Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Relevanta dokument
Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

Förfrukter till sockerbetor 2000

Sortförsök med specialsorter 2001

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Återpackning med traktorhjul 2001

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Sådd i höstetablerad kam

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Provning av nya sorter

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Provning av brukssorter och nya sorter år

Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Provning av betupptagare 2002

Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013

Praktiska sortförsök 2000

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001

Praktisk provning Cruiser - Syngenta 2001

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod

Provning av radrensare, utveckling av testmetod 2000

Signifikanta skillnader enligt t-test på provytenivå redovisas nedan för varje par.

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004

Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt

Provning av radrensare 2001

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Sortens inverkan på yttre och inre kvalitet vid lagring

Syngenta - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Praktiska försök med nya sorter 2006

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Demonstrationsförsök - ogräs Ädelholm 2000

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Praktiska försök med NT-sorter

Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000

Upptagningskvalitet i praktiken 40 undersökta stukor 2005

Bladsvampar i sockerbetor

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i Europa 2001 New seed treatments against insects in sugar beet in Europe

Ekologiska demonstrationsodlingar

Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Nytt vårbrukskoncept. Edenhall Advancer

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Kontroll av rotbrand i sockerbetor med svinflytgödsel

Rester av kemiska betningsmedel i tömda utsädesförpackningar

DuPont - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Betning av potatis mot

Syngenta - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

Betsorters tolerans mot jordburna svampsjukdomar

Storage ability and the influence of growing site

DuPont - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

Sorter på nematodinfekterad mark 2008

Nytt vårbrukskoncept. Edenhall Advancer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

DuPont - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Differences in tolerance to soil borne fungi in sugar beet varieties 2008

Praktiska sortförsök 2009

Praktisk provning av Safari i lågdos 2000

Etablering och snigelförsök

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna

Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005

Våroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat

Transkript:

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och Betodlarna. Kontaktperson: Åsa Olsson Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred Tel. 0709-53 72 62 E-post: sbuaon@danisco.com

Antal försök 3 Resultat Planträkningar De betade leden visade en tendens till försenad uppkomst. Vid full uppkomst (andra planträkningen) hade de svampbetade leden 8-10 000 fler plantor/ha än det obehandlade ledet. Monturledet hade obetydligt fler plantor än det obehandlade ledet. Under sommaren minskade plantantalet i det obehandlade ledet med i genomsnitt 14 000 pl/ha. Antalet plantor i de svampbetade leden minskade under samma period med ca 9 000 pl/ha. Fältbedömningar Vid den första fältbedömningen hade Euparen 74,4% friska plantor vilket är ett signifikant bättre resultat jämfört med i det obehandlade ledet. Andelen svampangripna plantor var signifikant lägre i leden med Euparen och Celeste 0,5 jämfört med i det Monturbetade ledet. Vid den andra fältbedömningen hade Celeste 1,0 78,8% friska plantor vilket är signifikant bättre än i både det obehandlade ledet och det Monturbetade ledet. Det fanns en tendens till att de svampbetade leden hade lägre andel svampangripna plantor än det obehandlade ledet och Monturledet. Skillnaderna var dock inte signifikanta. Skörd Det fanns inga signifikanta skillnader mellan leden vad gäller antal betor/ha, sockerhalt, K + Na, utvinnbarhet (%) samt renhet. I genomsnitt för tre försök (de svampbetade leden skördades ej på Västregård) har svampbetningarna ökat renvikten med 4,5-6 ton/ha. Mängden utvinnbart socker ökade i genomsnitt med ca 10 % eller drygt 800 kg socker/ha i de svampbetade leden jämfört med i det obehandlade ledet. Mellan de olika svampbetningarna var skillnaderna i sockerskörd små. Det är endast leden med Euparen och Celeste 0,5 som är signifikant skilda från det obehandlade ledet. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan Monturledet och svampbetade led.

Antal försök 3 Slutsatser Kommentarer till försöksuppläggningen Eftersom Tachigaren finns med i alla svampbetade led, men inte i Monturledet är det svårt att utvärdera försöksresultaten. Det går inte att få en uppfattning om hur stor del av resultaten som beror på effekten av Tachigaren och hur mycket som beror på effekten av övriga fungicider. Svampangrepp Två av försöken hade relativt stor angreppsgrad av svamp (Araslöv och Svalöv), ett försök hade låg (Köpingegården) och ett försök saknade svampangrepp (Västregård). På Västregård bildades det kraftig skorpa som påverkade antalet uppkomna plantor mycket negativt. I samråd med uppdragsgivaren beslutades därför att de svampbetade leden inte skulle skördas. Sockerskörd Sockerskörden ökade med ca 10 % eller drygt 800 kg socker/ha i de svampbetade leden jämfört med i det obehandlade ledet. Leden med Euparen och Celeste 0,5 gav högst sockerskörd men ökningen är endast signifikant skild från det obehandlade ledet. 2001-05-11/Åsa Olsson

Antal försök 3 GEP-information Uppdragsgivare: Novartis Agri DK, filial Sverige c/o Syngenta Crop Protection A/S Strandslodsvej 44, 1. sal DK-2300 Köbenhavn S Teknisk beskrivning: Försöksled g v. s./enhet Obehandlat - Montur (Insekticid) 15 g imidakloprid, 4 g teflutrin TMTD + Tachigaren + Montur 4,8 g tiram + 14 g hymexazol + Montur Euparen + Tachigaren + Montur 10 g tolylfluanid + 14 g hymexazol + Montur Celeste 0,5 + Tachigaren + Montur 0,5 g fludioxinil + 14 g hymexazol + Montur Celeste 1,0 + Tachigaren + Montur 1,0 g fludioxinil + 14 g hymexazol + Montur Handelsnamn Montur Tachigaren 70 WP TMTD 80 WG Euparen M 50 WG Celeste 025 FS Verksam substans imidakloprid 150g/l + teflutrin 40 g/l hymeazol, 70 vikts-% tiram 80 vikts-% tolylfluanid 52 viks-% fludioxinil 25 g/l Försöksplatser: Köpingegården, Västregård, Svalöv, Araslöv Försöksmetodik: Fullständigt randomiserat blockförsök Planansvarig: Katarina Elfström Åsa Olsson efter 2001-01-09 Avvikelser: Led tre till sex (de svampbetade leden) skördades inte på Västregård pga skorpbildning under uppkomsten vilken påverkade antalet uppkomna plantor mycket negativt. Rapporten omfattar 8 sidor. Rapporten får inte utan skriftligt tillstånd från återges annat än i sin helhet. De i rapporten återgivna resultaten gäller enbart de provade produkterna.

Betning mot skadesvampar - Novartis Agri DK 2000-1-2-482 4 försök Syfte Att undersöka olika betningsmedels inverkan på plantantal, betkondition och skörd, samt effekt mot skadesvampar. Försöksplan Betning (g v.s./enhet) 1 Obetat nej 2 Montur Montur (15+4) 3 TMTD + Tach + Mont TMTD (4,8) + Tachigaren (14) + Montur (15+4) 4 Eup + Tach + Mont Euparen (10) + Tachigaren (14) + Montur (15+4) 5 Cel 0,5 + Tach + Mont Celeste (0,5) + Tachigaren (14) + Montur (15+4) 6 Cel 1,0 + Tach + Mont Celeste (1,0) + Tachigaren (14) + Montur (15+4) 1 2 3 4 5 6 2 3 1 5 6 4 IV Araslöv 4 5 3 1 2 6 III 1 2 6 4 5 3 II 3 4 2 6 1 5 I 1 2 3 4 5 6 1 2 4 3 6 5 IV Svalöv 3 4 6 5 2 1 III 5 6 2 1 4 3 II 4 5 1 6 3 2 I 1 2 3 spår spår 4 5 6 Västregård 3 5 1 4 6 2 IV 2 4 6 3 5 1 III 6 2 4 1 3 5 II 4 6 2 5 1 3 I

Betning mot skadesvampar - Novartis Agri DK 2000-1-2-482 4 försök 1 2 3 4 5 6 6 2 5 3 4 1 IV Köpingegården 4 6 3 1 2 5 III 5 1 4 2 3 6 II 1 3 6 4 5 2 I Placering Försöken placeras om möjligt där högt svamptryck kan förväntas. Storlek Parcell: bredd 6 rader, längd 12 + 5 m Försök: bredd 17,28 m, längd 68 m Sådd Fröantal: 5,0/m Utsäde Fröet levereras färdigbetat från uppdragsgivaren Bedömningar Utföres av Alnarp enligt PM: Skadebedömning i fält (2 ggr) Identifiering av förekommande svampar Jordprov på försöksplatsen Ytterligare prov på 5 l tas i mars och skickas till Novartis för att kontrollera platsens infektionstryck. Planträkning - I alla led vid 2-3 pl/m i bästa led - I alla led vid 2-4 örtblad - I alla led efter avslutad radresning Skördas 00-07-05 KE

Betplantan Medel 2000 Antal försök 3 Behandling Betor 1000-tal/ha 1:a 2:a 3:e 1 Obetat 64,5 90,3 76,0 2 Montur 61,2 91,8 77,8 3 TMTD + Tach + Mont 57,1 100,3 91,4 4 Eup + Tach + Mont 61,9 98,9 88,6 5 Cel 0,5 + Tach + Mont 59,8 99,9 91,1 6 Cel 1,0 + Tach + Mont 60,8 99,8 88,7 CV 7,6 7,0 11,8 LSD 95% 8,5 12,3 18,4 Sign.nivå 92 90,3 91 De betade leden visade en tendens till försenad uppkomst, men skillnaderna i antal uppkomna plantor mellan leden var inte signifikanta. Vid full uppkomst (andra planträkningen) hade de svampbetade leden 8-10 000 fler plantor/ha än det obehandlade ledet. Monturledet hade obetydligt fler plantor än det obehandlade ledet. Under sommaren minskade plantantalet i det obehandlade ledet med i genomsnit 14 000 pl/ha. Antalet plantor i de svampbetade leden minskade under samma period med ca 9 000 pl/ha.

Slutskörd Medel 2000 Antal försök 3 Behandling Betor Ren Socker- Blåtal K+Na Utvinn- Utvinnb. Utvinnb. Renhet 1000- vikt halt mg/100g mekv/ barhet socker socker tal/ha ton/ha % beta 100 g beta % ton/ha rel a % 1 Obetat 76,0 52,1 16,55 19 4,52 88,28 7,80 100 88,0 2 Montur 77,8 54,6 16,65 19 4,54 88,41 8,17 105 87,0 3 TMTD + Tach + Mont 91,4 56,6 16,68 17 4,37 88,86 8,50 109 86,9 4 Eup + Tach + Mont 88,6 57,3 16,86 18 4,36 89,02 8,67 111 88,0 5 Cel 0,5 + Tach + Mont 91,1 56,8 17,04 17 4,38 89,24 8,69 111 86,1 6 Cel 1,0 + Tach + Mont 88,7 58,0 16,56 18 4,44 88,62 8,58 110 86,5 CV 11,8 4,6 1,9 5 3,60 0,64 5,68-1,3 LSD 95% 18,4 4,7 0,58 2 0,29 1,03 0,87-2,0 Sign.nivå 91,0 98,1 90,4 97,0 81,3 93,4 95,4-94,4 Det fanns inga signifikanta skillnader mellan leden vad gäller antal betor/ha, sockerhalt, K + Na, utvinnbarhet (%) samt renhet. I genomsnitt för tre försök (de svampbetade leden skördades ej på Västregård) har svampbetningarna ökat renvikten med 4,5-6 ton/ha. Sockerskörden ökade i genomsnitt med ca 10% eller drygt 800 kg socker/ha i de svampbetade leden jämfört med i det obehandlade ledet. Mellan de olika svampbetningarna var skillnaderna små. Det är endast leden med Euparen och Celeste 0,5 som är signifikant skilda från det obehandlade ledet. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan Monturledet och svampbetade led. Eftersom Tachigaren finns med i alla svampbetade led, men inte i Monturledet är det svårt att utvärdera försöksresultaten. Det går inte att få en uppfattning om hur stor del av resultaten som beror på effekten av svampbetningarna och hur mycket som beror på effekten av Tachigaren.

Insekter Medel 2000 Antal försök 4 Behandling Fältbedömning 1 Fältbedömning 2 friska pl ds svamp friska pl ds svamp % 0-5 % % 0-5 % Datum 1 Obetat 55,6 0,7 6,9 52,5 0,9 7,5 2 Montur 62,5 0,6 11,3 61,9 0,9 11,3 3 TMTD + Tach + Mont 66,3 0,5 5,0 73,8 0,3 0,0 4 Eup + Tach + Mont 74,4 0,3 2,5 73,1 0,3 1,3 5 Cel 0,5 + Tach + Mont 65,0 0,4 1,9 72,5 0,3 0,6 6 Cel 1,0 + Tach + Mont 65,6 0,4 3,1 78,8 0,3 0,6 CV 13,6 41,4 110,6 12,5 81,6 191,2 LSD 95% 13,3 0,3 8,5 13,0 0,6 10,2 Sign.nivå 99,1 97,4 96,7 99,9 94,4 96,7 Vid den första fältbedömningen hade Euparen 74,4% friska plantor vilket är ett signifikant bättre resultat jämfört med i det obehandlade ledet. Andelen svampangripna plantor var signifikant lägre i leden med Euparen och Celeste 0,5 jämfört med i det Monturbetade ledet. Vid den andra fältbedömningen hade Celeste 1,0 78,8% friska plantor vilket är signifikant bättre än i både det obehandlade ledet och det Monturbetade ledet. Det fanns en tendens till att de svampbetade leden hade lägre andel svampangripna plantor än det obehandlade ledet och Monturledet. Skillnaderna var dock inte signifikanta.