Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Relevanta dokument
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

ETSF05 Repetition av KomSys

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Stora datanät. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Datakommunikation vad är det?

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Internetprotokollen. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

ETSF05 Repetition av KomSys

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Internetprotokollen. Maria Kihl

Grundläggande datavetenskap, 4p

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

KomSys Repetition Jens A Andersson

Tentaexempel. Maria Kihl

TCP/IP och Internetadressering

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

DIG IN TO Nätverksteknologier

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Datakommunika,on på Internet

Datakommunikation vad är det?

Access till nätet. Maria Kihl

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Internet. Maria Kihl

Tips och råd om trådlöst

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Hjälpprotokoll till IP

Internet - Introduktion. Maria Kihl

Övningar - Datorkommunikation

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Internet LUNET o SUNET. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Transkript:

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter Länk 1 Länk 2 Bryggan A B C Länk 1 Länk 2 Brygga D E F Bryggan ser till att paketen skickas ut på rätt när sändare och mottagare finns på olika ar. 3 1

Rep: Protokollstruktur i en brygga Sändare Brygga Mottagare LLC MAC nätadapter överföring MAC MAC nätadapter nätadapter LLC MAC nätadapter Länk 1 Länk 2 Rep: Ethernet Ethernet utvecklades av Xerox, Intel och DEC redan 1976. IEEE 802.3 bygger på Ethernet. Annat ramformat (men kan samexistera med 802.3) Preamble SFD DA SA Type Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiterda=destination address SA=Source address IEEE 802.x standarder för ar/lan 1985 startades ett projekt för att standardisera lokala nät. Länkhanteraren delas in i två skikt: Logical Link Control (LLC) Medium Access Control (MAC) Alla 802.x-nät använder samma LLC-protokoll (802.2). MAC-protokollet beror på det fysiska nätet. 6 2

IEEE 802.3 forts. Datapaketen som skickas på ett IEEE 802.3 kallas för ramar. Detta eftersom paketen är inramade med hjälp av flaggor. Preamble SFD DA SA Length Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 7 Ethernet-varianter Fast Ethernet 100 Mbps Gigabit Ethernet 1 Gbps 10Gbit Ethernet 10 Gbps 8 IEEE 802.11 1997 kom den första IEEE-standarden för ett trådlöst lokalt nät. Kan vara uppbyggt kring en basstation eller fungera som ett ad-hoc nät. Använder MAC-protokollet CSMA/CA som är en snällare version av CSMA/CD. 9 3

Virtuella lokala nät (VLAN) Switch med VLAN-programvara VLAN 1 VLAN 2 VLAN 3 10 Behovet av stora datanät LAN har en begränsad storlek. Behov: En person i Lund skall lika enkelt kunna hämta information från en dator i Eslöv som en dator i Australien. 11 Nätarkitektur Således: Vi måste koppla ihop LAN Alla stora datanät består av noder och ar. slutnod vägväljare 4

Lite olika begrepp LAN = Local Area Network MAN = Metropolitan Area Network WAN = Wide Area Network Accessnät Distributionsnät Stamnät Vad är en vägväljare? Till vägväljaren kommer det paket, som skall vidare till nästa. Vägväljaren kopplar ihop en inkommande med en utgående. Dataöverföring i stora datanät Det finns två typer av datanät: Kretskopplade nät En direkt fysisk väg kopplas upp mellan sändare och mottagare Paketförmedlande nät Data skickas i form av paket, ingen egen fysisk väg Kan använda logiska vägar, så att alla paket går samma väg. 5

Exempel på stora nät SONET/SDH förpackar flera telesamtal (64kbps) i en hierarki av flöden flöden kan läggas till och tappas av ATM celler, dataramar med samma storlek packet switching Ethernetbaserade nät WDM Wavelength-Division Multiplexing Paketförmedlad dataöverföring Två typer av dataöverföring: Förbindelseorienterad Förbindelsefri Förbindelseorienterad dataöverföring I förbindelseorienterad dataöverföring kopplas först en förbindelse upp mellan sändare och mottagare. New connection Connection approved Data transfer End connection Connection ended 6

Förbindelsefri dataöverföring I förbindelsefri dataöverföring sätts ingen förbindelse upp utan all data skickas direkt. Data transfer Sammankoppling av nät WAN WAN ryggradsnät distributionsnät LAN MAN LAN LAN LAN accessnät LAN LAN Problem! Olika utbredningsmedier Signalerna ser inte likadana ut Ramarna ser inte likadana ut Adresser på MAC-lagret ser inte likadana ut 7

Lösning: Nätprotokoll För att ett paket skall kunna komma fram till rätt mottagare, finns det i varje nod ett nätprotokoll som tar hand om till exempel adresseringen. Alla nät mellan sändare och mottagare måste använda samma nätprotokoll för att kommunikationen skall fungera. Tack vare nätprotokollet kan olika ar/protokoll användas mellan noderna! Adressering När en dator skall hittas i ett annat nät räcker inte längre den lokala -adressen (MAC-adressen). Alla datorer som skall kommunicera måste därför ha en nätadress, som är uppbyggd som postadresser. Nätadressen talar även om i vilket nät som mottagaren befinner sig. Nätprotokoll sändare mottagare nät fysisk nätprotokoll fysisk vägväljare nät fysisk nätprotokoll nät fysisk 8

Ett nätprotokoll: IP IP = Internet Protocol IP är det nätprotokoll som används på Internet. Adresseringen sker med hjälp av IP-adresser. Data överförs i form av IP-paket. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. Sådan dataöverföring kallas för best-effort. Internet Protocol Det finns idag två versioner av IP: version 4 (IPv4) och version 6 (IPv6). Alla datorer och vägväljare mellan sändare och mottagare måste använda samma version. Annars måste man översätta mellan versionerna. IPv4 är den gamla versionen utvecklad på 70- talet. Alla IPv4-adresser är nu utdelade! IPv6 innehåller fler adresser, stöd för nya tillämpningar tex realtidser samt funktioner för kryptering och autentisering. Exempel: Internetadresser (IPv4) IPv4 använder en nätadress som består av 32 bitar. Adressen skrivs som fyra tal med punkter emellan. Exempel: 10000010 11101011 00010010 10011110 2 = 130.235.18.158 10 9

Exempel: Internetadresser (IPv6) IPv6 använder en nätadress som består av 128 bitar. Adressen skrivs som åtta hexadecimala tal med : (kolon) emellan. Exempel: 010A : 1234 : E4F5 : 1003 : 4567 : BC98 : 0000 : 2341 16 Från IP-adress till MAC-adress(1) Sändande dator måste veta vilken MAC-adress som mottagaren har. I IPv6 används Neighbor Discovery Protocol (NDP) I IPv4 används Adress Resolution Protocol (ARP) NDP och ARP har samma uppgift och fungerar efter samma princip. Från IPv4-adress till MAC-adress I IPv4 används Address Resolution Protocol (ARP) vid översättningen mellan IPv4-adress och fysisk adress i ett lokalt nät (ex. Ethernet eller 802.x-nät). ARP samlar alla IP/MAC-adresspar i en tabell, en cache. När IPv4 skall skicka ett paket, skickar den en ARP-förfrågan för att ta reda på MAC-adressen till nästa nod. 30 10

Från IPv4-adress till MAC-adress (2) Om ARP saknar den efterfrågade MAC-adressen i sin tabell, skickar den ett ARP request message till samtliga datorer anslutna till det lokala nätet. ARP request IP v.x.y.z A B C D 31 Från IPv4-adress till MAC-adress (3) Den dator som har IPv4-adress v.x.y.z svarar med ett ARP reply message som innehåller datorns MACadress. ARP reply MAC a:b:c:d:e:f A B C D 32 Från IP-adress till MAC-adress (4) Om IPv4-adressen tillhör ett annat nät skickas paketet till den vägväljare som kopplar ihop det lokala nätet med omvärlden. A B C D E F G H Nätet Vägväljare för nätlagret = router 33 11

ARP (1) 34 ARP (2) 35 Från IPv6-adress till MAC-adress NDP ersätter ARP NDP ingår i ICMPv6 Internet Control Message Protocol Stödprotocol till IPv6 Neighbor-Solicitation Message motsvarar ARP request Neighbor-Advertisement Message motsvarar ARP reply 12

NDP (1) 37 NDP (2) 38 Problem! Hur många samtidiga er i en dator? 13

Lösning: Transportprotokoll transport nät fysisk sprotokoll transportprotokoll transport nät fysisk Portadresser För att flera er skall kunna vara igång samtidigt på en dator använder TCP och UDP sig av så kallade portadresser. Det finns ett antal fördefinierade portadresser så att tex. ett email alltid kan komma fram till emailen. Transportprotokoll För att en användar inte skall behöva bry sig om vilka nät som kommunikationen sker över, finns det i varje värddator ett transportprotokoll. Transportprotokollets uppgift är att få över informationen till mottagaren. 14

Ett transportprotokoll: TCP TCP = Transport Control Protocol. TCP är ett av de transportprotokoll som används på Internet. Används för förbindelseorienterad dataöverföring. Tillförlitlig dataöverföring. Ett annat transportprotokoll: UDP UDP = User Datagram Protocol. UDP är det andra transportprotokollet som används på Internet. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. best effort 15