukningen men framförallt varje boende får ta ekonomiskt ansvar för sin förbrukning, individuella beteenden spelar stor roll för energiförbrukningen (vattenförbrukningen). Detta är förvisso en större investering men vinsten är också större men framförallt är det väl en rättvisefråga att man betalar för det man använder.
Hissar Hissarna är programmerade så att dom stannar på det plan dom åkt till och det är mycket bra ur energi synpunkt. Bilden: Hissmaskinrum. Inga energibesparande åtgärder aktuella. Sammanfattning Föreningens energiprestanda som rapporteras till Boverket ligger på 146/m 2 och år för flerfamiljshusen vilket kommer att jämföras med referensförbrukningen som är 133 kwh/m 2 för likartade byggnader. De åtgärder som föreslagits i denna rapport är inte på något sätt tvingande men bör ändå diskuteras för att föreningen på sikt ska kunna minska energianvändningen. Då energideklarationen är registrerad hos Boverket kommer mer information som ska anslås i trapphuset.