Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad,
* Planeringsstrategi bygga staden inåt * Hammarby sjöstad * Tre miljöprofilprojekt * Lövholmen * Norra Djurgårdsstaden * Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2
Miljöprofilområde - program för hållbar stadsutveckling Syfte med miljöprofilområdena i Stockholm? Att Stockholm bibehåller sin världsledande ställning inom hållbart och klimatsnålt stadsbyggande Miljöprofilområdena ska stödja marknadsföringen av Svensk miljöteknik Miljöprofilområdena ska användas för att utveckla ny miljöteknik och vara pionjärer i att tillämpa den nya tekniken som sedan ska användas i allt nytt stadsbyggande i staden. 3
Hammarby Sjöstad skulle vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation 2009 Resultat: 30 40% Vad kan vi göra bättre jmf med miljöprojekt Hammarby Sjöstad?
Norra Djurgårds staden -Vision - en miljöstadsdel i världsklass 5
2009 Oil depot Container terminal Ports Gas plant
Norra Djurgårdsstaden 12,000 lägenheter 35,000 arbetsplatser Modern färjehamn och kryssningsterminal 200 ha Integrera ny bebyggelse mht energianläggning, hamn, nationalstadsparken
8
-Vision - en miljöstadsdel i världsklass 2030 är Norra Djurgårdsstaden fossilbränslefri CO2-utsläppen < 1,5 ton per person år 2020 Norra Djurgårdsstaden är anpassad till kommande klimatförändringar CCI* - klimatpositiv stadsdel nettoutsläpp av växthusgaser < 0 * CCI=Clinton Climate Initiative
Hammarby Sjöstad skulle vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation 2009 Resultat: 30 40% Vad kan vi göra bättre jmf med miljöprojekt Hammarby Sjöstad?
Focus: Energy Transports Climate adaption Eco-cycle solutions Lifestyle issues
Hur få hushållen att konsumera mer avfallssnålt,högre återanvändning av produkter, sortera förpackningar och avfall för material och energiåtervinning? Vi måste bygga system utifrån kretslopp Hur kan vattnets kretslopp slutas ännu bättre än idag? Utvecklad kretsloppsmodell Individen i centrum - hur få hushållen engagerade så att de ser sitt eget agerande som del i kretsloppet? FOKUS Kretslopp
Miljöeffektivt transportsystem gång och cykel, kollektivtrafik, bilpoler och bilar som kör på förnybara bränslen Miljöeffektivt transportsystemet? - Goda transportalternativ för alla boende och arbetande i området? -Välja bort resor hur kan samhället stödja utveckling till transportsnålare samhälle? FOKUS hållbara transporter 13
Eco-efficient transport - Investigation of transport efficiency - the densification of existing neighborhoods - Reduction of CO2 emissions by 2120 tons / year 14
Klimatanpassning Riskanalys Höjda havsnivåer Mer och intensivare regn Hetare somrar (heat island) FOKUS Klimatanpassning 15
Klimatanpassning i nyproduktion I arbetet med NDS bedöms att följande aspekter behöver studeras vidare Hur kan vi bygga i vattennära lägen? - Höja marknivån - Anpassa bebyggelse och anläggningar Ökad nederbördsmängd och intensivare regn påverkar - Dimensionering och utformning av dagvattensystem - Dimensionering av gröna ytor i nybyggnadsområden - Krav på byggmaterial och konstruktioner - Dimensionering av avloppsnät - Krav på byggmaterial och konstruktioner Förändrad temperatur påverkar förutsättningarna för - Planering och utformning av utemiljö, byggnader, och grönstruktur samt framtida energibehov (värme resp kyla) 2010-01-28 SIDAN 16
Energisystem -Hushållning - Begränsa anv av hög energikvalitet - Använda förnyelsebar energi - Återvinning av lokal spillenergi, matavfall - Producera förnyelsebar energi lokalt Passivhus, klimatpositiva hus - Var är vi idag vilken kunskap har vi och vilken kunskap behöver vi öka för att klara ett bygga denna typ av hus? Hur påverkar vi hushållens beteende och livsstil? Informationsteknik och dess betydelse? FOKUS Energi
LÄTT ATT GÖRA RÄTT FOKUS Livsstil 18
Beteende och livsstil Engagera medborgare i planeringen - Konsultation/informationsmöten - Fokusgrupper - Intervjuer - Undersökningar/enkäter - Gåturer Engagera de nya boende i området - Individuell uppföljning - Mäta sitt eget beteende - Rådgivning, information integrerad i stadsdelen 19
Miljökrav för utbyggnadsetapp 2 i Norra Djurgårdsstaden 1. KVALITETS- OCH MILJÖSÄKRING 2. ANPASSNING TILL ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 3. MILJÖDESIGN AV BYGGNAD/FASTIGHET 4. MILJÖPÅVERKAN 5. HÄLSA OCH KOMFORT 6. FUKTSKYDD 7. BULLERSKYDD 8. ENERGIHUSHÅLLNING 9. RESURSHUSHÅLLNING 10. MILJÖEFFEKTIVA TRANSPORTER 11. HÅLLBAR LIVSSTIL ( DET SKA VARA LÄTT ATT GÖRA RÄTT ) 12. ÖVERLÄMNANDE AV FASTIGHET TILL FÖRVALTNING OCH BRUKARE Regleras i överenskommelser om exploatering
Miljökrav för utbyggnadsetapp 2 i Norra Djurgårdsstaden - Energihushållning Krav Byggnad har klimatskal som ger mycket lågt energibehov. Byggnaden är del av ett optimerat energisystem, med hög systemverkningsgrad för primärenergi, * Energianvändningen i byggnader (köpt energi, Atemp, exklusive hushållsel) ska ej överstiga 55 kwh/m2 x år, varav högst 15 kwh/m2 x år elektricitet (inkl fastighetsel). * Varje fastighet ska generera minst 30 % av sin egen förbrukade fastighetsel - tak optimeras för solceller * Vitvaror, fläktar, pumpar och belysning mm har den lägsta energiförbrukningen t ex LED belysning. Elektricitet som används under byggskedet ska vara miljömärkt * Individuell mätning av tappvarmvatten och hushållsel ska ske i varje lägenhet och boende ska kunna avläsa och styra sin energianvändning.
Miljökrav för utbyggnadsetapp 2 i Norra Djurgårdsstaden - energihushållning Krav som kommer att utredas och preciseras senare * Genom val av produkter och system med höga energiprestanda ska boende ges förutsättningar att nå en användning av hushållsel som ej överstiger 20 kwh/m2 x år. * Driften av installerade system ska optimeras där samarbete med de boende ingår som en naturlig del. * Individuell mätning av värme ska ske i varje lägenhet och boende ska kunna avläsa och styra sin energianvändning Varje lägenhet ska kunna debiteras för sin förbrukning. * Energianvändningen under byggskedet ska ligga på en låg nivå och byggbodar ska ej värmas med el.
Spotlighting Stockholm: European Green Capital 2010 Climate Positive Development Program
Stockholm European Green Capital 2010 The European Commission has named Stockholm as Europe s first Green Capital. Stockholm recieved the award for it s high set environmental targets and for the qualitative environmental work in the past. During Stockholm s Green Capital year the city will inspire and promote methods for environmental development to other cities 24
Emissions of carbon-dioxide Stockholm 4 tonnes CO2 eq/capita Target 2015 is 3 tonnes eq/capita Free from fossile fuels year 2050 25
Infrastructure investments New tram Lines New commutertrain tunnel under the inner city 26
District heating & Co-generation Co-generation, biofuels, waste Heat pumps from sewage water Market share 75 % Fossil fuel 21 % District cooling 27
www.stockholm.se/ norradjurgardsstaden twitter.com/royalseaport Välkomna!
Stockholm European Green Capital 2010 The European Commission has named Stockholm as Europe s first Green Capital. Stockholm recieved the award for it s high set environmental targets and for the qualitative environmental work in the past. During Stockholm s Green Capital year the city will inspire and promote methods for environmental development to other cities 29
Emissions of carbon-dioxide Stockholm 4 tonnes CO2 eq/capita Target 2015 is 3 tonnes eq/capita Free from fossile fuels year 2050 30
Infrastructure investments New tram Lines New commutertrain tunnel under the inner city 31
District heating & Co-generation Co-generation, biofuels, waste Heat pumps from sewage water Market share 75 % Fossil fuel 21 % District cooling 32
Climate adaptation Identification of risk Higher sealevel More rain - intensive Temperature - differences Heat islands 33
Miljökrav Norra 2 1. Kvalitets- och miljösäkring 2. Anpassning till ett förändrat klimat 3. Miljödesign av byggnad/fastighet 4. Miljöpåverkan 5. Hälsa och komfort 6. Fuktskydd 7. Bullerskydd 8. Energihushållning 9. Resurshushållning 10. Miljöeffektiva transporter 11. Hållbar livsstil ( Det ska vara lätt att göra rätt ) 12. Överlämnande av fastighet till förvaltning och brukare
Emissions of carbon-dioxide Stockholm 4 tonnes CO2 eq/capita Target 2015 is 3 tonnes eq/capita Free from fossile fuels year 2050 35
Stockholm Royal sea port - environmental urban district 10 000 dwellings Jobs for 20-30 000 people Improved port operations to the ferry and cruise business Continued energy and industrial related activities in some parts New infrastructure for road and track Proximity to recreation and sports areas Improved service for residents and workers 36
Showcase for sustainable urban design/development Overall environmental objectives for Stockholm Royal Seaport: By 2030, Stockholm Royal Seaport is free from fossile fuels By 2020, emissions of CO2e are lower than 1,5 tonnes per person. Stockholm Royal Seaport is adapted to future changes in climate.
District heating & Co-generation Co-generation, biofuels, waste Heat pumps from sewage water Market share 75 % Fossil fuel 21 % District cooling 38
Punkter som moderatorn tänker ta upp ska ej visas "Vacker, hållbar och effektiv är det möjligt? Hur går staden vidare vilka är hindren och hur övervinner man dessa? -Med nya miljöprofilprojekt höjer vi kunskapen som vi kan använda i andra stadsdelar. Vi ska ta tillvara kunskap och erafrenhet ifrån bla arbetet med Hammarby sjöstad -Stora tröga system, många parter inblandade (kanske snarare ska se detta som möjlighet vi tar in många parter idag, svårt att fånga upp erfarenheter och kunskaper så att vi hela tiden jobbar för att bli bättre, ekonomi och konjunktur - Vi vet och kan mer om processer och organisation för att jobba med miljöprofilering av stadsdelar. Vi kommer att utveckla uppföljningssystem som effektivare kan hjälpa oss att göra rätt miljösatsningar dynamisk uppföljning. Vad är staden stark på vad kan vi? Bygga system binda ihop samordna? Staden stor markägare stor rådighet Staden planmyndighet Hur tänker vi från stadens sida? Ställer vi samma höga miljökrav i andra projekt än Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden? En av målsättningarna är att vi ska använda kunskapen från våra miljöprofilprojekt i våra andra exploateringar i staden