FAR AKADEMIS KUNSKAPSTEST 2016 SVARSMALL, FÖRSLAG TILL SVAR. 1. REVISION 14 poäng SVARSFÖRSLAG:

1 FAR AKADEMIS KUNSKAPSTEST 2016 SVARSMALL, FÖRSLAG TILL SVAR 1. REVISION 14 poäng SVARSFÖRSLAG: a) ISRE 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. (Det framgår av inledande texten till frågan att det rör sig om en revisionskund, varför ISRE 2400 inte är tillämplig). 2 poäng. b) En översiktlig granskning av finansiell delårsinformation ger, till skillnad från en revision, inte en grund för att göra ett uttalande om huruvida den finansiella informationen, i allt väsentligt, ger en rättvisande bild. Istället är målet att kunna uttala en slutsats om huruvida det kommit fram några omständigheter som ger anledning att anse att delårsrapporten inte är upprättad i enlighet med den föreställningsram för finansiell rapportering som är tillämplig. ISRE 2410 p. 8. 2 poäng. En översiktlig granskning av finansiell delårsinformation är, till skillnad från en revision, inte utformad så att revisorn skaffar sig en hög men inte absolut säkerhet för att den finansiella delårsinformationen är fri från väsentliga felaktigheter. I en översiktlig granskning kan det komma fram viktiga omständigheter som påverkar den finansiella delårsinformationen, men den ger inte alla de bevis som skulle krävas vid en revision. ISRE 2410 p. 9. 2 poäng. c) i. Vi ska genomföra granskningsåtgärder som ger oss förståelse av Kvartalsrapporten AB och dess miljö, innefattande dess interna kontroll kopplat till upprättande av årsredovisning och finansiell delårsinformation. ISRE 2410 p. 12. I och med att Kvartalsrapporten AB har varit revisionskund sedan flera år tillbaka har vi redan skaffat oss en förståelse för dessa områden, i enlighet med ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö, och vi uppdaterar nu den förståelsen och ser också till att vi har en tillräcklig förståelse för den interna kontroll som är relevant för upprättandet av finansiell delårsinformation (eftersom den kan skilja sig åt mot processen för upprättande av årsredovisning). p. 13. Exempel på granskningsåtgärder (jmf p. 15): 1. Gå igenom de betydande risker, inbegripande risken att företagsledningen sätter sig över kontroller, som

2 identifierades vid revisionen av årsredovisningen för föregående år 2. Fråga Kvartalrapporten AB:s företagsledning om det skett några väsentliga ändringar i företagets interna kontroll och om den eventuella påverkan som sådana ändringar har på upprättandet av finansiell delårsinformation 4 poäng. ii. Vi ska göra förfrågningar, främst till ekonomi- och redovisningsavdelningen, och utföra analytisk granskning och vidta andra översiktliga granskningsåtgärder för att göra det möjligt för oss att dra en slutsats, utifrån den översiktliga granskning som gjorts, om det finns några omständigheter som ger oss anledning att anse att den finansiella delårsinformationen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med den tillämpliga föreställningsramen för finansiell rapportering. (p. 19) Det handlar främst om att göra förfrågningar, och inte om granskning av bokföring genom inspektion, bekräftelse etc. (p. 20) Exempel på granskningsåtgärder (jmf p. 21) 1. Läsa protokollen från stämma och styrelsemöten för att identifiera omständigheter som kan påverka den finansiella delårsinformationen och fråga om eventuella omständigheter som har tagits upp vid sammanträden som ännu inte protokollförts och som kan påverka den finansiella delårsinformationen. 2. Utföra analytisk granskning av den finansiella delårsinformationen (exempelvis genom att jämföra resultaträkningen med motsvarande period föregående år, budget e.dyl.) för att identifiera samband och enstaka poster som verkar vara ovanliga och som skulle kunna innebära en väsentlig felaktighet i delårsinformationen. 4 poäng 2. REVISION 12 poäng SVARSFÖRSLAG a) Vi kan exempelvis ställa frågor om rättstvister och andra krav till företagsledningen och andra lämpliga personer (t.ex. intern bolagsjurist om det finns en sådan funktion), vi kan läsa styrelseprotokoll och eventuell korrespondens mellan företaget och extern jurist och vi kan granska konton för advokatkostnader. ISA 501 p. 9. Om vi utifrån de genomförda granskningsåtgärderna bedömer att det finns en risk för väsentliga fel ska vi ta direktkontakt med företagets externa jurist, genom ett brev som ställs ut av företagsledningen men skickas av oss. Brevet innehåller en förfrågan om information och

3 en begäran att svar ska skickas direkt till revisorn. p. 10. Vi begär även att företagsledningen, och om tillämpligt, även styrelsen lämnar ett skriftligt uttalande om att vi har fått kompletta upplysningar om väsentliga rättstvister och krav och att dessa i förekommande fall har redovisats och lämnats upplysning om i årsredovisningen. p. 12. 6 poäng. b) Det finns ett antal allmänna slutsatser gällande bedömning av tillförlitlighet i ett revisionsbevis (men det är viktigt att vara medveten om att det även finns undantag från dessa generella konklusioner), vilket följer av ISA 500 p. A.31: Tillförlitligheten ökar om revisonsbeviset är inhämtat från oberoende källor utanför företaget Avseende internt framtagna revisionsbevis så bedöms de vara mer tillförlitliga om företaget har en fungerande kontrollstruktur kring bevisens upprättande och bevarande Revisionsbeviset bedöms som mer tillförlitligt om revisorn själv inhämtat det än om det inhämtats indirekt Dokumenterade revisionsbevis är mer tillförlitliga än muntliga Originaldokument är mer tillförlitliga än kopior 3 poäng c) Enligt Revisorslag 24 ska dokumentationen ha färdigställts när revisionsberättelse (eller annat utlåtande) lämnas. ISQC 1 ställer krav på att ett revisionsföretag fastställer riktlinjer och rutiner för att revisionsdokumentationen slutförs utan onödigt dröjsmål, och en lämplig tidsgräns anges vara senast 60 dagar efter datumet för revisors rapport (ISA 230 p. A21). Det slutförande som kan ske efter datumet för revisors rapport får dock inte innefatta att ta in nya revisionsbevis eller dra nya slutsatser, utan det är en administrativ process: vad som får göras är exempelvis att ta bort/slänga sådana dokument som har ersatts av andra, sortera och korsreferera arbetspapper och dokumentera sådana revisionsbevis som revisorn redan inhämtat, stämt av och beaktat före datumet för revisors rapport (p. A22). 3 poäng 3. REVISION 30 poäng SVARSFÖRSLAG a. För att verifiera fullständigheten kan exempelvis följande steg genomföras: 1) Analytisk granskning av det utgående saldot genom att jämföra det mot föregående årsbokslut. Väg in de kunskaper vi har om eventuell förändring i verksamhet, marknadsförändringar, förfallostruktur på fakturor. Om saldot exempelvis är lägre än våra förväntningar kan detta indikera att det saknas leverantörsfaktur. Viktigt att ta i beaktande att revisorn vid analytisk granskning behöver kunna fastställa ett förväntat värde med tillräcklig precision, vilket kan vara svårt att göra för konton av sådant slag som leverantörsskulder.

4 2) Granskning av utbetalningar i efterföljande period. Granska ett urval av utbetalningar (inhämta bankkontoutdrag) efter bokslutsdagen och säkerställ att dessa inte är hänförliga till leverantörsfakturor som borde varit leverantörsskuld per balansdagen men som inte finns upptagna i leverantörsreskontran. 3) Saldoförfrågan. Utskick av saldoförfrågan till ett urval av Reskontra AB:s leverantörer. I de fall ett avvikande saldo erhålls som svar, jämfört med vad som finns bokfört hos Reskontra AB, utreds vad detta beror på. Om ett högre saldo erhålls från leverantörerna kan det indikera att det finns ytterligare skulder som borde bokförts per balansdagen. 4) Avklippskontroll. Genomgång av ett urval av leverantörsfakturor bokförda i den efterföljande perioden för att säkerställa att de inte borde blivit bokförda som leverantörsskuld per balansdagen. (totalt 6 poäng - 2 poäng per korrekt angiven och tillräckligt förklarad granskningsåtgärd) b. Möjliga förbättringsområden är exempelvis: 1) Införa en kontroll av betalningsförslaget mellan aktivitet 1 och aktivitet 2, innebärandes förslagsvis att RA går igenom förslaget dels analytiskt på en övergripande nivå för att identifiera udda/nya/oväntade leverantörer och dels stickprovsvis och följer upp mot underliggande leverantörsfaktura. Kontrollen kan dokumenteras genom att de stickprovsvis kontrollerade posterna markeras på betalningsförslaget, som sedan signeras av RA. 2) Betalningsfilen bör kontrolleras innan den skickas till banken, innebärandes att RA kontrollerar att den överensstämmer med betalningsförslaget vad gäller totalbelopp och antal betalningstransaktioner. 3) Det borde krävas dualitet i godkännande av betalningsfilen hos banken. En kontroll bör införas innebärande att EA inte ensam kan godkänna en betalningsfil hos banken, utan att det istället krävs att RA eller ekonomichef loggar in och slutligen godkänner att betalningsfilen processas vidare. 4) Avseende listan över gårdagens bankbetalningar så borde EA stämma av att den motsvarar den registrerade betalningsfilen (så att inte någon/några poster inte blivit betalade). Den nuvarande genomgången träffar bara de facto betalade poster. 5) De avstämningar som RA genomför bör attesteras av ekonomichefen, så att denne kan verifiera dels att avstämningarna genomförts och dels att de inte innehåller några större avstämningsposter som inte retts ut. (totalt 8 poäng - 2 poäng per korrekt angiven och tillräckligt förklarad förbättringsmöjlighet) c. Detta är en granskningsåtgärd som faller inom vår revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Enligt ABL 9 kap 34 p. 3 och 4 måste revisorn anmärka om han eller hon finner att bolaget inte har fullgjort sin skyldighet att lämna skattedeklaration enligt 26 kap. 2 eller 37 kap. 4 skatteförfarandelagen (p. 3) och att i rätt tid betala skatter och

5 avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen (p. 4). Det nämns inga beloppsgränser e.dyl. så det är strikt sett inte avgörande huruvida de kostnadsräntor som bolaget påförts uppgår till väsentliga belopp eller inte. Dock behöver revisorn beakta väsentlighet och risk; överväganden görs kring beloppsmässigt fel samt kring om det förefaller röra sig om ett enstaka ofrivilligt misstag eller om det är fråga om återkommande försummelser, vilket kan tyda på allvarliga brister i rutinerna eller i värsta fall oegentligheter (enligt bl.a. uttalande från RN i ärende dnr 2008-1468 hänvisning behövs inte för full poäng). Detta kan således, beroende på omständigheterna, få påverkan på revisionsberättelsen, genom att en anmärkning förs in. Anmärkningen ska göras under rubriken Anmärkning(ar) i avsnittet Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar i revisionsberättelsen (RevU 709 p. 2.34). En annan åtgärd som måste genomföras är att Revisorn ska enligt ABL 9 kap. 37 genast sända en kopia av revisionsberättelsen till Skatteverket om denna innehåller ett uttalande om att bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt skatteförfarandelagen att lämna skattedeklaration. (Hänvisning kan även ges till RevR 209 Revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning) 6 poäng. d. De omständigheter som revisorn alltid bör beakta anges i EtikU 10 Revisorns åtgärder vid sen årsredovisning i aktiebolag, under avsnitt 3. 1) Förseningens längd En månads försening (dvs. årsredovisningen upprättas så att den kan läggas fram på ordinarie bolagsstämma inom senast sju månader efter utgången av räkenskapsåret) kan under vissa omständigheter accepteras. En försening som innebär att årsredovisningen inte beräknas kunna läggas fram på ordinarie bolagsstämma inom senast elva månader efter räkenskapsårets utgång kan däremot aldrig godtas. (3.12-3.13) 2) Anledningen till förseningen Huruvida anledningen till förseningen utgörs av omständigheter som styrelsen kan råda över eller inte. (3.14) 3) Revisorns bedömning av förutsättningarna för att en årsredovisning upprättas Revisorn behöver bedöma företagsledningens vilja och intresse av att aktivt verka för upprättande av en årsredovisning, och även ta ställning till om det finns praktiska förutsättningar för att upprätta en årsredovisning inom förutsedd tid. 4) Identitet mellan ägare och styrelse Om ägare och styrelse inte är identiska så måste revisorn ta med i beaktande att de ägare som inte ingår i styrelsen kan ha ett annat intresse av att årsredovisningen upprättas i tid. 5) Ekonomisk kris

6 Om det föreligger obestånd eller kapitalbrist (eller befarade dylika) som är så stor så att det föreligger skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning, är det av stor vikt att årsredovisningen upprättas i tid. 6) Borgenärsintressen i förhållande till bolaget m.m. Externa borgenärsintressen (t.ex. banker, leverantörer) måste beaktas. Om dylika saknas kan det tala för att bokföringsbrottet kan bedömas som obetydligt. Enligt EtikU10 så måste revisionsberättelsen avvika från standardutformningen om en årsredovisning upprättas för sent (dvs. så sent att ordinarie bolagsstämma inte kan hållas inom lagstadgad tid, dvs. sex månader efter räkenskapsårets utgång). Detta framgår även av ABL 9:31 som anger att revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. 10 poäng 4. SKATT 12 poäng SVARSFÖRSLAG Avseende fördelning av information mellan a-c Det viktigaste är att provskrivaren återger resonemang, belopp och lagrumsreferenser på ett korrekt sätt. Om detta sker under annan delfråga än enligt nedan svarsförslag kan full poäng fortfarande uppnås, så länge tankegången är logisk. I syfte att förhindra handel med underskottsbolag finns det i Inkomstskattelagen (IL) 40 kap begränsningar i rätten till avdrag för underskott hos företag som varit föremål för ägarförändringar eller ingått i en koncern som förvärvat nya bolag. a. Förvärvet AB får anses vara ett underskottsföretag enligt definitionen i 40 kap 4 IL eftersom bolaget hade ett underskott året före det beskattningsår som ägarförändringen skedde. Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag (40 kap 10 IL) inträder både en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr (40 kap 9 IL). Eftersom Köparen AB och Förvärvet AB inte ingick i samma koncern före förvärvet är koncernundantaget inte tillämpligt. Beloppsspärren (40 kap 15 IL) innebär att Förvärvet AB inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet. Den del av underskotten som överlever beloppsspärren beräknas enligt följande: Utgift för bestämmande inflytande Underskott 2014 Träffas av beloppsspärren 200 % * 2 mkr = 4 mkr 5 mkr 5 mkr-4 mkr = 1 mkr faller bort 6 poäng

7 b. Underskottsspärrarna träffar endast tidigare års ej outnyttjade underskott från 2014. Underskott i Förvärvet AB som uppkommit under förvärvsåret 2015 träffas inte av underskottsreglerna i 40 kap IL. 2 poäng c. Koncernbidragsspärren (40 kap 18 IL) innebär att Förvärvet AB:s kvarvarande underskott (4 mkr) inte får dras av mot koncernbidrag under det beskattningsår ägarförändringen äger rum och de fem följande beskattningsåren. Underskottet är dock inte spärrat mot bolagets egna vinster (jämför fusionsspärren). Villkoren för att kunna lämna avdragsgilla koncernbidrag regleras i 35 kap IL. Ett av villkoren är att bolagen ska vara helägda hela beskattningsåret för att kunna utväxla koncernbidrag. I denna kontext krävs ett ägande som uppgår till 90 % av andelarna (till skillnad från underskottsreglerna krävs det således ett större ägande för att lämna koncernbidrag vilket innebär att underskottsspärrar kan inträda utan att bolagen har koncernbidragsrätt upplysningsinformation, krävs ej för full poäng). Eftersom Förvärvet AB förvärvades under 2015 uppfylls inte kravet på att bolaget skall vara helägt under 2015 och koncernbidragsrätt föreligger således inte. Först under 2016 kan det finnas möjlighet till resultatutjämning genom koncernbidrag, men då endast mot det underskott om 1,2 Mkr som uppstått under förvärvsåret 2015, vilket inte har spärrats och därmed kan dras av mot mottaget koncernbidrag. Koncernbidragen kan överstiga eventuella underskott som uppkommit 2015 och 2016 och ändå vara avdragsgillt hos Köparen AB. Underskottet från 2014 i Förvärvet AB är dock inte avdragsgillt mot mottaget koncernbidrag förrän 2021. 4 poäng

8 5. AKTIEBOLAGSLAGEN 10 poäng SVARSFÖRSLAG a. Ja, det är fullt möjligt. De åtgärder som måste vidtas är att kalla till en extra bolagsstämma där en ny styrelse ska utses. Eftersom det är en extra bolagsstämma och bolagsordningen inte innehåller några särskilda regler om kallelsetid gäller ABL 7:20, d.v.s. två veckor. På stämman kan bröderna med sina 65 % av rösterna först besluta om att styrelsen ska bestå av två ledamöter och att en suppleant ska utses och därefter välja sig själva och Anders hustru till de olika befattningarna. Under förutsättning av att samtliga aktieägare är närvarande på bolagsstämman och att samtliga då accepterar en kortare kallelsetid än den i lagen angivna kan stämman hållas vid en tidigare tidpunkt. 3 poäng b. Nej, detta kommer inte att kunna genomföras mot Pias vilja. För att kunna fatta beslut om nyemissionen måste bolagsstämman först fatta beslut om ändring av bolagsordningen (ABL 11:2 andra stycket) så att gränserna för aktiekapital och antalet aktier ändras. För beslut om ändring av bolagsordningen krävs att minst två tredjedelar av såväl avgivna röster som på stämman företrädda aktier röstar för förslaget (ABL 7:42). Eftersom bröderna endast har 65 % av aktier och röster kan de inte fatta detta beslut utan stöd av Pia. (2 p) c. Ja, det kan hon. Hembudsförbehållet i bolagsordningen hindrar ingen från att sälja sina aktier utan förpliktigar köparen av aktierna att hembjuda dem till inlösen. (ABL 4:27) Som hembudsförbehållet här är skrivet så måste bröderna i så fall lösa aktierna till det pris köparen erlagt. 2 poäng d. Pia kan kräva att det utses en minoritetsrevisor (ABL 9:9). Minoritetsrevisorn kan dock inte lämna någon mer information till Pia än vad en av bolagsstämman utsedd revisor kan. Däremot kan Pia kanske känna sig mer säker på att revisionen utförs oberoende. Hon kan även kräva att en särskild granskare utses som då får i uppdrag att granska räkenskaperna, förvaltningen, vissa förhållanden i bolaget eller någon särskild händelse (ABL 10:21). Därutöver kan hon utnyttja den långtgående möjligheten till insyn i bolaget som erbjuds en aktieägare i ett bolag med högst tio aktieägare (ABL 7:36). 3 poäng

9 6. REDOVISNING 22 poäng SVARSFÖRSLAG a. Förvärvsanalys (6 p): Köpeskilling 2 500 Aktiekapital 100 Övrigt eget kapital 830 Obeskattade reserver 500 Uppskjuten skatt -110 390 Byggnad 1 800 Redovisat värde -800 1 000 Uppskjuten skatt -220 780 2 100 Goodwill 400 b. Enligt BFNAR 1999:1 (Fusion av helägt aktiebolag) ska den s.k. koncernvärdemetoden tillämpas vid redovisning av fusion av helägt dotterföretag. Detta innebär att dotterföretagets koncernmässiga värde måste beräknas, något som i sin tur förutsätter att en förvärvsanalys har upprättats. 3 poäng c. Koncernens resultat kommer att påverkas av nedanstående poster som inte återfinns i vare sig AB M eller AB D:s resultaträkningar: o Avskrivning på koncernmässigt övervärde byggnad (Avskrivningar i RR) o Avskrivning på goodwill (Avskrivningar i RR) o Återförd periodiseringsfond finns inte som post i koncernens resultaträkning o Återförd uppskjuten skatteskuld avseende temporär skillnad fastighet (Uppskjuten skatt i RR) o Återförd uppskjuten skatteskuld avseende periodiseringsfond (Uppskjuten skatt i RR) I den mån provskrivaren har slagit samman några av ovan poster ger det ändå full poäng. 5 poäng d. Nedan omständigheter innebär att AB D är ändå är ett dotterföretag till AB M, även om mer än hälften av aktierna i AB D ägs av ett annat företag än AB M: o AB D:s aktier kan ha olika röstvärde. T.ex. skulle de 400 aktier som AB M äger kunna vara A-aktier med en röst vardera medan återstående 600 aktier är B-aktier med 1/10 röst. I så fall skulle AB M inneha ca 87 % av rösterna.

10 o Ett aktieägaravtal finns upprättat mellan AB M och AB Z där parterna avtalat att AB M ska ha rätt att utöva röstmajoritet. o Ett aktieägaravtal finns upprättat mellan AB M och AB Z där AB M ges rätten att utse och avsätta mer än hälften av antalet ledamöter i AB D:s styrelse. o AB M har på grund av avtal med AB D eller genom föreskrift i AB D:s bolagsordning rätt att utöva det bestämmande inflytandet över AB D. 4 poäng e. Nedan är exempel på poster och upplysningar som tillkommer i AB M:s årsredovisning om AB D klassificeras som ett dotterbolag: o Posten Andelar i koncernföretag (ÅRL bilaga 1) o Posten Fordringar hos koncernföretag (ÅRL bilaga 1) o Posten Skulder till koncernföretag (ÅRL bilaga 1) o Uppgift om hur stor del av årets försäljning respektive inköp som avser andra företag inom koncernen (ÅRL 5:28) o Upplysning om internvinster inom koncernen (ÅRL 5:28) o Upplysning om lämnade lån till och säkerheter ställda eller förbindelser ingångna till förmån för styrelseledamot eller verkställande direktör i koncernföretag (ÅRL 5:32) o Upplysning om hur stor del av posten Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar som avser koncernföretag (ÅRL bilaga 2) o Upplysning om hur stor del av posten Övriga ränteintäkter och liknande intäkter som avser koncernföretag (ÅRL bilaga 2) o Upplysning om stor del av posten Räntekostnader och liknande kostnader som avser koncernföretag (ÅRL bilaga 2) o Enligt Far är det lämpligt att företag som inte upprättar koncernredovisning med hänvisning till undantaget i ÅRL 7:3 (mindre koncern) upplyser om detta (RedR 1 7.18) Observera att det även finns krav om lämnande av uppgifter enligt ÅRL 5:29 (antal ägda aktier, kapital- och rösträttsandel, dotterföretagets eget kapital samt resultat etc.). Detta är dock ingen specifik uppgift för dotterföretag då exakt samma upplysningskrav gäller för t.ex. intresseföretag. 4 poäng