MILJÖFÖRBINDELSER. Tankesmedja 3: Miljöförbindelser. Ändringar i miljöförbindelsen per :

MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Ändringar i miljöförbindelsen per 15.12.2014: - Beakta att de här uppräknade förändringarna inte har korrigerats i det ursprungliga materialet. Försäkra dig om de slutliga villkoren i ansökningsguiden och villkoren för miljöförbindelse! - Åtgärden Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter faller bort från miljöersättningen. - Innehållet i den gårdsspecifika åtgärden Balanserad användning av näringsämnen har förändrats. Åtgärdens ersättningsnivå är i fortsättningen alltjämt 54/200 och i den ingår följande, som utöver det tidigare innehållet nu också inbegriper odlingsplan och kvalitetstest för åkerjord: o Odlingsplan för hela förbindelseperioden o Markkartering o Skiftesbokföring o Skyddsremsor o Endagskurs o Kvalitetstest för åkerjord - Odlingsplan: Jordbrukaren ska göra upp en odlingsplan för förbindelseperioden som preciseras årligen innan växtperioden börjar. Odlingsplanen är en preliminär plan och dess innehåll preciseras i samband med sådden med hänsyn till de årliga odlingsförhållandena, marknadsläget och förändringar i miljöns tillstånd. - Markkartering: På gården ska man ta markprover av de åkrar som odlas och regelbundet med fem års mellanrum låta utföra markkarteringar av proverna för bedömning av markens mullhalt och näringsinnehåll med tanke på genomförandet och uppföljningen av gödslingen. Se dessutom sida 8 i detta material. - Skiftesbokföring: Jordbrukaren ska föra skiftesvisa anteckningar i vilka ingår grundläggande uppgifter om basskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna samt uppgifter om miljöförbindelsens skiftesvisa åtgärder och de uppgifter som miljöavtalen kräver samt uppgifter som behövs för att välja, anpassa och utveckla åtgärderna. I skiftesbokföringen antecknas alla åtgärder som utförs på skiftena i samband med odling och annan markanvändning, såsom grödorna som såtts, växtföljd, gödsling, kalkning, bearbetning, bevattning, dikning, observerade sjukdomar och skadedjur samt bekämpningsmedel och metoder som använts. - Skyddsremsor: se sida 11 i detta material. - Endagskurs, sida 8.

2 (28) - Kvalitetstest för åkerjord: Testet utförs före slutet av det tredje förbindelseåret genom att man fyller in den bedömning av åkerskiftena som ingår i kvalitetstestet för åkerjord. Kvalitetstestet är avsett för att bestämma markens biologiska och fysikaliska egenskaper och göra en övergripande bedömning av markens beskaffenhet. I detta sammanhang bedöms markstrukturen, artrikedomen samt markens förmåga att binda vatten i syfte att fastställa behovet av bevattning och dikning. Testet hjälper jordbrukaren att fästa uppmärksamhet på centrala miljöfaktorer och därmed förbättra åkerns kulturtillstånd och de faktorer som påverkar skördebildningen samt mark-, vatten- och artskyddet. I samband med gårdsspecifik rådgivning kan man göra en mer ingående tolkning av bedömningen och göra preciserande observationer och rekommendationer. Gödslingsvillkoren ingår i minimikraven - Villkoren som rör gödsling överförs från åtgärden Balanserad användning av näringsämnen till minimikraven för miljöersättning. De ingår i kraven som gäller hela gården. Betydelsefulla ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet - Den övre åldersgränsen för den som ansöker om förbindelse slopas - Ingen definition av husdjursgård - Åtgärderna på gårdsnivå ändras till mer skiftesspecifika - Avtal om specialstöd överförs till skiftesspecifika åtgärder i förbindelsen - För vissa åtgärder riktas ersättningen till bestämda områden (miljövårdsvallar samt växttäcke vintertid) - Antalet åtgärder begränsas i princip inte - Ingen referensareal för förbindelsen - Krav på utbildningsdag - Minimiareal för ersättning 3 ha > 5 ha, för trädgårdsväxter 0,5 ha -> 1 ha Miljöförbindelse och ersättningsberättigade skiften 2015 Alla gällande förbindelser som har börjat tidigare avslutas utan återkrav. I de gällande förbindelserna om miljöstöd finns en klausul enligt vilken förbindelsen kan ändras utan återkrav. I stället för den avslutade förbindelsen kan jordbrukaren ansöka om en ny femårig miljöförbindelse i den samlade stödansökan 2015. Den femåriga förbindelsen börjar 1.5. Efter förbindelseperioden kan förbindelserna eventuellt förlängas med ett år i taget. Förbindelseareal Den areal som kan ingå i en förbindelse är den areal som berättigade till stöd 2014 och den areal som ändras till/ansöks om att bli stödberättigande under kommande period. Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen. Maximalt 5 ha ersättningsberättigande areal som härrör från någon som inte har ingått förbindelse kan åren 2016-2018 inkluderas direkt i förbindelsen. Om den areal som härrör från någon

3 (28) som inte ingått förbindelse är större än 5 ha måste en ny femårig förbindelse ingås. Åren 2019-2020 kan areal inte längre läggas till i förbindelsen, utan om gården får mindre areal än 5 ha ska den odlas enligt förbindelsevillkoren utan ersättning. Om gården får mer än 5 ha åren 2019-2020, ingår gården en ny förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas inte ett område som övergår till någon annan med eller utan förbindelse. Som areal som utgår ur förbindelsen räknas areal som tas ur jordbruksanvändning, t.ex. ett område som blir tomtmark eller som beskogas. Förbindelsen har ingen referensareal, utan ett område som tas ur jordbruksanvändning stryks från förbindelsen och blir föremål för eventuellt återkrav. Frånträdande av förbindelse En förbindelse kan frånträdas på grund av force majeure. En jordbrukare som frånträder sin miljöförbindelse får för husbehovsodling lämna kvar en åkerareal som är mindre än en hektar. Ersättningsberättigande skifte Ersättningsberättigande är en bestående egenskap för ett skifte som förblir i jordbruksanvändning. Ersättningsberättigandet försvinner inte även om besittningen av skiftet överförs till en som inte har någon förbindelse. Ersättningsberättigandet upphör dock om skiftet tas ur jordbruksanvändning och samtidigt anses skiftet eller en del av det ha utgått ur förbindelsen. Som ersättningsberättigande i en miljöförbindelse som ingår i miljöersättningarna betraktas jordbruksmark som år 2013 berättigade till stöd i fråga om kompensationsbidrag eller miljöstöd och som år 2015 utgör jordbruksareal enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1307/2013. Som ersättningsberättigande areal betraktas från år 2015 dessutom vissa områden som definieras särskilt och utgjorde jordbruksareal år 2014. Ersättningsberättigande enligt prövning kan beviljas för skiften som är föremål för ägoreglering och skiften som härrör från jordbrukare som är äldre än 65 år. Till ett ersättningsberättigande skifte kan man årligen lägga till ett högst 0,1 ha stort område som inte berättigar till ersättning. Skiften som inte är ersättningsberättigande är i huvudsak skiften som röjts efter år 2004. Byte av ersättningsberättigandet Ersättningsberättigandet kan bytas mellan skiften i jordbrukarens ägo. Minimiarealen är en hektar. Bytet är bestående. Miljöförbindelsens innehåll Miljöförbindelsens åtgärder En miljöförbindelse består av följande åtgärder:

4 (28) Gårdsspecifika åtgärder: - Balanserad användning av näringsämnen Skiftesspecifika åtgärder: - Placering av flytgödsel i åkermark - Återanvändning av näringsämnen och organiskt material (- Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter) inte med - Hantering av avrinningsvatten - Miljövårdsvallar - Växttäcke vintertid på åkrar - Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis - Åkernaturens mångfald - Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Val av skiftesspecifika åtgärder Den sökande väljer åtgärderna till förbindelsen det första förbindelseåret. Det är inte obligatoriskt att välja andra åtgärder utöver åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. När den sökande ingår förbindelse kan han eller hon välja åtgärder, även om t.ex. de växter som krävs för åtgärden inte odlas det första året. Åtgärden Växttäcke vintertid ska genomföras varje förbindelseår. Åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter ska genomföras på minst ett jordbruksskifte varje år. När det gäller åtgärden Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis ska det årligen finnas minst ett skifte med en sådan växt där man använder täckmaterial som berättigar till ersättning. Begränsningar för val av åtgärder En gård kan inte välja åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark om den har valt åtgärden Återanvändning av näringsämnen och organiskt material (och vice versa). En jordbrukare som har ingått förbindelse om ekologisk produktion kan inte välja åtgärden Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter. Ersättningsbelopp /ha Balanserad användning av näringsämnen -åkergrödor 54 -trädgårdsgrödor 200 Placering av flytgödsel i åkermark 40 Återanvändning av näringsämnen och organiskt material 40 (Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter 400) inte med Hantering av avrinningsvatten -reglerbar dränering 70 -reglerbar underbevattning eller

5 (28) återanvändning av torrläggningsvatten 250 Miljövårdsvallar -skyddszonvallar (område dit ersättningen riktas) 500 -skyddszonvallar i annat område 450 -fleråriga miljövallar 50 -vallar på naturvårdsåker (område dit ersättningen riktas) 120 -vallar på naturvårdsåker i annat område 100 Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis -ettåriga trädgårdsväxter 300 -fleråriga trädgårdsväxter 500 Åkernaturens mångfald -gröngödslingsvallar 54 -fånggrödor 100 -saneringsgrödor 300 -mångfaldsåkrar 300 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter -grupp 1 500 -grupp 2 350 För åtgärden som gäller växttäcke vintertid betalas följande eurobelopp per hektar i miljöersättning enligt den andel växttäcke som jordbrukaren uppgett: växtäcke % område dit ersättningen riktas /ha annat område /ha 20 4 4 40 18 9 60 36 11 80 54 - Grund för betalningen för åtgärderna Ersättning för den valda åtgärden betalas enligt den växt som uppgetts för jordbruksskiftet och/eller en åtgärd som väljs separat för skiftet. Utbetalning för åtgärden Placering av flytgödsel i åkermark, Återanvändning av näringsämnen och organiskt material och Växttäcke vintertid söks årligen på hösten på basis av den faktiska arealen, som inte är bunden till vårens jordbruksskiften. Arealerna för åtgärder som gäller hantering av avrinningsvatten uppges på våren likaså utan koppling till jordbruksskiften. Begränsningar inom miljöersättningen för betalning för åtgärderna I miljöersättning kan betalas ett bestämt maximalt belopp/ha och därför måste betalningen för åtgärder delvis begränsas. För ettåriga växter är gränsen 600 /ha, för fleråriga åkerväxter 450 /ha och för fleråriga trädgårdsväxter 900 /ha.

6 (28) De valda växtarterna (anmälda växtkoderna) styr och begränsar redan i princip utbetalningarna, men alla åtgärder och utbetalningarna av dem kan inte sökas via växtkoderna. Om beloppet av miljöersättning som betalas till jordbrukaren överstiger de maximala belopp som hänför sig till miljöersättningen, betalas ingen miljöersättning för reglerbar underbevattning/återanvändning av avrinningsvatten, om jordbrukaren har valt en åtgärd för trädgårdsväxter för skiftet eller om saneringsgrödor i samband med åkernaturens mångfald har uppgetts som skiftets åtgärd. Av åtgärderna för trädgårdsväxter betalas inget annat för kummin än ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen till trädgårdsväxter. Om gården har en förbindelse om ekologisk produktion betalas gården inte miljöersättning för gröngödslingsvall i samband med åtgärden Åkernaturens mångfald. Ersättning för åtgärden Balanserad användning av näringsämnen betalas inte för träda. Ersättning betalas inte heller för skyddszoner, vallar på naturvårdsåker, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar eller åkrar för tranor, gäss och svanar. Ersättning för Växttäcke vintertid betalas inte för åkrar: 1) för vilka har uppgetts en skyddszon, flerårig miljövall, vall på naturvårdsåker, gröngödslingsvall, mångfaldsåker som ingår i miljöförbindelsen eller användning av marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis, 2) som omfattas av ett tidigare avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket 2007-2013 som gäller effektiverad minskning av näringsbelastningen, anläggning och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar, 3) för vilka har uppgetts träda. Begränsningar för betalning av ersättning för åtgärder på grund av andra stödsystem Växttäcke vintertid Miljöersättning betalas inte om gården har befriats från: 1) förgröningsstödets krav på diversifierad odling på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter, i träda eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, 2) förgröningsstödets krav på diversifierad odling eller krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens stödberättigande jordbruksmark består av permanent gräsmark, är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter eller en kombinat-

7 (28) ion av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar, eller 3) förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal på grund av att mer än 75 procent av gårdens åkerareal är i odling med gräsväxter eller andra vallfoderväxter, i träda, i odling med baljväxter eller en kombination av dessa användningsformer och den åkerareal som används för annat än det ovan nämnda inte överstiger 30 hektar. Miljövårdsvall Miljöersättning betalas inte för fleråriga miljövallar eller vallar på naturvårdsåker i samband med åtgärden Miljövårdsvall, om jordbrukaren har befriats från förgröningsstödets krav på ekologisk fokusareal, därför att mer än 75 procent av åkerarealen på hans eller hennes gård består av vall eller träda. Miljövårdsvall betalas ingen miljöersättning för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Om jordbrukaren har valt åtgärden Miljövårdsvall betalas ingen miljöersättning för fleråriga miljövallar för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Åkernaturens mångfald Ersättning för åtgärden kan inte betalas för ekologisk fokusareal enligt förgröningsstödet i samband med direktstöden eller för sådan vallareal som berättigar till befrielse från kravet på denna ekologiska fokusareal. Åkernaturens mångfald betalas ingen miljöersättning för skiften som uppgetts som permanent gräsmark. Byte av skiftesspecifik åtgärd Jordbrukaren kan byta åtgärd om jordbrukaren upphör med odlingen av trädgårdsväxter eller börjar odla sådana årligen på minst en hektars nivå förbindelsen överförs (generationsväxling eller annan besittningsöverföring av en hel gård) jordbrukaren börjar eller slutar med ekologisk produktion miljöförbindelsen justeras på basis av rådgivning När jordbrukaren börjar odla trädgårdsväxter eller utökar odlingsarealen av dem kan han eller hon välja en åtgärd för trädgårdsväxter. Jordbrukaren ska meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om bytet av en skiftesspecifik åtgärd senast den 15 juni det aktuella året. Om meddelandet om byte görs senare, betalas miljöersättning i enlighet med ändringen från och med ingången av följande förbindelseår.

8 (28) Frånträdande av en skiftesspecifik åtgärd En skiftesspecifik åtgärd kan frånträdas om en generationsväxling eller en annan besittningsöverföring av hela gården genomförs under pågående förbindelseperiod, och förbindelsen överförs. Jordbrukaren ska frånträda åtgärderna reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter och alternativt växtskydd för trädgårdsväxter, om han eller hon ingår förbindelse om ekologisk produktion. En skiftesspecifik åtgärd för en trädgårdslägenhet kan frånträdas, om arealen för odling av trädgårdsväxter minskar till under en hektar. Gårdsspecifik åtgärd i miljöförbindelsen Balanserad användning av näringsämnen OBS! Se ändringar från sidan 1. Detta är en åtgärd som berör samtliga åkerskiften på en gård med miljöförbindelse. Åtgärden är ett krav för att gården ska kunna ingå förbindelse om andra skiftesspecifika åtgärder i miljöförbindelsen. I åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen ingår att ta markkarteringar och göra skiftesvisa anteckningar samt att anlägga skyddsremsor och mångfaldsremsor. I åtgärden ingår också obligatorisk utbildning om miljöersättningen. Kväve- och fosforgödslingen måste utföras enligt skifte på basis av grödan, markens bördighet och skördenivån. På gården måste man ta jordprover av de åkrar som odlas och låta utföra markkartering av dem med tanke på odlingsplanering och uppföljning. I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om åkerskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Markkarteringarnas resultat och dokumenten som hör samman med de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gården. Krav på utbildning En jordbrukare som ingått miljöförbindelse ska avlägga en endagskurs om systemet för miljöersättning. Kursen kan också avläggas elektroniskt. Kursen ska avläggas innan förbindelseperioden börjar eller under de två första förbindelseåren. Markkartering Jordbrukaren ska för odlingsplanering och uppföljning utföra markkarteringar av de åkrar som odlas. Prov från åkrar som inte odlas och från trädesåkrar samt från andra åkrar som ska börja odlas ska tas under den växtperiod då odlingen inleds. När det gäller åkrar som kommer i jordbrukarens besittning kan man använda också en gällande markkartering som utförts av den tidigare innehavaren, om en sådan finns att tillgå. En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående provtagningen, frånsett linjeprovtagning där prov ska tas vart tredje år. Tiden räknas från föregående provtagningsdatum, eller om det saknas, från den dag då provet inkom till laboratoriet för analys.

9 (28) Markkarteringarna för en gård som tidigare har förbundit sig till systemet för miljöstöd ska uppfylla villkoren för systemet för miljöersättning efter att fem år har gått sedan den föregående provtagningen. En jordbrukare som ingår miljöförbindelse och inte tidigare har haft någon förbindelse inom systemet för miljöstöd, måste utföra en markkartering som uppfyller villkoren före slutet av det första förbindelseåret. Om det ännu inte finns någon markkartering av skiftet används värdena för mullrika jordar vid kvävegödslingen och värdena för god bördighetsklass vid fosforgödslingen. Markkarteringen ska vara en grundanalys som bestämmer jordart, mullhalt, ph, ledningstal, utbytbart kalcium, lättlöslig fosfor, utbytbart kalium och utbytbart magnesium. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller datum då provet skickades för analys. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på att utföra markanalyser. Uppgifter om skifte och läge ska fogas till proverna. Till markkarteringen ska tas minst ett prov per basskifte, om basskiftet är större än 0,5 hektar. Om basskiftet är större än fem hektar ska man ta ett prov per varje påbörjad fem hektar. För skiften som är mindre än 0,5 hektar kan användas samma markkarteringsprov som för det angränsande skiftet. Med angränsande skiften avses skiften som har gemensam gränslinje med skiftet eller skiften som är åtskilda av en väg eller ett dike. Av enskilda basskiften som är mindre än 0,5 hektar ska tas ett prov eller också ska man kvävegödsla enligt värdena för mullrika jordar i tabellen 1, 2 och 3 och fosforgödsla enligt värdena för god bördighetsklass i tabellen 5 och 6. Vid linjeprovtagning räcker det med ett prov per varje påbörjad tio hektar. Varje prov som ingår i markkarteringen ska bestå av minst sju delprov. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup. Skiftesvisa anteckningar I de skiftesvisa anteckningarna ska jordbrukaren föra in grundläggande information om skiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna. Den grundläggande informationen om ett skifte utgörs av uppgifter om skiftets läge och förhållanden samt om kalkning, dikesrenar, skyddsremsor, mångfaldsremsor, utförda miljövårdsåtgärder och andra motsvarande uppgifter. Uppgifter från olika källor kan förvaras och sparas separat som egna dokument eller kartor. Kvävegödsling Kvävegödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration. Det lösliga kvävet i kreatursgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet. På en gård får högst kvävemängderna i tabell 1-3 användas. Mängderna kvävegödsling får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Den uppnådda skördenivån bestäms genom att hela skörden av den aktuella grödan som bärgats på gården fördelas på de skiften där grödan har odlats, eller genom att på annat sätt påvisa att skördemängden har uppnåtts på det berörda skiftet. Om jordbrukaren använder mer kvävegödsling än vad som bestäms i tabell 1, måste den skördenivå som ligger till grund för gödslingsmängden ha uppnåtts på skiftet under något av de fem tidigare skördeåren. På basis av den uppnådda högre skördenivån är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter använda en mängd tillskottskväve enligt tabell 4 utöver

10 (28) kvävemängderna enligt tabell 1. Skördenivåkorrigeringen utförs per skifte och den kan tillämpas steglöst. Till höstsådda grödor får tillskottskväve enligt skördenivåkorrigeringen inte ges på hösten året för sådd. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om en fånggröda används för ettåriga trädgårdsväxter får kvävegödslingen utökas med 20 kilogram per hektar. Fånggrödan ska då sås senast den 15 augusti. Den ovan nämnda möjligheten att öka kvävegödslingen gäller inte för huvud- och brysselkål, baljväxter och purjolök eller huvud- och bladsallat när man odlar två skördar. Fosforgödsling Fosforgödslingen ska utföras på basis av markkartering. I de näringsmängder som använts ska man räkna in näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och husdjursgödsel samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration och det med näringsämnena sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar och år. Fosfor som sprids i kemiska ämnen avsedda för bindning av fosfor räknas inte in. Fosformängderna får ökas begränsat på basis av den uppnådda skördenivån. Skördenivån bestäms på samma grunder som för kvävegödslingen. På skiften som är större än fem hektar ska gödslingen basera sig på två eller flera jordprover. Jordbrukaren kan planera och genomföra gödslingen antingen i enlighet med de gödslingsskiften som jordproverna representerar eller räkna ut gödslingen med användning av medeltalet eller det vägda medeltalet av de tillåtna maximala givorna. Fosforgödslingen kan inte räknas ut som ett medeltal för hela skiftet, om bördighetsklassen för fosfor i något jordprov är så hög att det inte alls går att fosforgödsla odlingsväxten. På en gård får högst fosformängderna i tabell 5 och 6 användas. Fosformängderna som nämns i stallgödselundantaget får användas när enbart husdjursgödsel från den egna gården används vid fosforgödslingen. Fosforutjämning får tillämpas på stallgödselundantaget, men inte skördenivåkorrigeringar. Om den uppnådda skördenivån för spannmål är högre än 4000 kilogram per hektar och år, för råg mer än 3000 kilogram per hektar och år och för oljeväxter mer än 1750 kilogram per hektar och år, kan man i enlighet med tabell 7 lägga till 3 eller 6 kilogram fosfor. Skördenivåkorrigeringen kan tillämpas steglöst. Om tabellen saknar ett värde för fosforgödslingen, kan skördenivåkorrigering inte användas. Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om höstsäd eller annan motsvarande växtlighet anläggs på träda efter den 15 juli eller om det på en areal med ekologiskt fokus enligt artikel 46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med tabellerna. Om det på ett skifte där det odlas spannmåls-, olje- eller baljväxter används enbart husdjursgödsel som fosforgödsel, får den användas i överensstämmelse med stallgödselundantaget i bördighetsklasserna tillfredsställande och god. Om man enbart använder husdjursgödsel som fosforgödsel på ett skifte med flerårig vallgröda, får husdjursgödseln årligen användas i överensstämmelse med stallgödselundantaget i bördighetsklasserna försvarlig, tillfredsställande och god. Stallgödselundantaget får inte tillämpas närmare än 25 meter från ett vattendrag.

11 (28) Näringsämnena i husdjursgödsel ska räknas in i gödslingsmängderna antingen på basis av värdena i bilaga 2 till statsrådets förordning om begränsning av utsläpp från jordbruket och trädgårdsodlingen (x/201x) eller utifrån en stallgödselanalys. Av totalfosforn i stallgödsel och cellsaft av potatis beaktas 100 procent. Av fosforn i pälsdjursgödsel samt i behandlat slam från slamavskiljare och avloppsslam beaktas 60 procent. De ovan nämnda reglerna för beräkning av totalfosforn tillämpas på organiska gödselfabrikat så att fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas utifrån den råvara som det finns mest av i gödselfabrikatet. Vid fosforgödsling kan högst fem års fosforutjämning tillämpas. Uträknandet av fosforutjämningen ska påbörjas när den fosformängd som spridits på jordbruksskiftet överskrider den tilllåtna årliga mängden för första gången. Utjämningen kan påbörjas också när fosformängden underskrider den tillåtna årliga mängden. Fosforutjämningen ska utföras per jordbruksskifte. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet ändras under utjämningsperioden måste fosforutjämningen följas upp på basskiftesnivå. Den årliga fosformängd som använts på basskiftet beräknas då genom att man multiplicerar den fosformängd per hektar som använts för grödan på respektive jordbruksskifte med det berörda jordbruksskiftets areal och adderar dessa summor. Den maximala fosformängd som är tillåten för den aktuella grödan på basskiftet räknas ut på motsvarande vis. Vid uppföljningen av fosforutjämningen används skillnaden mellan den tillåtna maximala fosformängden och den fosformängd som använts. Om skiftet inte odlas under fosforutjämningsperioden anses skiftet inte förbruka fosfor alls under året eller åren i fråga. Skyddsremsor och mångfaldsremsor Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag måste det finnas en i medeltal minst tre meter bred skyddsremsa vid åkerkanten mot vattendraget. På de kanter av basskiftet som inte gränsar till vattendrag kan man för att främja naturens mångfald anlägga i medeltal högst tre meter breda mångfaldsremsor som ingår i odlingsväxtens areal. Basskiftet gränsar inte till ett vattendrag om 1) det mellan åkern och vattenfåran finns i medeltal minst tio meter skog, tomtmark, vägområde eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på åkern, 2) det mellan åkern och vattenfåran alltid finns i medeltal minst 10 meter buskage, tvinmark eller impediment eller motsvarande och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på åkern, eller 3) åkern ligger bakom en översvämningsvall och torrläggningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt. Skyddsremsan ska vara täckt av flerårig vall-, hö- eller ängsväxtlighet. Skyddsremsan får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Vid svåra fall av ogräs är det undantagsvis tillåtet att förstöra och förnya växtligheten i enlighet med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar. Med svår ogrässituation avses utbredd förekomst av ogräs som lätt sprids till andra åkerskiften med vinden eller på annat sätt, att växter eller buskar med vedartad stam börjar växa på skiftet, att det förekommer skadliga invasiva arter eller en annan motsvarande situation. Ogräsen kan förstöras kemiskt eller mekaniskt vid bekämpning av flyghavre och i andra svåra fall av ogräs i enlighet med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar. Efter det att ogräsen har förstörts ska den nya vallen sås under samma växtperiod.

12 (28) Om växtligheten på skyddsremsan skadas eller förstörs under vintern, i samband med iståndsättning av dikning eller rensning av utfallsdiken eller på något annat motsvarande sätt, måste den nya vallväxtligheten sås på skyddsremsan genast när förhållandena medger det. En uppgift om de åtgärder som utförs på skyddsremsan ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Skörd får bärgas på skyddsremsan och den kan skötas genom betesgång. En mångfaldsremsa ska anläggas genom sådd av frön av vall-, gräs-, ängs-, vilt- eller landskapsväxter. På mångfaldsremsan kan det också växa samma odlingsväxt som på resten av skiftet, men då sköts mångfaldsremsan genom att lämna en högst tre meter bred obärgad remsa längs skiftets kant eller kanter. Mångfaldsremsan ska skötas på samma sätt som en skyddsremsa.

13 (28) Tabell 1. Maximala mängder kvävegödsling (kg/ha/år) till spannmål, olje- och industriväxter samt baljväxter, sockerbeta och potati Växt / uppnådd skördenivå kg Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Korn och havre, blandsäd 4000 kg 100 90 80 60 Vårvete 4000 kg 120 110 100 70 Höstråg på hösten 30 30 20 20 Höstråg på våren 3000 kg 100 90 80 40 Vårråg 3000 kg Lin, majs, oljehampa, solros Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete på våren 4000 kg Andra sädesslag och andra blandade växtbestånd 4000 kg Höstrybs och höstraps (i juliaugusti) Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och oljedådra på våren 1750 kg 90 80 70 50 30 30 30 20 120 110 100 70 90 80 70 50 50 50 50 40 110 100 90 60 Andra åkergrödor Ärt, bondböna, sötlupin 45 45 45 30 Sockerbeta 140 140 140 120 Stärkelsepotatis 35 ton/ha 105 95 85 70 Stärkelsepotatis 40 ton/ha 120 110 100 80 Tidig potatis 60 60 60 60 Tidig potatis + fånggröda 80 80 80 75 Annan potatis 35 ton/ha 85 80 75 60 Annan potatis 40 ton/ha 100 90 80 70

14 (28) Tabell 2. Maximala mängder kvävegödsling (kg/ha/år) till vallar och andra grödor Spridningstid Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Frövallar På våren 110 100 90 60 Ett- och fleråriga vallar, en skörd På våren 120 110 100 90 Majsensilage, en skörd På våren 140 130 120 100 Rörflen under skördeåren På våren 90 90 80 60 Grönfodersäd, helsäd (vårsäd, en skörd) Vårspridning 120 110 100 80 Grönfodersäd, helsäd: höstvete och rågvete, en skörd På hösten 30 30 30 20 På våren 140 130 120 70 Ett- och fleråriga vallar, grönfodersäd, bete När minst två skördar bärgas Betesvall När minst tre skördar bärgas 200 190 180 160 240 230 220 190 Anläggning av vall med skyddsgröda på våren Anläggning av vall utan skyddsgröda på våren Till skyddsgrödan högst kvävemängden enligt den växtartsspecifika tabellen Vårspridning 80 80 80 70 2:a spridningen 30 30 30 30 Anläggning av vall på sommaren, anläggning av rörflen, naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda (ingen bärgning) Anläggning av vall på hösten I anläggningsskedet Höstspridning senast 15.9. 60 60 60 50 30 30 30 30

15 (28) Tabell 3. Maximala mängder kvävegödsling till trädgårdsväxter, för grönsaker och kryddväxter (kg/ha/år) Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar HUVUD- OCH BRYSSELKÅL* 240 230 220 200 PURJOLÖK* 210 200 190 180 ANDRA LÖKVÄXTER, MOROT* 120 115 110 100 ANDRA ROTSAKER* 180 170 160 150 BALJVÄXTER* 55 50 45 35 HUVUD- OCH BLADSALLAT (en skörd)* 130 120 110 100 HUVUD- OCH BLADSALLAT, (två skördar)* 190 180 165 150 ANDRA GRÖNSAKER (INKL. FRILANDS- GURKA)* 160 150 140 125 FRÖKRYDDOR OCH ÖRTER* 90 80 70 50 Tabell 4. Maximala tillskott (kg/ha/år) till kvävegödselmängderna i tabell 1, på basis av uppnådd skördenivå Tillskott kg 0 10 20 30 40 50 Vårråg 3000 3500 4000 4500 5000 5500 Andra sädesslag 4000 4500 5000 5500 6000 6500 Oljeväxter som sås på våren 1750 2000 2250 2500 2750 3000 Tillskott kg 0 10 20 30 40 45 Vårvete 4000 4500 5000 5500 6000 6250 Höstvete, rågvete, speltvete 4000 4500 5000 5500 6000 6250 Höstråg 3000 3500 4000 4500 5000 5250

16 (28) Höstoljeväxter 1750 2000 2250 2500 2750 - Tabell 5. Maximala mängder fosforgödsling (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Spannmål, oljeväxter, baljväxter Spannmål, oljeväxter, baljväxter stallgödselundantag Ett- och fleråriga fodervallar, rörflen skördeåret, helsädesensilage, majs Ett- och fleråriga fodervallar, skördenivån minst 7500 kg ts/ha/år Ett- och fleråriga fodervallar, stallgödselundantag 34 26 16 10 5 0-34 26 16 15 15 - - 40 32 24 14 5 - - 46 38 30 20 11 - - 40 32 30 30 20 - - Flerårig vall: bete 24 16 8 5 5 - - Anläggning av vall och rörflen på våren (med eller utan skyddsgröda) Anläggning av vall på sommaren eller hösten samt anläggning av naturvårdsåker, gröngödslingsvall och flerårig grönträda, vall på våren innan anläggning på sommaren 52 44 36 26 10 - - 20 16 12 7 - - - Potatis 55 55 55 55 35 20 5 Sockerbeta 63 63 60 43 26 14 5 Spånadslin 34 26 16 5 - - -

17 (28) Rörflen skördeåret, andra växter 30 20 15 10 5 - - Tabell 6. Maximala mängder fosforgödsling (kg/ha/år) till trädgårdsväxter på basis av bördighetsklass Växt Dålig/ rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög PLANTSKOLEVÄXTER * 80 70 60 40 20 JORDGUBBE, HALLON, SVARTA VIN- BÄR *** Anläggningsskedet 60 50 40 20 10 Årlig gödsling 35 30 25 20 10 ANDRA BÄR Anläggningsskedet 75 60 50 30 15 Årlig gödsling 45 35 30 25 15 FRUKTER Anläggningsskedet 85 70 60 40 25 Årlig gödsling 40 35 30 20 10 KÅLVÄXTER OCH LÖKVÄXTER 110 80 60 40 25 10** ROTFRUKTER och VINTERMOROT 100 75 55 35 30 10** BALJVÄXTER 50 35 25 20 15 10** ANDRA GRÖNSAKER 100 60 50 40 20 10** ÖRTER OCH FRÖKRYDDOR, ANDRA VÄXTER 28 20 12 8 * Övre gränser för fosforgödsling av krukplantor: Grundgödsling 165 g/m3, långverkande gödsling och kompletteringsgödsling 250 g/m3. ** Fosforgödsling vid tillväxtstarten kan ges, om planteringen/sådden sker före medlet av maj, i norra Finland senast 15.6. *** För jordgubbe som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger 10 000 kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,4 kg/ha per varje skördeökning om 1 000 kg/ha. För hallon som droppbevattnas kan gödslingen ökas så att om skörden överstiger 4 000 kg/ha kan fosforgödslingen ökas med 0,7

18 (28) kg/ha per varje skördeökning om 1 000 kg/ha. Skördenivåkorrigeringen kan tillämpas steglöst. Tabell 7. Mängden fosforgödsling (kg/ha/år) som ska korrigeras på basis av uppnådd skördenivå Tillskott kg 0 3 6 Råg 3000 4000 5000 Andra sädesslag 4000 5000 6000 Oljeväxter 1750 2100 2600 Miljöförbindelsens skiftesvisa åtgärder Placering av flytgödsel i åkermark Åtgärden som gäller placering av flytgödsel i åkermark kan genomföras på ersättningsberättigande åkermark. Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiska gödselfabrikat ska spridas på åkerskiftet med anordningar som placerar eller myllar in. Spridningsmängden ska vara minst 20 kubikmeter per hektar och år. Åtgärden behöver inte genomföras varje år/årligen. Flytgödseln eller urinen ska spridas med en anordning som skär ett snitt i åkerns yta dit flytgödseln rinner eller sprutas ner. Det är också godtagbart att använda ett myllningsaggregat som är kopplat till den enhet som sprider flytgödsel eller urin. Placering av flytgödsel i åkermark är en åtgärd som ansöks om att ingå i miljöförbindelsen i samband med vårens stödansökan. Den årliga faktiska spridningsmängden ska meddelas till kommunen senast 30.9. För åtgärdens del måste man beakta nitratförordningens verkningar på spridningen och spridningsmängderna. Återanvändning av näringsämnen och organiska material Åtgärden som gäller återanvändning av näringsämnen och organiskt material kan genomföras på ersättningsberättigande åkerareal. På åkern sprids näringshaltigt organiskt material vars torrsubstanshalt är minst 20 procent. De material som används ska vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006), fast gödsel

19 (28) som skaffats från en annan gård för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel. Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande material från jordbrukarens egen gård berättigar inte till ersättning. Mängden som sprids ska vara minst 15 kubikmeter per hektar och år. En gård kan inte både överlåta och ta emot organiskt material samtidigt. Åtgärden behöver inte genomföras varje år. Jordbrukaren ska med hjälp av överlåtelseavtal, betalningskvitto eller fraktsedel kunna påvisa anskaffningen av material utanför gården och mängden material. De fosfor- och kvävemängder som ingår i de organiska material som spridits ut ska beaktas i kväve- och fosformängderna enligt åtgärden som gäller balanserad användning av näringsämnen. Återanvändning av näringsämnen och organiskt material är en åtgärd som ansöks om att ingå i miljöförbindelsen i samband med vårens stödansökan. Den årliga faktiska spridningsmängden ska meddelas till kommunen senast 30.9. De material som används ska vara godkända med stöd av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat 24/11 och ingå i förteckningen över gödselfabrikats typbeteckningar som förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Reducerad gödsling av ettåriga trädgårdsväxter (inte med)

20 (28) Områden dit miljöersättningen riktas - Sura sulfatjordar Skyddszoner och vallar på naturvårdsåker - Växttäcke vintertid

21 (28) Hantering av avrinningsvatten Åtgärden som gäller hantering av avrinningsvatten kan genomföras på ersättningsberättigande åkerareal som ligger på sur sulfatjord i tillrinningsområdet för ån Sirppujoki, i tillrinningsområdena för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa tillrinningsområden. Dessutom kan åtgärden genomföras i det område där programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland tillämpas, på torv- och mulljordar samt på åkerskiften som omfattats av ett gällande avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007-2014 eller där det har byggts reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller ett system för återanvändning av torrläggningsvatten. Ett åkerskifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5 1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att ph utan inkubation ligger under 4,5 eller att ph efter minst åtta veckors inkubation ligger under 4,0. Reglering av torrläggningssystem kan genomföras antingen på ett åkerskifte med reglerbar dränering eller på ett åkerskifte som har ett system med reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten. Man måste föra journal över genomförandet av regleringen och i journalen anteckna reglerings-, skötsel- och underhållsåtgärderna. Uppgifterna kan också föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Sura sulfatjordar ska konstateras på basis av jordanalys som utförs av ett laboratorium. Vid provtagningen iakttas den provtagningstäthet som bestämts om markkartering. Den som söker ersättning ska lämna in analysresultatet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september den växtperiod då sökanden för första gången ansöker om miljöersättning. Miljövårdsvallar Inom åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska jordbrukaren anlägga och bevara flerårig vallväxtlighet på ett åkerskifte. Åtgärden kan gälla antingen skyddszon, flerårig miljövall eller vall på naturvårdsåker. Miljövårdsvall kan inte anläggas på areal med permanent gräsmark. Åtgärden kan omfatta ett helt basskifte, även om det på bara en del av skiftet finns förutsättning att genomföra åtgärden. Skyddszoner Skyddszoner ska anläggas på åkerskiften som ligger i ett Naturaområde, grundvattensområde, längs vattendrag eller utfallsdiken eller som gränsar till våtmark som ska skötas med miljöavtal. I skärgårdsområdena i ett område dit ersättningen riktas kan skyddszon anläggas på alla åkerskiften som berättigar till ersättning i miljöförbindelsen. Skyddszonen ska vara över tre meter bred. På skyddszonen ska det växa flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar kan växtligheten på en skyddszon anläggas i skyddssäd redan föregående växtperiod och efter anläggandet får området varken bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Växtligheten kan anläggas genom att använda färdiga fröblandningar av vall- och gräsväxter. I samband med att växtligheten

22 (28) anläggs kan man gödsla litet för att växtbeståndet ska bli täckande. Då får högst de kväve- och fosformängder som slagits fast för vall på naturvårdsåker i tabellen 2 och 5 användas. Växtligheten ska slås varje år. När tidpunkten för slåttern bestäms ska man beakta levnadsförhållandena för vilda fåglar och däggdjur. Växtmassan ska föras bort från skyddszonen och den får tas till vara. Djur får gå på bete på skyddszonen, om det inte ger upphov till erosion och inte äventyrar naturens mångfald och om det inte finns något hinder med tanke på vattenskyddet. Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra svåra ogräs som sprids med vinden får bekämpas kemiskt på skyddszonen i överensstämmelse med växtskyddsmedlets användningsbegränsningar eller mekaniskt. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, på grund av flyghavrebekämpning eller någon annan liknande orsak, ska den skadade arealen besås med ny vallväxtlighet genast när förhållandena medger det. Anläggnings- och skötselåtgärderna på skyddszonen, förstörd växtlighet, bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och anläggning av nytt växtbestånd ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Skyddszoner och fleråriga miljövallar kan anläggas bara under de tre första förbindelseåren och de ska bevaras på jordbruksskiftet ända till förbindelseperiodens slut. Vallar på naturvårdsåker kan utgöra sammanlagt högst 20 procent av gårdens ersättningsberättigande åkerareal (område dit miljöersättningen riktas) och högst 5 procent i ett annat område. Fleråriga miljövallar Som flerårig miljövall kan man uppge ett jordbruksskifte där det växer vall och som ligger antingen i ett grundvattenområde eller på sur sulfatjord eller vars jordart är torv eller mulljord. Miljövallar på sura sulfatjordar kan anläggas i ett område som ligger i tillrinningsområdet för ån Sirppujoki, i tillrinningsområdet för de åar som mynnar ut i Limingoviken eller i området mellan dessa tillrinningsområden. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska det odlas vall- och gräsväxter på flerårig miljövall under hela förbindelseperioden. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under förbindelseperioden, men vallväxtligheten får förnyas genom direktsådd utan bearbetning. På flerårig miljövall får man täckdika, kalka, gräva och rensa utfallsdiken samt vidta andra kortvariga åtgärder som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Växtlighet som skadats eller förstörts i samband med de ovan nämnda åtgärderna måste genast sås om med vall- eller gräsväxter efter åtgärden. Växtligheten ska bärgas årligen och den får tas till vara. Med hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att den inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man börjar från åkerkanterna och fortsätter in mot mitten. Betesgång är tillåten på området, men då måste man se till att åkern förblir täckt av gräs. Vid gödslingen iakttas begränsningarna enligt tabellen 2 och 5 och vid växtskyddet de krav som föreskrivs i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i samband med tvärvillkoren (xx/201x). Grunden för anläggning av flerårig miljövall ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna. Sura sulfatjordar, torvjordar och mulljordar ska konstateras på basis av markprov. Vid provtagningen iakttas markkarterings provtagningstätheten. Den som ansöker om ersättning ska skicka analysresultatet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september under den växtperiod då sökanden för första gången ansöker om miljöersättning.

23 (28) Vallar på naturvårdsåker Vall kan anläggas som naturvårdsåker eller också kan gamla vallar som utvecklats till vall med många arter uppges som sådan. Vallar på naturvårdsåker kan utgöras av hela basskiften eller av jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som vallar på naturvårdsåker kan anläggas också som över tre meter breda remsor längs skiftenas kanter, framför allt på kanterna mot syd och väst samt i mitten av stora öppna fält. Vall på naturvårdsåker ska bevaras på samma skifte minst två växtperioder. Inom den skiftesspecifika åtgärden som gäller miljövårdsvallar ska vallväxtligheten för naturvårdsåker anläggas [senast den 30 juni] genom sådd av frön av fleråriga vall- eller gräsväxter. Fröblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande grödor. Växtligheten kan anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsgröda eller genom sådd i stubben. Vallarna på naturvårdsåker kan också vara tidigare anlagda fleråriga vallar som utvecklats till vall med flera arter, eller mångfaldsåkrar som anlagts med ängsväxter åren 2009-2014. Tidigare anlagd flerårig vallväxtlighet kan till avsevärd del bestå av vilda gräsväxter och gräsartade växter som har trängt undan den tidigare anlagda vallväxtligheten. I samband med att växtligheten anläggs kan man gödsla litet för att växtbeståndet ska bli täckande. Vid gödslingen ska gödslingsbegränsningarna i tabellen 2 och 5 följas. Vallväxtligheten på naturvårdsåkern ska slås vartannat år. Vid situationer med svåra ogräsangrepp ska slåtter utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids. Slåttern ska utföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att de vilda djurens levnadsförhållanden beaktas, dvs. så att slåttern inte äventyrar fåglarnas häckning och däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man börjar från åkerkanterna och fortsätter in mot mitten, förutom om en oslagen remsa lämnas på mitten av skiftet. Slåtterresterna får föras bort och tas till vara. Om vallskörd bärgas från naturvårdsåkern kan bärgningen utföras under normal skördetid. Djur får gå på bete på området om åkern förblir täckt av gräs och vall året runt. Efter det att växtligheten har anlagts får växtskyddsmedel inte användas på vallar på naturvårdsåker. Vallarna på naturvårdsåker får inte bearbetas utom i samband med att växtligheten anläggs och avslutas. Vallar på naturvårdsåker får avslutas tidigast efter den andra växtperioden från och med den 1 september, eller från och med den 15 juli om växtligheten avslutas i syfte att så höstsådda grödor på åkern. Då är det tillåtet att använda växtskyddsmedel. Ambitionen ska vara att växtligheten avslutas först följande vår. Om det på hösten efter den andra växtperioden inte sås något nytt växtbestånd, måste bearbetningen utföras så sent på hösten som möjligt. På vallar som är naturvårdsåker får man täckdika, kalka, gräva och rensa utfallsdiken samt vidta andra kortvariga åtgärder som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Växtlighet som skadats eller förstörts i samband med de ovan nämnda åtgärderna måste genast besås med vall- eller gräsväxter efter åtgärden.

24 (28) Växttäcke vintertid Inom åtgärden som gäller växttäcke vintertid ska minst 20, 40, 60 eller 80 procent av gårdens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften i ett område dit ersättningen riktas vara täckta med växtlighet utanför växtperioden. I området dit ersättningen riktas ska arealerna som överstiger minimiväxttäcket vara täckta av en växande gröda eller stubb av grödan (äkta växttäcke). Utanför området dit ersättningen riktas ska minst 20, 40 eller 60 procent av gårdens sammanlagda areal av ersättningsberättigande basskiften ha växttäcke utanför växtperioden. Det ovan nämnda minimiväxttäcket om 20 procent kan fullgöras med reducerad bearbetning. Utanför området dit ersättningen riktas kan kravet på växttäcke uppfyllas antingen med reducerad bearbetning eller äkta växttäcke. Följande skiften kan godkännas som växttäcke vintertid: 1) fleråriga odlade vallar, ettåriga vallar och rörflen som bevaras över vintern, 2) fleråriga trädgårdsväxter och kummin, 3) stubb och direktsådd i stubb av spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor och spånadslin samt bondböna, ärt och lupin, 4) odling av fånggrödor, om växtligheten bevaras till följande vår, 5) höstråg, rågvete, höstvete, speltvete och andra höstsådda sädesslag, höstraps, höstrybs och andra höstsådda oljeväxter samt andra höstsådda grödor och lin och hampa som bärgas på våren. Minimikravet på 20 procent växttäcke kan i ett område dit ersättningen riktas enligt statsrådets förordning om miljöersättning (x/201x) uppfyllas också med reducerad höststubbearbetning av skiften med spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor, spånadslin och bondböna, om bearbetningen utförs genom en körning med kultivator, tallriksharv, s-pinnharv, spadrullharv eller rulluftningsaggregat. I andra områden kan reducerad höststubbearbetning uppfylla villkoret för växttäcke vintertid upp till alla procentgränser för miljöersättningen. Minimikravet på 20 procent växttäcke kan uppfyllas med hjälp av skyddszoner och fleråriga miljövallar, vallar på naturvårdsåker, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar samt areal täckt av fleråriga trädgårdsväxter vilka ingår i åtgärderna enligt miljöförbindelsen. Minimikravet kan också uppfyllas med områden som ingår i ett avtal om specialstöd för effektiverad minskning av näringsbelastningen, anläggande och skötsel av skyddszon eller långvarig vallodling på torvåkrar enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2007) eller statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007-2013 (366/3007), om avtalet har ingåtts för åker. Jordbrukaren kan årligen utöka arealen med växttäcke. Arealen kan överstiga den andel om 20 procent som krävs, och den kan variera årligen. Växttäcket ska bevaras på skiftet fram till dess att skiftet bearbetas för sådd eller motsvarande odlingsåtgärd. Skiftena med växttäcke ska om möjligt placeras på åkerskiften som gränsar till vattendrag och utfallsdiken eller på andra skiften som är viktiga för vattenskyddet.