Du gör skillnad! sidorna 5-9

kyrkfönstret Nr 1 2013 KUNGSBACKA HANHALS FÖRSAMLINGAR, SVENSKA KYRKAN Kyrkfönstret nr 1 2013 1 Du gör skillnad! sidorna 5-9

Vem är din nästa...? Har under längre tid varit sjukskriven. När man är svag och i behov av vård, kommer funderingen om vem som är ens egentliga nästa. Är det de som ger finast blommor eller ber flest böner? Är det de som ringer eller skickar brev och sms? Är det de som annars inte hör av sig och som plötsligt engagerar sig? Det här har jag funderat en del över och samtidigt vänt på resonemanget, vems nästa är jag? Tänker mycket på Jesu berättelse om mannen som blir nedslagen på vägen till Jeriko. När man ligger där så blir ens nästa den som man på ett eller annat sätt tar emot hjälp ifrån. Allt är beroende på vems perspektiv man utgår ifrån! Det vi människor har gemensamt, oavsett om vi bor i Sverige, Afrika eller någon annanstans, är att när vi drabbas av sjukdom, svaghet och utsatthet är vi beroende av någon som kan lyfta oss och bära våra bördor. I vårt samhälle är det nästan fult att vara svag och vi vill gärna klara oss själva och inte vara beroende av någon annan. Det gör att kärleken mellan oss inte får den möjlighet att växa som den annars kunde göra. Att säga tack och ta emot hjälp är inte fult. Att få ge och offra något av sitt eget gör att man själv också växer som människa. Men att tro sig alltid vara stark är en illusion och det undergräver sunda kärleksfulla relationer. Att vara människa i kristen mening är att vara beroende av både Gud och andra. Och då behöver man erkänna sin svaghet. I mitt fall, med en njuroperation, blir det så uppenbart hur beroende jag är av andra. Man blir tacksam ända in i hjärteroten och naturligtvis funderar man omedelbart på hur man skall kunna gengälda allt gott. Men här finns också en sanning; det handlar inte alltid om att ge tillbaks utan att ge vidare till den man möter. Sann kärlek kräver inte gentjänst utan önskar förvandling. Att ta emot i livet för att kunna ge vidare, är nog bland det viktigaste som kan ske i en lärjunges liv och i församlingen. Mission, evangelisation och diakoni handlar om att ta ansvar för det man själv först har fått, för att sedan räcka vidare till den som behöver. Individualismen, och dess tvilling egoismen, hindrar ett sunt utflöde och till slut blir det lika unket som ett stillastående vattendrag. Man ser kanske inte alltid ansiktet på sin nästa men man kan i sitt eget hjärta ana vad som är rätt. I sin undervisning visar Jesus oss hur viktigt det är att ge. Så djupast handlar att vara en nästa både om att ge och ta emot. Att vara beroende av varandra! Gud älskar en givare, men säger också att vi skall ta emot som ett barn! Ta hand om din nästa och låt dig bli omhändertagen! Joachim Holmgren kyrkoherde i Kungsbacka och Hanhals församling Kyrkfönstret Församlingstidningen Kyrkfönstret utges av Kungsbacka-Hanhals församlingar och utkommer med fyra nummer årligen. Tidningen delas ut till församlingarnas samtliga hushåll. Den finns också att tillgå i kyrkans lokaler. ANSVARIG UTGIVARE kyrkoherde Joachim Holmgren REDAKTÖR informatör Margot Holmgren REDAKTION Anna Håkansson, Gerd Olsson, Martina Petrén, Maria Valeberg REDAKTIONENS ADRESS Kyrkfönstret Box 102 18 434 23 Kungsbacka e-post: margot.holmgren@svenskakyrkan.se hemsida: www.svenskakyrkan.se/kungsbacka TRYCKERI Sandstens, Västra Frölunda FRAMSIDA Flicka på förskola utanför Manzini, Swaziland. Foto: Brittinger Einarsson Frusna marker tinar upp under solens händer. Intet hejdar nu dess kraft. Värmen återvänder. Barnpsalmboken 115:1 NÄSTA NUMMER 1 juni Vinnare av korsordstävlingen nummer 4: 2012 Kerstin Thörner Ulla Hjortzberg-Nordlund Krister Ell GRATTIS! Kyrkfönstret nr 1 2013

Innehåll 5 5-9 Du gör skillnad! Att vara människa innebär att vi bär på ett ansvar både för oss själva, våra medmänniskor och för vår jord. Det sätt vi lever på kan få positiva konsekvenser som sträcker sig långt förbi vår egen familj och närmiljö. Tillsammans får vi göra skillnad. Mer i Kyrkfönstret 10 4 Lilla kyrkskolan 10 Kungsbacka kyrka 11 S:ta Gertruds kyrka 12 Hanhals kyrka 13 Hänt se n sist 14 Korsordet 15 Nyheter/Information/Personalnytt 11 16 Vårens gudstjänster D et där med miljö är något som alla pratar om. Politikerna diskuterar väldigt mycket om t ex koldioxidutsläpp som måste minska. Det verkar som om alla är överens om detta fast de har inte hittat vilka som skall göra det. Vi andra pratar mest om det är rättvist att sortera soporna så att vi kan framställa biogas som kommer att kosta oss pengar när vi vill använda den. Vi får inte ens betalt för arbetet vi har lagt på att själva sortera soporna orättvist. Det blir värre om vi tänker på att vi måste betala Renova för att de skall komma och hämta våra sorterade sopor!! Det är ingen tvekan om att vi människor känner oss utan makt att påverka alla de beslut som verkar så viktiga för oss alla. Frågan är om det skulle vara lättare att lösa de här frågorna om vi visste hur viktiga vi är för världen och inte hur viktig världen är för oss. Jag menar att Jesus lät sig inte korsfästas för världen, han gjorde det för oss! För att han älskade oss. Det står i Bibeln att Gud älskade världen så mycket att han gav den sin älskade son. Jag tror att den världen han pratar om är den som var från början med Adam och Eva i harmoni med Gud. Inte den världen som Jesus levde i, för att för honom var alltid människorna i centrum med alla sina behov. Redan från början fick människan veta vad de skulle äta för att må bra. Numera är vi fria att äta vad vi vill och hur vi vill vilket ger olika konsekvenser. Jag gör mina val enligt läran av Jesus Kristus. Mat är ett sätt att umgås med familj och vänner, inte bara ett sätt att bli mätt. På det sättet spelar det roll om jag äter en banan från Afrika eller Sydamerika, om den är ekologiskt odlad och rättvisemärkt eller inte. Varje gång jag väljer någon av dem tar jag ställning och mina val påverkar då blir det inte heller svårt för mig att sortera soporna. Jag rättar mig efter det som står i Bibeln det är min uppgift att ta hand om världen för jag är viktig för honom som har skapat den. Detta tänker jag på när det gäller exempelvis koldioxidutsläpp. Den dag han vill förändra världen kan det inte bli dåligt för mig eftersom han älskar mig och jag är mycket viktig för honom. Antonio Nogueira Kyrkfönstret nr 1 2013 3

ABCDEF G HIJKL MNOPQR S T U V X YZÅÄÖ Halleluja Ordet halleluja kommer från hebreiskan och betyder lovsjunga, prisa. Ordet är alltså en uppmaning att lovsjunga Herren. lilla kyrkskolan På denna sida presenteras begrepp och symboler som är ofta förekommande i våra kyrkliga sammanhang. Halleluja möter vi ofta i Psaltaren. Det förekommer ofta i hymnerna där huvudtemat är lovprisning av Gud för hans gärningar i skapelsen, historien och den enskilda människans liv. Lovsång och lovprisning hade en dominerande plats i urkristendomen och hallelujaropet intog en framträdande plats i dess gudstjänster. Även i senare psalmsång har ordet bibehållits som ett liturgiskt utrop i församlingen. Ichtys Det tidigare grekiska ordet Ichthys betyder fisk. Den förekom i latinsk form som kodordet för Kristus under förföljelsen av de kristna i romerska riket. Ofta inramas bokstäverna i ordet av en fisk, förkortningen som var på latin kunde alltså läsas som ett grekiskt ord, det var alltså en kod med ord och bild som användes av de tidiga kristna. Kristusmonogrammet XR användes även det flitigt under denna period. Ordet är en så kallad akronym som användes i den tidiga kristendomen. Den skrev då på följande vis: I (Iesous=Jesus) CH (Χ-Christos) TH (Theou=Guds) Y (Υ-Hyios=Son) S (Soter=räddare) IESOUS CHRISTOS THEOU YIOS SOTER som betyder Jesus Kristus, Guds Son, Frälsare. Möjligen syftar symbolen även på en händelse i Bibeln då Jesus kallar sina lärjungar att bli människofiskare. På ett ställe i Bibeln när människorna strömmade till Jesus sade han: Detta släkte är ett ont släkte. Det begär ett tecken, men det skall inte få något annat än Jonas tecken. Jona var profeten under Gamla testamentets tid som blev uppslukad av en stor fisk. Andra tolkar symbolen som ett arv från babylonisk mytologi. På en bil nära dig kan du hitta en fisk - bilens ägare vill visa på en kristentillhörighet. Eftersom kristna under den första tiden periodvis var förföljda, så var även fisken ett tecken på att visa att man var kristen. För att undersöka om den person man mötte var kristen kunde man helt enkelt rita ena halvan av fisken. Det vill säga, börja med ena delen av stjärtfenan och sedan rita fram till munnen. Om då personen var kristen, ritade denne den andra delen, och på så sätt kunde man testa varandra genom det tecknet istället för att säga det rätt ut, och kanske bli avslöjad inför romarna. Detta tecken visste inte romarna om, och på så sätt fyllde dess form och betydelse flera funktioner. Ännu idag används fisken som symbol för kristna församlingar. www.wikipedia.se Många kristna i Sverige idag vill visa på historien och identifiera sig med de första kristna, att tron är densamma då som nu. Därför har användandet av fisken fått en nyrenässans och tecknet återfinns på såväl bilar, nyckelband som smycken och klistermärken. Bland barn och ungdomar i kyrkans verksamhet undervisas det om det hemliga tecknet. Spännande och intressant för både stora och små. 4 Kyrkfönstret nr 1 2013

Att vara människa innebär att vi bär på ett ansvar både för oss själva, våra medmänniskor och för vår jord. Det sätt vi lever på kan få positiva konsekvenser som sträcker sig långt förbi vår egen familj och närmiljö. Tillsammans får vi göra skillnad. Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. (2 Kor.8:12) Familj i Swaziland, utanför sitt bostadshus. Foto: Brittinger Einarsson du gör skillnad Kyrkfönstret nr 1 2013 5

Goda exempel Tack vare ersättningen för mitt kaffe kan jag låta mina barn gå i skolan. När jag säljer mitt kaffe som Fairtrade-märkt får jag ett bättre pris för kaffebönorna och livet blir lättare. Premien från Fairtrade har förändrat våra liv. Med den utvecklar vi vårt samhälle. Vi har byggt två skolor som dessutom fått el. Jag är den första kvinnan som är medlem i styrelsen. Tack vare detta kan jag påverka andra kvinnor att komma på årsmöten att själva vilja bli invalda i styrelsen. Fler kvinnor vill nu vara med och bestämma. Belaynesh Mamo, kaffeodlare Etiopien Tack vare Fairtrade har vi rätt att vara med i facket. Facket hjälper oss att förhandla fram kollektivavtal som ger oss högre löner och årliga löneökningar. Dessutom innebär certifieringen att vi har bra arbetsförhållanden, diskriminering får inte förekomma och ingen under 18 år får anställas. Vi får också tillgång till dricksvatten, läkarvård och vi får betalt för övertid. Föräldraledighet för mammor är obligatorisk och arbetarna ska vara försedda med skyddskläder. Vi har nu ett kollektivavtal som försäkrar att vi får en anständig lön och goda arbetsvillkor. Andy Anindo, rosplantage Kenya www.fairtrade.se När den laglärde (Luk 10:25-29) ville utmana Jesus och pröva dennes kunskaper ställde han frågan vad han skulle göra för att få evigt liv. Jesus svarade då att han skulle älska Herren sin Gud av hela sitt hjärta och med hela sin själ och med hela sin kraft och med hela sitt förstånd och sin nästa som sig själv. Den laglärde fortsatte då diskussionen med frågan Och vem är min nästa? Att älska sin nästa har alltid tagits upp som en självklarhet inom den kristna undervisningen, men likväl som den laglärde ställde sig frågan om vem som bör betraktas som sin nästa måste också vi fundera över vad som är en rimlig definition för oss idag. Fariséen ville visa på sin rättfärdighet genom sin fråga och undrade säkerligen mer exakt om han även skulle bry sig om dem som tillhörde en annan religion eller bodde i fiendeområden. I vårt globaliserade samhälle har svaret på frågan troligen kommit att få andra, vidare konsekvenser. Författaren Magnus Malm menar i boken Ett hjärta större än världen att denna fråga oftast inte besvaras inom den kristna etiken och väljer därför själv att ge följande förklaring: Min nästa är varje människa som påverkas av mina val. Vi behöver inte gå speciellt långt tillbaka i tiden för att finna att de som påverkades av en individs val var den närmsta byn med dess människor. Byarna var självförsörjande med grödorna från bönderna, verktygen från smeden, undervisningen från prästen och hästdroskan tog i- bland med invånarna till marknaden i den intilliggande orten. Den nästa, vän eller fiende, var en konkret högst närvarande person som man hade en relativt tydlig bild av. Till skillnad från tidigare generationer talar vi numera ofta om att världen krymper. Det är ju knappast någon som påstår att världen krymper i bokstavlig mening utan snarare är det gissningsvis ett uttryck för det mer diffusa begreppet globalisering. Även om en tydlig gemensam definition av detta fenomen saknas så innebär det att de traditionella nationsgränserna passerats och ett större utbyte skett mellan kulturer och nationer. Det innebär också att min nästa rent geografiskt och kulturellt befinner sig längre bort från mig. Jag möter inte fysiskt alltid min nästa i min vardag och den som påverkas av mina val, förblir till viss del anonym och ogripbar. Globaliseringen har gjort att vi hamnat i ett beroende av varandra världen över, och handlar därmed på ett eller annat sätt om rättvisa; rättvisa för miljön, rättvisa i människovärde och rättvisa i handel. Kvinnor i Etiopien på väg till marknad. Foto: Thomas Karlsson 6 Kyrkfönstret nr 1 2013

Min nästa är varje människa som påverkas av mitt val. Miljömärken KRAV Kontrollförening för ekologisk odling och produktion. KRAV har ännu tuffare regler än EU på vissa områden, främst djurhållningen. Gud skapade världen och gjorde människan till sin avbild. Han gav jorden till människan och bad henne att förvalta den d v s det var en gåva, men också ett ansvar. Det innebär att vi är kalllade till att värna om såväl människor som natur. I Bibeln är exemplen många där Jesus, vår förebild, tar parti för de svagaste och fattigaste i samhället. Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig (Matt 25:40). Detta är en positiv uppmaning, att göra något för någon annan och häri ligger att värna om våra medmänniskors rättigheter och begrunda att vår konsumtion och livsföring får konkret betydelse för människor över hela jorden. Det finns ett tydligt samband mellan det lokala och det globala. Tre rättvisefrågor När man berör ett ämne som rättvisa finns det en överhängande risk att man närmar sig frågan genom en form av skrämselpropaganda och som enskild individ är det lätt att känna maktlöshet. För att förstå vilka konsekvenser vårt nuvarande leverne leder till väljer vi ändå att lyfta fram några negativa exempel. Det finns också exempel på vilka positiva följder en förändring kan leda till och hur vi alla på relativt enkla sätt kan låta vår tro och bön övergå i en aktiv handling. Klimat en rättvisefråga Vid varje tillfälle som vi handlar, reser eller använder el och vatten påverkas jorden. Vår livsföring sätter alltid så kallade ekologiska fotavtryck. Storleken på dessa ger en anvisning om hur stor vår påverkan är på naturen och på jordens begränsade resurser genom vår konsumtion. Konsumtionsvanorna i vår del av världen har förändrats kraftigt på senare år, vilket gör fotavtrycken större och djupare. På Världsnatursfondens hemsida ges ett exempel på hur framställandet av ett par jeans har kostat 10 000 liter sjövatten till bomullsodlingar som sedan blivit förstört av föroreningar som släppts vidare ut i haven och gjort vattnet obrukbart. I den rikare delen av världen bor ungefär 16 % av jordens befolkning som tillsammans står för hälften av utsläppen. Vi har råd att konsumera mer, men det är i de fattiga länderna som våra fotavtryck får fäste. Det är där miljöpåverkningarna blir som störst och det är där som jordbruket utarmas och leder till matbrist hos den enskilde bonden. Detta innebär att våra medmänniskor runtomkring i världen i allra högsta grad är vår nästa. Vårt ansvar är att anpassa våra fotavtryck till de möjligheter som finns för jorden att ta hand om dem genom att göra klimatsmarta val. Vissa av dem är lätta att göra och andra betydligt svårare. Glädjande nog säger erfarenheten från utvecklingsländer att avkastningen ökat när man övergått från konventionellt till ekologiskt odlande. Detta innebär att vi genom att handla ekologiskt får dubbla vinster, minskade utsläpp och ökad skörd. Jord som tidigare varit kraftigt utsatt av erosion har blivit brukbar igen med hjälp av markvård och minskad användning av kemikalier. Handel en rättvisefråga Kampen för en rättvis handel kan upplevas som slaget mellan David och Goliat där Goliat blir FSC (Forest Stewardship Council) är en miljöcertifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. Svanen Officiellt nordiskt miljömärke. Används på kemiska varor, hygienartiklar, maskiner m.m. Global Organic Textile Standard (GOTS) världens ledande bearbetning standard för textilier tillverkade av organiska fibrer. Den definierar hög nivå på miljökrav längs hela leveranskedjan och kräver även sociala kriterier. Fairtrade Är inget miljömärke, men en oberoende produktmärkning som bidrar till bättre arbetsoch levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Bra Miljöval Naturskyddsföreningens eget märke. Framförallt är det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som märks, som till exempel hushållskemikalier. EU-blomman EU:s gemensamma symbol för miljömärkning. Blomman är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen. TCO Märket sitter på 50 procent av världens alla bildskärmar och visar att de klarar högt ställda krav på både bra användaregenskaper och låg miljöpåverkan. App-förslag Fairtrade och Grön guide. www.coop.se www.global-standard.org www.tco.se/templates Kyrkfönstret nr 1 2013 7

symbol för de marknadsmässiga parterna som hela tiden driver jakten på att vinna den billigaste varan. Strävan efter lägre priser bidrar till att producenterna pressas hårt och arbetsförhållandena försämras i världens fattiga områden. Barnarbete, extremt långa arbetsdagar, hälsofarlig arbetsmiljö, sexuella trakasserier och minimal lön hör till vardagen för många arbetare i utvecklingsländer. Varje år inkommer rapporter om jordbruksarbetare som hålls fångna på plantagen för att arbeta ihop till skulder de ådrar sig för att kunna bo och äta på odlingarna samt köpa lämpliga arbetskläder. Eftersom lönen är nästintill obefintlig lyckas inte arbetaren att ta sig ur detta skuldslaveri. Läser man om kaffe- och kakaoodlarnas arbetsförhållanden får vårt kaffe och vår choklad en bitter smak. Bakom varje produkt i affärernas hyllor finns en människa, vår nästa, som trots sin osynlighet ändå är vår angelägenhet. Sverige har kommit relativt långt när det gäller försäljning av rättvisemärkta varor, s k Fairtrade. Fler och fler är beredda att betala extra för några av varorna som hamnar i shoppingvagnen. Bönder världen över som certifierats med Fairtrade vittnar om stora förändringar. Idag finns cirka 1 miljon Fairtrade-odlare i ett 60-tal länder som får rimligt betalt för sina varor och som i sin tur betalar skäliga löner till sina anställda. Faritrade-premien som ingår i varans pris kommer hela byn till nytta genom de demokratiska beslut som fattas kring premien. Pengarna bidrar till att man kan göra nyinvesteringar som ökar produktionen och därmed exportmöjligheten. I flera byar har man startat skolor och byggt vägar. Förutom fairtrademärkningen finns det företag, i och utanför Sverige, som arbetar för att säkerställa sina produktionsled genom kontroller av arbetsförhållandena i produktionsländerna. Det är mycket jobb som återstår, men många har kommit en bit på vägen. Genom att vi vågar se och synliggöra den makt som vi dagligen utövar över andra genom våra inköp kan vi göra skillnad och ett sätt är att välja Fairtrade! Jämlikhet en rättvisefråga I ett internationellt perspektiv beskrivs Sverige som ett av världens mest jämställda länder d.v.s. där män och kvinnor, pojkar och flickor behandlas med samma värde och ges samma förutsättningar. Man kan tycka att det borde vara en självklarhet att kvinnor ska få delta i samhällsdebatten, äga mark och bestämma över sina egna liv, men det är långt ifrån hur verkligheten ser ut. Man har i studier funnit att i länder med hög jämställdhet har såväl hunger som krig utrotats och därmed blir jämställdhetsfrågan en av de viktigaste att driva utifrån en rättvisesynpunkt. Mat är ingen bristvara i världen. Den är bara orättvist fördelad och då inte endast mellan länder utan även mellan kön. Fattigdomen drabbar oftast kvinnor värst. Det är de som utför det mesta av arbetet genom införskaffandet av mat och beredningen av den, men det är de som får äta sist, om det finns något över. Studier visar att kvinnor står för 80 procent av arbetskraften inom jordbruket i världens fattigaste länder, men att de bara äger några få procent av den brukbara jorden. Kvinnorna är de största offren för att inte den s k livsmedelstryggheten fungerar. Livsmedelstryggheten innebär 8 Kyrkfönstret nr 1 2013

Fasteinsamling i Kungsbacka-Hanhals Den etiopiska kvinnan har varit i skogen hela dagen för att samla kvistar till eldar, och säljer sedan dessa på marknad för en liten peng. Foto: Thomas Karlsson att kvinnor (och män) som producerar livsmedel själva måste få tillgång till dem. Fattiga människor har sämre möjligheter att få tillgång till den mat som finns eftersom de saknar makt, köpkraft (pengar) eller resurser att själva producera tillräckligt med mat. Odemokratiska regimer eller extremt fattiga länder har inte möjlighet att satsa på en bra infrastruktur för handel med livsmedel (www.svenskakyrkan. se). Idag har detta problem väckt stor uppmärksamhet och man har insett hur viktig frågan är som ett led i att utrota hungern. Genom olika biståndsorganisationer kan vi bidra till att fler kvinnor utbildas på landsbygden i utvecklingsländer och att de också tilldelas en större ekonomisk makt. I år, precis som 2012, inriktar sig Svenska kyrkans fastekampanj mot rättvisa vad gäller jämställdhet. I fastekampanjen lyfter man fram skapelsetanken: att alla människor män, kvinnor, flickor och pojkar är skapade till Guds avbild och därmed har lika värde och lika rättigheter. Tro och bön blir handling Tro, bön och handling är grundläggande i kristen tro, de är varandras förutsättning och konsekvens (Kyrkan för Fairtrade). Som kristna är vi förenade i vår tro som en del av Kristi kropp, en kropp som vi alla ansvarar för. Detta innebär att vi ska leva utan att det sker på bekostnad av någon annan. Även om det innebär en utmaning att vara Guds redskap för en hållbar och rättvis värld, betyder det också att vi aldrig behöver se våra handlingar som små eller hopplösa. Vårt engagemang vår församlings, vår kyrkas, kan vara pusselbitar i ett globalt pussel av goda krafter (Kyrkan för Fairtrade). Johanna Lilja Martina Petrén Afternoon tea lördag 23 mars Kl 15.00 i Kyrkkaféet Servering, lotterier, musik m.m. Ingen anmälan. Basar söndag 24 mars i Hanhals församlingshem efter gudstjänsten kl.11.00 Servering, lotterier, försäljning m.m. Brödbod och försäljning söndag 24 mars I S:ta Gertruds kyrka. Fika kl 16, Familjegudstjänst kl 17. Hela behållningen går oavkortat till Kyrkans internationella verksamhet! Varje dag dör 16 000 barn på grund av brist på mat. Så kan vi inte ha det! Nu gör vi allt för att utrota hungern, och vi behöver ditt stöd i kampen. Sms:a hunger till 72950 så skänker du 50 kronor. Tack! Läs mer på: svenskakyrkan.se/kampanj/engagerad eller ge en gåva till: 90 01 22-3 Pg /900-1223 Bg Kyrkfönstret nr 1 2013 9

Kungsbacka Mitt i Kungsbacka, vid torget, ligger kyrkan som en central samlingsplats helg som vardag. Gospelkväll på teatern Söndagen den 26 maj blir det gospel på teatern med stor kör och professionella ledare och Frank Ådahl som solist. Under våren kommer det att anordnas ett körprojekt som avslutas med en konsert på Kungsbacka teater. Gospelkören som kommer att sjunga är en projektkör av sångare från församlingen med omnejd. Vi övar ihop under hela våren. Konserten på Kungsbacka teater kommer att ledas av Anki och Magnus Spångberg från Örebro. Båda dessa är oerhört duktiga körledare. Magnus är dessutom en duktig gospelpianist. Frank Ådahl kommer att vara sångsolist. Det är också meningen att publiken ska få vara med och sjunga. På scenen sjunger en stor kör med bland annat medlemmar från körerna In Spiritu, Trinity gospel och Varla gospel. Ulrika Hjertén Åberg Skapardag för alla åldrar Lördagen den 13 april kl 14-18 blir det skapardag för stora och små! Församlingshemmet Skansen fylls av allehanda aktiviteter. Dagen kommer att innehålla ett mycket varierat program. Man kan delta i en familjekör som leds av Kerstin Adeström. I Skaparverkstaden får man använda sin kreativa sida på många olika fantasifulla sätt. Det blir också pyssel, drama, bakning och matlagning. Ingen anmälan behövs för att delta. Allt som görs denna dag kommer att användas i gudstjänsten i Kungsbacka kyrka den 14 april kl 11. Gosskör Kungsbacka kyrka gästas av Göteborgs gosskör! Lördagen den 20 april kl 18 blir det konsert. Därefter kafékväll och mingel. Gosskören grundades 1962 och hundratals pojkar och unga män har medverkat genom åren. Den drivs som en körskola för åldrarna 7-28 år och man repeterar i församlingshemmet vid Hedendomen, katolska kyrkan Kristus Konungen. Man samarbetar med Göteborgs olika kulturinstitutioner, nu senast hösten 2012 med Stadsteatern i Shakespeare-pjäsen Lika för lika och hösten 2011 med GöteborgsOperan i operan Tosca. Ledare är Nóra Abaffy. Göteborgs gosskör gästar Kungsbacka kyrka 20 april kl 18. 10 lördag 16 mars Bibeldag kl 09.00-15.30 i Kungsbacka kyrka Känn igen Bibelns ord och människor, se den röda tråden och hör Guds historia! Anmälan till Marie Wadström tel 56 98 10. Kyrkans besöksgrupp Känner du dig ensam och skulle tycka att det var roligt med ett besök? Att få någon att prata med, dricka en kopp kaffe tillsammans med, någon som läser tidningen för Dig eller gör dig sällskap på promenaden. De frivilliga som arbetar i besöksgruppen går regelbundet i fortbildning och har sekretess. Kontakt: Ingrid H Kyrkfönstret Larsson tel 56 nr 981 50. 2013

S:ta Gertruds kyrka, Blåklintsvägen 18, är en mötesplats i södra delen av Kungsbacka församling. S:ta Gertrud Inspiration av Etiopien I slutet av förra året reste Sirpa Elsilä till Etiopien i egenskap av förtroendevald i församlingens internationella grupp. Här delar hon med sig av några avgörande intryck. På vår resa besökte vi många olika projekt som Svenska kyrkan stöder, bl a en skola för förståndshandikappade barn. Där fanns en verkstad där man byggde stolar för handikappade. De tillverkade också material som användes i undervisningen för att träna finmotorik, t ex en slags syplatta och pussel i trä. I köket lagades mat av föräldrar som hade barn i skolan och de hade också en maskin för oblattillverkning. Eftersom de hade kor och grönsaksodling var de självförsörjande på mjölk och grönsaker. Dessa barn blir oftast springpojkar eller skoputsare och därför är det en viktig uppgift att lära ut värdet av pengar. Vi besökte också en del andra platser där kyrkan finns. Att i verkligheten se att pengar når fram var värdefullt efter allt man läser och hör talas om av korruption. Vad jag minns bäst är nog när vi besökte Dallo församling, på ett universitetsområde, vid namn Wollega. Vi reste i buss ut på landsbygden på svårframkomliga vägar. Den röda jorden ville tränga in överallt. Solen stod högt på himlen. Utefter vägarna såg jag mängder av kvinnor och barn bära på varor de skulle sälja på marknad. En del hade åsnor till bärhjälp, avstånden är långa. Fick en känsla av ett vandrande folk. Inga cyklar eller bilar tycktes finnas på landsbygden. En och annan buss mötte oss på de smala vägarna, samt vägmaskiner eftersom de håller på att bygga nya vägar, med hjälp av Kina. Vad svårt det måste vara att hålla sig ren! Damm måste tränga in överallt. Jag hörde någon nämna detta som ett stort problem. Naturupplevelsen var total. Etiopien är höglänt och vulkaniskt. Vi reste genom högplatåer och djupa dalar. Vi såg bönder som med hjälp av oxar odlade som vi här gjorde förr. Barn som vaktade hjordar av getter och ibland kor. Tänk den dag när deras jordbruk effektiviserats, hur de kommer att kunna exportera och på det sättet skapa en bättre ekonomi. 14-20 april Retreat i vardagen ta tillfället och upptäck vad Gud säger till just dig! Anmälan senast 9/4 till Andreas Holm tel 56 98 19. Nåväl, vid söndagens mässa i Dallo, möttes vi av en kyrka byggd av plåt. Den såg verkligen inget ut för världen. Den var till brädden fylld av 700-800 människor. De satt ihopträngda på hårda bänkar med nyfikna ögon för det var en stor händelse att vi kom. Under taktfast handklapp gick vi uppför altargången för att inta våra platser. Tänk er cirka 700 människor inuti kyrkan och lika många utanför! De hängde i fönstren för att höra om Jesus. Vi sjöng för dem och de sjöng för oss. Vår reseledare Lars Hjort och vår afrikanske präst Merissa predikade för församlingen tillsammans med tre andra präster. Det härliga gensvaret från församlingen AMEN, AMEN och HALLELUJA. Ingen Jantelag, bara glädje och tillbedjan. En lång rad av konfirmander tågade fram till altaret för att bekänna sin tro. De som stått utanför fick gå in först och ta emot nattvarden. Vi andra sjöng och väntade på vår tur att dela brödet. Tre solister turades om att sjunga lovsånger till dansbandstakter från elorgeln eftersom nattvardsgången tog över en timme, minst. Efteråt blev vi bjudna på sockerkaka och kaffe. Jag var väldigt nyfiken på Mekane Yesus kyrkan, som är ett kristet trossamfund bildat 1958 genom samgående mellan lutherska kyrkor och en del andra kyrkor som kommit till genom mission. Mekane Yesus kyrkan är en lågtröskelkyrka med ett holistiskt synsätt. Alla hjälps åt med det de kan för att bygga kyrka. Väckelsen är stor. Att komma hem efter en sådan här resa var omtumlande. Jag såg så oerhört stor fattigdom. Tiggare. Bostäder byggda av plastpåsar eller plåt. Tiggare. Klinikers hyllor, tomma på mediciner. Magra kor. Iskalla nätter. Tiggare. Hur klarar de kylan, Resan till Etiopien gav Sirpa Elsilä många intryck. Foto: Thomas Karlsson med bara plast till skydd? Dessa människors utsatthet. Deras brist på kunskap. Vad kan jag göra? Vi bidrar med många miljoner kronor i bistånd till Afrika. Frågan är vad bistånd gör med ett land. Vad jag förstod och hörde från de människor jag mötte var behovet av relationer större. Att i någon form skapa ett utbyte. Pengar behövs men behovet av kunskap och utbyte är större. Då kan jag inte låta bli att bli riktigt upprörd när jag ser på tv att en chef för styrelsen i ett stort företag här i Sverige, har en lön på många miljoner. Samtidigt som hans anställda i Asien knappt får lön så att de klarar sig. I samma program berättar Världsbankens chef och Sveriges biståndsminister att fattigdomen ska bli utrotad under deras livstid. Okey, men vad gör vi fram till dess? Sirpa Elsilä torsdag 25 april Sopplunch kl 12.30 i S:ta Gertruds kyrka Gunnar Eckerdal, överläkare, och Anki Eriksson, diakon, från palliativa teamet på Kungsbacka sjukhus Kyrkfönstret nr 1 2013 talar om Döden och livet. 11

Hanhals Hanhals församling, landsbygdsförsamlingen med naturskönt läge vid Kungsbackafjorden. Lär mer om judisk påsk I vackra Hanhals flyter livet på. Här finns verksamhet och gudstjänster för vuxna och barn i alla åldrar, de flesta dagar i veckan. För dig som är dagledig slår vi ett extra slag för förmiddagskaffet i mars, som kommer att handla om den judiska påsken. Varmt välkommen! Verksamheterna för vuxna fortsätter med samma glöd av samma engagerade, frivilliga människor. Förmiddagskaffe har vi en gång i månaden på fredagar kl 11 i Hanhals församlingshem, öppet för alla! Nu den 22 mars har vi förmånen att få höra om den judiska påsken Pesach. Nils och Rebecca Lewinsky från den judiska församlingen i Göteborg kommer och berättar mer för oss! Den judiska påsken Pesach - firas i åtta dagar till minne av uttåget ur Egypten. Under pesach äter inte judarna syrad mat, istället äter de matza, osyrat bröd. Andra typiska inslag är ett sederfat med en skål saltvatten, för att åminnas de tårar som fälldes i slaveriet under Farao. Vidare karpas (omalen färsk organo-kvist/selleri-toppar/ persilja), bittra örter (maror, oftast pepparrot), charoset (en blandning av äpple, nötter, vin och kanel), ett bränt ägg och ett bränt ben. Var och en av maträtterna symboliserar olika saker i uttåget. Välkomna att höra mer, 22/3 kl11! I barngruppen Ichtys, 9-12-åringar, har vi samtalat mycket om Den Gyllene regeln: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem Matt. 7:12, och att Älska din nästa som dig själv Mark. 12:31. Detta har lett till att många funderar över vem som är min nästa och vad kan jag göra för någon annan. En del av barnen har blivit fadder till barn i fattiga länder och andra har börjat be till Gud för dem som är ensamma i skolan, sjuka och svaga. Syföreningen i Hanhals är ett troget gäng som träffas varannan tisdag och handarbetar, fikar och umgås. Två gånger om året har de tillsammans med internationella gruppen basar då de samlar in rekordmycket pengar till fattiga utomlands eller till något välbehövt här i vår församling. De efterlyser nu fler goa damer och herrar som kan göra dem sällskap i detta! Frukostmötena på lördagar har varit mycket intressanta och inspirerande. I februari handlade det om hur man kan starta egen hjälpverksamhet utomlands. Påsken närmar sig, med allt vad den innebär: Smärta, lidande, mörker men också uppståndelse, glädje och ljus med mycket härlig gemenskap och god mat. Var god se gudstjänstschema i månadsbladet/tidningen/hemsidan för mer information om påskfirande i församlingen. Caroline Antblad På förmiddagskaffet i mars berättar paret Lewinsky om den judiska påsken ett arv vilktigt att förstå för kristna. Barngrupperna växer och vi funderar på vad mer vi kan göra för familjerna. 12 Lördagar kl 09.30 i Hanhals församlingshem Frukost 6 april Oljor i Bibeln Gunilla Berndtsson, Kungälv. Eteriska oljor med dofter som stärker och läker. Oljor i Bibelns berättelser såsom myrra och mycket mer. 4 maj Änglar finns dom? Inga-Lill Östgård, Kungsbacka. Kyrkfönstret Tankar och nr 1 erfarenheter. 2013

Hänt sen sist Traditionsenlig jullunch i S:ta Gertruds kyrka. Foto: Caroline Antblad Julmusikal i S:ta Gertruds kyrka i december. Foto: Bogdan Timiras Josef och Maria kom på besök till Kungsbacka en decemberdag. Foto: Malin Magnusson Komminister Håkan Berndtsson avtackades den 17 februari i Hanhals församlingshem av vice ordförande i kyrkorådet, Marianne Andersson, och vik kyrkoherde Andreas Holm. Foto: Caroline Antblad Julaftonsfirandet i Kyrkkaféet samlade sjuttiotalet gäster. Foto: Margot Holmgren Kören In Spiritu sjunger på Kungsbacka torg 1 söndagen i advent. Foto: Malin Magnusson Kyrkfönstret nr 1 2013 13

Din lösning skickar du in senast den 1 maj till: Kyrkfönstret, Box 10218, 434 23 Kungsbacka. De tre först rätta öppnade lösningarna vinner var sitt presentkort hos Bröderna Nilsson på 200:-. Lycka till! Till höger finner du rätt lösning till korsordet i förra numret. Namn: Gata: Postadress: 14 Kyrkfönstret nr 1 2013

personalnytt KUNGSBACKA-HANHALS FÖRSAMLING Box 102 18, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Storgatan 1 A Fax: 162 38 E-post: kungsbacka.pastorat@svenskakyrkan.se KANSLI exp.tid tisdag och torsdag 10-12 kyrkokamrer Monica Ekman 56 98 03 ekonimiassistent Wenche F Carlsson 56 98 00 kansliassistent Annika Mårtensson 56 09 01 PRÄSTER Kyrkoherde Joachim Holmgren 56 98 02 mobil 0702-77 77 20 Komminister Andreas Holm 56 98 19 mobil 0702-34 90 91 Komminister Martin Jonsson Komminister Håkan Berndtsson har slutat sin tjänst efter 24 tjänsteår i församlingen och gått vidare till kyrkoherdetjänst i Veddige. Han avtackades i Hanhals kyrka den 17 februari. Vi önskar stort lycka till! Ny komminister i församlingen är Martin Jonsson som nu lämnar en tjänst i Apelvikshöjds kyrka i Varberg. Han börjar sin tjänstgöring till viss del i maj och på full tid efter sommaren. Han berättar: Hej! Jag heter Martin Jonsson och bor i Varberg sedan snart 14 år. Ursprungligen kommer jag från Tranås i norra Småland. Jag är gift med Amelie och vi har tre barn. Som präst trivs jag allra bäst när jag får möjlighet att berätta om Guds väldiga kärlek genom Jesus och hans död och uppståndelse. Att få se människor förstå och ta emot Jesus är enormt stort och glädjande. På fritiden kopplar jag av med att vara tillsammans med min familj, springa en runda eller åka skidor, om det är snö. renovering av skogskapellet Direkt efter påsk kommer Skogskapellet att renoveras och byggas till. Den största förändringen bli utbyggnad av entré och omläggning av tak. Entrén till Skogskapellet blir utbyggd och inglasad. Ytterligare en dörr öppnas upp på södra sidan av byggnaden och en handikappramp tillkommer. Invändigt blir den största förändringen förbättring av belysning. En annan nyhet är att Kyrkogårdsförvaltningen vid Skogskapellet har fått expeditionstid då personal från kyrkogården finns tillgänglig för att svara på dina frågor om kyrkogården och dess skötsel. Välkommen att ringa tisdagar och torsdagar kl 10-12 på tel.nr. 0300-56 98 29. blomsterfond Diakoner Caroline Antblad 56 98 50 mobil 0702-35 45 44 Ann-Christine Eriksson 56 98 16 mobil 0705-79 37 40 Ingrid H Larsson 56 98 05 mobil 0702-14 32 03 Bogdan Timiras 56 98 21 mobil 0703-35 76 03 Kyrkomusiker Organist Ulrika Hjertén Åberg 56 98 17 Kykokantor Brittinger Einarsson 56 98 20 Kantor Malin Lindgren 56 98 25 Musikpedagog Carolina Widén 56 98 09 Församlingspedagoger Pedagog/informatör Margot Holmgren 56 98 11 Maria Viklund 56 98 12 Marie Wadström 56 98 10 David Öhrling 56 98 24 VAKTMÄSTARE Håkan Karlström 0702-78 39 55 Eva Hilbertsson, Hanhals 56 98 26 Linda Nordin, Skansen 56 98 06 / 56 98 08 Maria Helgesson Thorin, S:ta Gertrud 56 98 23 KUNGSBACKA KYRKA/ KAFÉ KYRKSALEN Kafévärdinna Majbritt Löfgren 56 98 15 S:TA GERTRUDS KYRKA Kök 56 98 23 Fax nr 129 30 HANHALS KYRKA Kyrka 56 98 27 Fax nr 620 54 Vid familjehögtider och begravningar kan man, i stället för en blomma, lämna en penninggåva till Kungsbacka- Hanhals församlings blomsterfond. De gåvor som kommer in kan efter givarens önskan användas till invändigt prydande av kyrka och församlingshem. Till mottagaren sänds alltid ett minnesbrev. Använd församlingens bankgirokonto 5871-9121. Vänd dig gärna till kansliet om du önskar få mer information. SKOGSKYRKOGÅRDEN exp. tid tisdag och torsdag 10-12 56 98 29 förman Magnus Linnarsson 0738-019336 vaktmästare Henrik Törnmarck 0705-41 65 44 vaktmästare Lotta Karlsson 0736-98 09 30 Fax nr 643 60 KYRKORÅDETS ORDF Eva Kårstad KYRKOFULLMÄKTIGES ORDF Kyrkfönstret nr 1 2013 Claudia Ekström 15

Vårens gudstjänster Kungsbacka kyrka Midfastosöndagen 10/3 11.00 Högmässa onsdag 13/3 18.00 Veckomässa Jungfru Marie Bebådelsedag 17/3 - Bring a friend onsdag 20/3 18.00 Veckomässa fredag 22/3 19.00 King s worship lördag 23/3 16.00 Dopgudstjänst Palmsöndagen 24/3 Skärtorsdag 28/3 18.00 Skärtorsdagsmässa Långfredag 29/3 11.00 Långfredagsgudstjänst Påskdagen 31/3 11.00 Högmässa Annandag Påsk 1/4 Se Hanhals kyrka. onsdag 3/4 18.00 Veckomässa torsdag 4/4 12.15 Marknadsmusik 2 i Påsktiden 7/4 11.00 Högmässa onsdag 10/4 18.00 Veckomässa 3 i Påsktiden 14/4 onsdag 17/4 18.00 Veckomässa lördag 20/4 16.00 Dopgudstjänst 4 i Påsktiden 21/4 11.00 Högmässa onsdag 24/4 08.00 Mässa 18.00 Veckomässa 5 i Påsktiden 28/4 11.00 Högmässa torsdag 2/5 12.15 Marknadsmusik Bönsöndagen 5/5 11.00 Högmässa onsdag 8/5 18.00 Veckomässa 16 S:ta Gertruds kyrka Midfastosöndagen 10/3 17.00 Mässa med förbön Jungfru Marie Bebådelsedag 17/3 17.00 Mässa Palmsöndagen 24/3 17.00 Familjegudstjänst Skärtorsdag 28/3 19.00 Skärtorsdagsmässa Långfredag 29/3 15.00 Korsvandring Påskafton 30/3 23.30 Påsknattsmässa Annandag Påsk 1/4 17.00 Sinnesrogudstjänst 2 i Påsktiden 7/4 17.00 Mässa lördag 13/4 16.00 Dopgudstjänst 3 i Påsktiden 14/4 17.00 Mässa med förbön 4 i Påsktiden 21/4 17.00 Familjegudstjänst med mässa 5 i Påsktiden 28/4 17.00 Mässa lördag 4/5 16.00 Dopgudstjänst Bönsöndagen 5/5 17.00 Mässa med förbön Söndag före pingst 12/5 17.00 Mässa Söndag före pingst 19/5 17.00 Våravslutning med Familjegudstjänst forts Kungsbacka kyrka Kristi Himmelfärds dag 9/5 Söndag före pingst 12/5 11.00 Högmässa onsdag 15/5 18.00 Veckomässa lördag 18/5 16.00 Dopgudstjänst Söndag före pingst 19/5 Hanhals kyrka Midfastosöndagen 10/3 11.00 Söndagsmässa Jungfru Marie Bebådelsedag 17/3 lördag 23/3 13.00 Dopgudstjänst Palmsöndagen 24/3 med barn och vuxna, basar. Skärtorsdag 28/3 19.00 Skärtorsdagsmässa Långfredag 29/3 Påskdagen 31/3 11.00 Högmässa Annandag Påsk 1/4. Kyrklunch. 2 i Påsktiden 7/4 11.00 Söndagsmässa 3 i Påsktiden 14/4 4 i Påsktiden 21/4 11.00 Söndagsmässa 5 i Påsktiden 28/4 Bönsöndagen 5/5 med barn och vuxna Kristi Himmelfärds dag 9/5 11.00 Friluftsgudstjänst Söndag före pingst 12/5 11.00 Söndagsmässa Söndag före pingst 19/5 Skogskapellet må-ons 25/3-27/3 kl 18.00 Passionsgudstjänst Långfredag 29/3 kl 18.00 Samling vid Jesu grav Med reservation för ändringar och fel. Kyrkfönstret nr 1 2013 Se även dagspressen och besök hemsidan www.svenskakyrkan.se/kungsbacka