Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot E-mail larsmo.kommun@larsmo.fi Aloitusaika 5.3.2012 Lopetusaika 12.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö - Enontekis 0 49 Espoo - Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki - Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto - Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina - Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko - Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki - Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0
106 Hyvinkää - Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö - Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna - Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi - Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen - Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi - Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari - Enare 0 149 Inkoo - Ingå 0 151 Isojoki - Storå 0 152 Isokyrö - Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen - Jockis 0 171 Joroinen - Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää - Träskända 0 202 Kaarina - S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani - Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki - Bötom 0 223 Karjalohja - Karislojo 0 224 Karkkila - Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen - Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen - Grankulla 0 236 Kaustinen - Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0
241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari - Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava - Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi - Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki - Kumo 0 272 Kokkola - Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki - Kristinestad 0 288 Kruunupyy - Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi - Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö - Kjulo 0 398 Lahti - Lahtis 0 399 Laihia - Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi - Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta - Villmanstrand 0 408 Lapua - Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0
421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto - Lundo 0 425 Liminka - Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja - Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa - Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto - Larsmo 1 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti - Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia - Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli - S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari - Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä - Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 Mänttä-Vilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali - Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen - Nousis 0 540 Nummi-Pusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö - Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu - Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0
577 Paimio - Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta - Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari - Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala - Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku - Påmark 0 609 Pori - Björneborg 0 611 Pornainen - Borgnäs 0 638 Porvoo - Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää - Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe - Brahestad 0 710 Raasepori - Raseborg 0 680 Raisio - Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma - Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0
704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo - Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna - Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo - Sibbo 0 755 Siuntio - Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo - Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere - Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva - Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio - Torneå 0 853 Turku - Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula - Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila - Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0
890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy - Nykarleby 0 895 Uusikaupunki - Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa - Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa - Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli - Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti - Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat - Virdois 0 942 Vähäkyrö - Lillkyro 0 946 Vöyri - Vörå 0 972 Yli-Ii 0 976 Ylitornio - Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri - Etseri 0 992 Äänekoski 0
2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa - Nyland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pirkanmaa - Birkaland Päijät-Häme - Päijänne - Tavastland Kymenlaakso - Kymmenedalen Etelä-Karjala - Södra Karelen Etelä-Savo - Södra Savolax Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Keski-Suomi - Mellersta Finland Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Österbotten - Pohjanmaa Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Kainuu - Kajanaland Lappi - Lappland
3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel - Kommundirektör Namn - Gun Kapténs E-post - gun.kaptens@larsmo.fi Tfn - 06-7857111 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel - Kommundirektör Namn - Gun Kapténs E.post - gun.kaptens@larsmo.fi Tfn - 06-7857111 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun- och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? - Larsmo kommun anser att det allmänt sett finns ett behov av att åstadkomma strukturella förändringar för att i framtiden kunna erbjuda en kostnadseffektiv och välfungerande service till invånarna. Som framgår av rapporten är skillnaderna i den demografiska utvecklingen i kommunerna stor. En kommunreform i sig löser inte problem visavi framtida servicefunktioner. Det avgörande för serviceproduktionen är kommunernas förmåga att organisera servicefunktionerna effektivt, antingen i egen regi eller i samarbete med andra kommuner. 6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? - Enligt rapporten fortsätter Larsmo kommuns positiva befolkningsutveckling med en prognostiserad befolkningsökning på 26,2 % fram till år 2030. Medianåldern som är 32 är bland de lägsta i landet. - Befolkning har de senaste åren ökat med ca 100 personer/år. År 2011 ökade befolkningen med 106 personer, antalet födda var 122. Födelsetalet överskrider med god marginal de 50, som i rapporten lyfts fram som ett minimum för att kunna upprätthålla grundläggande utbildning. Enligt statisktiken finns Larsmo i den bästa kvintilen vad beträffar demografin även 2030. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Larsmo kommuns ekonomi är idag i balans. Kommunen har ett ackumulerat överskott som år 2010 uppgick till 1 943 euro/invånare. Skuldbördan 1 908 euro/invånare är något lägre än genomsnittet i landet.
- - - Larsmo kommun kommer i framtiden att ha ett stort tryck på investeringar inom dagvårds- och undervisningssektorn p.g.a. antalet barn under 15 år ökar. I rapporten påpekas att Larsmo kommuns ekonomi är för beroende av statsandelar. Larsmo kommun är naturligtvis medveten om statsandelarnas betydelse för finansieringen av verksamheten. Det nuvarande statsandelssystemet generar överlag större statsandelar per capita för invånare som är under 15 år eller över 65 år och andelen statsandelar i driftsekonomin kan sålunda direkt relateras till demografin. Beträffande skatteutjämningen kan konstateras att inte är förvånande att skatteinkomsten per capita ligger under landets medeltal i Larsmo då 29 % av kommunens invånare är under 15 år. Kostnaderna för dagvård och skola belastar nu Larsmo kommuns ekonomi, men i framtiden utgör dessa ungdomar en tillgång för hela landets utveckling och ekonomi. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Larsmo kommun har i över 20 års tid systematiskt satsat på anskaffning av råmark och planläggning av nya bostadsområden. Konceptet har varit framgångsrikt och kommunen har nu ett gott utbud av bostadstomter i alla kommundelar. Kommunen har också ett bra utbud av industritomter. Kommunerna i Jakobstadsregionen har inlett ett omfattande MBT-projekt för att åstad-komma en gemensam syn på markanvändning, boende och trafik i regionen. Larsmo kommun anser att de utvecklingsstrukturer kommunerna förbinder sig till i MBT-processen ger hållbar grund för styrningen av samhällstrukturen både i regionen och i de enskilda kommunerna. I Larsmo är en stor del av fastigheterna redan nu anslutna till det kommunala avloppsnätet tack vare kommunens och invånarnas gemensamma satsningar. Idag är 62 % kommunens hushåll anslutna till det kommunala avloppsnätet, år 2020 beräknas att 85 % av hushållen vara anslutna Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Larsmo är en integrerad del av arbetsmarknaden i regionen och andelen som pendlar till en arbetsplats i någon av grannkommunerna är relativt stor. Den specialiserade servicen i Jakobstad, bl.a. sjukvården och andra stadiets utbildning, är servicefunktioner för regionens alla kommuner. Eftersom avstånden är korta upplever vi inte pendlingen som något problem. Det viktigaste är att det finns tillräckligt med arbetsplatser i regionen som helhet. Sysselsättningsläget är bra. Andelen arbetslösa var i genomsnitt 3,7 % under fjolåret. I rapporten har inte beaktats fritidspendlingen som beror på pendling till fritidsaktiviteter och fritidsstugan. I Larsmo fördubblas befolkningen sommartid, vilket även hämtar köpkraft till kommunen. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Larsmo kommun har i dag en väl fungerande basservice och effektiv förvaltning. Dagvården och förskolan är sedan 2009 organiserat i samarbete med bildningsväsendet. Dagvård erbjuds heltäckande i alla kommundelar. En utmaning för kommunen är att svara på den allt större efterfrågan av dagvårdstjänster som det stora antalet födda och inflyttningen av barnfamiljer medför. Dagvården är den sektor där investeringsbehovet i framtiden är störst. Larsmo har ett mycket välfungerande skolväsende för åk 1-9. Undervisningen är organiserad i fyra skolor för åk 1-6 och en skola för åk 7-9. Antalet elever inom åk 1-9 kommer att öka med 150 fram till 2019 och uppgå till total 920 elever. Larsmo har en relativt tät struktur och de flesta elever i åk 1-6 kan gå eller cykla till skolan. Andra stadiets utbildning yrkesutbildning är ordnad inom samkommunerna Optima och SÖFUK. Gymnasieutbildning erbjuds i samtliga grannkommuner. Som resultat av KSSR-processen bildade fyra kommuner i Jakobstadsregionen ett samarbetsområde för social- och hälsovården med staden Jakobstad som värdkommun. Ansvarsområdet omfattar all social- och hälsovård, äldreomsorg samt specialsjukvård vid Malmska sjukhuset. Samarbetsområdet har 42 000 invånare. En utvärdering av verksamheten inom de KSSR-områdena och effekterna av reformen bör göras innan nya strukturer införs inom social- och hälsovården. Det finns stora utmaningar i att samordna olika verksamhetskulturer och former till en effektiv helhet Specialsjukvården är organiserad inom Vasa sjukvårdsdistrikt med 160 000 invånare. Samarbetet mellan specialsjukvården och social- och hälsovården bör intensifieras i framtiden Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet?
- - I rapporten ges pendlingsområdet en allt för stor betydelse. I ett nationellt perspektiv är det avgörande att sysselsättningsgraden är hög. Huruvida arbetsplatsen ligger i boendekommunen eller grannkommunen anser vi saknar betydelse. I dagsläget är Jakobstadsregionen med sina fem kommuner ett av Finlands mest framgångsrika områden. Sysselsättningsgraden är hög och arbetslöshetsgraden hör till de lägsta i landet. I organiserandet av servicefunktionerna är pendlingens inverkan liten. Närings- och utvecklingsfrågor sköts sedan 1999 gemensamt i det regionala näringslivsbolaget Concordia som ägs gemensamt av regionens fem kommuner. Bl.a. har Concordia tillsammans med kommunerna utarbetat en regional strategi, som godkänts av alla kommun och stadsfullmäktigeförsamlingar 2010. Jakobstadsregionen är känd för sin företagsamhet och Larsmo utgör inget undantag. Antalet registrerade företag i kommunen är ca 200, varav många är s.k. mikroföretag med 1-2 anställda. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Larsmo kommun är en kommun i stadig utveckling med stor utvecklingspotential. Befolkningsstrukturen är optimal och sysselsättningsläget gott. Regionens kommuner har ett funktionellt samarbete där varje kommun tar ansvar för lösningar som stöder den regionala utvecklingen i positiv riktning 7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 0 1 1 2 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 0 1 1 2 Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? 0 1 1 2 0 1 1 2 0 1 1 2 0 1 1 2 Med tanke på en funktionell helhet och en 0 1 1 2 helhetsbedömning? Yhteensä 0 7 7 2
8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? - Den statistik som finns i rapporten placerar Larsmo i kvintilerna 1-5. Larsmo kommun placeras i kvintilerna 4-5 förutom vad gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och pendling. Pendlingen ges en allt för stor vikt i analysen 9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? - Larsmo kommun anser att en gynnsam befolkningsstruktur och en välfungerande och effektiv service är de faktorer som är viktigast i bedömningen av en kommuns utvecklingspotential 10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? - Övriga kommuner i Jakobstadsregionen 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej
13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? 16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva - Kommunfusioner skall ske på frivillig basis Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet - Statlig styrning där kommunernas möjligheter att påverka i dagsläget är oklart Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar - Saten beviljar ekonomisk kompensation för tilläggskostnader för ett visst antal år. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer - En jämlik behandling av alla kommuninvånare förutsätter att det också i framtiden finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Att bygga in parametrar med syfte att tvinga fram kommunfusioner kan inte godkännas. Oberoende av hur många kommuner det finns i landet kommer det också i fortsättningen att finnas skillnader mellan kommunerna i fråga om sysselsättning och skattekraft, dvs en jämlik behandling förutsätter utjämning. Parametern för sjukfrekvens är minst genomskinlig. Inom bildningssektorn beviljas en allt större andel av statsandelarna för olika projekt bättre om statsandelarna beviljas direkt som euro/elev. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service - Alla skall ha rätt till en god och jämlik basservice till rimligt pris Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning - Nej. Satsa istället på implementering av best-practice koncept. Annat, vad?
17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? 18. 3. Er motivering för tidtabellen. 19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? 20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. 21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? 23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings- och statsandelssystem? 24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter - Den subjektiva rätten till dagvård bör begränsas. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Definieringen av kommunernas nya uppgifter
25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan.