AVFALLSPLAN FÖR ÅNGE KOMMUN Antagen av Kf 2004-11-15 86 ÅNGE KOMMUN Tekniska förvaltningen 2004-08-05
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 ORGANISATION 3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN 3.1 Nationella mål 3.2 Regionala mål 3.3 Lokala mål 3.4 Miljövårdsprogram för Ånge kommun 3.5 Regionalt samarbete 4 LAGAR SOM STYR AVFALLSHANTERINGEN 4.1 Miljöbalken 4.2 Avfallsförordningen 4.3 Avfallsplanens innehåll 4.4 För renhållningen gällande förordningar 5 GAMLA DEPONIER 6 AVFALLSHANTERING NU OCH I FRAMTIDEN 6.1 Hushållsavfall 6.2 Grovavfall 6.3 Industri-, bygg- och rivningsavfall 6.4 Avfall från behandling av enskilt avloppsvatten. 6.5 Farligt avfall från hushållen. 6.6 Park- och trädgårdsavfall 6.7 Behandling av hushållens elektriska- och elektroniska avfall 6.8 Fastighetsnära hämtning av förpackningar 6.9 Taxesystem 7 BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR 8 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR 8.1 Producentansvar 8.2 Återvinningsstationer 9 AVFALLSMÄNGDER 2
1 BAKGRUND Varje kommun är skyldig att utarbeta en renhållningsordning med föreskrifter om avfallshantering samt en avfallsplan som ska antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, behandlingsmetoder, kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet samt en bedömning av miljörisken för nedlagda avfallsdeponier. Enligt MILJÖBALKEN kap 15 8 och 11 framgår att kommunen har planeringsskyldigheten för att hushållsavfallet tas omhand på ett tillfredsställande sätt. Kommunerna har rätten att använda differentierade taxor, som ett ekonomiskt styrmedel för att minska avfallsmängderna och för att öka återvinningen av material och energi ur avfallet. Från och med 2000-01-01 har även en avfallsskatt införts för att även på detta sätt styra över från deponi till återvinning. 2 ORGANISATION Kommunen har ansvar för hushållens avfall. Tekniska nämnden har verksamhetsansvaret för avfallshanteringen i kommunen. Tekniska Förvaltningen har ansvaret för den praktiska hanteringen av avfallshanteringen. Avfallet samlas in och transporteras bort för behandling av kommunen anlitad entreprenör. Tillsynen över efterlevande av miljöbalken och med stöd av balken meddelade föreskrifter utförs av Miljönämnden. Hushållsavfall Med hushållsavfall och därmed jämförligt avfall avses avfall som uppkommer i hushåll, handel, hotell, restauranger, kontor, skolor m fl genom att människor oavsett ändamålet med verksamheten uppehåller sig i lokal eller anläggning. Till hushållsavfallet hör bl.a. köksavfall, latrin, avloppsslam från slamavskiljare och slutna tankar, mindre skrymmande trädgårdsavfall och hushållens skrymmande avfall i form av utrangerade möbler, emballage etc. Producentansvar Lagstiftat producentansvar för vissa produkter innebär att ansvaret för insamling av dessa ligger hos producenterna och inte hos kommunen. Producentansvar finns idag för förpackningar, returpapper, däck, bilar och elektronik. Hanteringen av de produkter som omfattas av producentansvar sköts av entreprenör. 3
3 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN Avfallsplaneringen är en del av kommunens miljöarbete, för vilket de övergripande målen sätts upp i miljövårdsprogrammet. 3.1 Nationella mål Riksdagen antog under april 1999 15 miljökvalitetsmål. 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan De mål som tydligast har en koppling till avfallshanteringen är mål 2, 11 och 15 som omfattar lakvattenproblematiken, infrastrukturen och utsläpp av metangas från deponier. Naturligtvis omfattas även utsläpp från avfallstransporter och avfallsförbränning. Övriga nationella mål är att: Avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen skall minimeras genom åtgärder i produktionsledet. Avfallets mängd ska minimeras genom åtgärder i både produktions- och konsumtionsledet. Avfall som uppkommer ska återanvändas eller återvinnas i största möjliga utsträckning. Mycket hårda miljökrav skall ställas på omhändertagande av avfall som inte kan återvinnas. Dessutom finns målen att allt avfall till förbränning eller deponering ska vara sorterat. Ett bättre omhändertagande av avfall ska uppnås genom att avfallet sorteras. Sorteringen bör ske vid källan. 3.2 Regionala mål 4
Länsstyrelsen i Västernorrland har i Strategi för regional miljö (STRAM) formulerat den regionala strategin. Arbetet pågår att ta fram regional tillämpning av de 15 nationella miljömålen. 3.3 Lokala mål Det övergripande målet är att bygga ett kretsloppssamhälle där mängden avfall minimeras och det farliga avfallet omhändertas på ett ansvarsfullt och miljöriktigt sätt. I detta arbete ingår att ständigt förändra attityder till avfall och ständigt förbättra hushållens och företagarnas arbete för att främja en miljömässig hantering av allt avfall. All avfallshantering ska präglas av ett ekologiskt anpassat kretsloppstänkande. Möjligheterna till en naturanpassad slutbehandling av avfallet ska beaktas redan i produktions- och konsumtionsledet, både i kommunal och enskild verksamhet. Vårt avfall ska i minsta möjliga mån belasta miljön för framtida generationer. Den totala mängden hushålls- och industriavfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska. Transportarbetet inom avfallshanteringen ska minimeras. Det avfall som inte kan nyttiggöras ska omhändertas på ett sådant sätt att människor och miljö skyddas både på kort och lång sikt. En hög sanitär standard i renhållningen ska eftersträvas. Renhållningens mål på kort och lång sikt bör kontinuerligt diskuteras och fördjupas. De åtgärder som vidtas för att förbättra avfallshanteringen i kommunen ska ha en inriktning mot nedanstående mål: Den totala avfallsmängden hushålls- och industriavfall och dess innehåll av miljöskadliga ämnen ska minska. Transportarbetet inom avfallshanteringen minimeras. Det avfall som inte kan nyttiggöras ska omhändertas på ett sådant sätt att människor och miljö skyddas. En hög sanitär standard i renhållningen ska eftersträvas. Vårt avfall ska i minsta möjliga mån belasta miljön för framtida generationer. 3.4 Miljövårdsprogram för Ånge kommun Kommunens Miljövårdsprogram beskriver avfallsfrågorna på ett sätt som väl överensstämmer med avfallsplanens intentioner. 5
Miljövårdsprogrammet är under omarbetande. 3.5 Regionalt samarbete Befolkningen i Västernorrland minskar samtidigt som kostnaderna för att bedriva renhållningsverksamhet ökar när nya krav införs. Även Ånge kommun har en vikande befolkningsutveckling, trots detta kommer kostnaderna att öka för den kommunala renhållningsverksamheten i Ånge. Anläggningar för förbränning, rötning eller deponering av avfall är stora investeringar som oftast kräver ett större befolkningsunderlag än vad som finns i en enskild kommun. Inom Avfallsprojektet Västernorrland har kommunerna under 1999 inventerat befintlig behandlingskapacitet för avfall och diskuterat former för samverkan. I projektet kom man fram till att kommunerna bör undersöka möjligheter för framtida gemensam drift av någon befintlig kommunal deponi, alternativt hitta en ny lokalisering för en gemensam anläggning. Projektet anser att förbränning av hushållsavfall är den lämpligaste behandlingen av hushållsavfallet. Rötning av organiskt material bedöms av Avfallsprojektet inte kunna motiveras, eftersom kostnaderna skulle vara höga samtidigt som avsättningen för rötresterna saknas. Ånge kommun har för närvarande avtal med Reko Sundsvall AB, om att lämna avfall till Blåberget fram till 2007-12-31. 4 LAGAR SOM STYR AVFALLSHANTERINGEN 4.1 Miljöbalken (SFS 1998:808) Miljöbalken syftar till att skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar utveckling av samhället. För varje kommun ska finnas en renhållningsordning, innehållande en avfallsplan med lokala föreskrifter om avfallshantering. Enligt Miljöbalken (15 kap) är Kommunen ansvarig för avfall från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet inom kommunen. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. Avfallsplanen skall innehålla uppgifter om det avfall som uppkommer i kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Miljöbalken (27 kap) lämnar kommunen rätt att ta ut renhållningsavgift till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga planerings-, kapital- och driftkostnader för renhållningen. Avgiften får tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. 4.2 Avfallsförordningen (2001:1063) Kommunen får meddela närmare föreskrifter om hantering av hushållsavfall. 6
Om det av hälso- eller miljöskäl får Kommunfullmäktige meddela föreskrifter om farligt avfall som inte är hushållsavfall ska transporteras bort och återvinnas eller bortskaffas genom kommunens försorg. Kyl- och frysmöbler ska transporteras bort genom kommunens försorg. Kommunen har även skyldigheten att omhänderta det el-avfall som hushållen inte återlämnar till producenterna i samband med köp. Brännbart avfall ska förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall. Deponering får inte ske av utsorterat brännbart avfall. Deponering av organiskt avfall får inte ske fr.o.m. 2005-01-01. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare som avser att på fastigheten kompostera annat avfall än trädgårdsavfall, ska anmäla detta till Miljönämnden. Brännbart avfall ska förvaras och transporteras bort skilt från annat avfall. Deponering av utsorterat brännbart avfall får inte ske. Deponering får inte ske av organiskt avfall fr.o.m. 2005-01-01. Naturvårdsverket kan meddela föreskrifter om avsteg eller medge dispens. Kommunen ska skicka en kopia av sin avfallsplan till Länsstyrelsen. 4.3 Avfallsplanens innehåll (SNFS 1991:3) En kommunal avfallsplan ska innehålla uppgifter om de avfallstyper som uppkommer inom kommunen, avfallets ursprung och mängder. Avfallet ska indelas i följande grupper: 1. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall 2. Park- och trädgårdsavfall 3. Bygg- och rivningsavfall 4. Avfall från energiutvinning 5. Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten 6. Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten 7. Avfall från utvinning av mineraliska produkter 8. Branschspecifikt industriavfall 9. Ej branschspecifikt avfall 10. Specialavfall Gamla deponier: Planen ska innehålla uppgifter om gamla deponier, riskbedömning ur miljösynpunkt och beslutade åtgärder. 4.4 För renhållningen gällande förordningar Avfallsförordning (2001:1063) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 7
Förordning (1997:645) om batterier Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper Förordning (1997:185) om producentansvar för förpackningar Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck Förordning (1997:788) om producentansvar för bilar Förordning (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Bilskrotningsförordning (1975:348) Bilskrotningslag (1975:343) 5 GAMLA DEPONIER Det finns 22 st inventerade gamla deponier i Ånge kommun. Här ingår även nedlagda slamlaguner. En undersökning gjordes 1984-85 och 1993, enligt Naturvårdsverkets förslag (Allmänna råd för avfallsplanering, SNV 91:1) Under åren 2003 och 2004 har en ny inventering gjorts enligt Metodik för inventering av Förorenade områden MIFO. Det finns 22 st inventerade deponier i Ånge kommun, varav ingen är i bruk. Resultatet från inventeringen visar att: 20 st deponier har placerats i riskklass 4, 2 st deponier i riskklass 2 För de 20 deponierna i riskklass 4 har man bedömt att några åtgärder inte behöver vidtas. För en av de deponier som klassades i riskklass 2 - Svenskbyn, Alby - har deponien tillförts industriavfall i relativt stor omfattning, i vissa fall avfall som idag skulle klassas som farligt avfall. På denna deponi måste kompletterande undersökningar göras innan beslut fattas om nödvändiga avslutningsåtgärder. För den andra deponin - Kaffepannan - har förslag till avslutningsplan inlämnats till Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2003-06-26. 6 AVFALLSHANTERING NU OCH I FRAMTIDEN Enligt Renhållningsförordningen får brännbart avfall inte deponeras ochinte förvaras eller transporteras tillsammans med annat avfall från och med 2002-01- 01, organiskt avfall får inte deponeras från och med 2005-01-01. 8
Med de lagar och förordningar som gäller och som kommer att gälla för den framtida renhållningsverksamheten framstår det som nära nog självklart att Ånge kommun måste ingå ett nära samarbete med en eller flera aktörer på marknaden för att bedriva en ur alla synpunkter riktig renhållningsverksamhet. Någon egen deponianläggning är ur de flesta synpunkter otänkbart. Kaffepannbergets avfallsanläggning stängdes 2002-01-01. En anpassning av behandlingen av hushållsavfallet till de beslutade deponiförbuden måste genomföras. Vid val av avfallsbehandling bör följande prioritering gälla: 1. Återbruk 2. Materialåtervinning 3. Energiåtervinning 4. Deponering Detta betyder att i första hand ska återanvändning eftersträvas, därefter ska så mycket som möjligt lämnas till återvinning. Det som inte kan återanvändas eller återvinnas ska gå till energiåtervinning. Det som därefter återstår går till deponering. Naturvårdsverket föreskriver (NFS 2001:17) att allt avfall ska sorteras i (minst) 3 fraktioner: 6.1 Hushållsavfall 1. farligt avfall, 2. avfall som inte är brännbart, 3. brännbart avfall. Insamling av hushållsavfall sker i plastkärl (190, 370 och 660 liter) och med sidolastande bil. Avfallet vägs vid varje hämtning. Vid enfamiljshus hämtas avfallet varannan vecka om så önskas. För institutioner och flerfamiljshus kan hämtning ske varje vecka. Avfallet lastas om på behandlingsanläggningen och körs för närvarande till Blåbergets avfallsanläggning i Sundsvall för vidare behandling. Behandlingen består i att avfallet sorteras ut i fraktionerna bränsle ca 60%, komposterbart ca 30% och rest (deponi) ca10%.. Kommunen måste anpassa behandlingen av hushållsavfall till de förbud som råder mot deponering av brännbart och organiskt avfall från åren 2002 respektive 2005. Syfte med detta är en strävan att minska deponeringen. Valet av behandlingsteknik bör i första hand styras av möjligheten till avsättning för restprodukterna och av kostnaderna för behandlingen. Ett långsiktigt avtal med en avfalls-/förbränningsanläggning bör upprättas. 9
6.2 Grovavfall Grovavfallet hämtas normalt vid fastighet tre gånger per år. Avfallet sorteras och transporteras bort till olika behandlingsanläggningar för slutligt omhändertagande, t.ex. värmeverk och metallförädling. Detta är ett system som fungerar bra och som bör fortsätta även i framtiden om inte kommande lagar och förordningar säger annat. Mängden insamlat grovavfall har ökat under senare år. Möjlighet att själv lämna sitt grovavfall finns på behandlingsanläggningen. 6.3 Industri-, bygg- och rivningsavfall Industri-, bygg- och rivningsavfall ligger utanför det kommunala monopolet, men kan tas om hand vid behandlingsanläggningen eller t.ex. på Blåbergets avfallsanläggning i Sundsvall. 6.4 Avfall från behandling av enskilt avloppsvatten Hämtning av slam från trekammarbrunnsanläggningar ingår i det kommunalarenhållningskollektivet. Slammet behandlas i två behandlingsanläggningar, en i Torpshammar och en på Kaffepannan, ca 1.1 km väster om Ånge. Utredningar för att omhänderta slam på ett optimalt sätt pågår. Minskning av transportarbetet för slam från enskilda avloppsanläggningar kan ske genom att slamsuga endast ytslam och bottensats eller genom användning av portabla slamavvattnare. Detta bör studeras och utvärderas. Ambitionen är också att debitering ska ske efter volym. Slamavskiljare och slutna tankar har ID - märkts för att få ett effektivare debiteringssystem. 6.5 Farligt avfall från hushållen Insamling av hushållens farliga avfall görs med miljöbil två gånger per år. Det insamlade avfallet sorteras på behandlingsanläggningen och transporteras sedan till ett slutligt omhändertagande. Farligt avfall kan även lämnas på behandlingsanläggningen. 6.6 Park- och trädgårdsavfall Park- och trädgårdsavfall är exempelvis grenar, kvistar och löv från skötsel av offentliga och privata grönområden. Det är ett önskemål att Kommunen iordningställer en plats där allmänheten kan lämna sitt trädgårdsavfall. Detta har också gjorts som ett provisorium i Ånge. Det bör arbetas fram en permanent lösning där park- och trädgårdsavfall kan lämnas i Ånge och i Fränsta. 6.7 Behandling av hushållens elektriska- och elektroniska avfall Från 2001-07-01 gäller förordningen (2000:208) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. 10
Produkter som innefattas av producentansvaret är t.ex. hushållsmaskiner, mobiltelefoner, leksaker m m. Hushållens elektriska- och elektroniska avfall hämtas vid fastighet två gånger per år. Avfall kan också lämnas på behandlingsanläggningen. Avfallet sorteras och transporteras till destruktion av producenternas organisation El-Kretsen. 6.8 Fastighetsnära hämtning av förpackningar Diskussioner pågår mellan Miljödepartementet, Kommunförbundet och RVF Svenska Renhållningsverksföreningen om en ändring av insamlingen av de fraktioner som idag ligger under producentansvaret. Man kan idag åtminstone inom Ånge kommun se att systemet med återvinningsstationer inte fungerar tillfredställande. Man kan på goda grunder tro att systemet skulle fungera bättre om hämtning av avfallet sker vid fastighet. Det viktiga är att Kommunen får kostnadstäckning för detta arbete och för övriga kostnader detta skulle medföra. 6.9 Taxesystem Kommunen har sedan ett antal år tillbaka haft ett taxesystem som stimulerar hushållen till att källsortera och att kompostera. Taxan är viktbaserad. Taxan är utformad med en fast årlig avgift samt två rörliga, en per hämtning och en per kg. Någon förändring av taxans uppbyggnad är inte aktuell. Systemet med viktbaserad taxa har fungerat över förväntan bra. Det har varit mycket få klagomål på själva vägningssystemet under de år som det har varit i bruk. Vi kan inte se att det finns något skäl till att frångå vägningsförfarandet. 7 BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR Kaffepannbergets avfallsanläggning är stängd sedan 2002-01-01. Enligt beslut av Länsstyrelsen 2002-02-21, så har delar av avfallsanläggningen gjorts om till en behandlingsanläggning. För närvarande är det enbart slamhantering som pågår vid Kaffepannbergets behandlingsanläggning. Kommunen har ytterligare en behandlingsanläggning för våtslam, Torpshammars behandlingsanläggning. 11
8 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR 8.1 Producentansvar Förordningen om producentansvar för förpackningar av glas och wellpapp träddei kraft 1994-01-01 och utvidgades till att omfatta även returpapper, plast-, pappersoch metallförpackningar 1994-10-01. Från och med 2001-07-01 ska producenterna även ta hand om uttjänta elektriska och elektroniska produkter. Från och med 1999 01 01 gäller också producentansvar för bilar och däck. Producent är den som tillverkar, importerar och säljer förpackningar eller färdigförpackade produkter. Förordningarna tydliggör ansvaret för information, insamlingssystem och återvinning. Producentföretagen har ett kollektivt uppdrag vilket inneburit att de flesta producenter har anslutit sig till olika materialbolag som bildats för att genomföra producentansvaret. Gemensamma frågor samordnas av Förpackningsinsamlingen (information, återvinningsstationer m. m.) dock inte för bilar och däck. 8.2 Återvinningsstationer Producenternas organisation för återvinningen bygger på att det ska finnas en återvinningscentral per 1000-1200 personer. Vidare ska det finnas en station där det bor minst 500 personer och vara beläget vid ett centrum, affär, kyrka m. m.. Företag ska kunna lämna sina förpackningar på minst ett centralt ställe i varje kommun. För närvarande finns 11 ställen i kommunen där allmänheten kan lämna sina förpackningar. Kommunen har inget juridiskt ansvar för återvinning av förpackningar. Däremot finns ett allmänt intresse av att hushållen ska ha tillgång till ett fungerande återvinningssystem, då kommunen är angelägen om att källsorteringen fungerar och utvecklas. 9 AVFALLSMÄNGDER. År 2003 Avfallsslag ton/år kg/inv. Hushållsavfall 1 800 ton 163 Hushållens grovavfall 1 450 ton 130 Slam fr. trekammarbrunnar 4 680 ton Kyl- och frysenheter 30 ton 5 12
Hushållens farliga avfall 22 ton 2 Producentansvar: Elektronikskrot 39 ton 3 Återvunnet glas (Mattssons) 170 ton 15 Återvunnet papper (Mattssons) 900 ton 79 Industriavfallet utanför den kommunala hanteringen: Avfallsslag ton/år Spillbark 120 Aska 200 Industriavfall 4 500 Byggavfall 300 Farligt avfall 120 I kommunen totalt ca 14 300 ton. 13