Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60

Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60

ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från www.esv.se. Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2014-12-09 Dnr: 3.8-1346/2014 Copyright: ESV Författare: Ingemar Härneskog Omslag: istockphoto/weerapatkiatdumrong

Förord Med den här handledningen vill vi från Ekonomistyrningsverket (ESV) ge information till den som vill sätta sig in i begreppet fonder i staten. Vi vill också ge vägledning till statliga myndigheter för redovisning av fonder. Fonder som en rubrik i balansräkningen mellan kapital och skulder, skiljer sig nämligen från det som gäller i andra samhällssektorer. En avsikt med handledningen är också att informera om bakgrunden till reglerna och att ge ökad förståelse och förbättra förutsättningarna för en enhetlig tillämpning av dem. Handledningen innehåller inte några nya regler, utan dessa finns i förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Alla myndigheter berörs inte av handledningen. Endast ett begränsat antal myndigheter av dem som arbetar med statlig transfereringsverksamhet berörs av reglerna om fonder. Vi svarar gärna på i första hand principiella frågor om redovisning av fonder. Vänd dig till vår redovisningsrådgivning via e-post red@esv.se eller på telefonnummer 08-690 45 91. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 3

4 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

innehåll Innehåll 1 Vad är Fonder i statlig redovisning? 7 Inledning 7 Fondbegreppet historiskt i staten 7 När ska myndigheten använda posten Fonder? 7 Begreppet fonder har en särskild innebörd i staten 8 Förutsättningar för att Fonder ska finnas 8 Fonder skiljer sig från skulder och avsättningar 9 I staten finns i dag tre stora fonder 10 Det finns ungefär femton andra fonder 11 Det kan vara svårt att skilja på vad som är avsättningar och fonder 12 Statliga garantiåtaganden är i de flesta fall redovisade som avsättningar _12 Donationskapital och Statskapital hör inte till posten Fonder 13 Hur myndigheten ska placera fondmedel beror på särskilda beslut 13 2 Hur ska myndigheten redovisa en fond? 15 Hur fondkapitalet förändras 15 Fonderna påverkas av periodiseringar och värdeförändringar 15 Saldot förs över via posten Avsättning till/upplösning av fonder 16 Tidpunkt för avsättning till/upplösning av fond 16 Intäkter och kostnader i fonden 17 Avgifter för finansiering av bidrag m. m. 17 Lämnade bidrag 17 Finansiella intäkter och kostnader 18 Verksamhetskostnader som ska belasta en fond 18 Anslagsmedel som förs till en fond 19 Resultattransaktioner för Myndighetskapital som kallas fonder 19 3 Viktiga begrepp 21 Förpliktelse 21 Skulder, inklusive periodavgränsningsposter 21 Avsättningar 22 Transfereringar 22 Myndighetskapital 22 Statskapital 22 Donationskapital 22 Ansvarsförbindelser 23 4 Fondmyndighetens resultaträkning, exempel 25 Redovisning av en fond i internredovisningen 26 Bilaga 1 27 Förteckning över fonder 27 redovisning av fonder vid statliga myndigheter 5

6 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

vad är fonder i statlig redovisning? 1 Vad är Fonder i statlig redovisning? Inledning Fonder som egen rubrik och post i balansräkningen infördes i statlig redovisning i slutet av 1990-talet och en handledning som beskrev redovisningen av fonder gavs ut 1998. Tidigare hade begreppet en oklar innebörd och fonderna hade ofta setts som en del av myndighetskapitalet. Efter det att statens nuvarande redovisningsmodell infördes i början av 1990-talet, användes benämningen fonder på flera olika sätt eftersom tydliga riktlinjer saknades till en början. Det blev tydligare från 1998. Fonder för transfereringsändamål förekommer i statlig verksamhet, men är en företeelse som saknar exakt motsvarighet i andra organisationer. Reglerna för fonder har inte ändrats på något väsentligt sätt sedan slutet av 1990-talet, men däremot har stora förändringar skett när det gäller vilka fonder som är viktiga i staten. I denna handledning har vi moderniserat och uppdaterat beskrivningen av olika fonder, liksom språkbruk och förklaringar. Fondbegreppet historiskt i staten Historiskt fanns olika fonder kopplade till statens budget fram till en stor budgetreform omkring 1980. Det är en av förklaringarna till att begreppet har använts på flera olika sätt i staten. Efter den reformen var fonder kopplade till socialförsäkringen den viktigaste delen av fonderna i staten. Även dessa fonder är nu till stor del avvecklade. I dag finns i stället tre stora fonder i staten som är helt dominerande: Stabilitetsfonden, Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden. Sammanlagt finns dock för närvarande fonder vid ett trettiotal myndigheter i staten. När ska myndigheten använda posten Fonder? Vissa myndigheter som har hand om statliga transfereringar använder balansposten Fonder. Några exempel är Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Försäkringskassan och länsstyrelserna. Myndigheter som redovisar medel under posten Fonder har normalt ett bemyndigande från riksdagen eller regeringen. Det innebär att de har stöd i lag, förordning eller särskilt regeringsbeslut för att använda balansposten Fonder. Detta är dock inget uttryckligt krav, utan en myndighet ska använda posten Fonder om vissa förutsättningar är uppfyllda. I det här kapitlet kommer vi att gå igenom de förutsättningarna. Först behöver vi en beskrivning av vad begreppet innebär. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 7

vad är fonder i statlig redovisning? Begreppet fonder har en särskild innebörd i staten Begreppet fonder i staten skiljer sig från avsättningar och skulder som är olika typer av förpliktelser, och från olika typer av myndighetskapital. ESV beskriver balansposten Fonder i föreskrifterna till 4 kap. 2 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB): Vissa myndigheter som handhar statliga transfereringar, redovisar i sina balansräkningar poster som i huvudsak utgör saldon mellan ackumulerade inbetalningar och utbetalningar avseende transfereringar som inte finansieras med anslag. Denna typ av poster utgör inte en förpliktelse så som sådana definieras (nedan) och ska därför inte redovisas som en skuld eller avsättning. I stället ska de redovisas under rubriken Fonder. Det här betyder med andra ord att det som redovisas som Fonder oftast är skillnaden mellan in- och utbetalningar i en viss verksamhet, men att den skillnaden inte är en förpliktelse så som en förpliktelse definieras. Beskrivningen hindrar inte att fondens behållning kan vara avsedd att täcka någon slags förpliktelse i form av förväntade framtida utbetalningar. Däremot innebär det att fondens behållning inte behöver vara av samma storlek som förpliktelsen. Balansposten Fonder är därför en restpost för medel för transfereringsändamål som ska särredovisas på balansräkningens skuldsida, men där saldot varken svarar mot definitionen av förpliktelse eller myndighetskapital. Begreppet Fonder i staten är inte alls detsamma som de fondbegrepp som kan förekomma i redovisningen i vissa bolag, som exempelvis återbäringsfond i ett försäkringsbolag eller det äldre begreppet reservfond för en viss typ av kapital i aktiebolag. Några av de andra begrepp som är viktiga i samband med reglerna om fonder, förklaras och kommenteras i kapitel 3. Förutsättningar för att Fonder ska finnas Den vanligaste anledningen till att en myndighet ska redovisa medel under posten Fonder är att riksdagen eller regeringen har beslutat att en fond ska finnas för ett visst ändamål. Av beslutet framgår då vanligen vilka medel myndigheten ska föra till fonden, vilka utgifter som ska finansieras från fonden och om likvidöverskott ska placeras på räntekonto, i andra typer av tillgångar eller enligt särskilda bestämmelser. Det kan också framgå hur myndigheten ska finansiera eventuella likvidunderskott. Det har förekommit att regeringen i denna typ av beslut om en fond använt beteckningen konto eller ska särredovisas, men att det har haft motsvarande innebörd. Om ett beslut om en fond eller annan typ av särredovisning med motsvarande innebörd finns, är det grund för att redovisa framför allt saldot mellan in- och utbetalningar som en fond. Myndigheten måste dock pröva 8 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

vad är fonder i statlig redovisning? om den ska redovisa kapitalet under posten Fonder eller om den i något fall avsatt medel på försäkringstekniska grunder och därför bör redovisa det bland Övriga avsättningar. Eventuellt kan även posten Statskapital bli aktuell. Även om myndigheten saknar ett särskilt beslut från statsmakterna (regeringen eller riksdagen) kan förutsättningarna vara uppfyllda för att redovisa under posten Fonder. Det är fallet om myndigheten har hand om statliga transfereringar. om det uppstår saldon mellan in- och utbetalningar och eventuella periodiseringsposter eller andra skuld- och fordringsposter. om det finns något annat skäl än ett särskilt statmaktsbeslut för att hålla dessa medel skilda från andra medel i myndighetens redovisning (så kallad specialdestination). De saldon som uppstår på det här sättet måste ha en annan karaktär än att de är fordringar och skulder i vanlig mening, som hör till den aktuella verksamheten, och som kan knytas till en eller ett begränsat antal motparter. Överskott eller positiva saldon som ska redovisas under balansposten Fonder får inte vara disponibla i myndighetens övriga verksamhet, utan ska vara bundna till ändamålet ifråga. Underskott eller negativa saldon får inte heller vara sådana att myndigheten får täcka dem genom att använda något av sina anslag eller några andra disponibla medel. Vad som leder fram till att dessa förutsättningar är uppfyllda kan man inte säga generellt. För att medel ska vara specialdestinerade krävs riksdagsbeslut som grund. Om det inte finns ett uttryckligt beslut handlar det därför om att myndigheten ska ha en fond eftersom det följer indirekt av en lag eller förordning att en fond behövs. Det finns inget som tyder på att det kan förekomma några andra fall, där redovisning som Fonder är lämpligt. Fonder skiljer sig från skulder och avsättningar Skulder och avsättningar är olika typer av förpliktelser som myndigheten tar upp i redovisningen, med det belopp som motsvarar summan av de framtida utbetalningar som myndigheten beräknar ska behövas för att reglera förpliktelsen. Behållningen i en fond däremot, är inte nödvändigtvis lika stor som summan av framtida betalningar, men fonden kan vara avsedd att täcka kostnaderna för en förpliktelse. Skillnaden mot en avsättning är att avsättningen ska motsvara förpliktelsens storlek, medan en fond principiellt kan vara både större och mindre än förpliktelsen. Att man ändå kan ta upp fonden under en särskild rubrik i balansräkningen är en skillnad mot redovisningsprinciperna i ett företag, eftersom vi i staten kan ha Fonder utan att närmare ha beräknat kostnaderna för det aktuella ändamålet. I ett företag redovisar man inte kostnader och gör inte avsättningar eller tar upp skulder för annat än de faktiska förpliktelser man har eller beräknar. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 9

vad är fonder i statlig redovisning? Även om fonden ofta är avsedd att täcka en förpliktelse, är det däremot inte aktuellt att redovisa skulder i allmänhet som är knutna till transfereringsverksamhet som fonder. Det kan exempelvis förekomma rena periodiseringsposter i en bidragsutbetalande verksamhet, som myndigheten redovisar bland Upplupna kostnader. Det kan också finnas innehållna skatter när en viss ersättning, exempelvis sjukpenning, är skattepliktig, eller utbetalningar som blivit försenade. Dessa redovisas bland Övriga skulder. Man kan även tänka sig situationer där en myndighet har fått medel i förskott för finansiering av till exempel bidrag och där det kan bli aktuellt att bokföra även dessa bland Övriga skulder. För anslagsfinansierade bidrag eller andra transfereringar ska myndigheten inte redovisa några fonder. Om finansieringskällan är anslag, följer normalt att myndigheten ska redovisa mot anslag det år då betalningen sker, eftersom det rör transfereringar. Det innebär att en myndighet inte kan redovisa en utgift mot anslag och föra medlen till en fond. Det har dock förekommit undantagsvis att ett anslags själva ändamål är att fondera medel för senare utbetalning och att regeringen alltså har beslutat föra medel från ett anslag till en fond, med ett riksdagsbeslut bakom som gjorde det möjligt. Det viktigaste exemplet på detta under 2000-talet är när regeringen tillförde15 miljarder kronor från anslag i samband med att Stabilitetsfonden bildades. Det kan vara så att en myndighet ska finansiera transfereringar med ändamålsdestinerade avgifter. Då finns det normalt en lag eller förordning som talar om hur myndigheten ska hantera avgifterna. Reglerna kan säga att myndigheten ska föra avgifterna till en fond för att använda dem till senare utbetalningar. Om reglerna däremot säger att myndigheten ska rekvirera eller fakturera avgifterna direkt i anslutning till själva utbetalningen av ett visst bidrag, behövs antagligen ingen fond. I staten finns i dag tre stora fonder I dag finns framför allt tre fonder i staten. Stabilitetsfonden Stabilitetsfonden redovisas av Riksgäldskontoret och bildades 2008 i samband med finanskrisen, för att finansiera det stödsystem med bland annat bankgarantier som infördes i lagen (2008:814) om statliga stöd till kreditinstitut. Vid bildandet tillfördes fonden medel från anslag på statens budget. Därefter betalar kreditinstituten en särskild stablititetsavgift till fonden. Insättningsgarantifonden Insättningsgarantifonden bildades i samband med bankkrisen på 1990-talet för att finansiera garantier enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd. Riksgäldskontoret redovisar även den fonden. 10 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

vad är fonder i statlig redovisning? Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden är de enda kvarvarande fonderna för garantiverksamhet, i betydelsen att Riksgäldskontoret redovisar dem under balansposten Fonder. Tidigare fanns sådana fonder även hos andra garantimyndigheter, men de övriga har förts över till balansposten Övriga avsättningar efter det att åtagandena har värderats enligt försäkringstekniska principer. I några fall finns varken en sådan värdering och avsättning eller några reserverade medel, utan hela åtagandet redovisas i stället som Garantiförbindelser. Kärnavfallsfonden Kärnavfallsfonden är i fråga om den ekonomiska redovisningen en egen myndighet och en fond med samma namn. Den tar emot avgifter som betalas enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet och lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. Kärnavfallsfonden finansierar därefter utbetalningar enligt förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet och förordningen (1988:1598) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. Dessa tre fonder är numera de helt dominerande fonderna och de utgör tillsammans cirka 98 procent av fondkapitalet. Fonder redovisas dock av ytterligare ett trettiotal myndigheter. Det finns ungefär femton andra fonder Det finns fortfarande ett antal fonder knutna till socialförsäkringen, men de är numera obetydliga i jämförelse med de tre stora fonderna. Vid Försäkringskassan finns Trafiklivräntefonden och några andra mindre fonder avsedda för utbetalningar enligt äldre lagstiftning. Vid Pensionsmyndigheten finns Sjömanspensionsfonden som betalar vissa ersättningar till sjömän enligt äldre regler. Där finns även den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning där reserverade medel tidigare benämndes fonder. Dessa medel redovisar Pensionsmyndigheten dock numera under balansposten Övriga avsättningar. De övriga fonder som finns är fonder för olika typer av bidragsverksamhet. Det finns till exempel fonder på miljö- och naturområdet, som Batterifonden och Kväveoxidfonden hos Naturvårdsverket och medel avsatta för vattenreglering hos Havs- och vattenmyndigheten. Dessa tillförs en viss avgift, och svarar sedan för vissa statliga åtaganden för miljöändamål och liknande. De åtaganden som staten kan ha här är inte försäkringstekniskt beräknade. Detta gäller även de älgvårdsfonder och så kallade bygdemedel som redovisas av länsstyrelserna. Att länsstyrelserna har fonder, är förklaringen till att så många som totalt ett trettiotal myndigheter redovisar fonder. En annan typ av fonder för vissa bidrag är Kammarkollegiets fond för myndighetens försäkringsverksamhet, där statliga myndigheter kan teckna vissa försäkringar. Kammarkollegiet redovisar också några redovisning av fonder vid statliga myndigheter 11

vad är fonder i statlig redovisning? andra mindre fonder. I bilaga 1 finns en förteckning över de fonder som finns för närvarande, förutom enstaka fonder som är så beloppsmässigt små att vi valt att inte ta med dem. Det kan vara svårt att skilja på vad som är avsättningar och fonder För statlig verksamhet av försäkringskaraktär och inom området statliga garantier, kan det finnas situationer då det är svårt att skilja på vilka medel som myndigheten ska redovisa under balansposten Fonder, och vilka som motsvaras av en försäkringstekniskt beräknad förpliktelse som ska redovisas under balansposten Övriga avsättningar. En försäkringstekniskt beräknad förpliktelse innebär att försäkringsmatematiska metoder för beräkning av risker och sannolikheter har använts för att beräkna åtagandets storlek och på motsvarande sätt de avgifter eller premier som behövs. I flera av fonderna hos statliga myndigheter, är avsikten att de avgifter eller andra medel som tillförs fonden ska täcka kostnaderna för det aktuella ändamålet. De tillförda medlen kan vara mer eller mindre korrekt beräknade. Däremot förekommer det knappast försäkringstekniskt beräknade förpliktelser i egentlig mening för de statliga fonderna och medlen tas därför upp under posten Fonder. En karaktäristisk egenskap för medel under posten Fonder är att en myndighet kan ta medlen i anspråk för annat ändamål utan risk för rättstvister, i de fall statsmakterna beslutar det. Det beror på att beloppet inte är direkt kopplat till förpliktelsens storlek. Om en avgift till det aktuella ändamålet är obligatorisk, kan det tyda på att behållningen borde tas upp under posten Fonder. Karaktäristiskt för Avsättningar av försäkringsteknisk karaktär, till skillnad mot Fonder, är att eventuella överskott ofta återgår till finansiärerna eller försäkringstagarna, som i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Dessutom är avgiften eller premien försäkringsmässigt beräknad och man gör en regelbunden (vanligen årlig) värdering av förpliktelserna med hänsyn till risker. Det förekommer att avgiften är försäkringstekniskt beräknad, men att behållningen tas upp som fond därför att myndigheten inte gör någon regelbunden omvärdering av förpliktelsen som påverkar redovisningen. Den regelbundna omvärderingen är därför den kanske viktigaste faktorn vid klassificering. Man får i det enskilda fallet väga samman de karaktäristiska egenskaperna för att bedöma om det rör sig om en fond eller en försäkringstekniskt beräknad förpliktelse. Statliga garantiåtaganden är i de flesta fall redovisade som avsättningar Några myndigheter inom staten bedriver garantiverksamhet. De garantigivande myndigheterna är Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket. Huvudregeln är då att den ansvariga myndigheten gör avsättning för förvän- 12 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

vad är fonder i statlig redovisning? tad förlust enligt försäkringsmässiga eller motsvarande etablerade principer. Den principen utgår från bestämmelserna i budgetlagen (2011:203). Förpliktelsen redovisas då under posten Övriga avsättningar. Myndigheter som har hand om statlig garantiverksamhet beräknar i de flesta fall garantiavgifterna i princip försäkringsmässigt och de avsätter medel till en garantireserv utan att statens budget berörs. När garantier infrias gör myndigheterna sedan utbetalningar från det avsatta beloppet. I några fall däremot, är garantiavgifterna inte försäkringsmässigt beräknade och det finns inte en fullständig beräkning av risker och belopp som myndigheten förväntas betala ut. Det gäller i första hand de garantier som kan betalas från Stabilitetsfonden och Insättningsgarantifonden. För dessa använder Riksgäldskontoret därför balansposten Fonder. Det finns ytterligare några garantier där Riksgäldskontoret inte har gjort någon avsättning för förluster, nämligen garantier om tillförsel av kapital samt mindre garantier för affärsverk med mera. I dessa fall redovisas det totala garantiåtagandet inte i balansräkningen, utan som Garantiförbindelser. Donationskapital och Statskapital hör inte till posten Fonder Det kan förekomma att en myndighet ska redovisa vad som i vardagligt tal kan kallas fond under rubriken Myndighetskapital. Det är i första hand fallet i fråga om antingen donationskapital eller statskapital. Det förekommer ibland att donationskapital (se definitionen i kapitel 3) benämns donationsfond. Det är dock inte fråga om något som hör till balansposten Fonder, utan kapitalet ska redovisas som donationskapital under rubriken Myndighetskapital. Om myndigheten får förbruka medlen i verksamheten tas de däremot upp som bidragsintäkt och periodiseras som oförbrukade bidrag, eller ingår i myndighetens balanserade kapitalförändring, och är inte heller en fond. I sällsynta fall kan det förekomma att en myndighet har medel avsatta från statens budget enligt särskilda bestämmelser eller från överskottsmedel som regeringen beslutat avsätta för visst särskilt ändamål. Medlen kan vara belagda med avkastningskrav. Det förekommer att sådana medel benämns fonder men att de är att betrakta som statskapital. Detta gäller främst Jordfonden som Jordbruksverket redovisar. Jordfonden har tillgångar i form av fastigheter hos några länsstyrelser. Dessa medel behandlas då i övrigt enligt reglerna för statskapital. Hur myndigheten ska placera fondmedel beror på särskilda beslut Som framgått ovan kan inrättandet av en fond grundas på beslut av riksdagen eller regeringen eller i vissa fall bli nödvändigt eller lämpligt som en indirekt följd av sådana beslut. Det kan framgå av ett beslut från regeringen eller riksdagen att fondens behållning ska placeras på räntekonto eller särskilt räntebärande konto i redovisning av fonder vid statliga myndigheter 13

vad är fonder i statlig redovisning? Riksgäldskontoret, i en viss typ av tillgångar, eller enligt särskilda bestämmelser, placeringsreglementen och dylikt. För donationskapital finns bestämmelser i donationsförordningen (1998:140). Det förekommer också att regeringen har föreskrivit att en myndighet redovisar fonden, men en annan myndighet ska förvalta fondens tillgångar. Kammarkollegiet har i många fall en sådan förvaltningsuppgift. Om det saknas bestämmelser, ska fondmedlen stå kvar på statens centralkonto eller myndighetens räntekonto utan särskild placering. Det avgörande är då i vilket betalningsflöde myndigheten ska hantera den transfereringsverksamhet som det är fråga om. Om myndigheten ska göra in- och utbetalningar i det icke räntebärande flödet, ska medlen stå kvar på statens centralkonto. Fondens tillgångar är då en del av balansposten Avräkning med statsverket och ingår där i delbeloppet som kallas Övriga fordringar på statens centralkonto. Om myndigheten däremot ska göra betalningarna i det räntebärande flödet, kommer medlen att stå kvar på myndighetens räntekonto. Vilket betalningsflöde myndigheten ska använda bör framgå av regleringsbrevet och rutinerna för utbetalning av myndighetens anslagsmedel. Transfereringsverksamhet i staten redovisas i de allra flesta fall i det icke räntebärande flödet. 14 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

hur ska myndigheten redovisa en fond? 2 Hur ska myndigheten redovisa en fond? Myndigheter som har hand om statliga transfereringar använder balansposten Fonder om medel på något sätt fonderas eller avsätts för transfereringarna. Det innebär att som huvudregel ska myndigheten redovisa alla resultattransaktioner, intäkter och kostnader, som hänger samman med fonden, i resultaträkningens transfereringsavsnitt. Man kan därför säga att fonden som sådan har en egen resultaträkning. Fondernas kostnader kan vara utbetalningar av bidrag eller andra ersättningar som redovisas i transfereringsavsnittet, och finansiella kostnader. Om den berörda fonden ska svara för sina egna förvaltningskostnader eller kostnaden för administration av de transfereringar som redovisas över fonden, ska även dessa kostnader belasta fonden. Kostnaderna ska myndigheten dock redovisa i verksamhetsavsnittet i resultaträkningen. Fondernas intäkter kan vara avgifter som ska finansiera bidragen och finansiella intäkter. I undantagsfall kan även medel från statens budget tillföras fonden. Hur fondkapitalet förändras Fonderna påverkas av periodiseringar och värdeförändringar Fonder i samband med de statliga transfereringssystemen utgörs enligt beskrivningen i ESV:s föreskrifter till 4 kap. 2 FÅB i huvudsak av saldon mellan in- och utbetalningar som är hänförliga till fondens ändamål, det vill säga utan påverkan av periodiseringsposter. Det förekommer dock att myndigheter periodiserar lämnade bidrag när bidraget är tydligt hänförligt till en viss period men betalas ut i en annan period. Det kan också förekomma att myndigheter periodiserar avgifter för finansiering som ska föras till fonden. Myndigheter som har räntebärande tillgångar i en fond periodiserar alltid finansiella intäkter och kostnader. I praktiken består därför en fond, och fondens förändring under en viss period, av skillnaden mellan de i resultaträkningen redovisade intäkter och kostnader som är hänförliga till fonden. Behållningen i fonder innefattar därmed troligen i de flesta fall en del periodiseringsposter. Om fonden har till syfte att ge avkastning, och om reglerna för fonden gör det möjligt att placera fondmedlen i aktier, obligationer eller andra värdepapper, ska myndigheten redovisa fondens tillgångar till verkligt värde (marknadsvärde) enligt 5 kap. 13 FÅB 1. Då påverkas fondens intäkter eller kostnader och behållning även av orealiserade värdeförändringar. 1 Om tillgångarna är avsedda att innehas till förfall ska de inte värderas till verkligt värde. Se 5 kap. 14 FÅB. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 15

hur ska myndigheten redovisa en fond? Saldot förs över via posten Avsättning till/upplösning av fonder Myndigheten använder posten Avsättning till/upplösning av fonder i resultaträkningen för att föra över nettoförändringen under året till balansräkningen, alltså skillnaden mellan de intäkter och kostnader som hör till fonden. Denna skillnad förs över till kontot för fondens behållning i kontogrupp 21. Den motsvarar årets kapitalförändring i resultaträkningen för transaktioner som påverkar myndighetskapitalet. Det innebär att transaktioner för en fond vanligtvis inte påverkar myndighetens kapitalförändring. Om en fond upplöses eller om verksamheten förändras så att myndigheten behöver göra en försäkringsteknisk beräkning kan myndighetskapitalet däremot påverkas. Tidpunkt för avsättning till/upplösning av fond I princip gör myndigheten avsättningar till eller upplösningar av en fond i samband med bokslut. Summan av de resultattransaktioner som hör till fonden räknas då samman och nettot avräknas mot fonden via kontot för Avsättning till/upplösning av fonder m.m. (konto 7611). Därmed nollställer myndigheten fondens transaktioner i resultaträkningen, så att ingen kapitalförändring uppstår. Avsättningar till och upplösning av fonder är därmed ett moment i arbetet med att avsluta resultaträkningen vid bokslut. I praktiken kan en del myndigheter ha ett stort antal finansieringskällor, eller så kan det av uppföljningsskäl vara viktigt att löpande ha exakt information om hur stora fondmedel som finns att disponera. Då kan det i stället för att endast göra avsättningar eller upplösningar vid bokslut, vara nödvändigt eller lämpligt att preliminärt bokföra upplösningar av respektive avsättningar till en fond för kortare perioder, månadsvis eller per transaktion. Det är fråga om en preliminär avslutning, eftersom den kan justeras fram till bokslutstillfället. Det motsvarar metoden som används för anslagsfinansierad verksamhet, eftersom redovisning mot anslag görs månadsvis enligt reglerna i anslagsförordningen. Man kan alltså avräkna även övriga transaktioner som kan hänföras till en viss fond, avsättning, resultatområde eller utomstående finansiär löpande mot posten för årets kapitalförändring i balansräkningen (Kapitalförändring enligt resultaträkningen) och mot Fonder. Det kan vara ett lämpligt sätt att skapa överblick och ordning över den ekonomiska ställningen i såväl resultatområden som fonder. Det kan också underlätta prognoser och i förekommande fall beräkning av vilka fondmedel som myndigheten har tillgängliga för placering. Myndigheten avgör själv vad som är ändamålsenligt med hänsyn till den egna verksamheten och eventuella återrapporteringskrav. Posten Avsättning till/upplösning av fonder bör vara lika stor som nettoförändringen av balansposten Fonder. Skillnaden mellan fondens resultatkonton ett visst år, påverkar fondkapitalet direkt. Det ska inte finnas någon fördröjning för exempelvis periodiseringar, och man ska inte göra jämförelse med hur posten Balanserad kapitalförändring påverkas i myndighetens övriga verksamhet. Den 16 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

hur ska myndigheten redovisa en fond? enda situation där en skillnad kan finnas, är om det förekommer någon form av värdeförändringar eller tillskjutet kapital som myndigheten inte alls redovisar i resultaträkningen. Intäkter och kostnader i fonden I bokföringsexemplen här använder vi konton enligt baskontoplanen för statliga myndigheter som ESV har gett ut. De flesta kontona sammanfaller med motsvarande statliga inrapporteringskoder (S-koder). I några fall har vi förenklat och anger endast kontogrupp eller kontoklass. Avgifter för finansiering av bidrag m. m. De intäkter som är hänförbara till en fond innefattar vanligen någon form av avgift som finansierar det bidrag eller den ersättning som betalas ut från fonden. Myndigheten bokför avgiften i kontogrupp 74 (Medel som erhållits för finansiering av bidrag m.m.). Följande exempel visar ett fall där enskilda personer betalar avgifter för att finansiera bidrag. Debet Kredit 19* Bank 7415 Medel från övriga Vid bokslut, eller för kortare perioder om verksamhetens omfattning eller andra skäl motiverar det, för myndigheten intäkten (summan av alla intäkter och kostnader som är hänförliga till fonden) mot fonden. Debet Kredit 7611 Avsättning till fond 2110 Fond Lämnade bidrag Myndigheten redovisar lämnade bidrag och andra transfereringar i resultaträkningens transfereringsavsnitt och bokför dem på konton i någon av kontogrupperna 77 79. Om det är fråga om ett bidrag till en enskild person använder myndigheten konto 7931. Debet Kredit 7931 Bidrag till enskilda personer 19* Bank Vid bokslut, eller för kortare perioder om verksamhetens omfattning eller andra skäl motiverar det, för myndigheten utgiften till fonden. Debet Kredit 2110 Fond 7611 Upplösning av fond redovisning av fonder vid statliga myndigheter 17

hur ska myndigheten redovisa en fond? Finansiella intäkter och kostnader Om fonden är placerad på räntebärande konto i Riksgäldskontoret, kan myndigheten få ränta därifrån. Beroende på vilka särskilda regler som gäller för olika fonder, kan det också förekomma att fondkapitalet är placerat i aktier, obligationer och andra värdepapper eller i Kammarkollegiets ränte- eller aktiekonsortier, som ger utdelningar och räntor. Det kan också förekomma finansiella kostnader som hör till en fond, främst i form av reaförluster vid försäljning av lång- eller kortfristiga värdepapper. När det gäller fonder för transfereringsändamål bokför myndigheten alla dessa finansiella intäkter och kostnader i kontogrupp 75 (Finansiella intäkter respektive kostnader i transfereringsverksamhet). Nedan visas exempel på bokföring av 1. en upplupen, ännu inte betald ränteintäkt för obligationer som inte är statsobligationer (10). 2. en mottagen aktieutdelning från aktier som inte är hel- eller delägda företag (7). 3. en realisationsförlust vid försäljning av ett kortfristigt värdepapper, en statsskuldväxel (bokfört värde 100, försäljningsvärde 85, förlust 15). 4. omvärdering av obligationer till marknadsvärde vid bokslut (20). Transaktion 5) är avsättning till fond, som bokförs med nettot av de övriga transaktionerna (22). Debet Belopp Kredit Belopp 1) 1674 Upplupna räntor utomstatliga 10 7519 Periodisering ränteintäkt 10 2) 19* Bank 7 7532 Övriga finansiella intäkter 7 3) 19* Bank 85 1814 Statsskuldväxlar 100 7572 Övriga finansiella kostnader 15 4) 133* Långfristiga värdepapper 20 7549 Orealiserade värdeförändringar 5) 7611 Avsättning till fond 22 2110 Fond 22 20 Verksamhetskostnader som ska belasta en fond Det förekommer att en myndighet ska finansiera kostnaden för förvaltningen av en fond för transfereringar eller hela administrationen av transfereringsverksamheten från fonden. Vanligen finns detta i så fall angivet i en förordning eller ett annat beslut av regeringen. Det kan också förekomma att en fond ska finansiera andra verksamhetskostnader. Utbetalningarna av bidrag eller liknande ska myndigheten bokföra i kontoklass 7, medan kostnaderna för förvaltning löpande finns exempelvis som löner i kontoklass 4. Posten Avsättning till eller upplösning av fonder utgörs av nettot av de transaktioner som är hänförliga till fonden, enligt ESV:s föreskrifter till 4 kap. 1 FÅB. 18 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

hur ska myndigheten redovisa en fond? Det handlar alltså om de kostnader och intäkter som har redovisats i resultaträkningen och som hör till fonden. Det innebär att även administrationskostnaderna, som myndigheten redovisar i resultaträkningens verksamhetsavsnitt i detta fall, ska påverka avsättningens eller upplösningens storlek. Då får myndigheten ett underskott i verksamhetsavsnittet som motsvaras av ett lika stort överskott i transfereringsavsnittet, vilket kan vara svårt att förstå. För att undvika det, är det lämpligt att omföra den delen av fondens intäkter från det berörda intäktskontot i kontoklass 7 till ett konto i kontoklass 3, vanligen som någon form av avgiftsintäkter (om intäkterna utgörs av bidrag eller ränteintäkter blir istället konton för detta aktuella). I exemplet använder vi konton för periodisering, vilket är lämpligt om det handlar om en fördelning av medel som kan ha betalats under olika år. Om det handlar om intäkter som har betalats under året går det bra att använda konton för inkomster. Debet Kredit 4021 Löner 19* Bank 7419 (exempel) Intäkter för finansiering av bidrag 3399 (exempel) Övriga avgiftsintäkter 2110 Fond 7611 Avsättning till/ upplösning av fonder Beloppen i exemplet blir desamma för alla transaktionerna, eftersom enbart lönekostnaderna och finansieringen av dem visas i exemplet. Om administrationskostnaden är beloppsmässigt väsentlig i förhållande till de totala verksamhetskostnaderna eller i förhållande till omfattningen av transfereringsavsnittet, bör myndigheten visa fondens administrationskostnad i en not. Det följer av föreskrifterna till 7 kap. 1 FÅB. Anslagsmedel som förs till en fond Det har förekommit att riksdagen anvisat anslag för att bilda en fond eller täcka underskott i en fond. Det är mycket ovanligt. Om riksdagen ändå beslutar om ett sådant tillskott bör myndigheten i första hand redovisa det enbart i balansräkningen, motsvarande ett kapitaltillskott. Då ska myndigheten debitera anslaget i kontogrupp 17 och kreditera fondkapitalet (konto 2110). Resultattransaktioner för Myndighetskapital som kallas fonder Som nämnts ovan kan det under myndighetskapitalet förekomma poster som i vardagslag benämns fonder, vanligen antingen som donationskapital eller som statskapital. Dessa ska myndigheten hantera i resultaträkningen på det sätt som gäller för donationskapital respektive statskapital. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 19

hur ska myndigheten redovisa en fond? När en myndighet tar emot en donation som inte får förbrukas, ska donationen inte alls redovisas över resultaträkningen utan direkt föras upp under posten Donationskapital i balansräkningen. Myndigheten ska redovisa den framtida avkastningen som finansiell intäkt i resultaträkningen och den påverkar årets kapitalförändring. Vanligen får myndigheten förbruka den framtida avkastningen, och då förs avkastningen påföljande år till Balanserad kapitalförändring. I en del fall ställer givaren upp villkor i samband med en donation som innebär att myndigheten inte heller får förbruka avkastningen eller en viss del av avkastningen. Då ska avkastningen istället läggas till kapitalet. Myndigheten för då den del av föregående års kapitalförändring som utgörs av avkastning som inte får förbrukas, till posten Donationskapital i stället för posten Balanserad kapitalförändring. När regeringen tilldelar anslag för att finansiera tillgångar, kapitaltillskott eller utlåning redovisar myndigheten inte de tillförda medlen i resultaträkningen, utan direkt under posten Statskapital. Kostnader för avskrivningar och nedskrivningar av tillgångar påverkar Årets kapitalförändring och förs till posten Kapitalförändring enligt resultaträkningen i balansräkningen. Påföljande år omförs förändringen till posten Statskapital. Det finns även statskapital som är avkastningspliktigt där myndigheten redovisar en inkomst motsvarande fastställt avkastningskrav mot en inkomsttitel på statens budget. 20 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

viktiga begrepp 3 Viktiga begrepp I detta kapitel definierar vi främst de poster på balansräkningens skuldsida (passivsida) som tas upp i handledningen vid sidan av posten Fonder, och ser hur de skiljer sig åt. I sammanhanget tar vi även upp några andra viktiga begrepp. Förpliktelse En förpliktelse är en på balansdagen mer eller mindre sannolik skyldighet, att i framtiden betala ut kontanter eller föra över andra tillgångar till en utomstående fysisk eller juridisk person. Det kan också vara att utföra tjänster för personens räkning. En förpliktelse gäller alltid en händelse som redan har inträffat. Det är bara när det finns en förpliktelse som en händelse ska tas upp som skuld eller avsättning i balansräkningen. Leverantörsskulder, låneskulder och andra skulder är exempel på poster i balansräkningen som ska motsvara förpliktelser. Andra exempel är avsättningar, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Skulder, inklusive periodavgränsningsposter En förpliktelse som är säker till sitt belopp och när det gäller åtminstone den ungefärliga tidpunkten för infriande, ska myndigheten ta upp som en skuld i redovisningen. Tänk på att det kan förekomma fall där både tidpunkten och beloppet för en skuldpost kan ha en viss osäkerhet, vilket särskilt gäller för vissa periodavgränsningsposter. Periodavgränsningsposter på balansräkningens skuldsida är skuldposter som är nödvändiga för att åstadkomma en periodisering av utgifter och inkomster vid avslutningen av en viss redovisningsperiod. För att åstadkomma periodiseringen, kan myndigheten behöva beräkna eller uppskatta den kostnad eller intäkt som hör till redovisningsperioden. Kravet på att vara exakt när myndigheten bestämmer det redovisade beloppet, är därför lägre för denna typ av skuldposter än vad som gäller för poster under balansräkningens huvudrubrik Skulder. Den exakta tidpunkten kan också vara något mer osäker. Vissa periodavgränsningsposter behöver inte gälla en bestämd utomstående motpart främst posten Oförbrukade bidrag och är därför snarast ett slags skulder till framtiden. Som följd av de skillnader som finns har periodavgränsningsposterna en egen rubrik i uppställningsformen för balansräkningen för statliga myndigheter. Den egna rubriken leder till lägre krav på motpartsavstämning mellan statliga myndigheter för de belopp som tas upp där, och i en del fall har den betydelse för nationalräkenskapsstatistiken. Den kan i undantagsfall även påverka vad som ska redovisas mot anslag. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 21

viktiga begrepp Avsättningar Förpliktelser som det råder osäkerhet om vad gäller belopp eller tidpunkt då de ska infrias ska myndigheten ta upp som avsättningar. Detta är en skillnad mot posterna under rubriken Skulder, som i princip är säkra när det gäller både belopp och tidpunkt för infriande. Transfereringar Transfereringar är ekonomiska händelser där myndighetens uppgift i första hand är att förmedla pengar till olika mottagare för statens räkning. Exempel på sådana bidrag eller andra ersättningar är att myndigheten betalar ut barnbidrag eller pensioner till hushåll, bidrag till jordbrukare eller andra företag, bidrag till kommuner, organisationer och till utlandet eller olika typer av försäkringsersättningar. Bidrag kännetecknas, till skillnad mot köp av varor och tjänster, av att myndigheten inte får någon motprestation från bidragsmottagaren. Transfereringarna är oftast anslagsfinansierade och förmedlingen görs då från statens budget. Anslagsfinansierade transfereringar har inget med fonder att göra. I en del fall däremot, finansieras utbetalningarna av bidrag från fonder eller med avgifter eller bidrag i fall där det finns bestämmelser om att någon annan ska stå för kostnaden. Myndighetskapital Myndighetskapital är en rubrik i balansräkningen för de olika typer av kapital som en myndighet kan ha. Under rubriken finns ett antal poster, där de vanligaste är Kapitalförändring enligt resultaträkningen och Balanserad kapitalförändring. Två ytterligare poster kan man behöva titta extra på när det gäller avgränsning mot balansposten Fonder. De är Statskapital och Donationskapital. Statskapital Statskapital är kapital som motsvarar värdet av anläggningstillgångar som en myndighet finansierat med anslag. Det är också kapital som regeringen särskilt beslutat ska utgöra statskapital. Med anläggningstillgångar som finansieras med anslag menar man att de finansieras direkt med anslag, utan att myndigheten tar lån i Riksgäldskontoret. Det förekommer att statskapital vid en viss myndighet kallas fond, men då gäller inte de särskilda reglerna om fonder. Donationskapital Donationskapital är kapital som myndigheten fått genom gåva, bidrag eller testamente och där villkoren i samband med överlåtelsen innebär att donationen inte får förbrukas. Det ska inte heller vara fråga om en särskild stiftelse. Donationskapitalet ska myndigheten redovisa under rubriken Myndighetskapital i balansräkningen. Det är således skilt från Fonder och Avsättningar i balansräkningen. Hos 22 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

viktiga begrepp en del myndigheter kan donationskapital kallas fond eller donationsfond, men kapitalet omfattas i så fall ändå inte av reglerna om fonder. I resultaträkningen ska myndigheten behandla transaktioner som rör donationen, exempelvis avkastning, på samma sätt som andra transaktioner som påverkar årets kapitalförändring. Ansvarsförbindelser Vissa möjliga förpliktelser blir aktuella att uppfylla bara under förutsättning av att osäkra framtida händelser inträffar, som inte ligger inom myndighetens kontroll. Det kan också vara befintliga förpliktelser där det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller där storleken på förpliktelsen inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. I dessa fall ska myndigheten inte redovisa dem i balansräkningen, utan ta upp dem som ansvarsförbindelser i myndighetens årsredovisning. Vi tar inte upp ansvarsförbindelser närmare i denna handledning. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 23

24 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

fondmyndighetens resultaträkning, exempel 4 Fondmyndighetens resultaträkning, exempel För att ge en helhetsbild av hur resultaträkningen i en myndighet som förvaltar en fond skulle kunna se ut, har vi konstruerat följande exempel. Vi förutsätter att Fondmyndigheten har allmänna myndighetsuppgifter i en anslagsfinansierad verksamhet som har förbrukat 1 100 (exempelvis tusental kronor) under året. Utöver detta svarar myndigheten för förvaltningen av en fond, vars ändamål är att betala ut bidrag till företag som bedriver viss näringsverksamhet. För att finansiera bidragen betalar möjliga bidragsmottagare en avgift då de använder vissa råvaror. Inbetalda avgifter har under året uppgått till 400. Fonden är placerad i värdepapper som gett 150 i ränteintäkter och utdelningar. Under året betalar Fondmyndigheten ut bidrag med 450. Fonden ska också finansiera kostnaderna för förvaltning av fondmedlen. Kostnaderna uppgår till 25 och redovisas bland verksamhetens kostnader. Fondens överskott, det vill säga årets avsättning till fonden, blir därmed 75 (400+150 450 25). Ränteintäkter och de intäkter och kostnader som är hänförliga till fonder ska specificeras i not. Det följer av föreskrifter och allmänna råd till 7 kap. 1 FÅB. Även posten Årets kapitalförändring ska specificeras i not, vilket ansluter till föreskrifternas krav på upplysning om vad kapitalförändringen består av. Konto Verksamhetens intäkter 3011 Intäkter av anslag 1 100 3399 Intäkter av avgifter 25 Summa 1 125 Verksamhetens kostnader 4x-6x Kostnader för personal, lokaler samt övrig drift 1 125 Summa 1 125 Verksamhetsutfall 0 Transfereringar 7415/7419 Erhållna medel för finansiering av bidrag* 375 7511 Finansiella intäkter (not 1) 150 7611 Avsättning till fond (not 2) 75 7921 Lämnade bidrag 450 Saldo 0 Årets kapitalförändring (not 3) 0 * Fondmyndigheten har omfört ett belopp motsvarande administrationskostnaden på 25 från konto 7419 till konto 3399 i verksamhetsavsnittet. Därigenom undviker den ett onödigt saldo i både transfererings- och verksamhetsavsnittet. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 25

fondmyndighetens resultaträkning, exempel Noter till resultaträkningen Not 1 Finansiella intäkter Not 2 Fondens intäkter och kostnader Fondens ränteintäkter 100 Avgifter för finansiering av bidrag 375 Utdelningar på aktier, fonden 50 Avgifter till administration 25 150 Fondens ränteintäkter 100 Aktieutdelningar 50 Kostnader för förvaltning Lämnade bidrag 25 450 Netto, avsättning 75 Redovisning av en fond i internredovisningen Myndigheten ska redovisa intäkter och kostnader hänförbara till fonder för transfereringsändamål på ett överskådligt sätt i sin årsredovisning, enligt ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 FÅB. Undantag gäller om myndigheten lämnar uppgifterna till regeringen på annat sätt, vilket avser myndigheter som upprättar någon form av särskild årsredovisning till regeringen för fondförvaltande verksamhet. Kravet på överskådlig redovisning innebär att myndigheten behöver ordna sin internredovisning eller andra uppföljningsrutiner så att de ger underlag för en sådan redovisning. Det innebär normalt rutiner som gör att man kan ta fram en detaljerad balans- och resultaträkning för en fond. Detta blir ett underlag för att myndigheten ska kunna göra bra noter över kostnader och intäkter, och vid behov även över olika typer av tillgångar som fonden kan ha. Följande exempel visar hur underlag som bygger på sådana rutiner för fonden i föregående exempel skulle kunna se ut, med en resultaträkning och balansräkning för fonden som sådan. De är inofficiella och har här ställts upp på ett förenklat sätt jämfört med uppställningsformerna i myndighetens årsredovisning. Fondens resultaträkning Fondens balansräkning Personalkostnader 20 Aktier och andelar 1 000 Övriga driftkostnader 5 Obligationer 1 800 Avräkning med statsverket 50 Erhållna avgifter 400 Fond 2 850 Ränteintäkter 100 Utdelningar 50 Bidrag A 300 Bidrag B 150 Årets avsättning till fonden 75 26 redovisning av fonder vid statliga myndigheter

bilaga 1 Bilaga 1 Förteckning över fonder Följande fonder finns för närvarande redovisade av de statliga myndigheter som ingår i den statliga redovisningsorganisationen. Några beloppsmässigt mycket små fonder som inte har beskrivits i respektive myndighets årsredovisning saknas i förteckningen, eftersom det är svårt att få fram information om dem och de inte bedömts väsentliga. Så kallade fonder, som inte redovisas under balansposten Fonder utan som statskapital eller donationskapital, har inte tagits med. Det gäller främst Jordfonden och vissa donationsfonder. Utöver fonderna i förteckningen, förvaltar Kammarkollegiet ett antal andra fonder som inte betraktas som statens medel och därför inte omfattas av de regler som beskrivits i den här handledningen. De viktigaste är Allmänna arvsfonden och Kyrkofonden. Myndighet/Fond Riksgäldskontoret Stabilitetsfonden Insättningsgarantifonden Kärnavfallsfonden Kärnavfallsfonden Försäkringskassan Trafiklivräntefonden Frivilliga yrkesskadefonden Affärsverksfonden Naturvårdsverket Batterifonden (flera delar) Kväveoxidfonden (NOx) Kammarkollegiet Kammarkollegiets försäkringsverksamhet Författarfonden Viltvårdsfonden Kulturfonden för Sverige och Finland Länsstyrelserna Bygdemedel Älgvårdsfonden Fondens ändamål Finansiering av stöd till kreditinstitut. Garanti för insatta medel i banker och värdepappersbolag m.m. Kostnader för hantering av kärnavfall. Försäkringsersättningar enligt äldre lagstiftning. Yrkesskadeersättning enligt äldre lagstiftning. Arbetsskadeersättning till f.d. SJ-anställda. Minska negativ miljöpåverkan från batterier. Minskade utsläpp. Försäkringar för statliga myndigheter. Bidrag till författare. Viltvårdsändamål. Främja kulturella förbindelser mellan Sverige och Finland Ersättning till bygder som berörts av utbyggnad av vattenkraft. Kostnader för älgjakt m.m. redovisning av fonder vid statliga myndigheter 27