Härnösands domkyrka OMBYGGNAD AV KORGOLV Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:13 Bodil Mascher
2 INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER 3 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 4 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 5 KÄLLOR 6
3 INLEDNING Under tiden 2001-09-07 2002 har utförts en ombyggnad av korgolvet i Härnösand domkyrka, Härnösands kommun. Restaureringen utfördes av NCC och Beija Borr i enlighet med åtgärdsförslag upprättat av Birgitta Larsson, Format arkitektkontor, 2001-04-08. Länsstyrelsens beslut 2001-06-20 dnr. 225-5330-01 lämnade tillstånd till åtgärderna. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten bibringar restaureringen nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden och ramens intentioner beslut om insatser under restaureringens gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen ska öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden domkyrkan i Härnösand besitter, samt underlätta bibehållandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet har Anette Lund och Mona Sundin deltagit som antikvariska kontrollanter. Rapport och foto: Bodil Mascher. BESKRIVNING OCH HISTORIK I Härnösand byggdes stadens första kyrka enligt vissa källor år 1638 på den nuvarande domkyrkans plats. Den skadades vid branden år 1710 då Hans Biskop deltog i återuppbyggnaden. Den gamla kyrkan användes till år 1836, då den stängdes efter en besiktning. År 1842 grundlades nuvarande domkyrka, som invigdes den 28 juni. Arkitekt var Ludwig Hawerman som omarbetade Johan Adolf Hawermans ritningar från 1842. Domkyrkan är en T-formad vitputsad långhuskyrka med västfasad, kolonnportik och dubbeltorn. Entrétrappan är av granit och entrén omges av fyra fristående kolonner som bär ett entablement med tympanon. Bakom tornen finns ett kupolkrönt torn. Det åttkantiga tornet med lanternin påminner om tornet på C.F. Adelcrantz Adolf Fredrik i Stockholm från 1774. Kyrkan är treskeppig. Kupolen över koret är kassettindelad. Domkyrkan blev ett genombrott för en mera komplex planform och ljusföring. Altaret är halvcirkelformat av gränsat mot östra korväggen med kopplade fönster. Koret belyses dels från lanterninen, dels från de fem fönstren. Kyrkan genomgick omfattande restaureringar 1895 och 1935. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Ändringen gick ut på att ersätta befintligt trappsteg på en höjd av 120 mm med en ramp. Tre skift av befintliga kalkstenar skulle demonteras och bjälklaget skulle sågas bort över denna del. Därefter skulle man formsätta och gjuta en lutande golvkonstruktion (se Birgitta Larssons skiss nedan) och återmontera de gamla kalkstensplattorna. I samband med dessa golvarbeten skulle man ansluta el-kablar för belysning och ljudanläggning. Anslutande pelarsockel skulle målas likt befintlig sockel.
4 VIDTAGNA ÅTGÄRDER Rivningsarbetet påbörjades den 5 november. En provyta under predikstolen togs upp 011115. Då konstaterades att kalkstensplattorna går att lyfta upp från golvet med marginell åverkan, och att de kunde återanvändas. Alla kalkstensplattor monterades bort i de tre skiften. Under plattorna fanns först en slipsats på ca 5 cm med KC-bruk, under denna ett konstruktionsbruk i betong på ca 15 cm. Längst ned låg en träplanka (ev rester av en gjutform) samt en matta av armeringsjärn. Det gamla bruket bilades bort cirka 30 cm. Längst in mot koret tog man bort slipsatsen cirka 6 cm. Under de övriga två skiften närmast bänkraden bilade man bort bruket ned till armeringsjärnet. Kalkstensplattorna rengjorde manuellt från gammalt fogbruk innan de monterades på plats på rampen. Arkitekten skaffade fram mässingslister liknande de befintliga på andra platser i kyrkan för att täcka anslutningarna.
5 Kalkstensplattorna var tandade, dvs ojämna och företrädare för NCC påtalade att det kunde lösas genom en list. Det finns idag mässingslister i anslutning till mattorna i kyrkan och på antikvariens förslag valde man en mässingslist som överrensstämmer med övrig inredning. Korgolvet ombyggt Anslutning med mässingslist. Nya golvplattor främst, äldre golvplattor längst bort. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Det fanns en risk att plattorna skulle spräckas vid borttagandet. Enligt entreprenör fanns två alternativ. Det första alternativet var att ta bort befintliga för återläggning med risk för försening om ny sten måste beställas. Det andra alternativet var att ersätta kalkplattorna med nya tunnare plattor. Ur antikvarisk synpunkt förordades att behålla och återanvända befintliga plattor. Man tog beslutet att göra en testyta på 1 kvm för att se vad som hände med stenen. Två stenar skickades iväg på analys för att bestämma kalkstenstyp. Genom provytan kunde man också beräkna hur mycket nytillverkad sten som eventuellt måste beställas, eftersom leveranstiden är lång.
6 KÄLLOR Kyrkobyggnader 1760 1860. Del 4, Riksantikvarieämbetet. Lamm, Carl Johan: C.J.F. Plagemanns resor 1833-56, utgivna och kommenterade, Band I Lund 1944 Lamm, Carl Johan: C.J.F. Plagemanns resor 1833-56, Planscher, Band II, Lund 1942 Larsson, Birgitta: Program för ombyggnad av korgolv, 2001 04 08 Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningen: Byggmötesprotokoll 2001-09-07, 2001-11-06 och 2002-01-22 Åslund, Daniel: Beskrifning öfver Westernorrlands län, Härnösand, 1878