Tryckning från Internet En översikt av standarder

Tryckning från Internet En översikt av standarder Mathias Westin Institutionen för industriell teknologi/digital Printing Center, Mitthögskolan - Examensarbete B, 10 p, Elektroingenjör, 120 p FSCN rapport nummer: R-02-27 Februari, 2002 Mid Sweden University Fibre Science and Communication Network SE-851 70 Sundsvall, Sweden Internet: http://www.mh.se/fscn

Våren 2000 Tryckning från Internet Abstract Today many people have access to the Internet and are using the web as a source to information. A big problem is that there are no easy ways to print the information. Frequently when print out is made, pictures on the WebPages get wrong colors, pictures are missing, the text get chopped with out any warning that the text is outside the margin, or the layout is different than on the screen. This paper reviews standards of today for layout used on the web like HTML (HyperText Markup Language), CSS (Cascading Style Sheets), and the standard for parallel publishing today SGML (Standard Generalized Markup Language), and PDF (Portable Document Format) that will take over the role as standard for publishing after PostScript. New standards reviewed in this paper are XML (extensible Markup Language), and XSL (extensible Stylesheet Language). Tests of how and if the standards are working were conducted: HTML with CSS was tested in Microsoft Internet Explorer 5. PDF was tested with the web capture function in Adobe Acrobat 4.0. Transforming the XML document written in a standard called DocBook to PDF and HTML were tested with an Apache 1.3 webserver running the Apache Cocoon 1.7.2 servlet on Apache JServ 1.1 module. How the same document in SGML, could be published as HTML and RTF, were tested with Jade. The only standard that works reliable today and making a good result is PDF. It is possible to convert XML pages to HTML and PDF. Because XML has massive support from W3C (World Wide Web Consortium) it will probably become the new standard for the web.

Tryckning från Internet Våren 2000 Sammanfattning Idag har många tillgång till Internet och använder webben som en källa för information. Ett stort problem är att utskrifter av informationen inte kan göras på ett enkelt sätt. Vid utskrift händer det ofta att bilder får felaktiga färger, att bilder inte skrivs ut, att textrader kapas utan förvarning, att texten ligger utanför marginalen och att informationen inte har samma utseende efter utskrift. I denna rapport görs en översikt över de vanligaste standarderna för layout på webben. Standarder som tas upp är HTML (HyperText Markup Language), CSS (Cascading Style Sheets), SGML (Standard Generalized Markup Language) som är standarden för parallell publicering idag och PDF (Portable Document Format) som är standarden som kommer att ta över efter PostScript som ledande för publicering i tryck. En del nya standarder som inte är färdig utvecklade tas även upp som XML (extensible Markup Language) och XSL (extensible Stylesheet Language). Tester som genomfördes är: HTML och CSS testades i Internet Explorer 5. PDF testades med web capture funktionen i Adobe Acrobat 4.0. Konverterade XML-dokument från dokument skrivna i en standard kallad DocBook till PDF och HTML. Detta gjordes med en servlet Apache Cocoon 1.7.2, som kördes på en webbserver Apache 1.3 med Apache JServ 1.1 installerad. Hur samma dokument i SGML kunde publiceras som HTML och RTF testades med programmet Jade. Den enda standard som fungerar och ger ett bra resultat är PDF. Det är möjligt att konvertera XML sidor till både HTML och PDF. Eftersom XML har ett starkt stöd från W3C (World Wide Web Consortium) så kommer den att bli den nya standarden för webben inom kort.

Våren 2000 Innehållsförteckning Tryckning från Internet 1 Termer och Förkortningar 1 2 Förord 2 2.1 Elektroingenjör........................................2 2.2 Modo Paper...........................................2 2.3 DPC.................................................2 3 Introduktion 3 3.1 Uppgift..............................................3 3.2 Syfte................................................3 3.3 Begränsningar.........................................3 4 Bakgrund 4 4.1 Beskrivning av problemet................................4 4.2 Beskrivning av trycktekniker..............................4 4.2.1 Bläckstråleskrivare...................................4 4.2.2 Xerografiska processen...............................5 4.2.3 Offset.............................................6 5 Metoder 7 5.1 Informations inhämtning.................................7 5.1.1 Studiebesök........................................7 5.1.2 Websökning........................................7 5.1.3 Litteratur..........................................7 5.2 Praktiska Försök.......................................7 5.2.1 Direkt från Microsoft Internet Explorer...................7 5.2.2 Genom att konvertera HTML till PDF....................7 5.2.3 Med hjälp av layout mallar CSS.........................8 5.2.4 Genom att spara Office 2000 dokument som HTML.........8 5.2.5 Använda XML-kod..................................8 5.2.6 Använda SGML-kod.................................9 6 Internet - En kort litteraturstudie 10 6.1 Historien bakom webben, HTML..........................10 6.1.1 CSS.............................................12 6.2 W3C...............................................14 6.3 SGML..............................................15 6.3.1 DSSSL...........................................16 6.3.2 DocBook.........................................17 6.4 XML...............................................19 6.4.1 XSL.............................................20 6.4.2 XLink...........................................21 6.4.3 DOM............................................22 6.4.4 RDF.............................................22 6.4.5 XHTML..........................................23 6.4.6 SVG............................................24 7 Trycka från internet - Litteraturstudie 25 7.1 Direkt från Microsoft Internet Explorer.....................25 7.2 Med PDF tekniken.....................................25 7.2.1 Kort beskrivning av hur tryckning går till................25 7.2.2 PDF.............................................26

Tryckning från Internet Våren 2000 7.2.3 PostScript........................................26 7.3 Med programstöd......................................28 7.3.2 Framemaker +SGML................................28 7.3.3 Epic Publisher.....................................28 8 Praktiska försök 29 8.1 Utskrift med Internet Explorer............................29 8.2 Konvertering till PDF med web capture.....................31 8.3 Test av CSS..........................................33 8.4 HTML i Office 2000...................................34 8.5 Test av XML.........................................35 8.5.1 En kommandoradslösning............................35 8.5.2 En webbserverlösning...............................35 8.6 Test av SGML........................................38 9 Slutsatser 40 10 Rekommendationer 41 10.1 Vad kan göras idag?...................................41 10.2 Vad är möjligt i framtiden?..............................41 11 Referenser 42 Bilagor Utskrifter i Internet Explorer.........................Bilaga 1 KK-stiftelsen....................................Bilaga 1.1 DPC..........................................Bilaga 1.2 Modo Paper, information saknas.....................bilaga 1.3 Modo Paper, när delsida är vald.....................bilaga 1.4 Utskrifter efter konvertering till PDF...................Bilaga 2 KK-stiftelsen....................................Bilaga 2.1 DPC..........................................Bilaga 2.2 Modo Paper....................................Bilaga 2.3 Test av CSS......................................Bilaga 3 Stilmallen som användes...........................bilaga 3.1 Utskrifter i Office 2000.............................Bilaga 4 Källkod HTML..................................Bilaga 4.1 Utskrift från Word 2000...........................Bilaga 4.2 Utskrift från Internet Explorer.......................Bilaga 4.3 Test av XML.....................................Bilaga 5 Källkod XML...................................Bilaga 5.1 Utskrift av HTML................................Bilaga 5.2 Utskrift av PDF..................................Bilaga 5.3 Test av SGML....................................Bilaga 6 Källkod SGML..................................Bilaga 6.1 Utskrift av HTML................................Bilaga 6.2 Utskrift av RTF..................................Bilaga 6.3

Våren 2000 Termer och förkortningar 1 Termer och förkortningar CERN CMYK CSS DPC DSSSL DTD FOSI HSB HTML HTTP ICC OPC OPI PDF RGB RIP,ripp RTF SCSI SGML srgb URL URI W3C XHTML XML XSL XSL FO XSLT Centre European pour la Recherche Nucleaire eller European Laboratory for Particle Physics Cyan, mangenta, gul och svart Cascading Style Sheets. Språk för layout till HTML och XML. Digital Printing Center. Digitalt provtryckningscentrum vid Mitthögskolan. Document Style Semantics and Specification Language. Språk för layout till SGML Document Type Definition. Definierar vilken struktur, vilka element och attribut som ska vara tillgängliga i dokumentet. Formatting Output Specification Instance. Ett språk för layout till SGML. Hue, Saturation, Brightness, modell som beskriver färger HyperText Markup Language. HyperText Transfer Protocol. Protokoll för överföring av webbsidor. International Color Consortium. Skapare av en internationell standard av profiler för färger (ICC-profiler). Organic PhotoConductor Open Prepress Interface Portable Document Format. En vidareutveckling av PostScript. Röd, grön och blå, modell som beskriver färger Raster Image Processor Rich Text Format Protokoll för dataöverföring mellan datorenheter. Stanard Generalized Markup Language standard RGB. Standard för färger på webben som förordas av W3C. Universal Resource Locators Universal Resource Identifier World Wide Web Consortium. Extensible HyperText Markup Language Extensible Markup Language Extensible Stylesheet Language XSL Formatted Objects XSL Transfomations

Förord Våren 2000 2 Förord Detta är ett examensarbete som utförts som ett led i elektroingenjörsutbildningen med inriktning datorsystem. Examensarbetet är genomfört vid DPC (Digital Printing Center) på uppdrag av och med handledning från Modo Paper. Handledare och examinator vid Mitthögskolan: Lars Eidenvall. Handledare vid Modo Paper: Nils Pauler. Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare, för den hjälp och engagemang de bistått mig med. 2.1 Elektroingenjörsutbildningen Examensarbetet har skett som ett led i elektroingenjörsutbildning vid Mitthögskolan i Örnsköldsvik på institutionen för industriell teknologi. Utbildningen leder till en högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elektroteknik. I Inriktning mot datorsystem läses tredje året kurser i datorteknik istället för elektroteknik. 2.2 Modo Paper Modo Paper är Europas tredje största finpapperstillverkare. Modo Paper har 6500 anställda. Vid forskning och utvecklingsavdelningarna i Örnsköldsvik och Stockstadt är 110 anställda. 2.3 Digital Printing Center DPC är ett centrum för provtryckning, utbildning och forskning som byggs upp av skogsindustrin och den grafiska industrin tillsammans med Mitthögskolan.

Våren 2000 Introduktion 3 Introduktion 3.1 Uppgift Uppgiften var att göra en översikt av de idag mest använda presentationstekniker på Internet, med tonvikt på hur det går att skriva ut informationen. Identifiera och beskriva standarder för tryckning från Internet. Förbereda en webbpresentation av DPC:s hemsida så att denna går att skriva ut med en grafiskt väldesignad layout. Om det finns tid skall DPC:s hemsida tryckas i en Cromapress. 3.2 Syfte Syftet var att utreda på vilka sätt som utskrifter och tryckning från Internet kan göras idag. 3.3 Begränsningar För webbstandarder har jag medvetet försökt att hålla mig till de standarder som W3C står bakom. Jag är medveten om att det finns andra standarder t ex Macromedia Flash men eftersom de kräver plugin för att fungera har jag valt bort dessa. När det gäller tryckning har jag hållit mig till de öppna de facto standarder som PostScript och PDF utgör (Dom används även i hårdvara). Här har jag medvetet undvikit t ex Word dokument för även om dessa kan läggas ut på webben kräver detta att mottagaren har Word eller Word Viewer.

Bakgrund Våren 2000 4 Bakgrund 4.1 Beskrivning av problemet Internet används i samhället mer och mer som en källa till information. Tanken med Internet är att du skall kunna surfa runt på webben och på ett interaktivt sätt välja ämnen som du är intresserad av. Materialet på Internet är för det mesta inte upplagt i en sekventiell följd som i en bok eller folder, utan är länkad med olika knappar eller aktiva ytor på webbsidan. När du skriver ut information från Internet måste du göra många utskrifter innan du skrivit ut all den information som du är intresserad av. Ofta blir du missnöjd med resultatet då bilder försvunnit och färgerna blir felaktiga. Anledningen till detta är att webbdesigners inte gör materialet tillgängligt för parallell publicering (för publicering på Internet och för olika tryckutrustning). Det finns många standarder som till exempel SGML, XML och PDF som hjälper webbdesigners att göra materialet lämpligt att användas till parallell publicering, så att information på webben kan skrivas ut som en väldesignad A4-utskrift eller som folder. 4.2 Beskrivning av trycktekniker Av de olika typer av skrivare som finns idag på marknaden är bläckstråle och laserskrivarna de vanligaste. Bläckstråleskrivarna är vanligaste typen för färgutskrifter och vid små volymer. Laserskrivarna ger med sin robusta konstruktion möjligheter till att skriva ut större volymer. Många hushåll har vid köp av datorpaket fått med de billigare bläckstråleskrivarna. På företagen är laserskrivarna vanligare, där ställer man högre krav på utskriftshastighet och vill kunna skriva ut större mängder. Tryckning av större upplagor kan ske på flera olika sätt. Det vanligaste idag är offsettryck. En relativt ny metod är digitalttryck som är mer lönsam vid korta serier. Ett exempel på en sådan tryckpress är Chromapress från AGFA. Digitalttryck bör ses ur perspektivet att allt fler företag går över till JIT-tänkande (Just In Time) och har korta serier och snabb omställningstid till nya produkter. Korta serier betyder att färre reklamblad och broschyrer trycks upp för varje produkt. En kort beskrivning av tekniken bakom skrivarna och tryckpressteknik ges nedan: 4.2.1 Bläckstråleskrivare Två ledande utskriftmetoder finns: Termisk och piezoelektrisk. Den termiska metoden fungerar genom att värma bläcket i en bläckkammmare tills en ångbubbla skapas. Ångbubblan expanderar ut genom ett litet

Våren 2000 Bakgrund hål. När bubblan spricker följer bläcket med ut på pappret. Kammaren återfylls samtidigt på grund av det undertryck som skapats. Den piezoelektriska metoden bygger på att en piezokristall vibrerar då en spänning läggs över den. För att placera en droppe bläck på papper låter man kristallen vibrera och därigenom trycka ut bläcket. Bläckstråletekniken används idag för små bordsskrivare, men även för storformat skrivare. [1] 4.2.2 Xerografiska processen Den xerografiska processen används i de flesta kopiatorer, i laserskrivare och i en del digitala tryckprocesser. En trumma av fotokonduktoriskt material laddas upp. Bilden som skall tryckas ritas sedan upp av laser eller lysdioder på trumman. Där trumman nu är laddad fastnar tonerpartiklarna så att en färdig bild för tryck skapats på trumman. Tonern överförs nu till pappret genom att det laddats upp till en högre potential än trumman. När toner kommit över till pappret fixeras den med värme och tryck. För färgtryck finns olika metoder med en trumma för varje färg, eller en teknik där färgen i fyra steg överförs till ett transportband och sedan över till pappret. [2] Laserskrivare Laserskrivare använder precis som de flesta kopiatorer den xerografiska principen när de skriver ut dokument. Färglaser fungerar på samma sätt fast den är mer komplicerad eftersom fyra processfärger CMYK då skall föras över till pappret. [2] Chromapress Chromapress är ett system för att trycka dokument på begäran (ondemand) som lanserades av AGFA 1993. Mjukvaran i systemet ger möjligheter till färgstyrning, kö för inmatning, schemaläggning av jobb, biljetter för varje jobb, imposition, multiprocessor rippning och automatisk dubbelsidig utskrift. Ett avancerat temperatur och luftfuktighetssystem är inbyggt som konditionerar pappret före tryckning. Systemet ger möjligheter till att göra förändringar av dokumentet under tryckning, dvs text, grafik, bilder kan göras personliga till mottagaren. Systemets fyra huvudkomponenter är: Mjukvara för förberedelse av jobb. Server mjukvara. Raster image processor (RIP, ripp på svenska).

Bakgrund Våren 2000 Tryckenheten. Filerna som tas emot är PostScript filer vilket gör systemet kompatibelt med många program som t.ex. QuarkXPress, Adobe PageMaker och InDesign. Jobben skickas till tryckservern med arbetsstationen. Jobb från systemen runt omkring och från nätverket kommer in i serverns utskriftskö. Både tryckserver operatören och skaparen av original jobbet ges möjlighet att specificera variabler så som: färgstyrning, papperstyp, enkel- eller dubbbelsidigttryck, mm. Tryckservern använder informationen till att förbereda filerna för rippen. Mjukvaran stödjer industristandarden för filserver specifikationer OPI (Open Prepress Interface). Detta tillåter att bilder med hög upplösning stannar på en plats vilket minskar trafiken över nätverket, ökar hastigheten på systemet och gör filerna åtkomlig från höghastighetsrippen. Arbetet går från tryckservern till rippen över ett höghastighets SCSI-interface. Med detta system undviker man den flaskhals som kommunikationen oftast innebär i ett trycksystem med högupplösta färgbilder och korta serier. Snabb omvandling av RGB till CMYK och CMYK till RGB ges av rippen, vilket gör att filerna inte behöver vara färgseparerade. Färgstyrning är integrerat i rippen. Arbetet skickas sedan från rippen till tryckenheten över ett höghastighets videointerface. Tryckenheten är en digital fyrfärgstryckpress (CMYK). Tryckenheten bygger på den xerografiska principen. Den använder en utskriftsmotor på 600dpi, med variabel punktdensitet (64 gråskalor). Tryckhastigheten är 17,5 dubbelsidiga A3-sidor per minut eller 35 dubbelsidiga A4-sidor per minut. Tryckenheten består av 8st individuella färgenheter för att skriva båda sidorna samtidigt. Vilket medför hög överföringshastighet oberoende av antalet färger och duplex. En färgenhet består av en bildskapande OPCtrumma (Organic PhotoConductor) och en tonerdel. [3] 4.2.3 Offset Våtoffset utnyttjar den litografiska principen: Tryckande och icke tryckande ytor har olika kemiska egenskaper. De tryckande ytorna drar åt sig tryckfärgen och de icke tryckande ytorna stöter bort färgen. Vatten används för att färgen inte ska fastna på de icke tryckande ytorna. Där av namnet våtoffset. Det finns även vattenfri offset och då använder man ett silikonskikt för att skilja de icke tryckande från de tryckande ytorna. Offset är en indirekt tryckmetod. Tryckplåtscylindern överför först tryckbilden på en gummidukscylinder som sedan överför den på papper. [2]

Våren 2000 Metoder 5 Metoder 5.1 Informationsinhämtning Informationsinsamlingen skedde kontinuerligt under arbetets gång, ett stort problem har varit att sovra bland den information som jag hittat. 5.1.1 Studiebesök Studiebesök gjordes vid Umeå Universitet där en översiktlig genomgång av XML hölls av Frida Mörtsell och Bengt Erik Johansson. Besöket gjordes efter kontakt mellan Nils Pauler och Bengt Erik Johansson. Syftet med besöket var att försöka få ett klargörande om det är möjligt att använda XML för parallell publicering. Efter besöket fick jag tillgång till Frida Mörtsells rapport om XML (XML as an Interchange Format in a Platform Independent System). 5.1.2 Webbsökning En stor del av materialet till denna rapport är hämtat från Internet. Som utgångspunkt användes W3Cs webbplats (www.w3.org) eftersom de står bakom en stor del av standarderna för Internet. Jag gjorde även sökning med sökmaskiner för att hitta mer information om vissa ämnen. 5.1.3 Litteratur Några böcker inhandlades under examensarbetets gång för att få information i mer sammanhållen form. Eftersom information om ämnet snabbt blir gammal har jag försökt att kontrollera information som jag fått från böckerna med nyare information på nätet. 5.2 Praktiska Försök Alla utskrifter skedde på en dator som hade Windows 98 som operativsystem och med en laserskrivare Optra E310 installerad. Färgutskrifter testades på en Xerox DokuPrint C55. 5.2.1 Direkt från Microsoft Internet Explorer För att få en referens till hur utskrifterna ser ut vid utskrift från Internet användes Microsoft Internet Explorer 5. Jag testade därför att skriva ut sidor med olika utseende och svårhetsgrad. Utskrift av följande sidor testades: KK-stiftelsens första sida, en sida på Modo Paper webbplats (byggd med ramar), en sida på DPCs hemsida (byggd med ramar) och en sida på Adobes webbplats. 5.2.2 Genom att konvertera HTML till PDF I Adobe Acrobat 4 för Windows finns en funktion för att ladda ned och konvertera webbsidor till PDF. Denna funktion finns även som plug-in till

Metoder Våren 2000 Macintosh och kommer troligtvis att finnas i kommande versioner av Acrobat. För att testa web captue avänder jag samma webbplatser som i testet av Internet Explorer. 5.2.3 Med hjälp av layout mallar CSS Webbläsarna som finns idag (stabila versioner) är Microsoft Internet Explorer 5, Netscape Communicator 4.7 och Opera 3.5. Alla har stöd för CSS1 men stödet för CSS2 är inte fullständigt. För utskrift är stödet för mediatypen print intressant att kontrollera eftersom det är den som styr utskriften. Enligt specifikationerna har Opera 3.5 stöd för media typerna all, screen. Detta gör att Opera inte kan styra utskriften. [4] Enligt Microsoft har Internet Explorer stöd för typerna all, screen samt lite stöd för print. Netscape Communicator har inte någon stöd för print. Testade därför hur utskriften kan styras i Internet Explorer. I detta test varierades värdet på olika parametrar. Parametrar som var intressanta testa: marginaler, sidbrytningar, typsnitt och storlekar på text och rubriker. 5.2.4 Genom att spara Office 2000 dokument som HTML Dokument sparade i Office 2000 som HTML kan omvandlas tillbaka utan att information tappas. Hur detta går till undersöktes genom att spara en testsida som HTML och sedan öppna denna i Anteckningar. 5.2.5 Använda XML-kod XML är idag inte någon färdig standard eftersom en del av de omkringligggande standarderna inte är klara. I senaste versionen av Microsoft Internet Explorer finns XML och XSLT implementerat, vilket kommer att leda till ökat stöd i framtiden för XML. Nuvarande stödet gör det möjligt att med XSL och CSS skapa mallar hur dokumentet ska presenteras i webbläsaren. Att Internet Explorer implemeterat XML och XSLT är bra eftersom detta leder till att många kan gå över till XML. Dock leder detta inte till någon förbättring av utskrifterna så länge som CSS2 inte är fullständigt implementerat. Däremot är det väldigt intressant att konvertering av ett XMLdokument kan ske till dels HTML för webben och dels till PDF för tryckning. Ett test för att kontrollera hur bra resultatet blir var därför intressant att göra. Detta gjordes genom att skapa ett DocBook dokument i SoftSquad XMetaL som sedan konverterades till HTML och till PDF. Konverteringen skedde dels genom att köra program på kommandoraden men även genom att låta en webbserver konvertera dokumentet vid förfrågan.

Våren 2000 Metoder 5.2.6 Använda SGML-kod För att testa SGML använde jag mig av DocBook-dokumentet skapat för XML med några modifieringar. Definitionen av dokumentet ändrades från att vara ett XML-dokument till att vara ett SGML-dokument. För att konvertera dokumentet för webb och tryck användes DSSSL-mallar som skapats av Norman Walsh. Verktyg för konvertering var Jade som är ett program som använder DSSSL-mallar på SGML-dokument. Giltighetstesten av SGML-dokumentet gjordes med programmet nsgmls.

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 6 Internet - En kort litteraturstudie 6.1 Historien bakom webben, HTML En föregångare till webben skulle man kunna kalla de sinnrika system av korsreferenser och marginal anteckningar som munkarna på medeltida kloster förde i sina böcker. Moderna tankarna på ett system för länkning av dokument började med en artikel av Vanevar Bush, som var rådgivare till President Roosevelt under andra världskriget. I denna artikel föreslog Bush en maskin som skulle lagra text och bilder, där varje liten bit av informationen skulle kunna länkas samman med en valfri annan bit. [5,6,7] Termerna Hypertext och Hypermedia myntades 1965 av Ted Nelson. I en artikel förklarar Nelson: Med Hypertext menas icke sekventiell skrift/text som delar sig och överlåter valet till läsaren, läses lättast på en interaktiv skärm. [5,6] Det första hypertextbaserade systemet skapades 1967 av en grupp forskare vid Brown University, under ledning av Dr. Andries van Dam. Åren där efter skapades liknande system på flera andra universitet.[6] I mars 1985 lämnade Tim Berners-Lee en rapport om ett projekt han ville starta (Information Management: A Proposal) till sina överordnade på CERN. I denna rapport visade han på fördelar med att låta gästande forskare lämna sina bidrag till forskningen på CERN i ett hypertext baserat system. Projektet startades 1990 och döptes till World Wide Web. 1991 släpptes servern och läsaren till utomstående, protokollet för kommunikation mellan dessa HyperText Transfer Protocol (HTTP), språket för att skapa webbsidor HyperText Markup Language (HTML) och beskrivningen av länkar Universal Resource Locator (URL) skapade grunden för webben.[5,8] Den första grafiska webbläsaren med klickbara länkar Mosaic skapades 1993 vid University of Illinois NCSA (National Center for Supercomputing Applications) av grupp studenter under ledning av Marc Andreesen. Andreesen är sedan med och startar ett företag som sedermera blir känt som Netscape. [5,7,8] Netscape skapas av Marc Andreesen och kollegor tillsammans med Jim Clark i mars 1994. [5,7] The World Wide Web Consortium (W3C) skapades i oktober 1994. Deras huvudsakliga mål är att främja standarder för utvecklingen av webben och skapa specifikationer och göra referens mjukvara. [7] Under 1995 blir webben mer och mer kommersialiserad. Netscape Navigator lägger till många nya element som utökar HTML-standarden. [5] HTML är inte ett sidlayoutspråk utan ett språk för att märka upp dokumentets strukturer. Formatteringen var tänkt att vara separerat från strukturen. SGML användes för att definiera HTML. Elementen som skulle få använ-

Våren 2000 Internet - En kort litteraturstudie das skapades i en DTD. Som webbdesigner kan man inte säkert veta vilken upplösning som används när informationen visas. Detta är ett av skälen till varför layout inte bör användas i HTML-koden. HTML nivå 0, 1: Här lades grunden till HTML med element som: rubriker, listor, bilder och länkar. [9] HTML nivå 2: Skapade möjligheter till interaktion med användarna mha inmatning i formulär. [9] HTML nivå 3: Den stora nyheten var tabeller som gav nya möjligheter att visa data. Tabeller används även för layout ändamål även om detta inte var tanken med tabellerna från början. [10] HTML nivå 4: Släpptes i december 1997. Ramar (frames) lades till, används för att dela upp webbläsarens fönster i flera delfönster. [11] I HTML finns få möjligheter till att kunna styra utskrifter. Tanken med HTML är att strukturera information och inte styra layout. Därför bör man inte försöka styra utseendet på informationen med HTML. En grundregel bör vara att inte använda ramar (frames) på webbsidor då utskriftfunktionen i webbläsarna inte klarar av att presentera dessa på ett bra sätt. Exempel 6.1 visas strukturen hos ett enkelt HTML-dokument. Exempel 6.1 <!DOCTYPE HTML PUBLIC -//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN > <HTML> <HEAD> <TITLE>Forskning vid Digital Printing Center</TITLE> </HEAD> <BODY> <H1>Forskning vid DPC</H1> <P>Såväl tekniska som humanistiska frågor om framtidens medieteknik begrundas i ett antal forskningsfrågor. </P> <H2>Avancerad tryckerilokal</h2> <P>För att möjliggöra forskning av högsta internationella klass har under året en tryckerilokal ordningställts med en mycket avancerad klimatanläggning. Under året har vidare ett brett nätverk upparbetats med ett flertal initierade forskningsprojekt som följd. </P> </BODY> </HTML>

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 6.1.1 CSS CSS (Cascading Style Sheet) är en rekommendation skapad av W3C, som ger möjlighet att skapa riktlinjer för hur dokumentet ska presenteras av olika presentationsenheter. Kan användas till både till HTML och XML dokument. Se figur 6.1 hur CSS används med HTML. HTML utan layout Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text + Layoutmall i CSS HTML med layout Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Text Figur 6.1 Beskrivning hur HTML och CSS kompletterar varandra. Rekommendationer som publicerats av eller som är påväg att publiceras av W3C: Den först publicerade rekommendationen för CSS kom 1996 (CSS1). Rekommendationen beskriver CSS och enklare formatering t.ex färger, typsnitt och bakgrundsbilder. Webbläsarna stödjer helt eller delvis denna rekommendation. [12,13] Den senaste rekommendationen släpptes 1998 (CSS2). Lägger till stöd för olika stilmallar beroende på vilken medietyp dokumentet skall presenteras på. Stöd för nedladdning av typsnitt, samt positionsbestämmning för element och tabeller lades till. Vissa delar har stöd av webbläsarna. [12,14] En ny rekommendation är under bearbetning (CSS3) den kommer att utöka CSS2. Saker som kan komma att tas med här är t.ex. sidhuvud och sidfot till mediatyper som sidbryts och färgprofiler, srgb som rekommenderas av W3C eller ICC-profiler en standard som tagits fram av ICC (International Color Consortium). Tanken är att CSS3 ska göras i moduler vilket kommer underlätta för webbläsarna att implementera en modul och sedan framhålla detta i marknadsföringen. [12] I och med CSS2 finns möjlighet till att styra hur webbläsaren ska hantera utseendet på utskriften av en webbsida. Vid implementering av denna och CSS3 så kommer utskrifter av webbdokument att bli bättre. Layout kan

Våren 2000 Internet - En kort litteraturstudie bestämmas av den som gjort dokumentet eller av den som skall skriva ut dokumentet. Färger kommer bli de som webbdesignern/användaren valt. Samma layout kan sedan lätt återanvändas på många dokument. Ett exempel på hur layout kopplas till HTML-dokumentets element visas i exempel 6.2. Exempel 6.2 P { } H1 { } font-size : 12; font-family : Times New Roman; color : Black; font-size : 24; font-weight : bold; color : Blue; font-family : Arial;

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 6.2 W3C W3C grundades i oktober 1994 av Tim Berners-Lee vid MIT/LCS i samarbete med CERN och med stöd från DARPA och EU kommissionen. W3C mål: Är att göra webben tillgänglig för alla genom att framhålla tekniska lösningar som har i åtanke de stora skillnader i kultur, utbildning, möjligheter, materiella resurser och fysiska gränser för användare på alla kontinenter. Att göra mjukvarumiljöer som tillåter varje användare att på bästa sätt använda webbens resurser. Att guida webbens utveckling och i åtanke ha de legala, kommersiella och sociala frågor som kan uppstå med denna teknik. [15] W3C vision: W3C framhåller och utvecklar sina ideer och visioner för hur webben skall se ut i framtiden. Bidrag kommer från hundratals forskare och ingenjörer som jobbar i medlemsorganisationerna, från W3Cs eget team under ledning av Tim Berners-Lee och från webbranchen. Dessa gör det möjligt för W3C att identifiera de tekniska krav som måste mötas för att webben skall bli en universiell rymd för information. [15] W3C design: W3C utvecklar tekniska lösningar för att nå denna vision. Detta görs med framtida såväl som tidigare lösningar i åtanke. [15] W3C standardisering: W3C bidrar till att standardisera webben genom att skapa specifikationer för webbteknologier. Dessa specifikationer kallas rekommendationer. Dessa rekommendationer släpps fria för alla att läsa på W3C webbplats. [15] W3C består av 419 medlemsorganisationer (3 maj 2000) däribland: Adobe, AT&T, IBM, Micrsoft, Netscape och SUN. [16]

Våren 2000 Internet - En kort litteraturstudie 6.3 SGML En internationell standard för definition av plattformsoberoende elektroniska dokument. SGML är ett språk för att skapa andra språk. HTML är ett exempel på ett språk som skapats utifrån SGML:s definitioner. SGML blev en ISO-standard 1986 (ISO-8879-1). Fem punkter för att beskriva SGML: 1. Låter dig skapa beskrivande språk med egna element. 2. Hierarkisk ihopkopplade element och komponenter. 3. Det finns inga förutbestämt antal element. 4. Har en komplett formell specifikation. 5. Kan läsas såväl människa som av maskin. Strukturen hos ett SGML-dokument består av: En SGML-deklaration (behöver inte finnas). Beskriver vilka tecken som används som avgränsare till elementen t ex (<,>). Vilka tecken som får ingå i elementnamn och attribut deklareras även här. Ligger oftast som en extern fil som associeras i DTD. En DTD (Document Type Definition) definierar dokumentets element och hur dessa får användas. figur 6.2. Instanser av dokumentelement och deras attribut. Skapar själva dokumentet med informationen. Referenser till entiteter. Entiteter används för att tilldela ett namn till en viss data. Kan vara intern såväl som extern, den externa pekar på en viss fil som skall infogas. Den interna kan vara t ex ett namn som förekommer ofta och som man om det ändras vill ändra på ett ställe. Markerade stycken. Definierar vilken text som ska finnas med i vilken version. Kan därigenom ta med olika information beroende på version. En DTD används för att bestämma vilka element som ska vara giltiga att använda i dokumentet och hur elementen får användas. SGML ligger till grund för XML som är en delmängd av SGML. Däremot är HTML ett DTD SGML Regler för elementen. Figur 6.2 Beroende på DTD fås olika standarder. SGML-dokument DocBook HTML

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 SGML-dokument, dvs är definierat i SGML. SGML-dokument innehåller inga elemeten för att styra presentationen av dokumentet därför är SGML-dokument lätt att återanvända. För att styra layout och fontstorlekar mm används fristående standarder tex DSSSL och FOSI. Båda dessa standarder kan användas för att bestämma utseendet vid publicering på webb och för tryckning på papper. SGML är en standard vilket innebär att konvertering till nya filformat pga ny hårdvara eller mjukvara inte behövs. [17] 6.3.1 DSSSL DSSSL står för Document Style Semantics and Specification Language och är en standard ISO/IEC 10179:1996 för att styra utseendet på ett SGMLdokument vid tryckning och publicering på webben. Utseendet på en DSSSL-fil kan beskådas i exempel 6.3. [18] SGML Dokument + HTML RTF TeX DSSSL Figur 6.3 Ur SGML med DSSSL layout kan olika utfiler skapas Exempel 6.3 <!DOCTYPE style-sheet PUBLIC "-//James Clark//DTD DSSSL Style Sheet//EN"> <style-sheet> <style-specification> <style-specification-body> (element chapter (make simple-page-sequence top-margin: 1in bottom-margin: 1in left-margin: 1in right-margin: 1in font-size: 12pt line-spacing: 14pt min-leading: 0pt (process-children))) (element title (make paragraph font-weight: 'bold font-size: 18pt (process-children))) (element para (make paragraph space-before: 8pt (process-children))) (element emphasis

Våren 2000 Internet - En kort litteraturstudie (if (equal? (attribute-string "role") "strong") (make sequence font-weight: 'bold (process-children)) (make sequence font-posture: 'italic (process-children)))) (element (emphasis emphasis) (make sequence font-posture: 'upright (process-children))) (define (super-sub-script plus-or-minus #!optional (sosofo (process-children))) (make sequence font-size: (* (inherited-font-size) 0.8) position-point-shift: (plus-or-minus (* (inheritedfont-size) 0.4)) sosofo)) (element superscript (super-sub-script +)) (element subscript (super-sub-script -)) </style-specification-body> </style-specification> </style-sheet> 6.3.2 DocBook DocBook är en DTD till SGML som underhålls av DocBook Technical Committee vid OASIS (the Organisation for the Advancement of Structured Information Standards). Den är speciellt framtagen för böcker om hårdvara och mjukvara till datorer. Men dock inte begränsad till detta område. [19] DocBook har varit under uppbyggnad sedan 1991. Ursprungsversionen skapades av HaL Computer System och O Reilly & Associates. Underhållet av DocBook togs över av the Davenport Group 1991. De lämnade över ansvaret 1998 till OASIS. [19] Stilmallar skapade i DSSSL finns färdiga för flera olika publiceringsformat däribland HTML, RTF och TeX. [20] En officiell XML version av DocBook är under uppbyggnad. Det finns även en inofficiell version med XSL-mallar som utvecklats av Norman Walsh (XSL-mallar tas upp på sidan 20). Exempel 6.4 är ett kapitel skrivet i DocBook för XML, samma kod kan användas till SGML men då måste en annan DTD anges. Detta exempel kan användas tillsammans med exemplen i DSSSL och XSL. [21]

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 Exempel 6.4 <?xml version= 1.0?> <?xml-stylesheet href=./chapter.xsl type= text/xsl?> <?cocoon-process type= xslt?> <!DOCTYPE chapter SYSTEM./xml/dbbk/docbookx.dtd > <chapter> <title>syftet med Digital Printing Center</title> <para>syftet med DPC är att skapa ett centrum för provtryckning, utbildning och forskning av hög kvalitet där olika discipliner som teknisk fysik, matematik, datorteknik, pappersfysik och grafisk teknik ingår. </para> <para>satsningen förutsätts leda till rutiner som säkerställer digitala tryckningar med hög kvalitet som kan utnyttjas i det arbete som kommer att ingå i det nationella forskningsprogrammet för grafisk teknik (S2P2-programmet). </para> <sect1> <title>utvärdering av papper</title> <para>centret skall sträva efter att bli ett naturligt val för de som vill utvärdera papper och kartong i digitala tryckpressar. </para> </sect1> <sect1> <title>stärka grafiska industrin</title> <para>satsningen skall vara uppbyggd så att den stärker den grafiska industrin. Behovet av digitalt stadsnät eller annat sätt som stimulerar grafisk industri skall utredas i samarbete mellan industrin, Mitthögskolan och kommunen. </para> </sect1> <sect1> <title>karaktär på arbetet</title> <para>arbetet skall karaktäriseras av basal kunskap inom prepress, grafisk teknik, IT, färglära och grundläggande kännedom i de digitala filformaten. Skicklighet ska finnas i handhavandet av prepressprogram och nya programvaror skall kontinuerligt uppdateras. Datorer och skärmar ska vara anpassade till prepressarbete. </para> </sect1> </chapter>

Våren 2000 Internet - En kort litteraturstudie 6.4 XML XML är en delmängd till SGML utformad på ett sätt så att alla dokument skapade utifrån XML också är giltiga SGML-dokument. Anledningen till att man skapade XML var för att HTML-standarden blivit allt för stor och klumpig för att man skulle kunna göra fler utökningar. Tio huvudpunkter (ur W3C rekommendation [22]) för XML:s design är: 1. XML ska vara lätt att använda över Internet. 2. XML ska stödja ett stort antal olika applikationer. 3. XML ska vara kompatibelt med SGML. 4. Det skall vara lätt att skriva program som kan processera XML-dokument. 5. Antalet valmöjligheter för hur elementen skall användas ska hållas på ett absolut minimum och då helst noll. 6. XML-dokument ska vara läsbart och kunna förstås av människor. 7. Förberedelse av utformning på XML-dokumentet ska snabbt kunna ske. 8. Utformningen av XML-dokument ska vara formell och kortfattad. 9. XML-dokument ska vara lätta att skapa. 10. Förkortningar av hur elementen används i XML-dokumentet ska ha liten betydelse. XML är precis som SGML ett språk för att skapa språk som använder element för att strukturera upp dokumenten. Ett XML-dokument är ett dokument vars element svarar mot en DTD. DTD:n bestämmer vilka element som får användas och hur de ska användas. Dokumentet kontrolleras och om det är giltigt kan det användas, annars måste applikationen avbryta arbetet och ge ett felmeddelande. Detta för att man inte skall ramla i samma fälla som med HTML. Webbläsarna visar idag innehållet i elementen som de förstår och hoppar över XML + CSS XML +XSLT innehållet i element som de inte förstår. [23] För layout av XML-dokument är en standard XSL påväg att utvecklas. Se figur 6.4. Det går även att göra layouten med CSS. Standarder för att länka samman dokumenten XPath, XPointer är inte heller riktigt klara. [23] Utseendet i webbläsaren Utseendet skapas av HTML + CSS Figur 6.4 Hur CSS och XSLT kan användas.

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 Namnrymder (namespaces) används för att tala om vilka ord som är elementnamn och attributnamn i XML-dokumentet. Ungefär som att nyckelord reserveras i programmeringsspråk. Namnrymden identifieras med en URI (Universal Resource Identifier) t ex: <html xmlns= http://www/w3/org/tr/xhtml1 > Detta görs för att ett XML-dokument skall kunna innehålla flera namnrymder t ex så kan SVG-grafik läggas in i ett XHTML-dokument. Ett element kan ha samma namn i både SVG och XHTML utan att krocka tackvare separata namnrymder. [24] Det finns många program som gör olika delar av arbetet vid skapande av system för XML. Anledningen till att inga färdiga programpaket finns för XML är att många av standarderna inte är helt färdiga. De program som finns är små test program som stödjer olika delstandarder. Det finns även stora färdiga system, dessa härstammar oftast från SGML. Eftersom XML är en delmängd av SGML är det lätt att bara byta etikett på paketet och säga att det stödjer XML. Eftersom SGML är betydligt mer anpassad för publicering, så bör man nog använda dessa systemen till detta. [25] Den enda skarpa version av webbläsarna som stödjer XML är Microsoft Internet Explorer. Internet Explorer klarar av att konvertera XML med XSLT/CSS för presentation. Detta gjordes dock innan XSLT var en färdig specifikation vilket kan innebära att koden inte kommer att vara giltig i konkurrenternas webbläsare. [23] 6.4.1 XSL XSL kommer att kunna användas på samma sätt som CSS dvs. för att bestämma hur dokumentet ska presenteras av webbläsare, skrivare eller handhållna datorer. XSL består av två delar: Den ena delen transformerar XML-dokument (XSLT). Den andra delen formatterar XML-dokumenten. (XSL Formatting Objects) [12,23] Vad XSLT gör är att transformera ett XML-dokument till ett nytt XMLdokument med en ny struktur. XSLT är baserad på det tidigare arbetet med CSS och DSSSL (Document Style Schematics and Specification Language). XSLT är en färdig standard som fått rekommendations status hos W3C. Ett exempel på en XSLT-fil som konverterar ett enkelt DocBook dokument till HTML visas i exempel 6.5. [26] XSL är designat för att bli lättare att använda än DSSSL som hade som målgrupp programmeringsexperter. Tanken är att programmering av XSL skall ske med hjälpmedel. Ingen färdig rekommendation/specifikation finns i dagsläget. [26] XSL Formatting Objects (FO) kommer att kunna användas för att beskriva hur utseendet på dokumentet skall se ut. Detta är ännu inte en färdig standard utan är under uppbyggnad. [27]

Våren 2000 Internet - En kort litteraturstudie Utskrifter av sidbrutna medier kommer att kunna styras på samma sätt som i CSS. Exempel 6.5 <?xml version= 1.0?> <xsl:stylesheet version= 1.0 xmlns:xsl= http://www.w3.org/1999/xsl/transform > <xsl:template match= chapter > <xsl:processing-instruction name= cocoonformat >type= text/html </xsl:processinginstruction> <html> <head> <title> <xsl:value-of select= title /> </title> </head> <body> <xsl:apply-templates/> </body> </html> </xsl:template> <xsl:template match= title > <h1 align= center > <xsl:apply-templates/> </h1> </xsl:template> <xsl:template match= para > <p> <xsl:apply-templates/> </p> </xsl:template> </xsl:stylesheet> 6.4.2 XLink XLink är en standard för länkning av XML-dokument. Standarden är inte färdig utan finns ännu bara som arbetsutkast. XLink innehåller tre teknologier: XPath, XPointer och XLink. [23] XPath är ett språk som inte skrivits i XML. Den har fått rekommendations status och nuvarande rekommendation är version 1.0 som kom den 16 november 1999. XPath gör det möjligt att adressera delar av ett XML dokument. Adresseringen kan användas av både XPointer och XSLT. [23,28] XPointer är baserat på XPath och utökar XPath genom att tillåta:

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 Adresspunkter och intervall likväl som noder, lokalisering av data med hjälp av matchning av textsträngar, användning av adresseringsuttryck i URI-referenser för att identifiera en viss del i dokumentet. [23,29] XLink är ett språk som skapats utifrån XML och lägger till avancerade möjligheter för länkning. Länkning av multipla resurser, vilket möjliggör skapandet av samansatta dokument. Dokumentet blir sammansatt av de delar som länkas ihop. Se figur 6.5. [23,30] Copyright XML Dokument XML XLink Logga SVG Nytt XML dokument skapat ur källdokumenten Figur 6.5 Hur information kan sammmanfogas med XLink. 6.4.3 DOM Förkortningen DOM står för Document Object Model. Det är ett språk och plattformsoberoende gränssnitt som möjliggör dynamisk åtkomst och förändring av innehåll, struktur och stil på XML-dokument. Utan DOM är XML endast ett sätt att lagra data. De facto standarden för DOM i HTML var JavaScript. W3C betecknar olika nivåer för stöd av DOM: Nivå 1: En omformulering av syntaxen som användes i JavaScript. Nivå 2: Tillåter åtkomst till hela XML-dokumentet men inte till DTD eller eventuella stilmallar som används i dokumentet. Nivå 3: Är under utveckling. Lägger till gränssnitt för CSS-objektmodell, för händelser och ett gränssnitt för frågor. Framtida nivåer kommer att innehålla gränssnitt till XSL. [23, 31] 6.4.4 RDF Resource Description Framework skapar en logisk datamodell för webbresurser medan XML är syntaxen, den fysiska datamodellen. RDF är skapat i XML. RDF är grunden till hur metadata ska bearbetas. RDF kan användas på olika sätt t ex: Skaparen av t.ex. ett dokument får möjlighet att beskriva innehållet i dokumentet så att sökmaskiner eller andra automatiserade processer slipper gissa sig till vad dokumentet innehåller. För att katalogisera hur innehållet på en webbplats hänger samman. Lägga in digitala signaturer. [23,31]

Våren 2000 Internet - En kort litteraturstudie 6.4.5 XHTML XHTML 1.0 är en omformulering av HTML 4 med XML 1.0. XHTML är uppbyggd med tre DTD-filer (Document Type Definition) som är motsvarande de i HTML 4. Om webbdesignern följer vissa riktlinjer ges bakåtkompatibilitet med webbläsare för HTML4. XHTML kommer att bli en efterföljare till HTML för skapande av webbsidor. Till skillnad mot HTML så kommer XHTML vara mer noggrann att element avslutas på ett korrekt sätt. Element måste vara nästlade och inte överlappande som de tillåts vara i HTML. Alla element måste vara avslutade med en avslutningstagg. I HTML utelämnas nästan alltid sluttaggen för t ex stycke (</p>). Alla elementnamn skrivs med små bokstäver. Elementen i XHTML är nästan identiska med HTML 4. HTML hade ett fixt antal fasta element. Tillskillnad från HTML kan XHTML utökas av vem som helst.[23,32,33] Samma möjligheter att styra utskriften som i HTML, men eftersom XHTML är definierat i XML erhålls även samma möjligheter som andra XML-dokument. I exempel 6.6 visas hur ett XHTML-dokument ser ut, skillnaden jämfört med HTML är att en annan DTD är definierat. Exempel 6.6 <!DOCTYPE html PUBLIC -//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN http://www.w3.org/tr/xhtml1/dtd/strict.dtd > <html xmlns= http://www.w3.org/tr/xhtml1/strict > <head> <title>forskning vid Digital Printing Center</title> </head> <body> <h1>forskning vid DPC</h1> <p>såväl tekniska som humanistiska frågor om framtidens medieteknik begrundas i ett antal forskningsfrågor. </p> <h2>avancerad tryckerilokal</h2> <p>för att möjliggöra forskning av högsta internationella klass har under året en tryckerilokal ordningställts med en mycket avancerad klimatanläggning. Under året har vidare ett brett nätverk upparbetats med ett flertal initierade forskningsprojekt som följd. </p> </body> </html>

Internet - En kort litteraturstudie Våren 2000 6.4.6 SVG SVG (Scalable Vector Graphics) är ett språk skapat i XML för tvådimensionell grafik. Tre typer av grafiska objekt kan läggas in i SVG-dokument: vektorformer, bilder och text. SVG innehåller stöd för panorering och zoomning, flexibel layout, typografi, ICC-profiler. Varför använda SVG och inte Flash? I Flash är vektorerna beskrivna med binär representation och Flash bygger inte på SVG. Eftersom SVG bygger på XML kan man använda alla möjligheter som XML ger. Fördelar med att använda SVG är: Mindre filer, vilket minskar nedladdningstiderna. Upplösning- och hårdvaruoberoende. Bättre utskriftsmöjligheter. Fullt komatibelt med XHTML. Behöver inte vara statisk, kan genereras från en databas. I exempel 6.7 visas hur en rektangel skapas SVG. [23,34,35] Exempel 6.7 <?XML version= 1.0?> <!DOCTYPE svg PUBLIC -//W3C//DTD SVG APRIL 1999//EN http://www.w3.org/graphics/svg/svg-19990412.dtd > <svg width= 400pt height= 200pt > <rect x= 20pt y= 20pt width= 100pt height= 100pt /> </svg>

Våren 2000 Trycka från Internet - Litteraturstudie 7 Trycka från Internet - Litteraturstudie 7.1 Direkt från Microsoft Internet Explorer I Internet Explorer finns tre möjligheter att styra hur sidor med ramar ska skrivas ut. Antingen som sidan ser ut på skärmen, Varje sida i ramarna på enskilda blad eller välja den ram man vill skriva ut och enbart skriva ut den. Sidans marginaler, sidfot, sidhuvud går att ändra under utskriftsformat. 7.2 Med PDF tekniken 7.2.1 Kort beskrivning av hur tryckningen går till I Adobe Acrobat 4.0 för Windows finns en funktion som heter web capture. För att fungera måste även Internet Explorer vara installerat på datorn. Web Capture användas för att skapa PDF-filer av webbsidor. Funktionen kan dels användas för att underlätta läsning av webbplatser utan att vara uppkopplad, men även av webbdesigners som vill underlätta nedladdning och utskrift av vissa sidor med viktig information. Bild 7.1 Inställningsalternativ för konvertering av HTML till PDF Inställningar för PDF dokumentets layout (se Bild 7.1) Sidfot och Sidhuvud med information om webbsidan. Hur text och HTML-dokument ska behandlas vid konverteringen. Vilken pappersstorlek som skall användas (A4, A5, Letter, mm). Hur stora marginaler dokumentet skall ha. Orientering på pappret (liggande eller stående). Ifall webbsidan ska skalas om för att passa på pappret. Bör användas endast om PDF-filen är tänkt att skrivas ut, då bilder baserade på bild-

Trycka från Internet - Litteraturstudie Våren 2000 punkter (JPEG, GIF) inte är skalbara. Inställningar för nedladdningen från webben (se Bild 7.2) Begränsning av hur många nivåer på webbplatsen man vill ladda ned. En webbplats kan ses som ett träd med en stam och en ny nivå är när grenarna delar på sig. Stanna på samma webbserver. Dvs. inga externa länkar ska följas utan bara de som tillhör webbplatsen. Enbart ladda sidor som ligger på nivåer under den sökväg jag valt. Laddar alltså ned den gren i webbplatsen jag är på och går inte tillbaka till roten även om det går länkar dit. Ladda hela webbplatsen på en gång. Det finns en risk att man fyller upp hela hårddisken. 7.2.2 PDF Bild 7.2 Inställningsalternativ för nedladdning av webbplatser PDF står för Portable Document Format och är en öppen de facto standard för distribuering av elektroniska dokument skapat av Adobe. Läsare för PDF finns till de flesta datorplattformar. Plug-in moduler finns till webbläsarna, detta gör att filerna kan öppnas direkt i webbläsarens fönster. När ett PDF dokument skapas skalas onödig information bort. Om en Bild ligger i ramar och bara en del av bilden visas, så skalar PDF bort det som ligger utanför ramen. Komprimering gör även att filen tar liten plats. [2] Eftersom PDF bygger på PostScript lämpar den sig mycket väl för utskrifter. Adobe Acrobat är Adobes programpaket för skapande av PDF-filer. Den består av Adobe Acrobat ett program för att redigera, skapa PDF-filer, ladda ned och konvertera webbsidor, Även en funktion för att skanna in dokument från papper och konvertera det till PDF. Adobe Distiller ett program för att konvertera PostScript till PDF. Adobe PDFWriter är en skrivardrivrutin. [2] PDF-filer skapas från PostScript-filer och ger därför samma möjlighet till styrning av utskriften. Vid konvertering till PDF i Distiller går det att välja om man vill optimera dokumentet för tryckning, webbpublicering eller utskrift. Writer kan användas för att skriva ut PDF filer t.ex. direkt ur ett ordbehandlingsprogram. Detta ger ett lätt sätt att skapa PDF dokument utan behöva lära sig ett nytt program. Utseendet av dokumentet skapat i t.ex. Word behålls vid utskrift till en PDF-fil. [2]