Verksamhetsplan Folkhälsorådet Tibro

Relevanta dokument
OBS! Verksamhetsplan Folkhälsorådet Tibro

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan Essunga kommun

Hälsopolitiskt program och handlingsplan

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsoplan

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoplan

Verksamhetsberättelse Folkhälsorådet Tibro

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Verksamhetsplan

Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2009

Hälsoplan för Årjängs kommun

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2010

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsorådet Töreboda

Folkhälsoplan.

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Välfärds- och folkhälsoprogram

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

mötesplats mitt i Dalarna!

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Verksamhetsplan för år 2014

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Folkhälsoenheten, måndag den 24 maj 2010 kl Lena Johansson.... Agneta Artman (M)

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplan för Folkhälsorådet i Grästorp

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2012:2

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Töreboda kommun. Strategiplan för folkhälsoarbete Töreboda kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

En god hälsa på lika villkor

Folkhälsoplan

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram

Alingsås folkhälsomål 2019

Folkhälsoplan Härnösands kommun

VARA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Folkhälsorådet , t.o.m. kl

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsostrategi

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Hälsosamma Skinnskatteberg

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Transkript:

Verksamhetsplan 2010 Folkhälsorådet Tibro 1

Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa ses som en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. En god hälsa kännetecknas av god livskvalité, hög medellivslängd, låg sjuklighet, delaktighet och trygghet. Folkhälsorådet arbetar för att skapa förutsättningar för jämlika och jämställda livsvillkor. Möjligheten att vara delaktig och kunna påverka främjar integrering. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser, kunskap och utbildning, arbete/sysselsättning skapar möjligheter till delaktighet, engagemang och handlingskraft. Folkhälsofrågorna berör alla samhällssektorer och alla nivåer i samhället. Med utgångspunkt från den enskildes ansvar för sin hälsa, är basen i folkhälsoarbetet den ordinarie verksamheten inom kommun, primärvård och tandvård. Till detta krävs även samverkan med många olika aktörer såsom frivilligorganisationer, studieförbund, polis, försäkringskassa, arbetsförmedling m fl. Samverkan är ett nyckelord i allt folkhälsoarbete. Folkhälsoarbetet i Tibro är riktat till hela befolkningen men folkhälsorådet har valt att prioritera barn, ungdomar, unga vuxna och äldre under perioden 2008 2011. Mål för folkhälsoarbetet Övergripande mål för folkhälsoarbetet i Tibro att skapa förutsättningar i Tibro för en god hälsa på lika villkor Denna verksamhetsplan utgår ifrån Hälsopolitiskt program och handlingsplan för Tibro kommun 2008 2011. Det nationella folkhälsomålet att skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen utgör basen i folkhälsoarbetet. Det övergripande folkhälsomålet ska uppnås genom arbete med elva målområden som lyfter fram och stärker viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 2

Folkhälsorådets organisation Folkhälsorådet är ett samverkansorgan mellan Tibro kommun och Västra Götalandsregionen i syfte att initiera, utveckla och samordna resurser för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Folkhälsorådet kallas till möte minst fyra gånger per år. Tibro kommun Claes Jägevall(fp), ordförande Bengt Andersson, (c) Michael Hallgren(m) Annica Erikssen(s) Jan-Eric Dahlin(fp) Annika Larsson kommunstyrelsen socialnämnden barn och utbildningsnämnden kultur- och fritidsnämnden bygg- och miljönämnden kommunchef Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg Laila Neck(s) vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Lars-Åke Carlsson(m) hälso- och sjukvårdsnämnden Erling Pedersén vårdcentralschef Gunnie Axelsson folkhälsoplanerare Folkhälsorådets presidie består av ordförande, vice ordförande samt folkhälsoplanerare och har som uppgift att bereda ärenden till folkhälsorådets sammanträden. Folkhälsorådets roll och ansvar kartlägga, analysera, samordna och prioritera insatser för förbättrad folkhälsa ur ett kommunperspektiv initiera, inspirera och utveckla det tvärsektoriella folkhälsoarbetet ta fram mätbara mål och följa upp dessa utifrån de nationella folkhälsomålen opinionsbildning upprätta/utarbeta förslag till Folkhälsoplan som kontinuerligt utvärderas årligen upprätta verksamhetsplan med budget årligen avge verksamhetsberättelse följa upp och utvärdera vidtagna insatser Skadeförebyggande arbete Folkhälsorådets arbetsgrupp inom området skadeprevention arbetar långsiktigt, målmedvetet och följer WHO:s kriterier för en säker och trygg kommun. Arbetsgruppen har politisk ledning och representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, primärvården, folkhälsoenheten ingår. 3

Delaktighet och inflytande i samhället Öka ungdomars möjligheter till att ordna mötesplatser för ungdomar med verksamhet för, med och av ungdomar Kulturen skall bli en aktiv del i arbetet att förbättra människor hälsa Kommunövergripande arbete Fokusområden Arbete med fokusområden är en del i nu gällande folkhälsoavtal mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna Östra och Västra Skaraborg och kommunerna i Skaraborg. Med ett medvetet och kraftfullt samarbete kring prioriterade fokusområden(områden eller befolkningsgrupp)avser kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna att ytterligare förstärka och utveckla samarbetet inom folkhälsoområdet. Psykisk hälsa utgör fokusområde även för 2010. Arenorna är skola och fritid. Kring fokusområdet genomförs årligen en folkhälsokonferens. Samverka kring temat Psykisk hälsa för gemensam kunskapsuppbyggnad och fördjupning. Folkhälsoråden och kommunerna i Skaraborg Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut är en modell för styrning och uppföljning där välfärd och hälsa sätts i centrum. För att kunna styra mot hälsa och följa upp verksamheterna behövs kunskap om våra livsvillkor och hur olika verksamheter påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. Välfärdsbokslut är ett komplement till det kommunala boksluts- och budgetarbetet och ett bra beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden. Lokala välfärdsbokslut innebär att goda beslutsunderlag kan tas fram inför politiska beslut om strategiska vägval i kommunen. Bokslutet stimulerar till bred diskussion där flera aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Att ta fram ett välfärdsbokslut är en lång process, som kräver kunskap, ett brett engagemang och tvärsektoriell samverkan. Ansvar: Utifrån framtagna indikatorer/nyckeltal visa hälsoutvecklingen i Tibro kommun i ett välfärdsbokslut 2010. Folkhälsorådet Folkhälsorådet i samverkan med kommunens förvaltningar. 4

Dialogmöten Arrangera dialogmöten mellan förstagångsväljare och politiker. Arrangera dialogmöten mellan utländska medborgare och politiker. Initiera särskilda gruppverksamheter med ungdomar på Ungdomens Hus och Dojan Ungdomens Hus, Dojan, skolan, politiker Informationsinsatser om livsstil och hälsa Ett sätt att öka kunskap, förståelse och intresse för livsstilens betydelse för hälsan kan vara genom att erbjuda medborgarna intressanta föreläsningar i ämnet. Anordna föreläsningar och skapa mötesplatser kring folkhälsa Kultur och fritid, studieförbund, frivilligorganisationer, m fl Kultur för unga vuxna Fler kultursatsningar för, med och av unga vuxna Att ungdomar tillsammans med vuxna utvecklar befintliga mötesplatser Skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv Kultur och Fritid, Folkhälsoråd, föreningar och studieförbund Integrationsprojekt Aktivt arbeta tillsammans med den nya Integrationsenheten för att skapa en bättre helhetssyn runt invandrarbarn och ungdomar Folkhälsorådet, Integrationsenheten och SFI(Svenska för invandrare) 5

Ekonomiska och sociala förutsättningar Genom näringslivs- och arbetsmarknadsåtgärder tillse att arbetstillfällena ökar i kommunen samt underlätta ungdomars väg till arbete Utbildningsnivån hos unga kvinnor och män skall vara i samma nivå som genomsnittet bland kommunerna i Västra Götalandsregionen Ta till vara äldres kunskap och engagemang i samverkan med barnomsorg och skola Underlätta ungdomars väg till arbete Genom extra fokus, tidiga upptäckter/åtgärder och i bred samverkan vidareutveckla former för att ge ungdomar stöd och information om möjliga vägar till utbildning och arbete. Arbetsmarknadsenheten, barn- och utbildningsförvaltningen samt Ung Företagsamhet Tjej- och killdagar Starta kill- och tjejdagar när behov finns. Samrådsgruppen och Folkhälsorådet Utveckling av Äldrecentrum Ålderdomen innebär för många en större ensamhet än tidigare i livet. Därför är insatser som leder till minskad isolering, ensamhet och otrygghet särskilt viktiga. För barnen är möten med äldre människor en viktig del för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Ta till vara äldres kunskap och engagemang i mötet mellan äldre, barn och ungdomar Vidareutveckla Äldrecentrum utifrån de fyra hörnpelarna social gemenskap; meningsfull sysselsättning; fysisk aktivitet; goda matvanor Genomföra Äldre- och Anhörigdag den 6 oktober, 2010 Folkhälsorådet i samverkan med Familjecentralen, Äldrecentrum, Anhörigstödet och kultur och fritid 6

Barns och ungas uppväxtvillkor Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor och ge stöd i föräldraskapet Förebygga uppkomsten av fysisk och psykisk ohälsa genom samverkan mellan skolhälsovård, skola, primärvård, folkhälsa och socialtjänst Familjecentral På Familjecentralen bedrivs verksamhet som är hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande och riktar sig till föräldrar och barn. Verksamheten sker i samverkan mellan barnoch utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och primärvården. Inriktning för 2010 är att genom föräldrautbildning främja hälsa hos unga föräldrar och deras barn. Folkhälsorådet skall stödja Familjecentralen Källan i utvecklingsarbetet med föräldrastöd kring: Unga mammor Utöka samarbetet med dietist Småbarnsliv Utöka samarbetet med konsumentrådgivare Skadeförebyggande arbete inom barnolycksfall Individuella insatser och riktade grupper efter behov Gemensam lunch en gång i månaden i den öppna verksamheten Folkhälsorådet i samverkan med Familjecentralen Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande skola handlar om att dels utveckla hela skolans vardag som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande men även stärka och utveckla hälsoundervisningen i ett vidare perspektiv. En av grundstommarna i arbetssättet är att hela skolan är engagerad. Det innebär att all personal, elever och föräldrar får vara med och utforma ett sätt att arbeta för den gemensamma visionen en Hälsofrämjande skola. Genom att fokusera på skolans möjligheter och utgå från redan befintliga förutsättningar för att få elever och personal att må bra, kan en Hälsofrämjande skola bidra till att påverka ungdomars livsstil och hälsoval i en positiv riktning. Folkhälsorådet kommer att stödja Nyboskolan i utvecklingsarbetet under en treårsperiod där 2010 är år tre. Att stödja Nyboskolan i arbetet utifrån konceptet Hälsofrämjande skola. Folkhälsorådet och Nyboskolan Friendsutbildning 7

Friendsutbildning är ett sätt att stärka arbetet med att förebygga och motverka mobbning och kränkande behandling och att snabbare kunna upptäcka och identifiera utsatta personer och/eller grupper. Utbildning ges av Stiftelsen Friends. Den vänder sig till 6-åringarna i förskoleklasserna, till kamratstödjarna och till den personal som arbetar i skolans mobbningsteam. Stödja genomförandet av Friendsutbildning under en tre års period 2009 2011 enligt presenterat förslag. För åren 2010 och 2011 bevilja ett bidrag á 5 000 kronor, fördelat på vardera Häggetorp, Ransberg/Smuleberg samt Nyboskolans rektorsområden. Folkhälsorådet och skolan Familje-, barn- och ungdomsfrågor Flera föräldrar kan ha svårt med att gränssätta sina barn och ungdomar. Detta försvåras ytterligare av att de ekonomiska förutsättningarna varierar. Föräldrarnas roll är mycket viktig, därför måste resurserna avdelas till stöd för föräldrarna. Ansvar: Stöd till föräldrar genom att erbjuda föräldrautbildning. Folkhälsorådet, skola och socialtjänst i ett gemensamt projekt med andra kommuner i Skaraborg Samrådsgruppen Utvecklingsarbete kring barn och ungdomars hälsa Genom bred samverkan initiera och skapa förutsättningar för en rik och hälsofrämjande fritid för barn och ungdomar. Anordna en föreläsning med Paolo Roberto kring framtidstro, ökat självförtroende, att se möjligheter och ett positivt tänkande. Folkhälsorådet, kultur och fritid, barn- och utbildningsförvaltningen och föreningar 8

Hälsa i arbetslivet Verka för ett lågt ohälsotal bland unga kvinnor och män i åldersgruppen 20-29 år Ökad hälsa för unga vuxna 18 34 år Ohälsotalet i gruppen unga kvinnor och män 20-29 år i Tibro är fortfarande bland de högsta i landet. Samverkansprojektet, som påbörjades under 2006 tillsammans med Folkhälsorådet i Karlsborg, har avslutats och övergått i en process där medverkande parter fortsatt arbetet under eget ansvar. Arbetet måste ses som en långsiktig process för att skapa god hälsa och goda livsvillkor för Tibros och Karlsborgs unga kvinnor och män. Utvärdera projektet genom Göteborgs universitet Genomföra en uppföljningsdag av Rådslaget 2007 Folkhälsorådet i samverkan med primärvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, familjecentralen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och Samordningsförbundet Hjo, Tibro, Karlsborg Folkhälsorådet Karlsborg 9

Miljöer och produkter Den fysiska miljön skall vara trygg och säker och därigenom minimera antalet skador och olycksfall. Barnen får växa upp i en trygg och säker miljö; hemmet, förskolan, skolan och fritiden Skadeförebyggande arbete Folkhälsoarbetet är, som mycket annat, viktigt och ingår som en naturlig del i byggnadsnämndens verksamhet. Det kan gälla planering av den fysiska miljön där man vill skapa miljöer där alla kan trivas och också ställen som kan locka till aktiviteter. Byggnadsnämnden skall också i sin myndighetsroll, bygglovshanteringen, granska och kontrollera tillgängligheten så att alla kan vistas och fungera i den offentliga miljön. Även i rollen som trafiknämnd ingår folkhälsa då det gäller lokala trafikregler och trafiksäkerhetsåtgärder mm. Ansvar: I planarbeten uppmärksamma tillgängligheten likväl som livskvalitén för alla. Följa skadestatistiken, notera de farliga miljöerna och ge förslag på förbättringsåtgärder. Genom Skadegruppen medverka till information, utbildningar, uppmuntringar, besiktningar och annat inom skador och trafik Vidareutveckla Cykla eller gå till skolan projektet. Byggnadsnämnden Folkhälsorådet och arbetsgruppen Skador 10

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Familjecentral och ungdomsmottagning Fetma hos barn Enligt Överenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Primärvården/Tandvården ska ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Sjukskrivningsprojekt: Ungdomsmottagningen: FYSS på recept: Läkemedelsgenomgång: Stressprojekt: Samordningsförbundet TASS(team: sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator). Hälsocoach(sjuksköterska med läkarteam). Projektet Ta chansen (psyk sjuksköterska och barnmorska) Vidareutveckla ungdomsmottagningen motion, rökavvänjning, viktreduktion, aktivitet för att hitta balansen och minska risk för kronisk sjukdom(diab. Mell., högt blodtryck, lipidrubbningar, stressrelaterade sjukdomar) Översyn i teamarbete optimalt(läkare, undersköterskor, sjuksköterskor, distriktsjuksköterskor). Behandling med läkemedel, effekt och kostnader. Stressprojektet har avslutats och vidareutvecklas i ett nytt projekt med större upptagningsområde dvs hela PVO Skövde eventuellt även Karlsborg. Ansvar: Primärvården Primärvården och Folkhälsorådet samverkar kring Familjecentralens utveckling samt fetma hos barn enligt Handlingsprogrammet övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Tibro kommun. 11

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet i skolan Sätt Tibro ännu mer i rörelse Genom samverkan med föreningar och organisationer skapa förutsättningar för aktivitet/rörelse för grupper som har någon form av funktionshinder Vidareutveckla gång- och cykelvägnät i kommunen Cykla eller gå till jobbet Att cykla eller gå är ett utmärkt sätt att motionera på som passar de flesta och som dessutom skonar miljön från buller och avgaser. Sedan flera år tillbaka har en kampanj genomförts årligen för att locka tibroborna att cykla eller gå till sitt arbete. Under sommarhalvåret vara medarrangör i kampanjen Cykla eller gå till jobbet. Folkhälsorådet, Tibro kommun, Skadegruppen och Vägverket Sätt Tibro i rörelse Uppföljning: Vidareutveckla vandrings-, gång- och cykelvägnät samt nyttjandet av lederna genom mer aktiviteter. Kultur och Fritid, Folkhälsoråd, Primärvård, föreningar, näringsliv och enskilda. Antal km iordningställda leder. 12

Matvanor och livsmedel Motverka övervikt genom breda förebyggande insatser Sprida kunskap om näringslära Skolmatsakademin Västra Götalandsregionen startade 2006 ett samverkansprojekt kallad Skolmatsakademin. Målet för Skolmatsakademin är att ge barn och ungdomar bättre hälsa, en positiv attityd till goda matvanor och måltidsmiljö samt mer kunskap om kostens betydelse för den yttre miljön. Tibro ingår i Skolmatsakademin och deltar aktivt i projektet då det ligger helt i linje med Tibro kommuns handlingsplan för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Ansvar: Stödja utvecklingsarbetet inom ramen för Skolmatsakademin. Folkhälsorådet, Nyboskolan samt Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. En styrgrupp med deltagare från Nyboskolan, kostchef samt folkhälsoplanerare samordnar och driver projektet i Tibro kommun. Kostnätverk - kommunsamverkan Utveckla kommunsamverkan inom Kostnätverket. Samverka över kommungränser för att skapa en positiv attityd till goda matvanor och trivsam måltidsmiljö samt mer kunskap om kostens betydelse för hälsan. Gemensamt utveckla och driva frågor utifrån Skolmatsakademins mål och riktlinjer Utarbeta förslag på riktlinjer på ett hälsosamt sortiment för skolornas elevcaféer Tibro, Skövde, Tidaholm och Hjo kommuner i samverkan. En kostnätverksgrupp bestående av kostchef och folkhälsoplanerare i respektive kommun. 13

Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Erbjuda tobaksfria miljöer Färre ungdomar som röker och/eller snusar Stötta vuxna i att vara goda förebilder Ökad kunskapsförmedling i skolan och till allmänheten Färre ungdomar som röker och/eller snusar och använder droger Aktivt arbeta för att minska användningen av tobak. Stödja skolans arbete med antirök- och snuskort Ge ökad kunskap om alkohol, droger och tobak till elever och allmänhet Samrådsgrupp, Ungdomsgruppen Hjo-Ti-borg och Folkhälsorådet. Uppföljning: Årlig drogenkät bland elever i grundskola och gymnasieskola Uppföljning Verksamhetsmålen kommer att genom utvalda indikatorer från det Hälsopolitiska programmet och handlingsplanen 2008 2011 för Tibro kommun och ekonomisk redovisning inom de olika målområdena följas upp i Folkhälsorådets verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen skall vara kommunstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg tillhanda 28 februari 2011. 14

Budget Intäkter Tibro kommun 106 000 Hälso- och sjukvårdsnämnd Östra Skaraborg 106 000 Summa kronor: 212 000 Kostnader Delaktighet och inflytande i samhället 35 000 Ekonomiska och sociala förutsättningar 30 000 Barns och ungas uppväxtvillkor 70 000 Hälsa i arbetslivet 40 000 Miljöer och produkter 15 000 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2 000 Fysisk aktivitet 7 000 Matvanor och livsmedel 6 000 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 3 000 Övrigt Oförutsedda utgifter, möteskostnader, mm 4 000 Summa kronor: 212 000 Tibro Folkhälsoråd 2009-10-21 Claes Jägevall Ordförande Folkhälsorådet Gunnie Axelsson Folkhälsoplanerare 15

16